Sök

I maj ska Europolförordningen börja gälla. Den innehåller bland annat regler om att Europols verksamhet ska övervakas av Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

En arbetsgrupp inom EU har tagit fram ett förslag på hur en politisk övervakning av Europol skulle kunna gå till. Arbetsgruppen föreslår att en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp skapas, med möten två gånger per år. Enligt förslaget ska varje nationellt parlament få nominera två medlemmar och Europaparlamentet tio medlemmar.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på arbetsgruppens förslag.

Justitieutskottet, som behandlat frågan i riksdagen, accepterar förslaget, dock med en viss tvekan. Utskottet vill betona att kontrollen av Europol bör vara enkel, snabb och konkret och att det därför är viktigt att kontrollgruppens medlemmar inte blir för många. Antalet möten per år bör heller inte vara fler än två. En del medlemsländer har fört fram en önskan om att en ny institution eller ett sekretariat ska bildas som ska bistå kontrollgruppen. Utskottet välkomnar att detta nu inte finns med i förslaget och vill samtidigt betona att man motsätter sig att en institution eller ett sekretariat bildas.

Med det lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-26

Datum

2017-01-26

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Elkunder med så kallade anvisade elavtal ska få sin el levererad på skäliga villkor. Elleverantörer ska framöver dessutom vara tvungna att tydligt informera de kunder som har ett så kallat anvisat elavtal om vad det innebär. Varje kvartal ska också leverantören informera om vilka andra elavtal kunden skulle kunna välja.

Om en kund inte själv väljer ett elavtal anvisas hon eller han ett avtal hos en elleverantör av det bolag som äger elnätet i det aktuella området. Dessa anvisade avtal är oftast mycket dyrare än andra avtal. Regeringen har föreslagit en rad ändringar i ellagen för att försöka minska förekomsten av dessa avtal. Syftet är också att minska prisskillnaden mellan de anvisade avtalen och andra avtal.

Lagändringarna innebär bland annat att ett anvisat avtal inte ska få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Om en kund har ett anvisat elavtal måste det finnas information om vad det innebär på varje faktura. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också få utfärda regler för hur mycket anvisade elavtal som mest får kosta under en viss period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-19

Datum

2017-01-20

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.

Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2017-01-19

Datum

2017-01-19

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församlings redogörelse och regeringens skrivelse om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utskottet noterar bland annat att OSSE:s arbete även under 2016 har varit fokuserat på situationen i Ukraina. Utskottet anser att OSSE:s arbete för fria och rättvisa val är viktigt och betonar vikten av valövervakningar. Utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga valövervakningar som den parlamentariska församlingen har genomfört under året. Utskottet välkomnar att regeringen och delegationen har bidragit till att jämställdhetsfrågorna har fått en mer framträdande roll på OSSE:s dagordning, bland annat genom att uppmärksamma frågor om könsrelaterat våld.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Riksrevisionen har undersökt regeringens användning av nationella samordnare som statligt styrmedel. Riksrevisionens övergripande bedömning är att nationella samordnare kan vara ett ändamålsenligt styrmedel men att resultatet beror på hur samordnarna används och vilka förutsättningar de får. I rapporten lämnar Riksrevisionen inte några rekommendationer till regeringen eller regeringens myndigheter.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser i en skrivelse till riksdagen. Där framgår det att regeringen kommer att fortsätta att besluta om samordningsuppdrag när det bedöms vara ändamålsenligt. När regeringen i framtiden ska avgöra om en samordnare bör tillsättas utgör Riksrevisionens rapport, tillsammans med konstitutionsutskottets uttalanden i utskottets granskningsärende Samordnare inom olika politikområden och Statskontorets rapport om nationella samordnare ett värdefullt inslag, enligt regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och enskilda tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2015 - 30 juni 2016. Under perioden registrerades 8040 nya ärenden, vilket innebär en ökning med nästan tolv procent jämfört med året innan. Det är framför allt klagomålsärenden som har ökat.

JO har uppmärksammat brister och oklarheter i både lagar och myndigheters regler och rutiner inom olika rättsliga områden. Riksdagen har granskat redogörelsen och lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Utbildningsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens kreditförluster på studielån.

Riksrevisionen konstaterar att låntagare som bor utomlands är överrepresenterade bland dem som missköter sina återbetalningar samtidigt som problemen med att få in återbetalningar från den gruppen har ökat. Revisionen tycker också att regeringens information till riksdagen om kostnaderna för studielånen är otydlig. Riksrevisionen anser att Centrala studiestödsnämnden, CSN, i större utsträckning skulle kunna identifiera framtida riskgrupper. Nämnden borde även öka sina internationella samarbeten för att enklare kunna driva in studieskulder från andra länder.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att arbetet med återbetalning av studielån kan förbättras. CSN har därför fått i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen delar också revisionens uppfattning att riksdagen borde få tydligare information om kostnaderna för studielån.

Utbildningsutskottet ser särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN har fått och betonar vikten av att återbetalningen av skulder från personer i utlandet ökar. Utskottet delar regeringens bedömningar av de åtgärder som behöver genomföras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa nej till motionsförslag om ersättningsrätt. Förslagen handlade bland annat om obligatorisk hemförsäkring, handläggning av trafikskadeärenden och vårdnadshavares skadeståndsansvar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen anser att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller vilka som deltar i ekonomiskt beslutsfattande. Den rådande könsfördelningen i börsbolagens styrelser är inte tillfredsställande. Däremot tycker riksdagen att en jämnare könsfördelning bör främjas med andra medel än med tvingande lagstiftning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att verka för att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse. Riksdagen uppmanade också regeringen att verka inom EU för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.

Riksdagen riktade dessutom ytterligare två uppmaningar till regeringen:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
• Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.

Riksdagens beslut grundar sig i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen sa nej till övriga motioner om associationsrätt.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

14

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

48, 140 minuter

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2017-04-27

Datum

2017-01-10

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Det införs nya regler om marknader för finansiella instrument. Reglerna bygger på tvingande EU-regler, bland annat handlar det om hur värdepappersföretag får bedriva sin verksamhet i sitt hemland och gränsöverskridande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen gjorde dock mindre ändringar av teknisk karaktär. En del av lagändringarna börjar gälla den 1 augusti istället för den 2 augusti 2017 som var regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2017-06-15

Datum

2017-01-10

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Fysiska och juridiska personer som bedriver finansiell och viss annan verksamhet, ska få större krav på sig att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet. Dessutom ska huvudmän registreras, för att på så vis öka insynen i ägande och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner. EU-parlamentet har tidigare antagit det fjärde penningtvättsdirektivet. Syftet med direktivet är att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Nu ska direktivet införas i svensk rätt, och då behöver den svenska lagen skrivas om.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och lagförändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-15

Datum

2017-01-10

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

1001837 46990 DOCPROPERTY Dok beteckning MERGEFORMAT 2016/17 UU 0 0 DOCPROPERTY Dok beteckning MERGEFORMAT 2016/17 UU u trikesutskottets verksamhet riksmötet 201 6 1 7 Utrikesutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Utrikesutskottets beredningsområde Utrikesutskottet bereder ärenden om rikets förhållande

Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Trafikutskottets beredningsområde Trafikutskottet TU bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, post, elektroniska kommunikationer och it-politik. Anslagen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör

Socialförsäkringsutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Beredningsområde Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden om socialförsäkring med anslutande bidragssystem inklusive ekonomiskt stöd åt barnfamiljer. Utskottet bereder också ärenden om svenskt medborgarskap samt asyl- och migrationsfrågor. Till utskottets beredningsområde

1001837 46990 DOCPROPERTY Dokbeteckning MERGEFORMAT 2016/17 0 0 DOCPROPERTY Dokbeteckning MERGEFORMAT 2016/17 STYLEREF 1 Näringsutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Utskottets beredningsområde Näringsutskottet bereder ärenden om allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor

Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Konstitutionsutskottets beredningsområde Konstitutionsutskottet KU bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens

Civilutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Beredningsområde Utskottet bereder ärenden om äktenskaps-föräldra-ärvda-jorda-handels- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar i den utsträckning ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredningsområdeförsäkringsavtalsrätt,

Finansutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Finansutskottets beredningsområde Finansutskottet FiU bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Till utskottets uppgifter hör också att sammanställa statens budget och bereda ärenden om utgiftstak

1001837 46990 DOCPROPERTY Dok beteckning MERGEFORMAT 2016/17 EUN 0 0 DOCPROPERTY Dok beteckning MERGEFORMAT 2016/17 EUN EU-nämndens verksamhetsberättelse r iksmötet 2016/17 EU-nämndens verksamhet riksmötet 2016/17 EU-nämndens verksamhetsområde Regeringens informations- och samrådsskyldighet gentemot

Datum

2017-01-01