Sök

Personer som är bosatta i Sverige och som är 65 år eller äldre ska fr.o.m. den 1 januari 2003 garanteras en viss lägsta levnadsnivå i form av ett äldreförsörjningsstöd. Storleken av stödet ska vara beroende av den stödberättigades inkomster. Bakgrunden är att vissa äldre personer - till största delen invandrare - inte har kvalificerat sig för en pension som ger tillräcklig försörjning. De har därför i ökad omfattning fått långvarigt försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. Detta trots att socialtjänstens försörjningsstöd ska vara ett individuellt, behovsprövat bistånd som är föranlett av tillfälliga ekonomiska problem.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 1 minuter

Justering

2001-10-25

Datum

2001-10-25

Debatt

2001-11-14

Beslut

2001-11-14

Hjälpmedelsinstitutet får fr.o.m. den 1 januari 2002 möjlighet att svara för det nationella stödet för upphandling av hjälpmedel. Det har under 1990-talet skett stora förändringar som påverkar förutsättningarna för det svenska systemet för hjälpmedelsförsörjning för människor med funktionshinder. Utveckling och provning av hjälpmedel samt en fungerande inköpssamordning är viktiga länkar i hjälpmedelsförsörjningen. Ändringen ger, förutom rationaliseringsvinster, Hjälpmedelsinstitutet en mer slagkraftig och tydlig organisation.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2001-10-23

Datum

2001-10-23

Debatt

2001-11-14

Beslut

2001-11-14

Riksdagen godkände ett partnerskapsavtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet å andra sidan. Vidare godkände riksdagen två kompletterande interna avtal mellan medlemsstaterna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2001-10-18

Datum

2001-10-18

Debatt

2001-10-31

Beslut

2001-10-31

Riksdagen beslutade att sänka skatten på vin med 6 kronor och 40 öre per liter (inklusive moms). Skatten sänks därmed med 18,8 procent på vin som har en alkoholhalt på högst 15 volymprocent. Sänkningen gäller även andra jästa drycker än öl (t.ex. cider). Bakgrunden är att EG-kommissionen har krävt att Sverige ändrar beskattningen så att den inte diskriminerar vin i förhållande till öl. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2001.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 40 minuter

Justering

2001-10-18

Datum

2001-10-18

Debatt

2001-10-31

Beslut

2001-10-31

Riksdagen gav regeringen ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter om att asylsökande barn m.fl. ska ha tillgång till skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på i huvudsak samma villkor som gäller för barn som är bosatta i Sverige. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 14 minuter

Justering

2001-10-16

Datum

2001-10-16

Debatt

2001-10-31

Beslut

2001-10-31

Riksdagen beslutade om lagändringar för att Sverige ska uppfylla kraven i två EU-direktiv om åtgärder för förbättrad fartygssäkerhet. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2001-10-16

Datum

2001-10-16

Debatt

2001-10-31

Beslut

2001-10-31

Riksdagen beslutade om nya regler för bostadstillägg till pensionärer (BTP). Reglerna för bostadstillägget behöver ändras i och med att Sverige fått ett nytt pensionssystem. Det nya BTP kan den få som har rätt till t.ex. sjuk- eller aktivitetsersättning (som ersätter förtidspension och sjukbidrag fr.o.m. 2003) eller hel ålderspension. Det nya BTP ska vara tidsbestämt och som huvudregel gälla i ett år. Tanken är att bostadstillägget ska vara anpassat efter de aktuella inkomsterna och bostadskostnaden. Maximalt BTP ska lämnas med 91 % av bostadskostnaden till den del denna inte överstiger 4 500 kr per månad. För de flesta pensionärshushåll med BTP blir skillnaden mellan det nya och gamla pensionssystemet relativt liten - närmare 70 % av kommer att få oförändrat eller högre BTP. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2003.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

23, 55 minuter

Justering

2001-10-16

Datum

2001-10-16

Debatt

2001-10-31

Beslut

2001-10-31

Riksdagen godkände det andra tilläggsprotokollet till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (bedrägerikonventionen). Bedrägerikonventionen syftar bl.a. till en bättre överensstämmelse mellan EU-ländernas bestämmelser om bedrägerier och andra oegentligheter. Det andra tilläggsprotokoll rör bl.a. penningtvätt och ansvar för juridiska personer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2001-10-16

Datum

2001-10-16

Debatt

2001-10-24

Beslut

2001-10-24

Riksdagen godkände att Riksbanken deltar i finansieringen av Internationella valutafondens (IMF) mjuka utlåning. Så kallas lånen till de allra fattigaste medlemsländerna, dvs. lån med en stor gåvoandel. Riksbanken kommer räntefritt deponera 18,6 miljoner SDR (särskild dragningsrätt) av den svenska valutareserven hos IMF t.o.m. 2018. IMF får använda avkastningen på de deponerade pengarna till utlåning eller skuldavskrivning. Vid en principöverkommelse 1999 åtog sig Sverige att bidra med 18,3 miljoner SDR. I juli 2000 ändrades riksbankslagen så att tidigare eventuella oklarheter om Riksbankens möjligheter att delta i IMF:s mjuka utlåning undanröjdes (se även 1999/2000:FiU18 ).

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2001-10-16

Datum

2001-10-16

Debatt

2001-10-31

Beslut

2001-10-31

Riksdagen beslutade att sparbanker och medlemsbanker ges samma rätt som bankaktiebolag att verka utomlands. Det innebär att de efter tillstånd av Finansinspektionen får inrätta filial i ett land utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Vidare förlängs övergångstiden för sparkassor och vissa finansieringsföretag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 7 minuter

Justering

2001-10-16

Datum

2001-10-16

Debatt

2001-10-31

Beslut

2001-10-31

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000/01 om social ekonomi. Motionerna behandlar frågor om Stiftelsen Centrum för Samhällsarbete och Mobilisering (Cesam), förutsättningar för det ideella folkrörelsearbetet, EU-samarbetet, överläggningar mellan representanter för staten och den sociala ekonomin samt det offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den sociala ekonomin.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 38 minuter

Beredning

2001-05-03

Justering

2001-09-27

Datum

2001-09-27

Debatt

2001-10-24

Beslut

2001-10-24

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01 om spel och lotterier.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

18

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

27, 16 minuter

Beredning

2001-05-03

Justering

2001-09-27

Datum

2001-09-27

Debatt

2001-10-24

Beslut

2001-10-24

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01 om bl.a. ungdomspolitiken och statsbidraget till trossamfund.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

14

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 1 minuter

Beredning

2001-05-31

Justering

2001-09-27

Datum

2001-09-27

Debatt

2001-10-24

Beslut

2001-10-24

Riksdagen gav, för att säkerställa fortsatt flygtrafik, regeringen i uppdrag att utfärda garantier för att återställa det försäkringsskydd för flygbolag och flygplatser som försäkringsmarknaden tidigare tillhandahöll. Orsaken är att försäkringsbolagen har sänkt försäkringsskyddet vid krigshandlingar och terrorism. Garantin bör komplettera de försäkringsskydd som marknaden erbjuder och ge ett försäkringsskydd på upp till 1 750 miljoner US dollar. Garantin ska tidsbegränsas till högst 30 dagar och vara avgiftsbelagd med en premie som i möjligaste mån avspeglar de risker som är förknippade med garantin.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Justering

2001-09-26

Datum

2001-09-26

Debatt

2001-09-27

Beslut

2001-09-27

Riksdagen beslutade om ändringar av de särskilda regler som gäller för handläggning av ungdomsmål. Det gäller bl.a. vilka domare som ska handlägga ungdomsmål, rätten till offentlig försvarare, socialtjänstens medverkan vid huvudförhandlingen och utredningar om brottsmisstänkta barn under 15 år. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

4

Beredning

2001-02-20

Justering

2001-03-13

Datum

2001-06-13

Debatt

2001-03-28

Beslut

2001-03-28

Stödet till svensk sjöfart utvidgas. Ett sjöfartsstöd införs som omfattar både last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Syftet är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor. Arbetsgivaren ska få ett belopp som motsvarar skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Det innebär att stödbeloppet höjs från 58 000 kr per årsarbetskraft för kostnaderna för sociala avgifter till ett belopp som motsvarar avgifterna i deras helhet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

31, 1 minuter

Beredning

2001-05-29

Justering

2001-06-12

Datum

2001-06-12

Debatt

2001-10-24

Beslut

2001-10-24

Sverige ska ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Genom Romstadgan inrättas en permanent internationell domstol för utredning och lagföring av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I framtiden kan domstolen också komma att vara behörig att pröva aggressionsbrott.

Behandlade dokument

1

Beredning

2001-05-08

Justering

2001-06-11

Datum

2001-06-11

Debatt

2001-06-13

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att dels göra en grundlig översyn av reglerna för koncessionsavgiften på televisionens område, dels snabbt utreda möjligheten att koncessionsavgift endast ska betalas för sändning av reklam med analog sändningsteknik. Riksdagen beslutade också att programföretag med tillstånd att sända TV-program med reklam i hela landet med analog sändningsteknik ska betala koncessionsavgift till staten. Detta under förutsättning att företaget är ensamt om denna rätt. Det görs ingen åtskillnad mellan reklamintäkter från analoga respektive digitala sändningar. Bakgrunden till regeringens förslag är Radio- och TV-verkets beslut i april 2001 att den fasta delen av TV 4:s koncessionsavgift inte ska tas ut under 2001. Verket menar att det saknas rättslig grund för detta eftersom flera programföretag utöver TV 4 fått tillstånd att i hela landet sända TV-program med reklam i det digitala marknätet. Syftet med koncessionsavgiften var att motverka effekterna av den bristfälliga konkurrensen till följd av att det företag som har ensamrätt att sända reklam-TV i marksändningar i viss mån verkar på en skyddad marknad. Utvecklingen som skett inom TV-området har dock inte på något avgörande sätt förändrat konkurrenssituationen. TV 4 kan fortfarande i egenskap av enda reklam-TV-kanal som når hela landet i det analoga marknätet anses ha konkurrensfördelar eftersom endast en liten del av alla hushåll kan ta emot marksänd digital-TV. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

6

Beredning

2001-05-29

Justering

2001-06-01

Datum

2001-06-01

Debatt

2001-06-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken och exporten av krigsmateriel år 2000.

Behandlade dokument

8

Anföranden och repliker

18, 1 minuter

Beredning

2001-05-03

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-10-24

Beslut

2001-10-24

Riksdagen godkände regeringens förslag på inriktning av det femte samarbetsprogrammet med Central- och Östeuropa avseende perioden 2002-2003. Det övergripande målet ska vara att främja en hållbar utveckling, fördjupad integration och partnerskap i Östersjöområdet och dess omgivningar utifrån behoven i samarbetsländerna och med utnyttjande av den svenska resursbasen. Två nya huvudområden införs i utvecklingssamarbetet, nämligen social trygghet samt utbildning och forskning. Utvecklingssamarbetet ska styras av tre riktlinjer: att främja EU-anpassningen i kandidatländerna samt, när det gäller Ryssland, Ukraina och Vitryssland, att främja systemförändringar och integration i europeiska samarbetsstrukturer; att främja relationerna med Sverige; att låta ett jämställdhetsperspektiv prägla samarbetet. Samarbetet ska huvudsakligen vara inriktat på Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Ukraina och Vitryssland.

Behandlade dokument

5

Anföranden och repliker

26, 1 minuter

Beredning

2001-05-08

Justering

2001-05-31

Datum

2001-05-31

Debatt

2001-06-11

Beslut

2001-06-12