Hyresgästinflytande vid ombyggnad och andra hyresrättsliga frågor
Debatt om förslag 30 januari 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenEwa Thalén Finné (M)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenRigmor Stenmark (C)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenRigmor Stenmark (C)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenRigmor Stenmark (C)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenRigmor Stenmark (C)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenRigmor Stenmark (C)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenHelena Hillar Rosenqvist (Mp)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenRigmor Stenmark (C)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenRigmor Stenmark (C)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenOwe Hellberg (V)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenEwa Thalén Finné (M)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenEwa Thalén Finné (M)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenAnders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenAnnelie Enochson (Kd)
Protokoll från debatten
Anföranden: 45
Anf. 1 Ewa Thalén Finné (M)
Herr talman! I detta betänkande om hyresgästin-
flytande vid ombyggnad och andra hyresrättsliga
frågor behandlas regeringens proposition och ett antal
motioner. Jag vill börja med våra synpunkter på rege-
ringens förslag vad gäller hyresgästernas inflytande.
Det är viktigt att hyresgästerna ges möjlighet att
påverka förbättrings- och ändringsåtgärder som ska
vidtas i den fastighet där de bor. Dock måste infly-
tandet alltid vägas mot äganderättens principer.
Det måste finnas goda förutsättningar för att äga
och förvalta hyresbostäder, för annars urholkas ytter-
ligare incitamenten för att äga hyresbostäder och
upplåtelseformen blir än mer hotad. Därför är det
viktigt att de förändringar som görs är väl avvägda
och att ett starkt behov föreligger. Av regeringens
proposition framgår inte att någon ordentlig behovs-
och konsekvensanalys av förslagen har gjorts.
Jag vill här peka på några av de punkter där vi
moderater anser att förslagen skulle ha sett annorlun-
da ut.
I dag måste hyresvärden skriftligen informera sina
hyresgäster om förbättrings- och ändringsåtgärder
som ska utföras. Det tycker vi är bra. Därefter har
hyresgästerna enligt det nya förslaget från regeringen
två månader på sig för att godkänna åtgärden. Om
hyresgäst inte har hört av sig inom angiven tid måste
hyresvärden vända sig till hyresnämnden för att få
tillstånd för ombyggnaden.
När det gäller denna fråga skulle vi vilja att man
vände på resonemanget. Vi anser att ett bättre alter-
nativ hade varit att införa presumtion vid passivitet,
dvs. att om hyresgäst aktivt motsätter sig en föränd-
ring eller förbättring och protesterar hos hyresnämn-
den ska förslaget anses godkänt. Vi tror att det i dag
händer att hyresgäster inte svarar på en förfrågan från
hyresvärden därför att de finner förslagen väl avväg-
da och inte har något att anmärka på åtgärden. Kon-
sekvensen av nuvarande lagstiftning har därför blivit
att hyresnämnden måste pröva ärenden som egentli-
gen ingen motsätter sig. Detta medför naturligtvis
förseningar och fördyringar för hyresvärden men
också en belastning för hyresnämnden som det kan-
ske inte hade funnits behov av.
För att ge hyresgästerna verkliga möjligheter att
fundera över förslaget vill vi också att svarstiden ska
vara tre månader i stället för två. Den förlängda
svarstiden anser vi dock bara kan godkännas om hela
vårt förslag med presumtion genomförs.
Dessutom finns det en rad oklarheter i regeringens
förslag, bl.a. vad gäller hyresnämndens prövning. I
regeringens förslag till 18 f § hyreslagen ges riktlinjer
för prövningen av om det i särskilda fall ska anses
oskäligt mot en hyresgäst att hyresvärden vidtar stan-
dardhöjande åtgärder eller andra förändringar på
fastigheten.
Det anges enligt nuvarande lydelse att hyresvär-
dens intresse av att åtgärden genomförs därvid ska
vägas mot det intresse som hyresgäster i allmänhet
kan antas ha av att åtgärden inte vidtas.
I regeringens nya förslag är lydelsen: ska hy-
resvärdens intresse av att åtgärden genomförs vägas
mot de skilda intressen som hyresgäster i allmänhet
kan antas ha av att åtgärden inte vidtas.
Vad detta i praktiken kommer att innebära är
oklart. Lagrådet skriver i sitt yttrande över förslaget:
De två formuleringarna är mycket likartade, och det
är inte lätt att av lagtexten sluta sig till vilken saklig
ändring som åsyftas. Även om vissa förklaringar
lämnas i motiven kan det inte anses tillfredsställande
att sakliga ändringar genomförs, vilkas innebörd inte
alls eller endast med svårighet kan utläsas ur lagtex-
ten.
Vidare skriver man: Det kan också anmärkas att
kriterierna enligt såväl den nu gällande lagstiftningen
som den föreslagna lagtexten ger utrymme för myck-
et skiftande bedömningar och gör rättsläget svårbe-
dömbart för de inblandade parterna.
Lagrådets kritik kvarstår eftersom regeringen i sin
proposition inte uppfyllt Lagrådets krav på ett förtyd-
ligande. Vill man ändra i en lag ska det tydligt fram-
gå. Genom regeringens förslag saknas den förutsäg-
barhet som alla parter har intresse av. Om lagen är
otydlig och medför osäkerhet om rättstillämpningen
riskerar detta att gå ut över äganderätten och försämra
förutsättningarna för hyresrätten som upplåtelseform.
Vi anser därför inte att de ändringar i 18 f § hyresla-
gen, jordabalken, ska genomföras.
Regeringens förslag innebär sanktion för en hy-
resvärd om han utför en förbättrings- eller ändrings-
åtgärd utan godkännande av hyresgäst eller tillstånd
från hyresnämnd. Sanktionen innebär att en sådan
åtgärd inte får beaktas vid prövning av hyran förrän
fem år har förflutit sedan åtgärden slutförts eller lä-
genheten upplåtits till annan hyresgäst. Och visst
finns det skäl att ha sanktionsmöjligheter mot hy-
resvärdar som bryter mot lagen. Det måste dock alltid
finnas möjlighet till en rimlig avvägning av sanktio-
ner utifrån omständigheterna i det specifika fallet. Det
gör det inte med dagens förslag.
Ett exempel kan vara att en hyresvärd söker och
får tillstånd för att genomföra ett stambyte. Under
arbetets gång upptäcks mögel i golvet. Det är då na-
turligtvis bättre för både hyresvärd och hyresgäst att
detta åtgärdas då hantverkare redan är på plats och
arbete i lägenheten pågår. I och med arbetet med att
åtgärda möglet är det i många fall företagsekonomiskt
helt försvarbart att vidta vissa standardhöjande åtgär-
der även gällande golvet. Det är inte rimligt att hy-
resvärden i ett sådant fall måste vänta i fem år innan
åtgärden kan beaktas vid en hyreshöjning.
Vårt förslag är att hyresnämnden ska avgöra, uti-
från omständigheterna i det specifika fallet, hur lång
tid en sanktion ska gälla. Maximitid bör vara fem år.
Sedan vill jag också liksom inom parentes påpeka
att vi generellt är mot specialdomstolar, t.ex. hyres-
nämnden, och anser att alla ärenden ska avgöras av
allmän domstol.
I betänkandet i övrigt tar man i stort upp lokalhy-
resgästers ställning på hyresmarknaden. Många av
problemen i dag finns framför allt i attraktiva stor-
stadsområden och kommer sig av att de två parterna
inte är av jämbördig storlek. Det finns många av-
skräckande exempel. Det kan gälla den lilla krogen
på en attraktiv adress mot den mycket stora profes-
sionella hyresvärden som höjer hyran. Detta omöjlig-
gör för den lilla näringsidkaren att vara kvar i lokalen.
Men det finns också motsvarande exempel på det
stora multinationella företaget som hyr av den lilla
hyresvärden och som i sin tur ställer krav på paragra-
fer i hyresavtal som den lilla hyresvärden inte alltid
klarar av att bemöta. I bägge dessa exempel kan det
uppstå problem just därför att parterna inte är jäm-
bördiga.
De förslag som regeringen har lagt fram vad gäl-
ler ersättningsregler vid obefogad uppsägning tycker
vi dock inte är ordentligt utredda, varför vi i dag inte
är beredda att godta den förändringen. Behovet av en
regelförändring framstår inte klart, och eftersom vi
har befintliga skadeståndsrättsliga principer som ger
utrymme för skadestånd till näringsidkare tycker vi
inte att det finns några skäl att godta förslaget i pro-
positionen.
Herr talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga
reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall
till reservation nr 3.
Anf. 2 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Att ha inflytande över den egna bo-
staden är mycket viktigt, oavsett vilken boendeform
man har valt. Bostaden, det egna hemmet, är platsen
för rekreation, vila, familjeliv och mycket annat.
Boendet är för de flesta det sista man ändrar om eko-
nomin blir knapp eller levnadsvillkoren förändras.
Inflytandet över den egna bostaden är mycket
skiftande. Från att vara totalt i egnahemsboendet
minskar det något i bostadsrätt för att - trots besitt-
ningsskydd och andra hyresreglerande lagar - vara
alldeles för litet i hyresrätt. Ett sätt att stärka inflytan-
det är att teckna förvaltningsavtal med fastighetsäga-
ren eller, vilket snart är möjligt enligt en kommande
lagstiftning, att bilda kooperativ hyresrätt.
För det stora flertalet hyresgäster kommer även i
fortsättningen förhållandet mellan fastighetsägare och
hyresgäster att se likadant ut. Då är det viktigt att vid
t.ex. ombyggnad se till att hyresgästernas önskemål
beaktas på ett bättre sätt än i dag. Den enskilde hy-
resgästen ska behandlas individuellt, men ändå ges ett
kollektivt stöd genom hyresgästorganisationen.
Hyresgästinflytandet vid ombyggnad ändrades se-
nast 1997 i syfte att öka de boendes inflytande. Vissa
positiva effekter kan ses såsom att inflytandet gäller
fler ombyggnadsåtgärder, att samrådförfarandet mel-
lan hyresvärd och hyresgäster har ökat samt att anta-
let uppsägningar i samband med ombyggnad kraftigt
har minskat.
Men när det gäller frågan om ifall hyresvärden i
samband med stambyten får utföra standardförbätt-
rande åtgärder i badrum - såsom klinker på väggar
och golv, belysning i badrumsskåp, installera hand-
dukstorkar, montera nya beslag eller engreppsblanda-
re - eller i kök - i form av byte av köksskåp, disk-
bänk och bänkskivor, montering av belysning, en-
greppsblandare eller kakel - är det inte mycket som
har förändrats. Här har hyresgästerna inte haft någon
som helst framgång i de ärenden som har hanterats av
hyresnämnden. I samtliga fall har hyresvärden fått
utföra de standardförbättrande åtgärder som han eller
hon har krävt att få vidta.
Vänsterpartiet var redan 1997 skeptiskt till den
lagstiftning som då antogs och som vi i dag ser re-
sultatet av. Vi är även skeptiska till att den nu före-
slagna lagstiftningen nämnvärt ska flytta fram posi-
tionerna för hyresgästerna när det gäller inflytandet
över den egna hemmiljön. Visserligen är lagstiftning-
en ett steg i rätt riktning, men man var så otydlig i
lagrådsremissen att Lagrådet inte såg någon märkbar
skillnad i hyresnämndens möjligheter att pröva sak-
frågan. Regeringen ändrade ett enda ord i lagstift-
ningen. Man talar om hyresgästers skilda intressen i
stället för enbart intressen.
I propositionstexten beskrivs vilka intressen det
kan vara fråga om. Där nämns t.ex. äldre och väl
fungerande utrustning och olika hyresgästernas möj-
ligheter att klara av stora hyreshöjningar.
Det som fortfarande brister i regeringens förslag
är att man inte vill synliggöra den enskilde hyresgäs-
ten, utan man talar fortfarande om hyresgäster som ett
kollektiv. Vänsterpartiet menar, liksom t.ex. Hyres-
gästernas riksförbund och Boverket, att lagen ska ta
hänsyn till den enskilde hyresgästens intressen och att
det är detta som ska vägas mot hyresvärdens intres-
sen.
På många samhällsområden betonas den enskildes
valmöjligheter mer och mer, vilket också borde gälla
inflytandet över boendet. Vi tror att detta måste ut-
tryckas tydligare i lagen för att det ska få den effekt
som även regeringen till viss del har tänkt sig. Rege-
ringens förslag ger inga garantier för en annan tolk-
ning än den som hyresnämnderna gör i dag.
I motiveringen för avslag på Vänsterpartiets för-
slag hänvisar man till rörligheten bland hyresgästerna
som är 20-25 % per år. Därför kan man inte hänsyn
till den enskilde hyresgästens behov. Det är en myck-
et slarvig beskrivning av verkligheten. I de flesta fall
där det är aktuellt med en prövning i hyresnämnden
sker den i väl inbodda områden där människor har
bott under mycket lång tid. Rörligheten finns i andra
områden, mycket av den i miljonprogramsbeståndet
och där det oftast inte är aktuellt med överklaganden.
Allmännyttan låter ibland hyresgästerna själva
avgöra om utrustningen ska bytas eller ej. I arbetet
med förnyelsen av miljonprogramsområden sker detta
i nära samarbete med de boende. Privata hyresvärdar
kräver i regel att ombyggnadsåtgärderna ska genom-
föras i alla lägenheter.
Vänsterpartiet är ensamt om att föreslå en tydlig
förändring av den lagstiftning som ska förändras.
Moderaterna kritiserar otydligheten i förslaget och
verkar vilja behålla den gamla lagtexten - alltså inget
ökat hyresgästinflytande. Kristdemokraterna och
Centern passar och kräver nya utredningar, medan
Folkpartiet entydigt ställer sig på fastighetsägarnas
sida. I vanliga fall säger de borgerliga partierna att
människor ska få välja fritt hur och var de vill bo och
att det ska finnas större variation när det gäller t.ex.
hyressättning. Detta ska tydligen inte gälla vid om-
byggnation av hyresrätt.
När regeringen tar upp frågan om vilka enskilda
intressen som hyresgäster ska kunna åberopa är hy-
reshöjningar en sådan. Hur detta ska gå till och om
det går att åberopa i hyresnämnden är högst osäkert.
Finns det ingen tänkt hyresnivå att utgå från för olika
standardförbättrande åtgärder verkar det att vara
svårt. Vänsterpartiet föreslår därför att hyran ska
förhandlas innan ombyggnationen har satts i gång.
Det skapar tydlighet både för hyresvärden och för de
boende om vad som gäller. Det stärker också den
enskilde hyresgästens möjlighet att få stöd och hjälp
av den förhandlande hyresgästorganisationen i för-
handlingssituationen.
I betänkandetexten uttrycks farhågor för att det
inte ska gå att få fram ett tillräckligt underlag för att
förhandla fram exakta hyror som senare ska vara
bindande. Det tror inte vi är något större problem. En
fastighetsägare måste naturligtvis ta fram realistiska
kostnadskalkyler för sina projekt och även ha god
insikt i vad som är en möjlig och rimlig hyreshöjning.
Det går naturligtvis att utifrån båda parters utgångs-
punkter begära en omförhandling av hyran om något
oförutsett inträffar. Fastighetsägarna stöder den här
tanken och hyresgäströrelsen tycker att det är viktigt
att hyresvärden anger den högsta hyra som kan begä-
ras och att frånsteg från detta endast ska få ske om det
finns särskilda skäl. Det är så nära en förhandling
som man kan komma.
Det allra viktigaste är förstås att det ges goda för-
utsättningar för att hyresvärd och hyresgäster kommer
överens om vad som ska göras vid en ombyggnation.
Vi tror att tidsfaktorn är viktig i detta sammanhang
och föreslår att tidsfristen för när hyresvärden får gå
till hyresnämnden och begära tillstånd för en om-
byggnad förlängs från en månad i stället för till två
månader, som är regeringens förslag. Det ger en bätt-
re möjlighet till en fördjupad dialog och kommer inte
nämnvärt att påverka kostnadsbilden för ombyggna-
tionen.
Förslaget om sanktioner för hyresvärdar som utan
godkännande ändå genomför förbättrings- eller änd-
ringsåtgärder är bra och de kommer att vara kännba-
ra, till skillnad från andra sanktionsåtgärder inom
t.ex. plan- och bygglagen.
Moderaterna och Folkpartiet stöder vårt förslag
om en tremånadersregel mellan meddelandetiden till
hyresgästerna och möjligheten att gå till hyresnämn-
den. Tyvärr har Moderaterna ett märkligt krav i sam-
manhanget. De och Folkpartiet tycker att passivitet
ska straffa hyresgästerna. Om hyresgästerna inte
aktivt godkänt ombyggnadsplanerna ska hyresvärden
inte behöva ta hänsyn till detta när tremånadersperio-
den har löpt ut. Det uppmuntrar också till passivitet
från hyresvärdens sida och riskerar att dialoger mel-
lan hyresgäster och hyresvärd uteblir i förhoppning
om att ingen klagar över förslaget till ombyggnadsåt-
gärder. Möjligheten till hyresgästinflytande minskar
och hyresvärdens ställning stärks.
Som jag sagt tidigare tror inte vi vänsterpartister
att de föreslagna förändringarna med säkerhet leder
till förbättringar av hyresgästinflytandet. Våra förslag
är tydligare och bättre. Men vi får inte gehör för våra
förslag här i dag. Därför har vi yrkat att det ska göras
en utvärdering av hur de nya reglerna kommer att
fungera. Vi föreslår att de nya reglerna utvärderas
inom två till tre år efter det att de tagits i bruk för att
se om hyresnämndens praxis ändrats på något nämn-
värt sätt. Då kommer det att finnas ca 200-300 fall
som kan utgöra grund för en utvärdering. Det räcker
inte med regeringens uttalanden om att ytterligare
lagstiftningsåtgärder kan behövas eller att avsikten är
att följa utvecklingen. Det tog faktiskt fem år att
komma fram till de här föreslagna förändringarna,
och inte kommer det att gå fortare nästa gång.
Till sist vill jag ta upp en fråga som Vänsterpartiet
tycker har hamnat i fel lagstiftningsdiskussion efter-
som den inte kommer att få någon verkan.
Enligt en särskild förordning ska hyresnämnden i
fortsättningen underrätta byggnadsnämnden om en
ombyggnadsåtgärd är förenlig med de varsamhets-
regler som gäller enligt plan- och bygglagen. Detta i
sig är ingen lösning på problematiken eftersom bygg-
nadsnämndens möjligheter att förhindra inre föränd-
ringar i byggnader är ringa. En kommun kan utöka
bygglovsplikten för särskilt värdefulla kulturhistoris-
ka byggnader när det gäller underhållsåtgärder, där-
emot inte för inre förändringar. Det är ett hål i lag-
stiftningen som måste åtgärdas, men inte med rege-
ringens verkningslösa metoder utan med en ändring i
8 kap. 6 § i plan- och bygglagen.
Bygglovsprövningar för inre ombyggnadsåtgärder
var möjliga i tidigare lagstiftning och bör naturligtvis
återinföras. Vänsterpartiet tackar i det här samman-
hanget för Centerpartiets och Folkpartiets stöd av vårt
förslag.
Herr talman! Jag står naturligtvis bakom alla
Vänsterpartiets reservationer, men för tids vinnande
yrkar jag bifall endast till reservation 8, punkt 6.
Anf. 3 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Innan jag går in på innehållet i rege-
ringens proposition om hyresgästinflytande vid om-
byggnad och andra hyresrättsliga frågor ska jag för-
söka spåna kring själva begreppen och vad de står för.
Vi talar om hyresgäst, hyresvärd, hyresrätt. Vad
står begreppet hyresgäst för? Varför kallas det inte
hyrestagare? Vi talar ju om arbetsgivare, arbetstagare,
långivare, låntagare. Varför talar vi inte om hyresgi-
vare och hyrestagare t.ex.? En gäst ses ju i vardagligt
tal som inbjuden och i regel för en kortare tid. Nu har
lagstiftningen kompenserat hyresgästen genom att ge
besittningsskydd, så detta kanske inte är så mycket att
orda om. Dessa tankar måste ses i ljuset av att det är
viktigt att rusta upp och underhålla fastigheter, så att
vi inte lämnar ett utslitet fastighetsbestånd till nästa
generation.
I mitten av 90-talet genomfördes en reform av
reglerna om hyresgästinflytande. Reglerna, som träd-
de i kraft den 1 april 1997, ledde tyvärr inte till den
framgång som många hyresgäster hoppats på. Det nya
i reformen är att den enskilde ska kunna säga nej till
standardhöjningar som påverkar hyran - bruksvärdet.
Nytt är också att om lägenhetsförändringar sker ge-
nom att lägenhetsplanen görs om med annan lägen-
het, har hyresgästen möjlighet att motsätta sig detta.
Fastighetsägaren har rätt att utföra beaktansvärda
åtgärder.
Reformen har dock inte lett till avsevärda förbätt-
ringar. I vissa fall har normalt fastighetsunderhåll
blivit inkörsporten till stora ombyggnader. Formerna
för samarbete mellan hyresgäster och fastighetsägare
måste förbättras. Regeringen har därför i den nu be-
handlade propositionen återkommit i frågan.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att det är
mycket viktigt att finna en god balans mellan hy-
resvärd och hyresgäst. Fastighetsägaren sätter stora
pengar på spel och tar stora risker. Hyresgästen har
förhoppningar om långsiktighet. Det handlar om
hyresgästens hem, familjens fasta punkt i tillvaron,
och det kan leda till stora konsekvenser för familjen
att inte kunna bo kvar på grund av att hyran höjs för
mycket eller om t.o.m. fastigheten ändras så att lä-
genheten försvinner.
Vi behöver ett väl balanserat hyresgästinflytande.
Inte minst subsidiaritetsprincipen, som bygger på
vilken nivå som stegvis behövs för att skydda och
stödja den enskilde, talar för detta.
Den proposition som regeringen har lagt fram in-
nehåller nio förslag till förändringar i jordabalken,
hyresförhandlingslagen samt lagen om arrende- och
hyresnämnder. Förändringarna syftar i huvudsak till
ett förändrat hyresgästinflytande vid ombyggnad,
men berör också besittningsskyddet och de ekono-
miska villkoren för lokalhyra.
Kristdemokraterna vill här särskilt framhäva vik-
ten av att hyresgästinflytandet balanseras på ett så-
dant sätt att varken fastighetsägares möjligheter till
upprustning eller hyresgästens besittningsskydd och
ekonomiska förutsättningar undergrävs. Den översyn
av lagstiftningen som regeringen har gjort är angelä-
gen, men det finns skäl att ifrågasätta ett antal av
propositionens förslag och bedömningar.
I fråga om ändringsåtgärder utan godkännande av
hyresgästen eller tillstånd av hyresnämnden föreslår
regeringen att inte bara påbörjade åtgärder ska för-
bjudas och beläggas med vite utan också åtgärder
som av särskild anledning kan antas bli påbörjade. En
rad av hyresnämnder som utgjort remissinstans har
avstyrkt förslaget som det fanns i utredningens betän-
kande. Lagrådet har betonat vikten av att det tydligt
framgår av lagtexten att förbudet bör användas re-
striktivt.
Vi kristdemokrater anser att lagtexten och förar-
betena inte är utformade på ett sådant sätt att det i
förväg enkelt kan bedömas när förutsättningar för
tillämpning av förbudet finns. Regeln hotar att slå
mot den som av missförstånd inte inhämtat godkän-
nande likaväl som mot den som agerar illojalt. Den
riskerar därmed att bakbinda fastighetsägare när de
redan på planstadiet kan beläggas med vite. Vi anser
inte att man kan fälla en fastighetsägare redan på
planeringsstadiet. Det kan behövas olika förslag till
lösningar som fastighetsägaren ändå måste kunna
testa innan han eller hon gör slag i saken. Det får inte
vara förbjudet att tänka.
Jag vill därför yrka bifall, herr talman, till reser-
vation nr 12. Kristdemokraterna ställer sig givetvis
bakom övriga reservationer från Kristdemokraterna,
men nöjer oss för tids vinnande med detta yrkande.
Samtidigt vill jag fråga Socialdemokraterna och An-
ders Ygeman var man ska dra gränsen för vilka åt-
gärder som kan antas bli påbörjade.
Herr talman! Lagrådets kritik beträffande lydelsen
av den centrala bestämmelsen i 18 f § hyreslagen, att
sakliga ändringar inte bör genomföras vilkas innebörd
inte alls eller med svårighet kan utläsas ur lagtexten,
har viss bärighet även på den lydelse av lagrummet
som återfinns i propositionen. Hyresvärdens intresse
att vägas mot "det intresse" som hyresgäster i all-
mänhet kan ha ändras till "de skilda intressen" som
hyresgäster i allmänhet kan ha.
Vi anser att lagbestämmelserna fortfarande är allt-
för generellt utformade, vilket kan leda till tolknings-
svårigheter. Gäller det nu att hyresvärden ska ta hän-
syn inte bara till äldre och till personer med funk-
tionshinder utan också till t.ex. ensamstående mam-
mor med svag ekonomisk ställning, till studenter som
vill bo enklare osv?
Kan Anders Ygeman förklara vad jag med anled-
ning av denna proposition ska kunna säga till en en-
samstående mamma som är nöjd med sitt boende? De
stora ombyggnader som görs i fastigheten där hon bor
är inte för tillfället nödvändiga, och hon har inte eko-
nomiska möjligheter att betala högre hyra. Omfattas
hon av "de skilda intressen" som hyresgäster i all-
mänhet kan ha?
En otillräcklighet i regeringens proposition är att
hyresgästerna saknar möjlighet att ta initiativ inför
hyresnämnden. De i propositionen föreslagna rege-
ländringarna för hyresgästinflytande kan förväntas
leda till en ändrad praxis i hyresnämnd och hovrätt så
att hyresgästerna ges en utökad möjlighet att påverka
omfattningen av ombyggnaden. Hyresgästerna borde
rimligtvis också kunna få lägga fram förslag om om-
byggnationens utformning för hyresnämnden, så att
hyresnämnden skulle kunna få ta ställning till både
hyresvärdens och hyresgästernas förslag. Vi har i ett
särskilt yttrande i betänkandet framfört dessa syn-
punkter.
Hyresgästerna är likaväl som fastighetsägarna be-
tjänta av en välavvägd och förutsebar rättslig regle-
ring. Vi anser därför att ett tillägg till 18 f § hade
kunnat prövas med lydelsen: "Sedan hyresgästerna
delgivits att hyresvärden lämnat in ansökan till hyres-
nämnden enligt föregående stycke, får en hyresgäst
eller grupper av hyresgäster inom en månad ansöka
hos hyresnämnden om tillstånd kan tillstyrkas eller ej
samt ange grunderna för talan". Nu handlar det ju om
två månader, och detta har vi inte alls motsatt oss. Det
är väl bra med längre tid.
Vi anser att exemplifieringen i författningskom-
mentaren är för svagt preciserad. Det borde förtydli-
gas om en hyresgästs lägenhet ska fortsätta existera
efter förbättringsarbeten om inte mycket preciserade
och angelägna skäl däremot kan anföras av hyresvär-
den. En hyresvärds skäl i fråga om åtgärder för fas-
tighetens bestånd, ändamålsenlig förvaltning samt
rimlig vinst på verksamheten bör kunna motiveras
utöver allmänna påståenden för att beaktas.
Hyresnämndens och hovrättens tillgång till sak-
kunnig, s.k. råd, bör regleras i de särskilda regler som
finns för respektive instans, nämligen lag om arrende-
och hyresnämnder respektive lag om rättegången i
vissa mål i Svea Hovrätt. Besittningsskyddet måste
vara så starkt att lagrummet inte kan användas av
hyresvärd under den tid då boendeinflytandereglerna
prövas i hyresnämnd eller hovrätt eller under en tid
som parterna söker komma överens. Här anges dock
att regeringen förklarar sin avsikt att genom förord-
ning införa en underrättelseskyldighet för hyres-
nämnden till byggnadsnämnden. Det är ju positivt.
Herr talman! Ett annat område vi pekar på är för-
slaget i propositionen om att hyresgäster som hyr en
bostadslägenhet genom s.k. blockhyresavtal ska ha
samma besittningsskydd som hyresgäster som hyr
direkt av fastighetsägaren. Det är inte särskilt vanligt
med blockuthyrning. Det förekommer främst i sam-
band med upplåtelser som riktas till studenter. Det
förekommer att företag och sjukhus hyr lägenhetsbe-
stånd för att hyra ut till anställda. Vissa allmännyttiga
bostadsföretag upplåter lägenheter till kommuner för
att hyras ut av kommunerna som gruppbostäder osv.
Blockuthyrning - andrahandsuthyrning där en hyres-
gäst hyr ut ett flertal lägenheter och inte har för avsikt
att bosätta sig själv i någon av dem - är alltså främst
riktad till särskilda kategorier av hyresgäster som
studenter och anställda vid företag. Det kan t.o.m.
vara ett sätt för en kommun att hjälpa personer med
missbruk. Som Kommunförbundet, Stockholm och
Malmö påpekat finns det t.ex. träningslägenheter för
missbrukare. Det finns en risk att fastighetsägare kan
bli mindre benägna att hyra ut till sådana ändamål om
detta beslut fattas. Detta bekymrar vi kristdemokrater
oss över. Vi hade hoppats att man kunnat avvakta i
fråga om detta.
Slutligen, herr talman, är en viktig utgångspunkt
för boendepolitiken att personer med funktionshinder
ska kunna vara med och forma sina boendemiljöer.
Tillgängligheten måste öka i alla boendemiljöer.
Sedan har vi givetvis kulturdelen, varsamhetskraven
osv. som min kollega Annelie Enochson kommer att
ha ett anförande om lite senare i debatten.
Anf. 4 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Ulla-Britt Hagström talar om ett ba-
lanserat inflytande mellan hyresvärd och hyresgäster
när det gäller ombyggnationer. När vi ser resultatet av
det som händer i hyresnämnderna, att hyresgästerna
inte vid ett enda tillfälle har fått rätt när det gäller
standardförbättrande åtgärder, råder ju inte det här
balanserade inflytandet.
När jag lyssnar på Ulla-Britt Hagströms förslag
hör jag inte heller någonting som förbättrar hyres-
gästernas inflytande utom förslaget att man i hyres-
nämnden ska kunna föra fram sina idéer. Vore det
inte bättre, Ulla-Britt Hagström, att man tog den dia-
logen med hyresvärden? Hyresgästen och hyresvär-
den är de enda som är berörda av det här och som ska
kunna överens. De ska kunna föra den dialogen där.
Ni har alltså lite dåligt på fötterna när det gäller
hyresgästernas ökade inflytande. I stället skjuter ni
det här till en utredning. Ni vill alltså inte göra något
särskilt i dag. Jag vill höra Ulla-Britt Hagströms
kommentarer till detta.
Anf. 5 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Owe Hellberg, jag kan inte se att
Vänstern har bättre förslag för att stärka för den en-
skilde hyresgästen. Vi hoppas på detta med de skilda
intressena. Det är det jag inte har fått svar på från
Anders Ygeman än. Det blir också en tolkning när
han har hållit sitt anförande här. Vi hoppas att detta
med de skilda intressena ska tas till vara på ett bättre
sätt. Hyresvärden har ju redan i dag skyldighet att
fråga hyresgästen. Vad vi hade velat föra in på ett
bättre sätt, men som vi inte har lyckats med helt nu,
är att också hyresgästen skulle ha haft en talan hos
hyresnämnden. Man skulle alltså få arbeta lite mer på
samma villkor. I dag ställs en hyresgäst mer i för-
svarsställning. En hyresgäst har inte samma talerätt.
Nu har Owe Hellberg begärt en utvärdering, och
vi förutsätter att en utvärdering nu sker av vad som
händer om förändringen rörande skilda intressen ger
resultat. Det hoppas vi ju på.
Anf. 6 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Ulla-Britt Hagström måste ha läst
Vänsterpartiets förslag väldigt dåligt. Vi säger ju
faktiskt att det är den enskilda hyresgästens intressen
som ska vägas mot hyresvärdens intressen. Det är en
helt annan sak än när man pratar om hyresgästerna
som ett kollektiv i den här frågan. Vi menar att vårt
lagstiftningsförslag på ett tydligt sätt stärker hyres-
gästinflytandet. Vi säger ju att vi inte alls har de här
förhoppningarna på regeringens förslag. Därför vill
vi, eftersom vi inte får igenom vårt eget förslag, ha
den här utvärderingen så fort som möjligt.
Jag är lite förvånad över att Kristdemokraterna,
som ofta talar om att värna individens rätt och valfri-
het och allt annat, inte går längre i de här frågorna än
vad ni gör. Ni skickar det bara vidare till en utred-
ning.
Anf. 7 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Owe Hellberg, nu är det ju så att
varken Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna lyckats
få igenom sina förslag i den omfattning vi vill. Det är
klart att man kan diskutera vad det är för skillnad på
Owe Hellbergs motion om de subjektiva intressena
och våra krav på att en hyresgäst ska kunna föra sin
talan på samma sätt i verkligheten. Det kan vi disku-
tera. Det får vi ju se när utvärderingen kommer. Vad
vi tydligt framhåller är subsidiariteten, att det stöd
som ska ges till den enskilde, det besittningsskydd
som finns för den enskilde, ska kunna tas till vara i
förändringen beträffande de skilda intressen man kan
antas ha.
Det är en tolkningssvårighet, och det är en miss i
propositionen att det inte är tydligt förklarat vad som
menas med skilda intressen. Det är här vi får gå vida-
re och bevaka. Det gäller både Owe Hellberg, genom
sin skrivning om subjektiva intressen, och det som vi
har skrivit om den enskildes möjlighet att föra sin
talan.
Anf. 8 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 28 samt till reservation 23. Jag står natur-
ligtvis bakom alla andra reservationer där jag finns
med.
Låt mig börja med att kommentera den sista re-
servationen i detta betänkande och som handlar om
tillgänglighet. Gång på gång stöter vi på det här pro-
blemet. Alla människor i vårt samhälle kan inte delta
på lika villkor. Vi som fortfarande springer omkring
på friska ben eller har en relativt bra syn rör oss i
samhället som om det är den naturligaste saken i
världen. Fort går det, och bråttom har vi. Detta gör att
man ibland måste stanna upp och se sig omkring.
Jag ska ta ett exempel. I förra veckan hade jag en
grupp på besök här i riksdagen. Vi skulle vara i Bå-
åtska rummet i Gamla stan. I gruppen fanns en man
som hade sin rullstol för att ta sig fram. Det var en
väldigt nyttig läxa för mig än en gång att gå med
honom genom Gamla stan. Ja visst är det en mycket
speciell miljö. Men han berättade om andra platser
som var minst lika svåra att ta sig fram på, oberoende
av om det var utomhus eller inomhus. Han får göra
som många andra i det här samhället, noga ta reda på
om det över huvud taget är att tänka på innan han ska
gå på obekanta platser eller om han ska söka sig en
annan bostad.
Herr talman! Centerpartiet anser att den enskilda
människan måste stå i centrum som ett led i en håll-
bar boendepolitik. Vi måste ha verkligheten med oss
när vi stiftar lagar. Vilka möjligheter har t.ex. funk-
tionshindrade människor till delaktighet i planeringen
av sin livsmiljö när det gäller att hyra bostäder? Cen-
terpartiet anser att tillgängligheten måste öka i alla
boendemiljöer. Det är därför som jag yrkar bifall till
reservation 28. Och jag är förvånad över, även om jag
är tacksam, att Kristdemokraternas representanter
stödde Centerpartiets motion i utskottet. Men var är
alla andra? I betänkandet säger utskottet att det må
vara upp till kommunerna att se till så att tillgänglig-
heten garanteras alla. Det är en lite förvånande kom-
mentar från Socialdemokraterna, och det skulle vara
intressant att få höra hur de försvarar sig. Varför vill
de inte ha ett ord med i laget i denna fråga?
Herr talman! Den andra reservationen som jag yr-
kar bifall till handlar om hyra för mindre servicefö-
retag. Centerpartiet tar i den upp problemen för mind-
re företag som i dag råkar ut för mycket höga hyres-
höjningar. Detta kan gälla såväl i storstad som på
landsbygd. När den lokala hyresmarknaden är över-
hettad uppstår en konkurrens om vilka som ska ha
möjlighet att etablera sig och bli kvar med sin verk-
samhet på orten. Det handlar också om vilken service
som människor har möjlighet att få. De statliga före-
tagen har ett ansvar. Men de kan många gånger bok-
stavligen slå undan fötterna på mindre privata företag.
Därför anser Centerpartiet att lokalhyreslagstiftningen
bör ses över så att mindre företag inte drabbas av
oskäliga hyreshöjningar.
Herr talman! Jag ska även säga något om de andra
frågor som vi i Centerpartiet har tagit upp i motioner
och även har följt upp med reservationer i detta be-
tänkandet. Det handlar om förutsättningarna för att
vara aktsam om gammal fin innemiljö. Vi ombygg-
nader av gamla hus måste hänsyn numera tas till den
värdefulla kulturella miljön. Något tycks man ha lärt
sig efter alla de rivningar som skedde bl.a. i den här
staden, att gammal värdefull byggnadsstil har raserats
trots att hyresgästerna många gånger protesterade.
Det gäller för den yttre miljön som det finns varsam-
hetsregler för. Men för husens innanmäte fordras det
inte bygglov, utan där kan man härja som man vill.
Det finns här stora brister i hur bevarandeintresset
skyddas. Därför har vi krävt att hyresnämndens skyl-
dighet att upplysa byggnadsnämnden när något är på
gång ska regleras i lag, så att man är mycket upp-
märksam på ett tidigt stadium och kan vara rädd om
fin innekultur.
Herr talman! I början av förra året träffades en
överenskommelse om utveckling av hyresboendet
mellan organisationerna på denna marknad - Hyres-
gästernas riksförbund, Sveriges fastighetsägarförbund
och SABO. Centerpartiet anser att det är olyckligt att
regeringen lägger fram förslag om ändrade regler för
hyresgästinflytande innan parterna är färdiga med
sina överläggningar.
Vi delar åsikten att hyresgästinflytandet måste
stärkas. Men det är oerhört viktigt att parterna arbetar
igenom problematiken och kommer fram till och enas
om olika åtgärder så att det även i praktiken vidtas
åtgärder som är långsiktiga och som följs noga. Man
når alltid de bästa resultaten för människors beslut
och för människors vardagsliv om man enas kring
förslagen. Centerpartiet anser att man borde ha in-
väntat parternas arbete. Utgångspunkten för deras
arbete är ju att finna former inom den nuvarande
lagstiftningen när det gäller hur hyresrätten kan ut-
vecklas för att vi ska få en väl fungerande hyres-
marknad. När vi nu i alla fall ser att viss lagstiftning
åtgärdas hoppas vi att det inte ska verka hämmande
på parternas fortsatta dialog.
Ingen regel utan undantag. Det gäller även här.
Och det finns saker som måste åtgärdas och som inte
kan vänta. Det inser även jag. Ett sådant exempel är
den kraftiga ökningen av andrahandsuthyrningar av
bostäder i tillväxtregionerna. Detta drabbar inte minst
unga familjer, ungdomar och ensamstående studenter.
De som hyr i andra eller tredje hand betalar i genom-
snitt 60 % högre hyra än förstahandshyresgästen. Det
innebär att de hyresgäster som hyr ut i andra hand gör
stora vinster, medan de som hyr missgynnas i hög
grad. Centerpartiet stöder därför förslaget om en
skärpning av besittningsskyddet i blockhyresavtal, så
att besittningsskyddet tillförsäkras den som hyr i
andra hand.
I fråga om detta är jag lite förvånad över att Krist-
demokraterna inte ser vådan av att man har dessa
blockhyresavtal som inte ger ett besittningsskydd
t.ex. i storstadsregionerna. Det kan handla om att det
är företag som har blockhyresavtal. Och det kan
handla om att man helt enkelt vill tjäna pengar på
bostäder. Detta drabbar ungdomarna.
Frågan om ockerhyror och svarthandel med hy-
reskontrakt måste också följas mycket noga. Det har
vi i Centerpartiet tagit upp i en motion med anledning
av detta betänkande. Det handlar alltså om vilket
inflytande som hyresgästerna verkligen har på sitt
boende. Men utskottet har valt att inte ens ta upp
frågan här och nu. Jag undrar: Vilka åtgärder är Soci-
aldemokraterna och regeringen beredda att vidta för
att komma till rätta med detta stora problem som
ockerhyror och svarthandel med bostäder innebär?
Anf. 9 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Rigmor Stenmark är förvånad över
att de andra partierna inte ställer upp på de vackra
fraserna i reservation 28. I reservationen står det:
"Människors inflytande över sitt boende måste
förstärkas. Delaktighet i beslutsgången för sitt eget
boende ger människor ett större självbestämmande
över sitt liv. Genom att ge den enskilda människan ett
ökat ansvar stärks hela samhället."
Detta är jättefint och jättebra, Rigmor Stenmark.
Men var har ni förslagen till förändringar av lagstift-
ningen som gör detta möjligt? Ni gör ju ingenting. Ni
passar och hänvisar till de förhandlingar som i dag
sker mellan fastighetsägare och hyresgäster. Ska
lagstiftningen anpassas till dem när de anser sig vara
färdiga med sina diskussioner? Ni måste väl ha en
egen åsikt om vilka lagstiftningsförändringar som
måste genomföras?
Vi har gått långt i denna fråga. Vi har ställt oss på
hyresgäströrelsens sidan och säger precis som den att
man ska ta hänsyn till det enskilda hyresgästintresset
vid ombyggnation och att det är det som ska ligga till
grund för de avtal som man har med hyresvärden.
Men Centerpartiet har ingenting. Man har en vacker
reservation med många vackra ord i. Men det är ty-
värr bara tomma ord.
Anf. 10 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Någonstans måste man börja, Owe
Hellberg. Då gäller det att tala om vilka visioner man
har och vad man vill. Vi vill alltså i lagstiftningen ha
in tillgängligheten för människor oavsett vilket funk-
tionshinder man har. Jag tycker inte att Owe Hellberg
har något bättre förslag än Centerpartiet har.
Det är klart att man kan läsa texter. Men, Owe
Hellberg, läs texten med lite positiva ögon i stället!
Läs den med lite engagemang, så hittar du guldkor-
net. Jag kan inte tänka mig annat än att Owe Hellberg
och jag, Centerpartiet och Vänsterpartiet, har samma
åsikter, att enskilda människor måste vara det vikti-
gaste och att vi ska se var och en av oss som vi är.
Anf. 11 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Tillgänglighetsfrågorna är liksom
inte aktuella i den här lagstiftningen. Det är annan
lagstiftning, och vi är mycket engagerade i de frågor-
na. Vi kräver t.ex. att alla kommuner ska upprätta
obligatoriska boendeplaneringsprogram, där tillgäng-
lighetsfrågorna får ett särskilt värde.
Frågan här handlar ju om de enskilda hyresgäster-
nas inflytande över vad som händer när man gör om-
byggnationer i den egna hemmiljön, om man ska ha
något reellt inflytande över det eller inte. Här passar
ni. Jag kan inte konstatera annat än att ni inte har
någon egen åsikt om den här lagstiftningen utan hän-
visar alltihop till de förhandlingar som pågår mellan
fastighetsägare och hyresgäströrelsen, i första hand
när det gäller hyressättningsfrågorna, bruksvärdes-
systemet och dess principer. Ni är tomhänta. Så är det
tyvärr.
Anf. 12 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Jag känner igen den där repliken. Jag
förstår att det irriterar Owe Hellberg och Vänsterpar-
tiet att Centerpartiet vill ta tag i tillgänglighetsfrågor-
na även i det här betänkandet och inte hänvisar till
något annat betänkande som kommer senare.
Anf. 13 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Jag vill klart deklarera, Rigmor
Stenmark, att Kristdemokraterna har samma åsikter
som Rigmor Stenmark har deklarerat vad gäller and-
rahandsuthyrning generellt. Vi har ingen annan åsikt,
och vi arbetar med den frågan.
Men vad det här gäller är ju blockuthyrning. I
SOU 2000:76 står det att det inte är särskilt vanligt
med blockuthyrning. Den riktas till en särskild kate-
gori av hyresgäster, t.ex. studenter. SABO har upp-
gett att vissa allmännyttiga bostadsföretag upplåter
lägenheter till kommuner. Stiftelsen Stockholms
Studentbostäder och Stiftelsen Göteborgs Studentbo-
städer, som hyr ut lägenheter till studenter, har upp-
gett att en del av de lägenhetsbestånd de förfogar över
hyrs av bl.a. privata fastighetsägare. I Lund upplåter
universitetet lägenheter till utländska gäststudenter.
Lägenheterna hyr universitetet av Stiftelsen AF Bo-
städer. Dessutom förekommer det att företag och
sjukhus hyr lägenhetsbestånd för att hyra ut till sina
anställda.
Detta sätter vi kristdemokrater mot en rädsla att
kommuner som inte har ett kommunalt bolag missar
möjligheter t.ex. för gästarbetare, missbrukare osv. I
övrigt råder ingen motsättning, Rigmor Stenmark, det
kan jag garantera.
Anf. 14 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! När det gäller kommunernas möjlig-
heter att se till att man får bostäder för sina patienter
eller de medborgare som har svårigheter tycker jag
som Ulla-Britt Hagström att kommunerna måste ta
detta på största allvar. Det gör de också. Där hittar
man olika möjligheter att lösa problemen. Det är en
mycket viktig fråga.
Men det brukar inte vara så svårt för kommuner-
na. Det är mycket svårare för unga familjer som får
resa runt och som blir utskuffade ur sina andra-
handslägenheter till nästa andrahandslägenhet och till
nästa. Hyrorna pressas ständigt upp.
Det gäller, Ulla-Britt Hagström, att inte bara läsa i
utredningar utan också gå ut i verkligheten och se hur
det fungerar. Här tror jag att vi har en mycket stor
uppgift i bostadsutskottet. Vi har möjligheter att säga
till revisorerna: Titta närmare på det och det! Hur
fungerar det? Här kanske vi kan vara överens om att
titta på den här frågan så att båda sidorna blir belysta.
Anf. 15 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Ja, Rigmor Stenmark, den frågan ska
vi givetvis titta mycket seriöst på. Vi har också mo-
tioner om detta från Kristdemokraternas sida. Men
det handlar mer om avtal från hyresgäst till hyresgäst.
Vi ser en skillnad mellan detta och det vi nu diskute-
rar, blockhyresavtal, som är på ett annat sätt.
Anf. 16 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Innan jag gick hit lyssnade jag på
hur vanligt det är med blockhyresavtal t.ex. här i
Stockholm, där man så noga tittar på hyresmarkna-
den. Vi vet ju att man hyr eller köper in lägenheter för
att ha möjlighet att hyra ut olika typer av lägenheter
till hyresgäster. Det handlar alltså inte bara om att det
är från hyresgäst till hyresgäst. Det handlar också om
den värd som från första början hyr ut och som går
med på att man hyr ut lägenheten en gång till.
Detta finns det verkliga skäl att titta närmare på,
likaväl som jag tycker att det finns skäl att undersöka
besittningsrätten för förstahandskontrakt. I dag kan
hyresvärdarna skriva på kontrakt som gäller i bara tre
månader. Sedan står ungdomarna där igen och har
ingen bostad, och hyrespriserna trissas upp.
Det här är ett bekymmer i Sverige i dag.
Anf. 17 Yvonne Ångström (Fp)
Herr talman! Folkpartiet står bakom reservation 3,
där vi tillsammans med Moderaterna begär dels att
hyresgästernas svarstid när det gäller en av hyresvär-
den föreslagen åtgärd ska öka från två till tre måna-
der, dels att en föreslagen åtgärd ska anses godkänd
om hyresgästen under denna tid inte aktivt säger nej.
Ewa Thalén har redan utvecklat detta.
Vi står också bakom reservation 26 om förtida
uppsägning av lokalhyresavtal vid dödsfall och reser-
vation 27 om krav på bygglov för inre förändringar i
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. De är redan
berörda, så jag ska inte gå in närmare på dem.
Sedan har Folkpartiet i detta betänkande en egen
reservation, nr 20, som jag yrkar bifall till. Den
handlar om vem som de facto har ansvaret för privata
hyreshus, fastighetsägaren eller hyresgästen. Ut-
skottsmajoriteten tycker inte att man ska kunna föra
ett sådant allmänt resonemang i ett betänkande, men
enligt min mening måste man börja någonstans och
det här är starten för en sådan diskussion.
Självfallet måste hyresgästerna kunna påverka
ändringar i sina lägenheter. Genom flera lagändringar
under 90-talet har hyresgästernas inflytande förstärkts
kraftigt. Enligt det nu föreliggande förslaget ges hy-
resgästerna, enligt vår mening, möjlighet att stoppa
en ombyggnad, vilket kan vara väldigt olyckligt.
Enligt Folkpartiets mening kan det här innebära
stora problem för den som äger ett hyreshus. Det
finns, det vet alla, situationer där underhållsarbeten
måste göras om inte en fastighet successivt ska bli i
alltför dåligt skick för att på sikt kunna erbjuda en
rimlig boendestandard.
Visst kan det vara så att ombyggnaden leder till
kraftiga hyreshöjningar, men enligt vår mening har
hyresgästerna ett fullgott rättsligt skydd genom att
hyresnämnden kan förhindra oskäliga hyreshöjningar.
Vi är rädda för att det kan bli stora negativa ef-
fekter av de nya reglerna. Det finns, som jag har sagt,
risk för att inga nya ombyggnader alls kommer att
genomföras. Om fastighetsägarna inte tillåts att ta
ansvar för sina hyreshus och göra nödvändiga om-
byggnader torde det bli ytterligare problem på hyres-
marknaden. Det finns risk för att husen i stället säljs
ut till bostadsrätter, vilket många i den här kammaren
inte tycker om.
Jag vill upprepa att hyresgästerna självfallet ska
ha rätt att säga nej till oskäliga och orimliga föränd-
ringsarbeten, men det måste ändå vara möjligt för en
hyreshusägare att underhålla sitt hus. Det får inte vara
fult att äga. Vi behöver hyreslägenheter på den
svenska bostadsmarknaden, och då måste någon ha
rätt och möjlighet att ta ansvar för dem.
Jag kan också ställa upp bakom Rigmor Sten-
marks resonemang om att vi borde avvakta parternas
överläggningar innan vi beslutar om förändringar.
Anf. 18 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Människors tystnad och passivitet
har ställt till många bekymmer genom världshistori-
en. Det vet även Yvonne Ångström. Jag tror också att
det kan ställa till problem när det gäller ombyggna-
tioner och förhandlingar i sådana här frågor.
Det är lite märkligt att ni föreslår att passivitet ska
bestraffas. Hyresgäster som inte uppmärksammar
problem eller är aktiva ska man inte ta hänsyn till, i
stället för att det, som i dag, krävs ett aktivt stöd för
att få genomföra en ombyggnation.
Folkpartiet är för individens rätt och frihet osv.,
dvs. att man ska vara en aktiv medborgare. Jag har
lite svårt att förstå hur ni resonerar i sammanhanget.
Det vore bra om Yvonne Ångström kunde utveckla
detta vidare.
Anf. 19 Yvonne Ångström (Fp)
Herr talman! Visst vet jag likaväl som Owe Hell-
berg att passivitet har orsakat mycket problem. Vi
anser, liksom Moderaterna i sammanhanget, att tre
månaders tid att aktivt agera måste räcka. Har man
inte protesterat ser vi det som ett godkännande.
Vi är också för individens rätt och frihet, men vi
betraktar också fastighetsägare som individer. Man
måste ta rimlig hänsyn till båda grupperna enligt vårt
sätt att se.
Anf. 20 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Jag delar naturligtvis inte den upp-
fattningen. Vi tycker att det är viktigt att alla hyres-
gäster som är berörda och hyresvärden för en dialog i
sammanhanget och försöker komma överens om det
som ska göras. En god fastighetsvärd har en bra rela-
tion till sina hyresgäster. Det är en förutsättning för
att vara en fastighetsägare och ha fastighetsägande
som näringsverksamhet.
Det här uppmuntrar till att ligga lågt med infor-
mation, att inte ta initiativ till att möta hyresgästerna i
frågorna utan att chansa på att det går bra ändå. Är
det så det ska fungera?
Anf. 21 Yvonne Ångström (Fp)
Herr talman! Vi tolkar nog detta på olika sätt. Jag
och Folkpartiet menar naturligtvis att allra vanligast
är och ska vara att fastighetsägare och hyresgäster för
en dialog. Vi anser också att det kan vara rimligt att
man efter tre månader, om man inte har hört någon-
ting, ändå ska kunna vidta en åtgärd.
Anf. 22 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Herr talman! Miljöpartiet är oerhört angeläget att
stärka hyresgästernas inflytande i boendefrågor. Där-
om råder inget som helst tvivel. Det framkommer
med all önskvärd tydlighet i våra reservationer i be-
tänkandet.
Herr talman! För att inte glömma bort mig på
slutet börjar jag med att yrka bifall till våra reserva-
tioner 1 och 16. Jag ställer mig naturligtvis bakom
alla Miljöpartiets reservationer i betänkandet, men jag
nöjer mig med att yrka bifall till dessa två.
Den första reservationen handlar om hyresgäster-
nas inflytande och de åtgärder som ska omfattas.
En hyresvärd som vill utföra en förbättrings- eller
ändringsåtgärd ska antingen ha ett godkännande av
berörda hyresgäster eller tillstånd av hyresnämnden.
Godkännande behövs dock inte om åtgärden vid-
tas för att en bostadslägenhet ska uppnå lägsta god-
tagbara standard.
Hyresnämnden ska bifalla en ansökan om det inte
anses oskäligt mot hyresgästen att åtgärden genom-
förs. Vid denna prövning ska hyresvärdens intresse
vägas mot det intresse som hyresgäster i allmänhet
kan antas ha av att åtgärden inte vidtas. Det är det
som kallas för det objektiva hyresgästintresset. Om
det finns särskilda skäl får även omständigheter som
hänför sig endast till den enskilde hyresgästen beak-
tas.
Sedan andra hälften av 1990-talet har boende-
kostnadens andel av den disponibla inkomsten ökat
mer för boende med hyresrätt än för andra boende-
former. Därför kan det betraktas som ett "objektivt
hyresgästintresse" att hyrorna hålls nere och att slent-
rianmässiga standardförbättringar med åtföljande
hyreshöjningar undviks.
Många hyresgäster är nöjda med den standard de-
ras lägenhet har och tycker att det är onödigt med en
ombyggnad. De uppskattar den kvalitet som finns i
det lite äldre bostadsbeståndet och vill bevara den
med varsam upprustning hellre än utbyte av skåp och
bänkar.
Av detta följer att hyresgästerna bör ha inflytande
även över åtgärder som vidtas för att en lägenhet ska
uppnå lägsta godtagbara standard, vilket bör ges rege-
ringen till känna.
Vi utvecklar frågan om hyresgästernas inflytande
i reservation 9. Även andra har varit inne på att även
den enskilde hyresgästen bör ges en formell talerätt.
Vi anser att detta kan ske genom att man vänder på
lydelsen i 12 kap. 18 f § hyreslagen så att hyresvär-
dens intresse av att en åtgärd vidtas vägs mot det
intresse den berörda hyresgästen har av att åtgärden
inte vidtas. Först därefter kommer att särskild vikt ska
läggas vid intressen som hyresgäster i allmänhet har
av att åtgärden inte vidtas, liksom vid intressen som
delas av ett betydande antal boende i de berörda fas-
tigheterna, dvs. stärker den enskilde hyresgästens
inflytande.
Om hyresvärden ändå bygger om utan att vare sig
hyresgästen eller hyresnämnden tillåtit det ska hy-
resvärden inte kunna ta ut högre hyra för detta.
Bostaden utgör en viktig trygghetsfaktor i männi-
skors liv. Förutsättningarna för att bo kvar får inte
ändras för drastiskt. Besittningsskyddet måste ges en
reell innebörd. Regeringen föreslår att fem år ska
förflyta sedan åtgärden slutfördes innan hyran får
höjas. Jag anser att tio år är en skälig tid. Detta ska
även gälla för närstående t.ex. vid dödsfall eller
skilsmässa.
Stora svårigheter ställs den inför som drabbas av
sjukdom eller olycksfall.
Bostadsanpassningsbidrag kan lämnas till perso-
ner med funktionshinder för att ge dem möjlighet till
ett eget boende. Bidrag lämnas såväl till personer som
äger sin bostad som till personer som innehar den
med bostadsrätt eller hyresrätt. I vissa kommuner
lämnas bidrag även för elsanering.
Faktum är att det är ganska ovanligt att hyresvär-
dar vägrar hyresgäster med funktionshinder att utföra
åtgärder som det lämnas bostadsanpassningsbidrag
för. Men det har förekommit, och därför anser vi i
Miljöpartiet att en särskild bestämmelse om rätt till
handikappanpassning av bostadslägenheter bör infö-
ras. Denna rätt bör även omfatta åtgärder som avser
elsanering. Regeringen har visserligen lovat att åter-
komma i frågan om det visar sig att reglerna inte
efterföljs, men vi vill särskilt peka på detta.
Vidare har vi frågan om lokalhyresgäster. En för-
utsättning för att en lokalhyresgäst ska kunna få er-
sättning vid obefogad uppsägning är att han eller hon
har hänskjutit tvisten till hyresnämnden för medling.
Härvid ska hyresnämnden på begäran av någon av
parterna avge ett yttrande om marknadshyran för
lokalen.
Ett yttrande ska enligt förarbetena till hyreslagen
grundas på den utredning som parterna åberopar.
Nämnden kan också tillföra jämförelsematerial i
ärendet.
Frågan är om lagens bestämmelser ger ett till-
räckligt besittningsskydd för lokalhyresgäster i all-
mänhet. Enligt min mening bör en särskild bestäm-
melse införas om att ett yttrande i hyresnämnden ska
grundas på utredningen i ärendet.
Vid sådana här tvister framgår det att en stor andel
av hyresnämndens yttranden om marknadshyror av-
ges under stark tidspress, ofta beroende på att parter-
na brukar begära yttrande när det endast återstår en
kort del av hyrestiden. I vissa fall gör tidsbristen att
hyresnämnden inte avger något yttrande. Hyresnämn-
den bör därför få möjlighet att förlänga hyrestiden
med högst tre månader. Detta kan också medverka till
att kvaliteten på yttrandena förbättras.
Anf. 23 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Sällan har här i kammaren hörts så
många lagar och paragrafer diskuteras, om det ska
vara en månad si eller så, vilken tolkning som ska
göras av lagrådsuttalanden eller rättspraxis, om ob-
jektivt kontra subjektivt hyresgästinflytande. Debat-
ten förefaller handla om kommatering, punkter och
paragrafer.
Det är fel. Den här debatten handlar inte om det.
Den här debatten handlar om människor och om
människors hem.
Det handlar om Charles Andersson på Årstavägen
73. Det handlar om hans fina lantkök, som skulle
göra de flesta här i kammaren gröna av avund - det
lantkök som hyresvärden vill riva ut och ersätta med
vit melanin, serietillverkat och intetsägande.
Det handlar om hans granne på Årstavägen 77 där
urinen rinner längs väggarna, om hur fastighetsägaren
fått rätt i hyresnämnden trots att han lämnat uppen-
bart oriktiga uppgifter.
Det handlar om Charles, hans grannar och alla en-
skilda hyresgästers möjlighet att hävda sina intressen,
deras möjligheter att påverka vad som händer med
deras hem, deras kök och deras badrum.
Jag bor granne med Charles och har följt deras
kamp i hyresnämnden, och jag har konstaterat att de
har varit chanslösa mot en stark fastighetsägare, som
med sina finansiella muskler anlitat experter, konsul-
ter och jurister - något som varit en omöjlighet för
Charles och hans grannar.
Herr talman! I betänkandet redogör vi utförligt för
de olika förslagen och varför samtliga reservationer
avstyrks. Jag vill ändå ta upp kammarens tid med att
beskriva de viktigaste förbättringarna som föreslås
och som kommer att göra vardagen lättare för många
hyresgäster i vårt land.
Den lagstiftning som här föreslås ger möjlighet
för hyresnämnderna att ta ställning både till dem som
bor i lägenheterna nu och till dem som kommer att bo
i dem i framtiden. Det är det som på juristspråk kallas
det objektiva respektive subjektiva hyresgästintresset.
Det blir med andra ord omöjligt att lyxsanera lägen-
heter bara för att kunna höja hyran.
Lagen ändras för att gynna seriösa fastighetsägare
och överenskommelser mellan dem som bor i husen
och dem som hyr ut lägenheter i dem.
Det blir möjligt att förbjuda ombyggnad som inte
godkänts av dem som bor i husen eller hyresnämn-
den. Den hyresvärd som genomför ombyggnader utan
godkännande från dem som bor i huset eller från
hyresnämnden kan under fem år inte använda om-
byggnaden för att höja hyran.
Tyvärr ställer inte alla partier upp på dessa för-
slag.
Moderaterna och Folkpartiet går längst i sin vilja
att slå vakt om oseriösa fastighetsägare på hyresgäs-
ternas bekostnad. Allt fagert tal om individen flagnar
här inför mötet med verkligheten. De har missat de
utslag i hyresnämnden där hyresgästernas berättigade
synpunkter ignoreras, där kulturklassad inredning rivs
ut för att ersättas med Ikeaskåp för ett par hundralap-
par bara för att fastighetsägarna ska kunna pressa upp
hyran. De slår vakt om möjligheten att köra över
hyresgästerna och höja deras hyra.
Moderaterna tillsammans med Folkpartiet går
t.o.m. så långt att de menar att om en hyresgäst inte
besvarat en förfrågan ska det räknas som att han
samtycker med fastighetsägaren. Vi får hoppas att
Moderaterna inte i analogi med detta fortsätter att
kräva att alla valskolkares röster ska tillfalla Mode-
raterna.
Centerpartiet vill inte åtgärda bristerna i dagens
lagstiftning med hänsyn till de förhandlingar som förs
mellan hyresgästerna och fastighetsägarna. Det är en
viktig synpunkt; vi ska ha stor respekt för parterna.
Men dessa lagändringar handlar främst om de
oseriösa fastighetsägare som använder bristerna i
dagens lagstiftning för att köra över hyresgästerna.
Det är min tro, förhoppning och absoluta övertygelse
att dessa fastighetsägare inte återfinns bland Fastig-
hetsägareföreningens medlemmar och att det därför
krävs lagstiftning för att komma till rätta med brister-
na i dagens lagstiftning.
Herr talman! Vår lagändring kanske kommer för
sent för att hjälpa hyresgästerna på Årstavägen, men
det är min förhoppning att detta riksdagsbeslut kom-
mer att göra deras fall till det sista och att hyresgäster
runtom i Sverige därmed kan bli hjälpta av deras
kamp.
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i dess hel-
het och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 24 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Javisst, Anders Ygeman, handlar det
om människors hem. Men det handlar också om pa-
ragrafer. Jag tror inte att Anders Ygeman menade
allvar när han sade att det inte handlar om paragrafer.
Det handlar faktiskt om att vi som lagstiftare tar den
möjlighet som vi har att stifta lagar så att det blir så
bra som möjligt - i detta fall för hyresgästerna, som
detta betänkande till syvende och sist handlar om.
Då frågar jag mig återigen, som jag frågade i mitt
anförande: Vad ämnar Anders Ygeman, Socialdemo-
kraterna och regeringen bidra med för att vi ska få
bort svarthandel och ockerpriser främst i storstadsre-
gionerna?
Anf. 25 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag vill först konstatera att Rigmor
Stenmark - som själv menar att vi inte ska lagstifta
utan invänta avtal mellan hyresgäster och fastighets-
ägare - går till angrepp mot mig för att jag säger att
det viktiga är människors hem och hur de bor, inte
exakt hur lagarna utformas. Den debatten är viktig.
För det andra: När det gäller andrahandshyres-
gäster och möjligheterna att ta ut ockerhyror av dem
har vi redan i dag en mycket bra lagstiftning. Den
möjliggör för hyresgästen att få sin hyra prövad av
hyresnämnden och få tillbaka den del av hyran som
varit oskälig, även efter det att hyreskontraktet är
avslutat och man har flyttat från lägenheten. Den
möjligheten används inte i tillräcklig omfattning i
dag, men det är snarare ett informationsproblem än
ett lagstiftningsproblem.
Jag tror att den lagstiftning vi har i dag fungerar
mycket bra när det gäller att komma till rätta med det
problem Rigmor Stenmark tar upp.
Anf. 26 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Tyvärr gör den inte det. Skulle lag-
stiftningen i dag fungera bra skulle vi inte ha den
situation som vi nu har i storstadsregionerna. Detta är
ett jätteproblem för oss som bor där.
Socialdemokraterna och regeringen måste faktiskt
se över det här. Jag tror förstås inte att man hinner det
nu. Vi får väl hoppas att det blir en ny regering som
kan se på problemet med friska ögon. Endast då kan
vi tänka oss en förbättring.
Anf. 27 Anders Ygeman (S)
Herr talman! En ny regering - om den nu mot all
förmodan skulle komma att ledas av Centerpartiet -
får invänta förhandlingar mellan hyresgäster och
fastighetsägare.
Anf. 28 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Anders Ygeman började med att sä-
ga att detta inte handlar om lagar och lagstiftning utan
om människors rätt till inflytande över sitt eget boen-
de och sin egen boendemiljö. Sade Anders Ygeman
det därför att han tycker att den här lagstiftningsför-
ändringen trots allt inte är så bra?
Lagrådsremissens behandling visar att det inte är
så stor skillnad mellan det regeringen från början
hade föreslagit och den gamla lagstiftningen. Nu har
man gjort en ändring: Man har lagt till ett ord. Men
det är fortfarande det kollektiva hyresgästinflytandet
som är avgörande för det som ska ske.
Jag vill fråga Anders Ygeman: På vilket sätt ger
Anders Ygeman garanti för att Charles på Årstavägen
med den nya lagstiftningen får behålla sitt fina lant-
kök? Kommer det att bli så? Varför säger ni nej till en
utvärdering av den här lagstiftningen inom två eller
tre års tid för att se om det blev någon skillnad?
Det är ett väldigt dystert facit för hyresnämnden
med den lagstiftning som finns i dag. Det blir inga
stora förändringar med det som ni föreslår.
En ytterligare fråga gäller skyldigheten att med-
dela byggnadsnämnden om inre förändringar i kultur-
historiskt värdefulla byggnader. Blir det någon för-
ändring när det gäller fastighetsägarens möjligheter
att vidta åtgärder? Det finns ju ingen bygglovsplikt
när det gäller sådana här förändringar.
Anf. 29 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Det är det dystra facit från hyres-
nämndsprövningar som Owe Hellberg tar upp som
gör att regeringen nu har valt att lägga fram detta
förslag till lagstiftning och som gör att utskottet har
valt att bifalla det. Vi hoppas naturligtvis att det
kommer att få effekten att vi slipper att se fall som
det med Charles Andersson i fortsättningen.
Varken jag eller Owe Hellberg kan se in i framti-
den. Men jag kan säga så mycket att vi återkommer
om det mot förmodan visar sig att detta inte hjälper.
Men vår tro är att det räcker. Vi ser till att vi aldrig
mer får fall som det med Charles Andersson och att
fastighetsägare inte ska kunna köra över hyresgäster.
Anf. 30 Owe Hellberg (V)
Herr talman! Vi tror inte att det räcker. Det gör
tydligen inte Hyresgästernas Riksförbund heller, som
har erfarenhet av praktisk tillämpning av detta. Det är
först när man säger att man ska se till de enskilda
hyresgästernas intresse som man kan få en fungeran-
de och tydlig lagstiftning.
Det innebär inte att man inte som fastighetsägare
ska kunna vidta de åtgärder som är nödvändiga för
fastighetens underhåll och bestånd. Det handlar om
de inre förändringarna. Ska man byta bänkskiva? Ska
engreppsblandaren få vara kvar, osv.? Det handlar om
väldigt personliga saker, som man kan göra på olika
sätt med. Många vill behålla den gamla standarden
med dess kvaliteter.
I och med att man fortfarande hävdar det kollekti-
va hyresgästintresset blir denna lagstiftning väldigt
luddig, tror vi. Vi tycker att det är synd att ni inte har
ställt er på hyresgäströrelsens sida i denna fråga.
Anf. 31 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Det är kul att höra en vänsterpartist
slåss mot kollektivet. Men i denna fråga måste man ta
hänsyn både till dem som bor i lägenheten just nu och
till dem som ska komma att bo i lägenheten i framti-
den. Hyresgästen kan faktiskt komma att flytta däri-
från, och då kommer en ny hyresgäst. Man kan inte
bygga om lägenheter varje gång någon flyttar. Det är
inte rationellt. Det skulle leda till kraftigt ökade hy-
ror, och det är varken hyresgästen eller någon annan
betjänt av.
Därför vill vi med regeringens förslag både se till
det individuella - till dem som bor i lägenheten nu -
och till det kollektiva - till dem som ska komma att
bo i lägenheten under husets kanske 100-åriga exis-
tens. Det är det vårt förslag innebär.
Det är lite märkligt, herr talman, att Folkpartiet i
talarstolen hävdar att förslaget kommer att leda till
hemska konsekvenser och att ingen kommer att våga
renovera, samtidigt som Owe Hellberg tror att försla-
get innebär att allting fortsätter precis som vanligt och
att hyresgästerna körs över.
Jag tror som vanligt att sanningen ligger någon-
stans mittemellan. Vi har nått en bra avvägning, som
kommer att trygga hyresgästernas situation i fortsätt-
ningen och göra att fastigheter kan rustas upp.
Anf. 32 Ewa Thalén Finné (M)
Herr talman! Jag skulle vilja fråga Anders Yge-
man om sanktioner mot en hyresvärd som utför en
förbättrings- eller förändringsåtgärd utan godkännan-
de av hyresgäst eller tillstånd av hyresnämnd. Som
jag sade i mitt anförande är det rimligt att man vidtar
sanktioner mot en hyresvärd som bryter mot lagen,
men det kan finnas specifika skäl till att hyresvärden
gör vissa förändringar, som jag tog upp i mitt anfö-
rande.
Vore det inte rimligt att pröva sanktionerna hos
hyresnämnden, så att man får en bild av relationen
mellan brottet och nyttan? Vore det inte rimligt att
hyresnämnden skulle kunna göra den avvägningen i
det särskilda fallet?
Anf. 33 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Nej, det vore inte rimligt. Det skulle
innebära att det inte fanns någon förutsägbarhet. Om
man har en fast påföljd vet fastighetsägaren exakt vad
som kommer att hända och när han kan höja hyran
som en följd av standardhöjningar.
Ewa Thalén Finné tog upp ett exempel här i
kammaren. Såvitt jag förstod missade hon en väldigt
viktig del i det exemplet. Om man bryter upp ett golv
och ser att det finns mögel ska man naturligtvis fråga
hyresgästerna om den standardhöjning man vill göra.
Det gäller inläggning av kakel eller heltäckningsmatta
eller andra standardhöjningar.
Det är bara om hyresvärden inte får hyresgästens
samtycke och bryter mot lagen som denna sanktion
ska vidtas. Det tycker jag är helt rimligt. Att hy-
resvärden kan gå in i någons lägenhet, bryta upp
vederbörandes golv och mot hans eller hennes vilja
vidta standardhöjande åtgärder som innebär höjd hyra
är inte rimligt, Ewa Thalén Finné.
Anf. 34 Ewa Thalén Finné (M)
Herr talman! Det låter rimligt att hyresvärden ska
fråga hyresgästen. Men om hyresvärden inne i en
lägenhet upptäcker t.ex. mögel ska han avbryta reno-
veringen och tillfråga hyresgästen. Han ska vänta i
två månader om han inte får ja direkt innan han kan
göra en företagsekonomiskt försvarbar standardför-
bättring. Också hyresgästen tycker kanske att det är
helt rimligt.
Konsekvensen lär bli att hyresvärden låter möglet
torka och avslutar arbetet. Sedan börjar man om.
Detta fördyrar för bägge parter.
Vi säger inte att man inte ska kunna vidta sanktio-
ner, men vi säger att man måste kunna göra en rimlig
avvägning. Hyresnämnden ska kunna göra den av-
vägningen i efterhand, för att snabba på processen till
gagn för både hyresvärd och hyresgäst. Det är tydli-
gen svårt för Anders Ygeman att förstå det resone-
manget.
Man måste kunna göra rimliga avvägningar. Det
vi motsätter oss är att det inte ska gå att resonera.
Man får vänta i fem år. Det tycker vi är fel.
Anf. 35 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Visst går det att resonera. Det går att
resonera med hyresgästerna. Får man deras eller hy-
resnämndens godkännande när det gäller standard-
höjningen kan man direkt höja hyran i enlighet med
det avtal man har slutit. Men struntar man i det och
bryter mot lagen vet man exakt vad som händer. Då
får man vänta i fem år.
Jag ska inte ge Ewa Thalén Finné någon bygg-
nadsteknisk lektion, men det låter på henne som om
hon tror att hantverkarna, när de ska byta stammarna,
har en ryggsäck kakel med sig. Upptäcker de mögel
river de upp golvet och lägger in kakel, och värden
kan därmed göra en hyreshöjning. Så ser det inte ut i
verkligheten.
I regel gör man stambyten i flera fastigheter sam-
tidigt. Det är någonting som pågår under flera veckor.
Då märker man kanske mögel i vissa fastigheter. Det
finns god tid för fastighetsägaren att fråga hyresgäs-
terna om de samtycker till åtgärden. Därmed slår man
vakt om ett bra förhållande fastighetsägare och hy-
resgäster emellan, vilket alla seriösa fastighetsägare
gör i dag.
Anf. 36 Yvonne Ångström (Fp)
Herr talman! Anders Ygeman talar indignerat om
oseriösa fastighetsägare som vill byta fungerande
lantkök mot billiga Ikeakök i vit melanin. Inom pa-
rentes måste jag ta Ikea i försvar. De har faktiskt i dag
produkter av god kvalitet, men det hör inte hit.
Det är självfallet inte sådana onödiga renoveringar
som ska godkännas eller uppmuntras. När jag talar
om att också värna om hyreshusägarna handlar det
om nödvändigt underhåll som inte får stoppas, efter-
som det kan innebära en risk för att ingen till sist vill
äga eller bygga hyreshus. Det skulle öka de jätte-
problem som vi redan har på bostadsmarknaden,
framför allt i Stockholm. Men för Anders Ygeman är
socialdemokraternas lösningar alltid de bästa.
Anf. 37 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Den sista uppfattningen verkar jag
dela med Sveriges väljare, dvs. att socialdemokrater-
na har de bästa lösningarna. Det känns betryggande.
Jag tror att Moderaterna och Folkpartiet i denna
kammare är ensamma om att tro att detta förslag
skulle leda till ett stopp för nödvändiga förändringar.
De är ensamma om att tro att hyresnämnden skulle
säga att det inte behövs stambyten i en fastighet eller
att fasaden inte behöver bytas i en annan fastighet.
Det är inte förslag om sådana förändringar som ligger
på riksdagens bord.
Det enda som krävs av den seriösa fastighetsäga-
ren är att han får samtycke till åtgärden från dem som
bor i huset. Jag lovar Yvonne Ångström att hyres-
gästerna i Sverige inte vill ha brunt vatten i kranarna.
De vill inte ha fasader som ramlar av huset. Därför
kommer det här inte att bli något problem i praktiken,
i verkligheten, utanför den här kammaren.
Anf. 38 Yvonne Ångström (Fp)
Herr talman! Anders Ygeman talar om att väljarna
naturligtvis vill ha socialdemokrater. Så ser det ut
med dagens opinionssiffror. Men låt oss se vad som
händer i verkligheten när alla era vackra ord om inte
bara boende utan också om skola och annat ska om-
vandlas till praktiskt handlande!
Anf. 39 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag tror att jag skjuter på skoldebat-
ten med Yvonne Ångström tills vi har ett betänkande
som rör skolfrågor.
Anf. 40 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Jag ställde tidigare två tolkningsfrå-
gor till Anders Ygeman.
Det gällde bl.a. den ändring som nu kommer att
bli när det gäller att hyresvärdens intresse kommer att
vägas mot "det intresse" som hyresgäster i allmänhet
kan ha. Det ändras nu till "de skilda intressen" som
hyresgäster i allmänhet kan ha. Jag frågade: Gäller då
det som en ensamstående mamma säger, som har en
svag ekonomisk ställning och som tycker att ett stam-
byte i sig givetvis behöver göras men att det görs för
mycket som inte behöver göras för att hon ska kunna
bo bra? Kan hon rymmas inom de här skilda intresse-
na?
Sedan hade jag också en fråga vad gäller fastig-
hetsägarna. Här går man ju t.o.m. så långt att man
skriver: "kan antas bli påbörjad". Fastighetsägare kan
ju faktiskt behöva testa och utreda olika förslag innan
de gör slag i saken. Det kan ju inte vara förbjudet att
tänka. Därför undrar jag, Anders Ygeman, var man
ska dra gränsen för vilka åtgärder som kan antas bli
påbörjade. Det är inte tydligt sagt i propositionen.
Anf. 41 Anders Ygeman (S)
Herr talman! För det första vill jag säga att lag-
stiftningen naturligtvis kommer att ta hänsyn till
ensamma mammor, ensamma pappor, flerbarnsfa-
miljer och ensamstående - allihopa. Men det är en
svår avvägning, och Ulla-Britt Hagströms resone-
mang visar ju varför det till syvende och sist kommer
att vara i rättstillämpningen som man ska göra de här
avvägningarna och varför de inte ska göras här i riks-
dagens talarstol. De ska göras i det enskilda fallet och
gälla det enskilda huset. Jag tror att den lagstiftning
som vi nu antar kommer att lägga grunden för detta.
För det andra säger Ulla-Britt Hagström att det
inte får vara förbjudet att tänka. Jag är väl den förste
att ställa upp på det påståendet. Detta handlar ju om
vite, Ulla-Britt Hagström. Enligt Svenska Akademi-
ens ordlista betyder "vite" i förväg bestämd påföljd
för överträdelse eller kontraktsbrott. Det betyder
alltså, Ulla-Britt Hagström, att det inte är förbjudet att
tänka. Det blir bara förbjudet om man genomför det
man har tänkt utan att fråga hyresgästerna om lov och
utan att ha fått hyresnämndens godkännande. Man får
ta fram vilka skisser och vilka förslag på ombyggna-
der man vill, men om det kan förväntas att man tän-
ker strunta i vad hyresgästerna och hyresnämnden
säger och påbörjar sin ombyggnad ska man som fas-
tighetsägare veta att det kommer att leda till en på-
följd. Den påföljden kallas vite, och den inträder bara
om man bryter mot lagen, så det är inget tankeförbud.
Anf. 42 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! När det gäller den första delen om
skilda intressen har vi kristdemokrater nöjt oss med
vad som står i propositionen. Vi hoppas på den här
tolkningen, så att den här talerätten verkligen kommer
att kunna gälla. Detta kommer givetvis att utvärderas
och följas upp.
Men när det gäller den andra frågan kan jag inte
av Anders Ygemans svar förstå varför det behöver stå
"kan antas bli påbörjad". Vitet kan ju inte komma till
stånd förrän fastighetsägaren har påbörjat det som
han tänkte påbörja. Varför måste det stå "antas"? Hur
kan Anders Ygeman gå innanför huvudsvålen på en
fastighetsägare och veta vad han tänker göra innan
han över huvud taget har satt spaden i jorden eller
kommit med hammare och spik? Det här tycker jag
verkar väldigt konstigt.
Anf. 43 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag kan inte gå innanför huvudsvå-
len på vare sig fastighetsägare eller Ulla-Britt
Hagström. Men det är fakta att många hyresgäster har
fått se maskiner rullas ut framför deras hem utan att
de har haft någon aning om det. Folk har ringt på
deras dörrar, mätt upp deras badrum och knackat på
väggarna efter rörstammar. Det är i det läget som man
kan anta att en ombyggnad kommer att påbörjas. Då
ska hyresgästen kunna gå till hyresnämnden, och
fastighetsägaren ska kunna beläggas med vite, så att
fastighetsägaren inte gör det här mot hyresgästernas
vilja och utnyttjar en flathet i lagstiftningen. Det är
det vi vill. Sedan hoppas jag, liksom Ulla-Britt
Hagström, att de lagförändringar vi nu gör ska säker-
ställa att hyresgästernas intressen gentemot oseriösa
fastighetsägare tillvaratas.
Anf. 44 Sten Lundström (V)
Herr talman! Låt mig bara först kort kommentera
det som blev sagt alldeles nyligen.
Jag kan konstatera att regeringen och socialdemo-
kraterna i bostadsutskottet har förstått att det behövs
en skärpning när det gäller hyresgästernas inflytande
över ombyggnationer. Jag kan också konstatera att
modet att gå hela vägen inte finns. Man bestämmer
sig egentligen för att bygga in samma problem som
fanns i den gamla lagstiftningen i den nya. Därför är
det djupt tragiskt att man inte ens en gång är beredd
att ha en fastställd utvärderingstid för det här. Uppen-
barligen har vi samma syfte. Vi vill stärka den enskil-
de hyresgästens inflytande. Uppenbarligen vågar inte
socialdemokratin utmana fastighetsägarförbund och
andra tillräckligt.
Men, herr talman, jag tänker i mitt anförande i öv-
rigt förhålla mig till vår reservation 18 under punkt
15 och yrkar samtidigt bifall till densamma.
Vänsterpartiet välkomnar i och för sig den för-
stärkning av besittningsskyddet för andrahandshyres-
gäster som förslaget i betänkandet innebär just avse-
ende besittningsskydd för hyresgäster vid blockut-
hyrning. I slutbetänkandet av 1997 års hyreslagstift-
ningsutredning fanns förslag om just en sådan för-
stärkning. Tyvärr är förslaget otillräckligt.
Blockhyresavtal i dag gäller endast om en hyres-
gäst hyr minst tre lägenheter för att sedan hyra ut dem
i andra hand. Det är ganska ofta kommuner som är
andrahandshyresvärdar, via socialtjänsten. Lagen
förutsätter dessutom att kontrakten med fastighets-
ägarna ska vara tecknade vid ett och samma tillfälle.
Det innebär följande: Om förstahandshyresgästen,
t.ex. kommunen, ingår ett avtal dag ett, ett ytterligare
avtal dag två osv. kan han eller hon inte addera lä-
genheterna i dessa avtal för att de här lägenheterna
sedan ska falla under begreppet blockuthyrning.
Varje avtal måste i det här fallet betraktas som ett
självständigt avtal.
Herr talman! Andrahandshyresgäster har ett
mycket svagt lagligt skydd när det gäller deras boen-
de. En upplåtelse i andra hand innebär bl.a. att hyres-
gästen saknar besittningsskydd under de två första
åren och därmed också en förlängningsrätt för sitt
hyresavtal. Att kommuner eller andra andrahandsut-
hyrare dessutom tvingar fram andra villkor i särskilda
avtal gör inte saken bättre. Det kan vara villkor som
innebär att hyresgästen måste avstå besittningsskyd-
det under tre år, i vissa fall under obegränsad tid.
Sådana villkor måste godkännas av samma hyres-
nämnd som godkänner ombyggnader, och precis som
i det fallet godkänns i stort sett alla sådana här avtals-
förändringar.
Avsikten med sådana här avtal är ofta att t.ex.
hemlösa ska erhålla tillfälliga bostäder och kanske på
sikt få ett permanent boende, vilket är mera ovanligt.
Många gånger kombineras också andrahandskontrakt
med mycket korta uppsägningstider och mycket korta
förlängningstider. Det är inte ovanligt att hyrestiden
är så kort som en vecka i taget och att det är 24 tim-
mars uppsägningstid.
Herr talman! Den sekundära bostadsmarknaden
har vuxit kraftigt under de senaste årtiondena. 1964
beräknade man ett faktiskt behov av ca 4 500 special-
kontrakt. Förra året fanns det ett utbud på nästan
18 000 specialkontrakt. Från 1990 till i dag har anta-
let sådana här kontrakt fördubblats.
För bostadsbolagen är det här ett alldeles utmärkt
sätt att minimera sina risker och att kunna fortsätta
bibehålla de mycket höga inträdeskrav som finns till
egna kontrakt. För kommunerna kan det naturligtvis
vara ett sätt att visa att man bryr sig om dem som har
svårast att komma in på bostadsmarknaden. Oftast
kombineras sådana här åtgärder med en s.k. boen-
detrappa, där hyresgästen ska visa att han eller hon
duger som hyresgäst och därmed få flyttas ett steg
upp i boendetrappan för att, i den ideala världen,
slutligen få sitt eget hyreskontrakt.
Det finns ingenting som tyder på att den här mo-
dellen ger något egentligt resultat. Det är inget ovan-
ligt att människor lever kvar på sociala kontrakt både
tre och flera år. Det finns exempel i min egen hem-
stad på folk som har levt på sådana här kontrakt i
både nio och tio år utan att ha kommit ett steg närma-
re egna kontrakt.
I takt med att andrahandsmarknaden växer nor-
maliseras den. För folk som är beroende av försörj-
ningsstöd kan det vara den enda möjligheten att få
tillgång till egen bostad. Ofta används argumentet att
kommunen är tvungen, för att över huvud taget få
tillgång till bostäder för de grupper som har svårast
att komma in på bostadsmarknaden, att se till att
sådana här andrahandskontrakt upprättas. Det är inte
sant. Om detta hade varit riktigt skulle t.ex. hemlös-
heten vara betydligt större i de kommuner som inte
använder sig av andrahandsuthyrning än i de kom-
muner som gör det. Så är inte fallet. Snarare tyder
beräkningarna på att det motsatta förhållandet gäller.
I de kommuner där man tecknar många andrahands-
kontrakt är inte hemlösheten lägre. Däremot är det
betydligt fler människor som lever i bostäder utan
förstahandskontrakt.
Herr talman! Förutom brister i besittningsskyddet,
korta uppsägningstider och korta avtalstider kombine-
ras ofta kontraktet med både integritetskränkande
krav och regler som omöjliggör normala levnadsför-
hållanden. Det kan vara krav inskrivna i avtalet om
rätt att gå in i lägenheten utan hyresgästens medgi-
vande. Det kan vara krav om att man inte får lov att
ha folk som övernattar i lägenheten, krav om förbud
mot husdjur osv. - mängder med krav, som riktas mot
dem som oftast har den svåraste situationen på bo-
stadsmarknaden, som ingen av oss andra under några
som helst omständigheter skulle kunna godkänna.
Inte skulle vi godkänna att våra barn inte kan sova
över hemma hos oss! Inte skulle vi godkänna att vår
mor eller vår far inte fick övernatta några dagar i vår
lägenhet! Det är de kraven vi ställer på de människor
som har svårast att komma in på bostadsmarknaden.
Ofta ersätts också den rätt till egen bostad som
finns, på sätt och vis i grundlagen men framför allt i
de bostadspolitiska målen, av en rent terapeutisk
inställning: Din rätt att bo avgörs av om du följer
socialtjänstens eller psykiatrins handlingsplaner. Det
är det som avgör om du får tillgång till en bostad, inte
ditt behov av bostad och eget hem.
Jag tror att det är viktigt att vi bryter tillväxten av
andrahandskontrakt och i stället ser till att människor
får rätt till egna kontrakt. Ett sätt att påbörja den pro-
cessen hade varit att kammaren biföll vår motion om
att ändra begreppet blockuthyrare till att omfatta alla
som hyr ut tre eller flera lägenheter i andra hand.
Avslutningsvis har jag mycket svårt att förstå vad
majoriteten i utskottet egentligen avser med sitt svar
på vår motion. Antingen har man inte förstått vår
motion eller så har man inte förstått vad som menas
med blockuthyrning. I vilket fall som helst är det
ganska illa. Vad vi kräver är - och nu ska jag vara
väldigt, väldigt tydlig - att alla som hyr ut tre eller
flera lägenheter i andra hand ska falla under begrep-
pet blockuthyrare.
Slutligen, herr talman: Vad vill socialdemokratin
och de borgerliga partierna i det här fallet?
Anf. 45 Annelie Enochson (Kd)
Herr talman! Propositionen om hyresgästinflytan-
de tar upp många angelägna frågor som berör sam-
spelet mellan den som hyr en lägenhet och den som
äger lägenheten. Vid allt samspel är det viktigt att
lyssna på alla som berörs. Här finns å ena sidan hy-
resgästens önskan om att känna sig trygg i sitt boende
och kunna förutse sina hyreskostnader under en lång
tid framöver. Å andra sidan vill fastighetsägaren ha
en bra och funktionell fastighet och kunna utföra
förbättrings- och ändringsåtgärder för att uppnå detta.
Vid en upprustning av en fastighet är det viktigt
att plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet
efterlevs, så att byggnadens karaktärsdrag beaktas
och dess byggnadstekniska, historiska, miljömässiga
och konstnärliga värden tas till vara. Detta regleras i
3 kap. 10 § plan- och bygglagen.
Eftersom det inte finns bygglovsplikt när det gäl-
ler inre förändringar är det hos hyresnämnden som ett
ärende först dyker upp som berör inre förändringar,
och då i samband med hyressättningen. Men det är
den kommunala byggnadsnämnden, eller motsvaran-
de, som ska beakta att varsamhet efterlevs vid upp-
rustning av en fastighet eftersom detta lyder under
plan- och bygglagen. Alltså bör det finnas någon
form av underrättelseskyldighet för hyresnämnden att
informera byggnadsnämnden om att här är en fastig-
het som kan beröras av varsamhetsreglerna. Detta har
förslagits i en enskild kristdemokratisk motion. Rege-
ringen har i sin proposition gått motionen till mötes
genom att i en förordning föreslå att en sådan under-
rättelseskyldighet ska införas för hyresnämnden.
I detta sammanhang vill vi påtala att det behövs
en revidering av plan- och bygglagen just när det
gäller varsamhetskravet så att den inte bara omfattar
byggnadens yttre arkitektur utan även den inre mil-
jön. Det är ett alldeles för svagt skydd i dagens lag
när det gäller inre förändringar i byggnader med kul-
turhistoriska värden. I plan- och bygglagens 3 och
8 kap. bör en förändring införas som stärker byggna-
dens inre karaktärsdrag så att inte dessa förvanskas
vid en ombyggnad eller upprustning. Om detta hand-
lar reservation 27 som vi ställer oss bakom - inte
yrkar bifall till men ställer oss bakom.
Herr talman! Jag vill nu ta upp ett annat ämne
som berörs i propositionen men som regeringen läm-
nat utan åtgärd, och det gäller villkoren för lokalhy-
resavtal vid ett dödsfall. De flesta lokalhyresavtal
sluts på en bestämd tid om tre eller fem år. Avtalet
kan i princip endast sägas upp vid avtalstidens slut.
Detta gäller även om hyresgästen skulle avlida under
pågående avtalstid. Om inte dödsboet avser att driva
verksamheten vidare eller klarar av att överlåta den
kan dödsboet tvingas i konkurs på grund av att lokal-
hyresavtalet löper.
Regeringen avvisar i propositionen en regeländ-
ring med motiveringen att det är ovanligt att hy-
resvärdar vägrar medverka till frivilliga lösningar.
Regeringen hänvisar också till att försäkringsbolag
erbjuder avbrottsförsäkringar när nyckelpersoner i
företag skadas eller avlider. Det är dock få småföre-
tagare som har en sådan försäkring, vilket bl.a. kan
bero på dålig kännedom om försäkringen.
Det går dock inte att helt förlita sig på försäkring-
ar och frivilliga lösningar. Därför anser vi kristdemo-
krater att det bör införas en bestämmelse i hyreslag-
stiftningen som ger dödsboet rätt att säga upp lokal-
hyresavtal i förtid vid dödsfall. Detta har vi skrivit om
i vår motion, och det finns även med i vår reservation
nr 26. För tids vinning yrkar jag dock inte bifall till
någon reservation, men jag ställer mig självklart bak-
om alla våra motioner.
Dokument
Beslut
Hyresgäster får stärkt inflytande vid ombyggnader (BoU3)
Riksdagen beslutade om stärkt hyresgästinflytande vid ombyggnader. Om hyresvärden vill bygga om ska hyresnämnden i sin prövning väga hyresvärdens intresse av en ombyggnad mot de skäl som hyresgäster i allmänhet kan tänkas ha för att inte vilja bygga om. Hyresvärden blir skyldig att meddela hyresgästerna om en ändringsåtgärd minst två månader innan han eller hon kan söka tillstånd för ändringen. Hyresnämnden ska kunna förbjuda ändringar som planeras utan att hyresgästen har godkänt dem eller att hyresnämnden givit sitt tillstånd. En åtgärd som genomförs utan att ha blivit godkänd eller fått tillstånd ska inte kunna påverka hyressättningen förrän fem år efter det att åtgärden slutfördes. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2002.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag