Sök
Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.
74 780 träffar med vald kategori och filter, Sökning utan sökord, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2009/10:UbU1
Under nästa år ska drygt 53,5 miljarder kronor gå till utbildning och universitetsforskning, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga 11,4 miljarder kronor på barn, ungdoms- och vuxenutbildning. Universitet och högskolor får 36,6 miljarder och 5,4 miljarder går till forskning. Regeringen föreslår också en rad särskilda insatser. Till exempel: 10 000 nya platser på komvux och 3 000 platser inom yrkeshögskolan. 10 000 nya platser på universitet och högskolor under 2010 och 2011. Det så kallade lärarlyftet, som ska erbjuda lärare fortbildning under hela yrkeslivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 68, 238 minuter
- Justering
- 2009-11-26
- Datum
- 2009-12-01
- Debatt
- 2009-12-10
- Beslut
- 2009-12-10
- Dokument & lagar
Det nya punktskattedirektivet
Betänkande 2009/10:SkU18
Punkskattereglerna för alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter anpassas efter EU:s nya punktskattedirektiv. Medlemsländerna ska skapa ett gemensamt datorsystem för dokumenthantering som ska underlätta myndigheternas kontroller av varor som företag flyttar mellan medlemsländerna. Syftet är att motverka skattebedrägerier. Reglerna om transportkontroll av punktskattepliktiga varor ska också EU-anpassas så att de kan tillämpas på det nya systemet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas från och med den 1 april samma år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-12-01
- Debatt
- 2009-12-09
- Beslut
- 2009-12-09
- Dokument & lagar
Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete
Betänkande 2009/10:SfU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletteringar i sjukförsäkringen. Förslaget innebär följande: Utöver de 914 dagar som i dag kan betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning ska ytterligare sjukpenningdagar kunna betalas ut i vissa fall. Det gäller bland annat när den sjukförsäkrade får sjukhusvård eller annan omfattande vård. En person vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska då kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen upphörde. Försäkringskassans bedömning av nedsättningen av arbetsförmågan hos en person som går ett arbetsmarknadspolitiskt program ska gälla förmågan att delta i det aktuella programmet. Om en person har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av sjukdom ska Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmågan, utöver vad som redan gäller, även ta hänsyn till förmågan att delta i programmet. Detta under förutsättning att personen har en formell möjlighet att påbörja programmet igen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010.- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2009-11-26
- Datum
- 2009-12-01
- Debatt
- 2009-12-09
- Beslut
- 2009-12-09
- Dokument & lagar
Obligatorisk befattningsutbildning för nyanställda rektorer
Betänkande 2009/10:UbU6
Riksdagen har beslutat att alla nyanställa rektorer måste gå en särskild utbildning. Det gäller även rektorer på fristående skolor. Kommunerna – eller enskilda huvudmän – ska se till att rektorer som anställs efter den 15 mars 2010 går rektorsutbildningen. Den ska påbörjas så snart som möjligt och vara genomförd inom fyra år. Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 15 mars 2010.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2009-11-26
- Datum
- 2009-11-27
- Debatt
- 2009-12-10
- Beslut
- 2009-12-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2009/10:TU1
Under nästa år ska drygt 40 miljarder kronor satsas på kommunikationer, enligt budgetramen för 2010. Pengarna ska fördelas på två huvudområden: Transportpolitik, drygt 39,6 miljarder. IT, elektronisk kommunikation och post, 449 miljoner. Regeringen har dessutom föreslagit hur anslagen ska fördelas inom respektive område. Till exempel hur mycket pengar som ska gå till väghållning, 21 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 31, 132 minuter
- Beredning
- 2009-11-03
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-26
- Debatt
- 2009-12-03
- Beslut
- 2009-12-09
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Betänkande 2009/10:NU2
Under nästa år ska drygt 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2010. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag och till EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 41, 134 minuter
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-26
- Debatt
- 2009-12-03
- Beslut
- 2009-12-09
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Betänkande 2009/10:AU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till integration och jämställdhet för 2010 på utgiftsområde 13, som även inkluderar åtgärder mot diskriminering. Större delen av utgiftsområdets 4,9 miljarder kronor går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Beslutet innebär bland annat nya anslag för etableringsersättning och andra insatser till vissa nyanlända invandrare. Arbetet med att förebygga diskriminering av olika slag ska fortsätta. En utförlig redovisning av den särskilda jämställdhetpolitiska satsningen mellan 2007-2010 ska lämnas till riksdagen våren 2010 i en särskild regeringsskrivelse.- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Justering
- 2009-11-19
- Datum
- 2009-11-26
- Debatt
- 2009-12-03
- Beslut
- 2009-12-09
- Dokument & lagar
Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (Kfor)
Betänkande 2009/10:UFöU2
Regeringen ska kunna ställa en väpnad styrka till förfogande för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo, Kfor. Styrkan ska uppgå till högst 540 personer till och med den 31 december 2010, och därefter till 360 personer till och med den 31 december 2011. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd har gett sitt mandat. Antalet väpnade svenska soldater i Kfor beräknas uppgå till högst omkring 250 fram till oktober 2010. I personalramen på 540 personer ingår resurser för oförutsedda behov av förstärkningar och evakueringar. Sverige har deltagit i Kfor sedan 1999. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 10 minuter
- Justering
- 2009-11-19
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-09
- Beslut
- 2009-12-09
- Dokument & lagar
Ytterligare sänkt skatt för pensionärer
Betänkande 2009/10:SkU24
Pensionärer som har fyllt 65 år får sänkt skatt 2010. För en pensionär med full garantipension innebär beslutet en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 200 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Skattesänkningen är utformad så att de allra flesta av de sämst ställda pensionärerna, det vill säga garantipensionärer och andra med låga pensionsinkomster, får en ökad inkomst efter skatt. För pensionärer med höga pensionsinkomster minskar dock inkomsten efter skatt under 2010 till följd av pensionsnedskrivningen. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 24, 79 minuter
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-02
- Beslut
- 2009-12-02
- Dokument & lagar
Ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag
Betänkande 2009/10:SkU23
Jobbskatteavdraget höjs den 1 januari 2010. Höjningen gäller för personer som inte fyllt 65 år och som tjänar över 38 600 kronor per år. Den motsvarar en skattesänkning med upp till 3 020 kronor per år för den som har genomsnittlig kommunal inkomstskattesats. För den som tjänar 22 000 kronor i månaden och betalar genomsnittlig kommunal inkomstskatt blir skattesänkningen 2 712 kronor per år. Avdraget ska göra det mer lönsamt att arbeta för den som i dag står utanför arbetsmarknaden. Genom sänkta marginalskatter ska det också motivera den som redan har ett arbete att jobba mer. Beslutet innebär att statens skatteinkomster minskar med 10 miljarder kronor.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 36, 105 minuter
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-02
- Beslut
- 2009-12-02
- Dokument & lagar
Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
Betänkande 2009/10:SkU22
Handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag ska infogas i det nuvarande systemet för skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Utvidgningen av skattefriheten för näringsbetingade andelar innebär samtidigt en motsvarande utvidgning av förbudet mot avdrag för kapitalförluster. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Vidare beslutade riksdagen om övergångsbestämmelser med innebörden att kapitalförluster på andelar i handelsbolag som uppkommer under perioden från den 18 juni 2009 till den 31 december 2009 bara får dras av mot vinster på motsvarande andelar inom samma koncern.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2009-11-17
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-02
- Beslut
- 2009-12-02
- Dokument & lagar
Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor
Betänkande 2009/10:SkU15
Riksdagen beslutade att den kommunala fastighetsavgiften utvidgas till att även gälla fastigheter med småhus vars värde understiger 50 000 kronor samt arrendetomter där bostadshuset och marken inte är i samma ägares hand. Därmed avskaffas fastighetsskatten för ovanstående fastigheter. Samtidigt sänks takbeloppet för uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av ett småhus eller en bostadsrätt från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 26, 52 minuter
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-02
- Beslut
- 2009-12-02
- Dokument & lagar
Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk sammanställning
Betänkande 2009/10:SkU12
Svenska lagar anpassas till nya EU-direktiv på mervärdesskatteområdet. Syftet är att minska den administrativa bördan, modernisera momssystemet och bekämpa skattefusk. Ändringarna innebär bland annat nya regler när det gäller omsättningsland för tjänster, det vill säga var tjänsterna ska beskattas när köparen och säljaren hör hemma i olika länder. Det blir två nya huvudregler: tjänster som säljs mellan företag ska beskattas i köparens land och tjänster som säljs mellan företag och konsument ska beskattas i företagets (säljarens) land. För att öka kontrollen av handeln inom EU införs krav på att även den som säljer tjänster till näringsidkare i ett annat EU-land ska ta upp försäljningen i en periodisk sammanställning. Nya regler för återbetalning av moms innebär bland annat att svenska företag ska kunna ansöka om återbetalning av moms från övriga medlemsstater genom ett elektroniskt förfarande. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Avsikten är att det ska ske den 1 januari 2010 och i ett fåtal fall den 1 januari 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 januari 2013, det vill säga vid de tidpunkter som anges i EU-direktiven.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-02
- Beslut
- 2009-12-02
- Dokument & lagar
Ändringar i premiepensionssystemet
Betänkande 2009/10:SfU9
Riksdagen beslutade att Premiesparfonden läggs ner och ersätts med ett förvalsalternativ där pensionsspararnas medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Det ska också bli möjligt att själv aktivt välja detta förvalsalternativ. De fonder som ingår i förvalsalternativet ska även kunna väljas öppet på PPM:s fondtorg. De sparare som vill ha statlig förvaltning ska också kunna välja andra riskprofiler än de som erbjuds i förvalsalternativet. Det handlar om färdiga portföljssammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Pensionsmyndigheten ska få ta ut en avgift vid fondbyte. De nya reglerna gäller från maj 2010.- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-02
- Beslut
- 2009-12-03
- Dokument & lagar
Utnämningspolitiken
Betänkande 2009/10:KU13
Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 17, 64 minuter
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-16
- Beslut
- 2009-12-16
- Dokument & lagar
Riksdagsledamöternas pensionssystem
Betänkande 2009/10:KU12
Riksdagsledamöternas pensionssystem ändras den 1 januari 2010. Bakgrunden är bland annat att yngre ledamöter missgynnas i dagens system. I det nya systemet är all uppdragstid lika mycket värd när det gäller pensionen, oberoende av ledamotens ålder. Beslutet innebär i korthet följande: Pensionsförmånerna beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder. Även reglerna för omräkning av förmåner blir desamma oavsett ledamotens ålder. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på 12 år försvinner. Ålderspensionen tjänas in utan nedre och övre åldersgräns. Tiden som det är möjligt att tjäna in pensionen begränsas dock till högst 30 år. Ledamöternas pensionsförmåner ska, åtminstone tills vidare, vara förmånsbestämda, men reglerna görs mer lika ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestäms av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Pensionsbeloppet följsamhetsindexeras på samma sätt som i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med vissa språkliga och redaktionella ändringar.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 1, 6 minuter
- Beredning
- 2009-11-03
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-03
- Beslut
- 2009-12-09
- Dokument & lagar
Vissa integritetsfrågor
Betänkande 2009/10:KU5
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. Motionerna handlar om elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 23 minuter
- Beredning
- 2009-11-10
- Justering
- 2009-11-24
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-03
- Beslut
- 2009-12-09
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2009/10:FöU1
Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 47, 166 minuter
- Beredning
- 2009-11-03
- Justering
- 2009-11-19
- Datum
- 2009-11-25
- Debatt
- 2009-12-02
- Beslut
- 2009-12-02
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2009/10:UbU2
Enligt riksdagens beslut om budgetramar för 2010 ska drygt 24 miljarder kronor gå till studiestöd. I beslutet återfinns en höjning av studiemedlen. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) per studiemånad för heltidsstuderande uppgår 2009 till cirka 8 500 kronor. Av detta är cirka en tredjedel studiebidrag. Enligt riksdagsbeslutet ska totalbeloppet nästa år höjas med 431 kronor per studiemånad. Av detta är 40 kronor bidrag och 391 kronor studielån. Riksdagen har dessutom fattat beslut om att det så kallade fribeloppet höjs med cirka 30 000 kronor. Det innebär att en heltidsstudent ska kunna tjäna cirka 136 000 kronor under ett kalenderår utan att det påverkar studiemedlet.- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2009-11-19
- Datum
- 2009-11-24
- Debatt
- 2009-12-10
- Beslut
- 2009-12-10
- Dokument & lagar
Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte
Utlåtande 2009/10:UbU4
Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ungas mobilitet i utbildningssystemet. I grönboken identifieras ett behov av att fastställa strategier för att uppnå de uppsatta målen. Grönboken koncentrerar sig på följande fem aspekter på rörlighet: att främja organiserad rörlighet i utbildningssyfte att främst diskutera rörlighet mellan länder som för närvarande deltar i EU-program, samtidigt som man vill utveckla utbyten med världen i övrigt att förespråka rörlighet inte bara över gränserna "från lika till lika", det vill säga inom sektorer (till exempel skolor, universitet och företag), utan också mellan olika sektorer, till exempel från utbildningsmiljöer till näringslivet och i motsatt riktning att koncentrera sig på fysisk rörlighet medan man erkänner värdet av virtuell rörlighet att koncentrera sig på rörlighet för ungdomar, vilket inte betyder att rörlighet i utbildningssyfte inte är viktigt för alla åldersgrupper. Huvudgruppen som avses är personer mellan 16 och 35 år. Utbildningsutskottet vill starkt betona vikten av internationalisering. Utskottet anser att det är mycket viktigt att möjligheter för elever och studenter att förlägga delar av sin utbildning eller sin praktik utomlands tas till vara och utökas. Utskottet pekar också på den satsning på ökad lärarrörlighet om 20 miljoner kronor för åren 2010-2011 som regeringen initierat. Riksdagen avslutade ärendet med detta.- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 8 minuter
- Justering
- 2009-11-19
- Datum
- 2009-11-23
- Debatt
- 2009-12-02
- Beslut
- 2009-12-03