Sök

Ett pricksystem för fiskare som överträder gemensamma EU- regler ska införas i Sverige. Reglerna är en anpassning till EU:s direktiv och ska säkerställa att de gemensamma bestämmelserna för fiskeripolitiken följs.

Pricksystemet ska varna innehavare av fartygstillstånd och befälhavare på fiskefartyg som överträder regler inom området. Vid upprepade allvarliga överträdelser, och då en befälhavare eller innehavaren av ett fartygstillstånd fått ett visst antal prickar, kan yrkesfiskarlicensen och fartygstillståndet återkallas. Befälhavare kan också förbjudas att verka på fiskefartyg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-07

Datum

2012-06-08

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

It-stödet i rättskedjan fungerar fortfarande inte på ett effektivt sätt. Det menar Riksrevisionen som har granskat it-stödet i rättskedjan, det vill säga hos Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Regeringen ger sin syn på frågan i en skrivelse. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och konstaterar att regeringen under de senaste åren på flera sätt har arbetat för att förbättra förutsättningarna för it-stödet i rättskedjan. Bland annat har en ny projektorganisation skapats för att samordna arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. En utredare har även fått i uppdrag att se över den så kallade registerlagstiftningen för att skapa en mer effektiv e-förvaltning. I registerlagstiftningen regleras bland annat myndigheternas informationsöverföring och hur myndigheterna får behandla personuppgifter i register och databaser. Riksdagen utgår från att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra it-stödet i rättskedjan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-07

Datum

2012-06-08

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Det är viktigt att regeringen påbörjar behandlingen av riksdagens tillkännagivanden så snart som möjligt. Det anser riksdagen och betonar detta i ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har fortfarande inte avslutat behandlingen av ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen som riksdagen beslutade om för mer än tolv år sedan. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med ett förslag inom 2012.

Riksdagens tillkännagivanden bygger på konstitutionsutskottets, KU:s, behandling av regeringens årliga redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Under de senaste åren har andelen oavslutade ärenden minskat, men i år har trenden brutits och andelen ärenden som inte ännu är slutbehandlade har ökat. KU anser att det är olyckligt, i synnerhet som det totala antalet redovisade riksdagsskrivelser är lägre än tidigare år. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har även granskat riksdagsstyrelsens redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Dessutom har KU granskat regeringens redogörelse för vad den har gjort när det gäller barn som har blivit olovligt bortförda till andra länder. Utrikesdepartementet har bland annat arbetat för att förbättra samarbetet med andra länders myndigheter. Man har också förbättrat informationen till vårdnadshavare och myndigheter. Riksdagen lade även redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-06-07

Datum

2012-06-07

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Datum

2012-06-07

Datum

2012-06-07

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-07

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Diskrimineringslagen har ett allmänt förbud mot könsdiskriminering vid tillhandahållande av försäkringstjänster. Detta förbud ersätts nu med ett särskilt förbud mot att ha olika försäkringspremier och ersättningar för kvinnor och män om skillnaderna grundas på beräkningar där kön har använts som en faktor. Lagändringen börjar gälla den 21 december 2012, och kravet på könsneutrala beräkningar ska gälla nya försäkringsavtal efter denna tidpunkt.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska omfattas av svensk diskrimineringslagstiftning. Regeringen ska skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag. Riksdagen menar att frågan om bristande tillgänglighet som en diskrimineringsgrund redan har utretts. Det finns inte anledning att ytterligare fördröja en lagreglering på området. En avgörande förutsättning är, enligt riksdagen, att reformen införs på ett samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

51, 183 minuter

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-05

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Djurskyddslagen ändras som en anpassning till ett EU-direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Ändringarna innebär bland annat följande.

• Definitionen av djurförsök utvidgas till att omfatta bevarande av en stam av djur med förändrad arvsmassa.
• Djurförsök ska klassificeras efter svårhetsgrad.
• Av ett tillstånd att använda, föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur ska det framgå vem som innehar tillståndet. Det ska också framgå vem eller vilka som är föreståndare och vilken veterinär eller expert som är knuten till verksamheten.
• Den som innehar tillståndet ska ha ansvaret för att reglerna följs.
• Det ska vara möjligt att återkalla ett godkännande att använda djur i djurförsök.
• Den som överträder bestämmelser om kompetens och metoder vid infångande av vilt levande djur avsedda att användas som försöksdjur ska kunna straffas.
• Den djurförsöksetiska prövningen bör finansieras med avgifter.

En central djurförsöksetisk nämnd inrättas. De nuvarande djurförsöksetiska nämnderna ska i fortsättningen kallas regionala djurförsöksetiska nämnder. Den centrala nämnden ska pröva beslut av de regionala nämnderna som har överklagats. Den centrala nämnden ska även i efterhand utvärdera genomförda djurförsök. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av en motion från allmänna motionstiden 2011. Det saknas inom EU stöd för krav på märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning. Det är mycket otillfredsställande. Regeringen bör driva frågan om konsumenternas rätt att genom märkning få denna information.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

24

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

49, 155 minuter

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-04

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-13

Delar av den logistikverksamhet som Försvarsmakten i dag ansvarar för förs över till Försvarets materielverk. Syftet är att frigöra resurser som kan användas till försvarets förbandsverksamhet och till att bygga upp insatsorganisationen. Regeringen bedömer att kostnaderna för försvarslogistikens på detta sätt kan minskas med cirka 760 miljoner kronor per år från den 1 januari 2015. Sammanlagt berörs cirka 1 500 personer av omorganisationen. Flytten av logistikverksamheten ska enligt planen ske den 1 januari 2013.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen om förändringar i logistikorganisationen i de närmaste årens budgetpropositioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-04

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersätta tre myndigheter med två inom utbildningsområdet. Den ena nya myndigheten ska ansvara för i huvudsak kvalitetssäkring och tillsyn av den högre utbildningen. Den andra myndigheten ska ansvara för service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet inom utbildningsområdet. Med mobilitet menas i det här fallet internationell rörlighet för studenter. Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret (IPK) ska läggas ner. Den nya organisationen är tänkt att börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om myndigheternas uppgifter som innebär följande:

• En högskolemyndighet bör få i uppdrag att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom den högre utbildningen.
• En nationell aktör bör arbeta för att stimulera intresset för högre studier och främja breddad rekrytering.
• Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska ha ett självständigt uppdrag att arbeta med omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande i frågan om hur vissa ledamöter i styrelser för statliga universitet och högskolor ska utses. Regeringen menar att ordföranden och de ledamöter som regeringen utser bör utses efter förslag av en nomineringsgrupp. Utskottet är positivt till detta men vill att nomineringsgruppen ska utökas med en studentrepresentant vid universitetet eller högskolan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-01

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Elektroniskt material som gjorts tillgängligt för allmänheten ska arkiveras på Kungliga biblioteket på samma sätt som tidningar, böcker, videoband, radio- och TV-program. Syftet är att materialet ska bevaras i forskningssyfte och som kulturarv.

Arkiveringen gäller bara elektroniskt material som massmedieföretag och liknande publicerar elektroniskt och som rör svenska förhållanden. Det gäller inte privata bloggar eller hemsidor. Däremot ska myndigheter också lämna ett exemplar av sina publikationer till Kungliga biblioteket för arkivering.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012 och kommer tillämpas på material som publiceras efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock bli skyldiga att lämna exemplar av det som publiceras till Kungliga biblioteket redan efter den 31 mars 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-01

Debatt

2012-06-11

Beslut

2012-06-13

Den som vill ändra juridisk könstillhörighet ska inte längre behöva vara svensk medborgare och ogift. Utländska domar och beslut om ändrad könstillhörighet ska under vissa förutsättningar vara giltiga i Sverige. Lagändringarna ska gälla från den 1 januari 2013.

I dag måste den som vill ändra könstillhörighet vara steriliserad. Det här kravet ska avskaffas, men först efter att regeringen har utrett hur sådan ändring påverkar andra lagar. En utredning pågår som bäst. När den är klar ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar så att steriliseringskravet kan avskaffas senast den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-01

Debatt

2012-06-11

Beslut

2012-06-13

Riksdagen rättade till en paragraf i mönsterskyddslagen som av misstag fick en felaktig lydelse när lagen ändrades 2002.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-01

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Invest Sweden avvecklas och att det statligt finansierade främjandet av export och investeringar som utförs av Exportrådet och Invest Sweden slås ihop den 1 januari 2013.

Den nya organisationen kommer att heta Sveriges export- och investeringsråd. Regeringen får möjlighet att sluta avtal med Sveriges allmänna utrikeshandelsförening om den nya organisationen.

Dessutom upphör Exportrådets möjlighet att leda ambassadernas exportfrämjande verksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2012-05-29

Datum

2012-06-01

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Två av statsbudgetens utgiftsområden ändrar namn. Utgiftsområde 18 ändrar namn till Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Utgiftsområde 10 ändrar namn till Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Fördelningen av ändamål och verksamheter på vissa utgiftsområden ändras. Ändringarna gäller kungafondens kansli, ansvaret för vissa associationsrättsliga ärenden, statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, statligt stöd till idrottsutbildning, lexikaliskt arbete inom tolkområdet och viss verksamhet vid Havs- och vattenmyndigheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2012-05-22

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-01

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Det blir nya regler för Sveriges vaccinationsprogram. Kommuner och landsting blir skyldiga att erbjuda människor vaccinationer mot vissa smittsamma sjukdomar i syfte att förhindra spridning bland befolkningen. Det gäller både allmänna vaccinationer och vaccinationer för barn och särskilda riskgrupper. Regeringen bestämmer vilka sjukdomar som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Kommuner och landsting utför och bekostar vaccinationerna som därmed blir kostnadsfria för den enskilde. Vårdgivare ska också upprätthålla ett vaccinationsregister.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2012-05-31

Datum

2012-05-31

Debatt

2012-06-11

Beslut

2012-06-13

Aktiva elkonsumenter får nu möjlighet att ingå avtal som förutsätter att elförbrukningen mäts timvis, utan att konsumenten behöver betala extra för detta. Genom timmätning ökar elkonsumentens möjligheter att påverka sin elförbrukning och minska sina elkostnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2012-05-22

Datum

2012-05-31

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om it- och postfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om it-politik, elektroniska kommunikationer, grundläggande betaltjänster och post. Riksdagen konstaterar att regeringen har tagit flera initiativ med anledning av den digitala agenda för Sverige som presenterades hösten 2011. Det pågår även omfattande arbete för att förbättra tillgången till elektroniska kommunikationer och för att Sverige ska bli ett informationssamhälle för alla. Riksdagen bedömer också att lämpliga åtgärder har vidtagits för att lösa de problem som uppstått i samband med övergången från fast telefoni via kopparnätet till trådlös teknik.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-29

Datum

2012-05-30

Debatt

2012-06-07

Beslut

2012-06-13

Riksdagen beslutade om nya regler för att förenkla arbetet för specialdomstolen Patentbesvärsrätten. Domstolen överprövar idag Patent- och registreringsverkets beslut om bland annat patentärenden. De nya reglerna innebär att Patentbesvärsrätten inte behöver vara uppdelad i avdelningar, att rätten får döma även med endast en ledamot i vissa fall och att vittnen och experter kan delta i en muntlig förhandling via telefon eller annan motsvarande utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-29

Datum

2012-05-30

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa nej till 25 motioner från allmänna motionstiden 2011. Flera av motionerna handlar om betydelsen av att ha tillgång till ett rikt kulturliv oavsett var i landet man bor och om kulturen som utvecklingsmotor. Andra motioner handlar om ansvaret för folkkultur och amatörkultur, ett breddat arrangörsstöd, ett nationellt ansvar för Umeå som Europas kulturhuvudstad 2014 och stimulansbidrag för kulturhus, textning av film och teater, Bergmancentret på Fårö och en modern operabyggnad i Stockholm. Skälen till att riksdagen säger nej är att det redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

16

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 94 minuter

Justering

2012-05-29

Datum

2012-05-30

Debatt

2012-06-11

Beslut

2012-06-13