Sök

Vissa regler som gäller socialavgifter ändras. En person som är anställd av en utländsk arbetsgivare som inte har kontor i Sverige kan ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. I stället för att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige betalar den anställde själv sina socialavgifter i form av egenavgifter, samma typ av socialavgifter som egenföretagare betalar. Det här ändras nu så att den anställde i stället ska betala arbetsgivaravgifter.

I dag betalas egenavgifter enbart på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Det betyder att egenföretagare och anställda med socialavgiftsavtal som inte är skattskyldiga i Sverige inte betalar några socialavgifter, trots att de i vissa fall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Det här ändras så att egenavgifter betalas på alla avgiftspliktiga inkomster, inte bara på sådana inkomster som man betalar skatt för i Sverige.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 42 minuter

Beredning

2012-11-22

Justering

2012-11-27

Datum

2012-11-28

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2013. Där ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, presstödet och hovet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

14, 36 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-27

Datum

2012-11-28

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Övergångsperioden för kraven på kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen, PBL, förlängs till utgången av juni 2013. En ny plan- och bygglag ersatte 2010 de tidigare kvalitetsansvariga med kontrollansvariga som fick utvidgade uppgifter och en ökad självständighet. Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren bland annat med att upprätta förslaget till kontrollplan, vara med vid samråd, besiktningar och kontroller och lämna ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. Den kontrollansvariges kompetens ska säkras genom en obligatorisk certifiering. Eftersom tillräckligt många ännu inte har kunnat certifieras förlängs den övergångsperiod som ger kommunerna möjlighet att göra undantag från kraven på kontrollansvariga.

Det görs även en rättelse av en felaktig hänvisning i plan- och bygglagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-27

Datum

2012-11-28

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.

Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-27

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.

Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 71 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-27

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositioner om anslag till internationell samverkan. Det innebär drygt två miljarder kronor i anslag för 2013. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

27, 94 minuter

Beredning

2012-10-25

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Energiprodukter som säljs, förbrukas eller är avsedda att förbrukas som tillsatser i motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym ska beskattas. Tillsatserna, ofta kallade additiv, tillsätts exempelvis för att hålla bränslesystemen renare eller motverka knackningar i motorn. De beskattas redan i dag när de ingår som en del av ett färdigt drivmedel och förslagen påverkar därmed inte beskattningen av drivmedel. Förslagen är en följd av en dom i EU-domstolen och syftet är att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regler. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Inkomstskattelagen rättas till när det gäller resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar. Rättelsen innebär en redaktionell ändring i 45 kap. 4 § inkomstskattelagen så att det klart framgår att tillämpningen av bestämmelsen inte förutsätter avyttring av minst två taxeringsenheter. När inkomstskattelagen infördes fick bestämmelsen av misstag en annan innebörd som inte var avsedd. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om de innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2011 öppnade Tullverket 79 försändelser som innehöll totalt 962 liter sprit, vin och starköl. Ingen tobak hittades. Mottagarna fick betala 112 872 kronor i skatt. Riksdagen tycker att kontrollerna är viktiga för att säkra att svensk skatt tas ut vid postorder eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto ändras för att förhindra skatteplanering. Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan vara förpliktelser för innehavaren i form av till exempel optioner och terminer. Sådana förpliktelser ska enligt de nya reglerna schablonbeskattas på samma sätt som aktier och andra finansiella instrument som är tillgångar.

Tidigare var det möjligt att inom ett investeringssparkonto skapa vinster på tillgångar som schablonbeskattades och förluster på förpliktelser som beskattades konventionellt. Därefter var det möjligt att utnyttja skillnaden i skattesatsen.

Lagändringarna ska gälla från den 15 juni 2012. Regeringen aviserade lagändringarna i en stoppskrivelse till riksdagen den 14 juni 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

En förälder kan ha rätt att skjuta upp sina betalningar av underhållsstöd till Försäkringskassan. När föräldern sedan betalar så ska det ske enligt en avbetalningsplan. Om föräldern inte har betalat en avbetalningspost i rätt tid så måste han eller hon senast fem månader därefter ha kommit i kapp med avbetalningsplanen. Har föräldern inte betalat alla delposter inom den angivna tiden så ska hela skulden betalas omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

• Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
• Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
• Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
• Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
• Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
• Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
• Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

Riksdagen godkände utskottets slutsatser.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 1 minuter

Beredning

2011-12-01

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

När Skatteverket bestämmer taxeringsvärden för kraftvärmeverk vid allmän fastighetstaxering 2013 och särskild fastighetstaxering 2014-2018 ska myndigheten utgå från värdet av elproduktionen men inte värmeproduktionen. Det innebär att Skatteverket fortsätter att göra som tidigare. Den nya lagen är tillfällig och ska ge tid för att se över reglerna om fastighetstaxering av kraftvärmeverk och värmecentraler.

Bakgrunden är att det i ett kraftvärmeverk produceras både el och varmvatten. Vid fastighetstaxeringen ska Skatteverket egentligen ta hänsyn till både el- och värmeproduktion. När Skatteverket förberedde 2013 års allmänna fastighetstaxering kom det fram att myndigheten har taxerat kraftvärmeverken på ett felaktigt sätt under de senaste decennierna. Vid tidigare taxeringar har myndigheten inte tagit hänsyn till eller beskattat värmeproduktionen.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-23

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska komplettera eller rätta till de nya körkortsregler som riksdagen antog förra året. Det gäller bland annat bestämmelserna om kontrollen av den medicinska lämpligheten hos personer med körkort för tyngre fordon. Definitionerna av lätt och tung motorcykel samt släpfordon ändras också i lagen om vägtrafikdefinitioner. Skälet till det är att definitionerna ska kunna fortsätta användas i körkortslagen. Dessutom blir det möjligt för personer som endast får köra fordon med alkolås att få tillstånd att köra vissa fordon utan alkolås.

Lagändringarna börjar gälla den 19 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-22

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande till regeringen om Västsahara. Uppmaningen till regeringen handlar om att Sverige snarast bör erkänna den sahariska arabiska demokratiska republiken som en fri och självständig stat. Sverige bör även verka för detta inom EU. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna, en från Miljöpartiet och en från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012 om Mellanöstern och Nordafrika. Motionerna handlar bland annat om regional demokratiutveckling med fokus på kvinnors rättigheter, Israel och de palestinska områdena, Syrien, Irak, Iran och Turkiet.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

17

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

71, 266 minuter

Beredning

2012-06-12

Justering

2012-11-15

Datum

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-12-05

Riksdagen har tidigare beslutat om vissa ändringar av den skattemässiga hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel (se 2012/13:FiU1). Regeringen har ansökt hos EU-kommissionen om statsstödsgodkännande, men det är osäkert om godkännandet kommer att kunna vara klart när lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2013. Riksdagen beslutade därför att ändra sitt tidigare beslut. Ändringen innebär att riksdagen ger regeringen rätt att bestämma när vissa paragrafer i lagförslaget som kräver statsstödsgodkännande ska börja gälla.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-20

Datum

2012-11-20

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-21

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020. Syftet med grönboken är att starta en debatt om den bästa strategin för att ta fram en tillgänglig och hållbar digital kartläggning av Europas havsbottnar och havsvatten.

Utskottet anser att havet och kustområdena måste ses som en långsiktigt hållbar resurs. Det måste finnas ett helhetsperspektiv i förvaltningen av hav och kustområden. För att skydda och ta tillvara på havet och dess resurser är det viktigt att öka kunskapen om det. Verktygen som möjliggör det bör användas. Utskottet menar att det har stor betydelse för kunskapsförsörjningen att alla intressenter är delaktiga och att det finns tillgång till relevanta, lättillgängliga och kostnadsfria data.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-10-23

Justering

2012-11-20

Datum

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-12-21

Industrier är skyldiga att delta i systemet för handel med utsläppsrätter. Det innebär att dessa anläggningar inte får ha större koldioxidutsläpp än vad de har utsläppsrätter för. Nu ska företag inte behöva ha utsläppsrätter för den koldioxid som de lagrar i en anläggning som har godkänts för det. Lagringen ska bekräftas av en godkänd kontrollant.

Samtidigt ändras miljöbalken på två ställen. Den ena ändringen innebär att uppgifter som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning ska anpassas efter var i beslutsprocessen som ärendet befinner sig. Den andra ändringen gäller vilka som ska få information när en plan eller ett program har antagits. Syftet med lagändringarna är att förtydliga Sveriges genomförande av EU:s direktiv om miljöbedömningar av planer och program.

Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-20

Datum

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Socialtjänsten ska få lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter till polisen om unga personer under 21 år. Uppgifterna ska få lämnas ut om det finns risk för att personen kommer att begå brott och uppgifterna kan anses förhindra detta. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är olämpligt med hänsyn till insatser som socialtjänsten planerar eller genomför för personen i fråga.

Under vissa omständigheter kan polisen tillfälligt omhänderta unga personer som kan antas vara under 18 år och som befinner sig i en situation där deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas allvarligt. Bestämmelserna om när unga får omhändertas ska bli tydligare. Polisen ska göra sin bedömning utifrån om den unge riskerar att utsättas för brott, själv begå brott eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende.

Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 53 minuter

Beredning

2012-11-13

Justering

2012-11-20

Datum

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28