Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa vallagsfrågor

Betänkande 2009/10:KU26

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2010-01-19
Under beredning
2010-01-28
Avgörande
2010-03-03
Debatt
2010-03-03
Beslut fattades
2010-03-03

Hela betänkandet

PDF
Vissa vallagsfrågor(pdf, 103 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Nej till motioner om vallagsfrågor (KU26)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om vallagsfrågor. Motionerna handlar om hantering av röstlängder, om valsedlar, om röstningsförfarande, om valkretsnamn och om en strategi för hur valinformation ska vara tillgänglig för personer med lässvårigheter.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 16 motioner.

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 19 januari 2010, justerades 4 februari 2010 och fick trycklov 22 februari 2010.Reservationer: 1

Alla beredningar i utskottet

2010-02-02

Nej till motioner om vallagsfrågor (KU26)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om vallagsfrågor. Motionerna handlar om hantering av röstlängder, om valsedlar, om röstningsförfarande, om valkretsnamn och om en strategi för hur valinformation ska vara tillgänglig för personer med lässvårigheter.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:KU26, Vissa vallagsfrågor

Debatt om förslag 2009/10:KU26

Webb-tv: Vissa vallagsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Helene Petersson i Stock (S)
Anf. 87 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Hela vårt demokratiska valsystem bygger på allas lika möjlighet att rösta. Själva röstningsförfarandet är demokratins hjärta. Det är då var och en fullföljer sin rättighet och för den delen även sin skyldighet genom att göra sitt val. Därför är det mycket viktigt att detta fungerar på ett tillfredsställande sätt och att det inte råder några oklarheter om vad som gäller. I samband med valet till Europaparlamentet den 7 juni beslöt valnämnden i min hemkommun att förtidsröstningen i kommunen skulle starta den 25 maj, det vill säga 13 dagar före valdagen. I länet uppmärksammades också att det fanns kommuner som inte hade någon förtidsröstningslokal öppen varje dag. Det fanns en del röda dagar under perioden, söndagar och även Kristi himmelsfärdsdag, då förtidsröstningslokalerna hölls stängda. I Valmyndighetens handbok till kommunerna om deras uppgifter vid valet står att förtidsröstningen startar 18 dagar före valdagen, det vill säga den 20 maj i detta fall, och pågår till och med valdagen. Det ska finnas vallokal i varje valdistrikt och röstningslokaler för förtidsröstning. Öppettiderna ska anpassas till när väljarna förväntas rösta. Åtminstone någon av lokalerna måste hållas öppen under hela förtidsröstningsperioden, det vill säga från och med den 18:e dagen före valdagen och fram till valdagen. I vallagen står det däremot att förtidsröstning får inledas tidigast 18 dagar före valdagen. Det är här oklarheterna uppdagas. Vad betyder ordet "får"? Är det kommunen som får påbörja röstningen, men har frihet att välja en annan dag? Eller betyder det att den 18:e dagen är den första dag då röstning får ske? Enligt lagstiftarens intentioner och vad jag kan utläsa av förarbetena måste det vara det sistnämnda. Det kan inte vara meningen att Sveriges kommuner får välja när förtidsröstningen i den egna kommunen ska starta. Alla väljare i hela Sverige måste få lika möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter. I Valmyndighetens handbok är det tydligt. Men handboken är ingen föreskrift eller lag, utan just bara en handbok. Inte heller finns det några bestämmelser i valförordningen eller i de föreskrifter Valmyndigheten utfärdar om öppethållandet för förtidsröstning. Herr talman! Konstitutionsutskottet är enigt i sitt ställningstagande om sakfrågan och tycker att detta bör analyseras, ses över och vid behov förtydligas. Men vi skiljer oss åt när det gäller om riksdagen ska göra ett tillkännagivande eller inte, om behovet finns eller inte av att påtala detta för regeringen. Regeringskansliet självt säger vid kontakter att det finns frågor i eller i anslutning till vallagen som kommer att bli föremål för översyn. Men regeringen har inte sagt något om just denna fråga. Det är utskottets majoritet som förutsätter att även denna fråga ses över. Vad jag inte kan förstå är varför majoriteten är rädd för ett tillkännagivande när vi är så eniga i sakfrågan. Ni anser tydligen också att det är viktigt att vi får lika villkor när det gäller förtidsröstning i hela landet. Frågan vi får är om vi inte litar på regeringen. Men det är inte där problemet ligger. Förhoppningsvis är det en ny regering efter höstens val. Men en fråga som passerat riksdagen utan ett tillkännagivande löper stor risk att falla bort, speciellt vid ett regeringsskifte, när många frågor ska upp på bordet. Finns det ett tillkännagivande måste regeringen åtminstone återkomma till riksdagen med en återrapportering om vad som sker. Frågan glöms inte bort. Tycker ni i majoriteten att det är viktigt att alla väljare får lika möjlighet att rösta måste vi från riksdagens sida se till att det som upplevs oklart förtydligas, och det ska vi ge regeringen till känna. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen.
saknar porträttfoto
Marianne Berg (V)
Anf. 88 Marianne Berg (V)
Herr talman! I detta betänkande, Vissa vallagsfrågor , finns en reservation. Den gäller röstningsförfarandet. Av bestämmelserna i 10 kap. 2 § vallagen om när röstmottagning i röstningslokaler får ske framgår det att i röstningslokaler som en kommun har får röstningen påbörjas tidigast den 18:e dagen före valdagen och pågå till och med valdagen. Nu har det framkommit att vallagen i vissa kommuner tillämpas så att röstlokaler har hållits öppna från en senare dag än den 18:e dagen före själva valet eller att lokaler inte varit öppna samtliga dagar fram till valdagen. Herr talman! När det gäller dessa frågor finns det i stort sett inga skillnader mellan utskottsmajoritetens ställningstagande och vår reservation. Som tidigare talare tog upp anser vi att en analys bör genomföras av om detta tillvägagångssätt i vissa kommuner överensstämmer med lagstiftarens avsikt och om det finns anledning att förtydliga regelverket. Regeringskansliet har också svarat att det finns frågor i eller i anslutning till vallagen som kommer att bli föremål för översyn. Nu undrar naturligtvis eventuella tittare och lyssnare som följer denna debatt: Om ni tycker lika, varför då ha en reservation och varför stå där och prata? Jo, det finns en sak som skiljer. Det är att utskottsmajoriteten, det vill säga högeralliansen och också Miljöpartiet, förutsätter att en sådan översyn kommer att ske. Men det litar inte jag på till hundra procent. Därför vill vi att riksdagen vid dagens omröstning ger ett tillkännagivande och säger till regeringen att den måste agera för att se över det som jag har tagit upp i mitt anförande. Risken är annars stor att frågan bara faller bort. Att detta måste ses över och att det kanske även måste ske ändringar i regelverket är viktigt, framför allt ur ett tillgänglighetsperspektiv och ur ett demokratiperspektiv. Det är illa att det kan se olika ut i våra kommuner när det handlar om grundbulten i vår demokrati, nämligen val till riksdag, kommun och landsting - eller region, som en del landsting i dag heter efter sammanslagningar. Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till reservationen i betänkandet.
saknar porträttfoto
Björn Leivik (M)
Anf. 89 Björn Leivik (M)
Herr talman! Det betänkande som vi nu debatterar handlar om 18 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. De motionerna har alla på ett eller annat sätt bäring på vallagen och hur lagens intentioner följs, särskilt i fråga om hantering av röstlängder, röstningsförfaranden, valkretsnamn med mera. Herr talman! Jag kommer främst att uppehålla mig vid frågan om öppethållande och tillgänglighet vid förtidsröstning. Enligt 3 kap. 3 § tredje stycket vallagen ansvarar kommunerna för att det finns röstningslokaler som är öppna, så att väljarna får goda möjligheter att rösta. Röstningen får, som tidigare har sagts, påbörjas tidigast den 18:e dagen före valdagen i lokaler som kommunerna tillhandahåller. Allt fler utnyttjar möjligheten att rösta i förtid, varför det är viktigt att tillgängligheten vad gäller öppettider är stor. Vid valet 2002 förtidsröstade 1,6 miljoner. Det kan jämföras med valet 2006 då nästan 1,8 röstberättigade valde att rösta innan valdagen. Det motsvarar 31,8 procent av alla avgivna röster. Förtidsröstningen är en bra möjlighet. Den gynnas också av att Valmyndigheten lämnar bidrag på över 100 miljoner till kommunerna för att klara av uppgiften. En av motionärerna påtalar, och det har nämnts här i talarstolen, att det fanns kommuner som startade röstningen senare än 18 dagar innan valdagen och att man inte erbjöd att ha öppet samtliga dagar fram till valdagen. Det har påtalats, och Valmyndigheten har utrett. Dessa utredningar visade att tillgängligheten till röstningslokalerna fungerar ganska väl. De fåtal fall där tillgängligheten var begränsad har underställts länsstyrelserna för prövning. De har talat med kommunerna, och de har förklarat varför det har varit så. Valmyndigheten och länsstyrelserna har då godtagit de eventuella brister som varit i tillgänglighet. Herr talman! Utskottet anser att det finns anledning att analysera om det är förenligt vallagen och lagstiftarens avsikt att röstningslokalerna kan hållas öppna från en senare dag än 18:e dagen före valdagen och att lokalerna inte är öppna samtliga dagar. Utskottet säger också att det eventuellt finns anledning att förtydliga regelverket. Där tror jag att vi är helt överens. Utskottet förutsätter att en översyn kommer till stånd utan att riksdagen behöver ge regeringen detta till känna. Vi har talat med våra kolleger på andra sidan vattnet. Vad vi erfar pågår det för närvarande på Justitiedepartementet ett arbete med att skriva direktiv till en utredning. Vi förutsätter, precis som också har sagts, att regeringen följer de idéer som utskottet har framfört. I Justitiedepartementets direktiv ingår bland annat att se över offentliga valförberedelser. Det är grundlagsenheten som jobbar med dessa frågor. Vi är nöjda med de kontakter som vi har haft med regeringen. Vi litar på att regeringen följer utskottets intentioner.
saknar porträttfoto
Helene Petersson i Stock (S)
Anf. 90 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Jag vill ställa en snabb fråga. Ge mig ett skäl, Björn Leivik, till att ni inte vill ge ett tillkännagivande. Du säger att det pågår arbete med att skriva och att man tittar på ett direktiv. Men fortfarande förutsätter ni att man gör det på andra sidan. Ger vi ett klart och tydligt tillkännagivande härifrån måste regeringen plocka upp det. Jag förstår inte detta. KU ska vara det vakande ögat över just dessa frågor. Det är demokratins kärna. Jag hoppas att vi får ett regeringsskifte i höst. Det är lätt att en fråga kommer att glömmas bort eller falla undan. Det är inte säkert att direktiven nu hinner bli färdiga. Det kan bli något som släpar med. Vi har sett vad som kan hända vid ett regeringsskifte. Ge mig ett skäl till att ni inte vill ha ett tillkännagivande.
saknar porträttfoto
Björn Leivik (M)
Anf. 91 Björn Leivik (M)
Herr talman! Vi är helt överens i sakfrågan. Detta är oerhört viktigt. Det handlar om demokratiska rättigheter, precis som vi har sagt här allihop. Vi är överens om detta. Det handlar bara om vilket förhållande vi har till regeringen. Det framgår att ni är lite osäkra på om regeringen lyssnar och om ni har bra kommunikation. Om ni har haft det tidigare vet jag inte. Men vi har bra kommunikation, och vi har talat med den. Det framgår också av utskottets betänkande att detta pågår. Jag refererade också vad som sagts när vi talat med Justitiedepartementet om vad som pågår. Vi är helt nöjda med våra kontakter, och vi har ett förtroendefullt förhållande. Jag tittade också på hur det var med tillkännagivanden under förra perioden. Det fanns inte något. Detta är inte på något sätt underligt eller annorlunda från tidigare mandatperiod.
saknar porträttfoto
Helene Petersson i Stock (S)
Anf. 92 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Björn Leivik förutsätter att direktiven kommer innan sommaren är slut. Det är ju bra att de i varje fall dyker upp. Sedan var det ett tillkännagivande vi hade inom KU. Inom radio- och tv-frågor och digitaliseringen vet jag att vi hade ett tillkännagivande. Vi skickade tillbaka frågor till regeringen. Jag tycker inte att vi ska vara rädda för den här biten. Är det något som vi tycker är viktigt, och vi är fullständigt överens i sakfrågan, menar jag att riksdagen ska stärka sin ställning. Tycker vi detta ska vi tala om det för regeringen. Det finns väl ingen anledning att låta dem på andra sidan vattnet ta upp det om de vill. Vi ska tala om att vi har upptäckt detta. Det är jätteviktigt, och det ska ni ta upp i någon form. Är det så att regeringen inte tycker att man vill ta med det i ett direktiv måste den ändå återkomma till riksdagen och förklara varför man vill inte vill plocka upp det. Jag tycker att det är att stärka riksdagens ställning och riksdagens makt.
saknar porträttfoto
Björn Leivik (M)
Anf. 93 Björn Leivik (M)
Herr talman! Vi är helt överens. Det hänger både på er och på oss att detta inte glöms bort. Skulle det bli ett maktskifte är det samma sak där. Då måste detta påtalas. Efter de kontakter som vi har haft har vi fått uppgifter om att det pågår arbete med direktivskrivning som ska vara klart under våren. Vi är helt nöjda med de svar vi har fått.
saknar porträttfoto
Annie Johansson (C)
Anf. 94 Annie Johansson (C)
Herr talman! Detta betänkande handlar om motioner som på ett eller annat sätt rör vallagsfrågor. Vår vallag är relativ ny och modern och grundar sig på en statlig utredning från 2004 som sedermera blev en proposition och en vallag som trädde i kraft i slutet av förra mandatperioden. I dagsläget kommer det att ske ett analys- och översynsarbete, som Björn Leivik precis tog upp. Det kommer att inledas under våren i Regeringskansliet. Debatten är också högst intressent utifrån ett allmänbildande perspektiv när det nu är valår 2010. På ett eller annat sätt kommer vi alla röstberättigade att vara berörda av vallagens bestämmelser, förutsättningar och möjligheter. Det finns många motioner i betänkandet som vi inte går in djupare på, mycket på grund av att vi har behandlat dem tidigare. Jag skulle särskilt vilja lyfta fram några utifrån perspektivet att de frågorna förtjänar att lyftas fram. En motion handlar om elektroniska röstningsförfaranden, som vi behandlade för några år sedan. I dag behandlar vi motionen i förenklad form mycket på grund av att vi har diskuterat frågan tidigare. Det är i dag många länder som använder sig av elektroniska röstningsförfaranden och har det som en möjlighet. År 2001 hade Australien sin första e-röstningsmöjlighet till det australiska parlamentsvalet, och drygt 8 procent av alla röstande använde sig av denna. I Belgien röstar man elektroniskt sedan 1991. USA, Frankrike, Tyskland och Indien har i mindre eller större utsträckning elektroniska förfaranden vid röstning. Det finns vissa säkerhetsmässiga aspekter av detta som måste analyseras. Men det är helt klart så att framtiden kommer att innebära att vi utnyttjar modern teknik för att stimulera det demokratiska samtalet men också deltagandet. Andra motioner som vi också har berört tidigare handlar om delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade att delta. Det finns exempelvis en motion som handlar om framtagande av valsedlar i punktskrift och en strategi för hur valinformation ska vara tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det är angelägna frågor för att fler ska känna sig delaktiga och lättare kunna ta till sig information. Herr talman! Debatten tidigare i dag har mestadels handlat om det som rör reservationen, och det har förtjänstfullt debatterats mellan de tre tidigare talarna. Jag kommer därför inte att gå in närmare på det mer än att säga att vi i sak är helt överens. Det enda som skiljer är om vi ska ha ett tillkännagivande eller inte. Det är viktigt att veta i debatten att ett tillkännagivande inte är allena saliggörande. Det är inte rättsligt bindande för regeringen. Det är en självklarhet, menar jag, att vi alla oavsett vilken kommun vi bor i ska ha likvärdiga förutsättningar att förtidsrösta. Inte minst i min egen och Helene Peterssons valkrets var detta ett problem i vissa kommuner. Det sköttes inte helt tillfredsställande. Detta bör givetvis ses över, och det bör förtydligas vilka regler som gäller. Jag yrkar av den anledningen bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 3 mars 2010.Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Röstlängdernas hantering efter godkända val

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:K236.
  2. Distribution av valsedlar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:K299.
  3. Röstningsförfarande m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K256, 2009/10:K271 och 2009/10:K286.
    • Reservation 1 (s, v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0101029
    m790017
    c21008
    fp21007
    kd19005
    v01903
    mp15004
    -1000
    Totalt156120073
    Ledamöternas röster
  4. Partisymboler på valsedlar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K241, 2009/10:K292 yrkande 1 och 2009/10:K357.
  5. Motionsförslag som behandlas i förenklad ordning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.