Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Fru talman! Vi går över till budgeten. När det gäller konstitutionsutskottet har vi att ta hand om en del av budgeten, nämligen det som går under beteckningen "rikets styrelse". Under detta fina namn finns saker som Regeringskansliet och riksdagen samt kungen, hovstaterna och de delarna. Det är även länsstyrelserna och en del annat - en del myndigheter - som sorterar under detta. Vi har i samband med detta behandlat ett antal motioner utöver regeringens proposition, och vi har väl inte kommit fram till några större förändringar i förhållande till budgeten. Vi gjorde det för något år sedan, och jag måste säga att det blev ett väldigt liv när vi minskade på Regeringskansliet med några hundra miljoner. Vi har dock inte gett oss på någon sådan manöver i år utan varit lite mer modesta den här gången. Vi har från Miljöpartiets sida ett förslag om att göra en rejäl satsning på länsstyrelserna med 125 miljoner kronor. Bland annat är det för att få till en höjning av djurskyddskontrollerna, som inte har fungerat bra under ett antal år sedan man gjorde en omorganisation av dessa frågor. Det finns också andra saker hos länsstyrelserna där det behöver göras ytterligare insatser. En fråga vi har en särskild reservation i, nämligen reservation 3 som jag yrkar bifall till, är kvinno- och mansjourerna. Det är en särskild historia för mig, för jag var en gång i tiden en av initiativtagarna till att inrätta ett särskilt stöd till kvinnojourerna. Det handlade då om 100 miljoner kronor. Det var en rejäl satsning vi gjorde under åren 2002-2006; jag kommer inte ihåg exakt vilket år, men det var under den tid då vi hade ett samarbete kring budgetfrågorna mellan S, V och MP i riksdagen. Tanken med det anslag vi då inrättade var att ge kvinno- och sedermera också mansjourer en möjlighet att få en mer grundläggande, fast finansiering för sin verksamhet. Man bedriver en väldigt viktig och omfattande verksamhet och hade länge haft dåligt med stöd från det offentliga för detta. 100 miljoner kronor var ingen dålig satsning. Det har sedermera ändå blivit lite grann fel i den delen. Det handlar bland annat om att det har blivit lite för mycket projektstöd i stället för långsiktig, stabil och grundläggande finansiering. Därför skulle vi vilja att man såg över detta stöd igen och gärna höjde det något men framför allt såg till att det blev ett mer långsiktigt stöd än tillfälliga, korta projektinsatser för kvinnojourerna och mansjourerna runt om i Sverige. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 3. En annan fråga jag vill nämna kort är regleringen av gåvor till de politiska partierna, vilket vi också har diskuterat ett antal gånger här. Nu har vi ändå kommit så pass långt i frågan att det i regeringen pågår ett utredningsarbete för att ta fram ett lagförslag för att reglera gåvor till politiska partier så att vi på det sättet kan minska risken för korruption kopplat till politiska partier, och också genomföra förändringar som är i enlighet med vad man internationellt har för praxis. Sverige har blivit ganska skarpt kritiserat från Europarådet och andra internationella organ för att vi inte har någon reglering av dessa frågor. Det är inte konstigt; det är inte ovanligt i världen att det finns en korruption kopplat till politiken. Vi kan hoppas att Sverige är helt förskonat från detta, men jag tror att det är att vara lite väl optimistisk. Långsiktigt behöver vi liksom andra länder ett skydd på detta område genom en lagreglering. Detta har vi inte kommit fram till riktigt ännu, men vi har i alla fall kommit så pass långt att det utreds i Regeringskansliet. Miljöpartiets bestämda uppfattning är att denna fråga ska vara löst före valet, och då behövs det en ny lag som är på plats från den 1 januari 2014. Regeringen måste försöka hålla tempot så att det är möjligt att klara detta.

Fru talman! Vi socialdemokrater har i detta betänkande endast en reservation. Den berör länsstyrelsernas kartläggning av värdefulla skogar och baseras på en motion från Matilda Ernkrans med flera. Där konstateras att de inventeringar som har gjorts om att kartlägga skogar med höga naturvärden har lett till framsteg men att det fortfarande släpar efter. Vi önskar trycka på att det ska bli en möjlighet för länsstyrelserna att prioritera om resurser så att man genom ytterligare utredning kan ta ställning till om det skulle behövas ett utökat skydd för värdefulla skogar. På denna punkt vill jag yrka bifall till reservation 4. Fru talman! Jag vill i övrigt knyta an till frågan om donationer till politiska partier. Det är en lång process som har pågått i vårt samhälle kring denna fråga. Jag vill understryka att vi från socialdemokratiskt håll följer det beredningsarbete som nu pågår, och jag vet att kollegerna i andra partier i konstitutionsutskottet också gör det. Vi har haft både skriftliga och muntliga kontakter med Justitiedepartementet i denna fråga. Jag vill nämna att den bedömning vi har fått från Justitiedepartementet går ut på att det lagstiftningsarbete som nu äger rum inom departementet utgår från den tidigare utredningen, Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaternas intäkter . Den lämnades 2004 men ledde inte till något förslag till lagstiftning vare sig under den socialdemokratiska regeringen eller senare från alliansregeringen. Det är en utgångspunkt. Utgångspunkt nummer två är att det mellan de sju riksdagspartier som har varit med tidigare finns en befintlig, förnyad överenskommelse om öppenhet när det gäller redovisning av intäkter. En tredje mycket viktig utgångspunkt är Group of States Against Corruption, det vill säga den övervakningsgrupp som finns i en av konventionerna inom ramen för Europarådet, och dess rekommendationer till Sverige om åtgärder som bör vidtas för att skapa större insyn i partiernas och valkandidaternas finansiering. Jag vill också säga att det när vi hade utfrågning i konstitutionsutskottet av de politiska företrädarna från Justitiedepartementet kom fram ett mycket viktigt preliminärt ställningstagande från departementets ledning på statssekreterarnivå. Det var att man arbetar med inriktning på att inte behöva genomföra grundlagsändringar för att tillgodose de krav som finns i det uppräknade - Greco, partisekreteraröverenskommelsen och den ursprungliga utredningen. Det är en viktig sak, och från socialdemokratiskt håll välkomnar vi de strävanden som finns inom Justitiedepartementet. Tidtabellen har man också angett. Det bör betyda att man ska kunna ha en departementspromemoria färdig våren 2013 och remissförfarandet avslutat inför sommaren 2013. Remissinstansernas synpunkter ska därefter bearbetas inför en kommande lagrådsremiss som även den ska beredas. Det betyder en planerad proposition hösten 2013. Jag vill nämna detta därför att det finns en skepsis på sina håll - kommer beredningsarbetet verkligen att kunna gå i mål, eller kommer det att falla på någon hittills inte nämnd problematik? Vi i konstitutionsutskottet har ett gott samarbete partierna emellan som så här långt står för detta, och vi socialdemokrater tycker att vi hittills har haft god insyn. Jag vill dock gärna från talarstolen säga att vi inför den departementspromemoria som ska komma ut kommer att be om att få gå in i detalj på vilka delar man där avser att behandla. Det är för att se om det finns någonting som är utestående och som skulle kunna stjälpa vagnen längre fram.

Fru talman! När det gäller utgiftsområde 1 har riksdagen i det första steget av budgetprocessen antagit ett rambeslut om en annan inriktning av den ekonomiska politiken än den som vi sverigedemokrater har presenterat. Därför kommer vi inte att delta i beslutet om hur fördelningen av anslag inom utgiftsområde 1 ska se ut. Jag vill ändå säga några få ord om hur vårt budgetalternativ ser ut på det här området. I mångt och mycket överensstämmer det med regeringens förslag. På några punkter har vi en annan uppfattning. Vi föreslår exempelvis att anslaget till Sametinget ska ligga på 5 miljoner mer än regeringens förslag. Vi vill ge länsstyrelserna 45 miljoner mer för att de ska kunna intensifiera sitt arbete med djurskyddskontroller. Vi föreslår också att stödet till politiska partier bör sänkas med 17 miljoner och att åtgärder för den nationella minoriteten romer bör utgå eftersom det anslaget saknar ändamålsenlig inriktning, enligt vår uppfattning. Det finns ingen anledning för mig att säga mer med tanke på att vi inte deltar i beslutet.

Fru talman! Det budgetförslag som Vänsterpartiet presenterade i oktober är, som många andras, ett helhetsförslag och ett helhetsalternativ till regeringens budget. I vår budget har vi förslag som skapar fler jobb, ökar jämlikheten och förbättrar välfärden. Det förslaget har nu fallit i och med att kammaren har beslutat om budgetramarna. Därför lägger inte vi fram några av de förslagen när det gäller det här anslaget. Jag vill hänvisa till vårt särskilda yttrande i den del som rör anslaget. Däremot vill jag lyfta upp några andra frågor, men jag väljer att yrka bifall enbart till vår reservation nr 1 som handlar om ökad insyn i Kungliga hovstaterna. Förra året vid den här tiden behandlade vi också frågan om insyn i hovstaterna. Riksdagen tillkännagav för regeringen att man skulle göra en översyn av den överenskommelse som reglerar hur hovstaternas ekonomi och verksamhet ska redovisas. Det har alltså gått ett år sedan dess, och någon återrapportering av hur arbetet har gått har vi inte fått. Därför tycker vi att det är konstigt att utskottets majoritet inte vill stödja Vänsterpartiets motion. Vi har en motion där vi anger att vi vill utreda hur en granskning av hovstaterna skulle kunna gå till. Vi tror nämligen att det är svårt att komma vidare med en överenskommelse när den som ska granskas också är den som sätter ramarna för hur granskningen ska göras. Det är upp till hovet att godkänna vad som ska redovisas och vad som inte ska redovisas. Inte i något annat sammanhang gör vi så med statliga medel. När skattepengar går till myndigheter är det självklart att det ska vara insyn i hur medlen används och att verksamheten ska kunna granskas. Det är också självklart att man reglerar hur den här insynen och kontrollen ska gå till. Men det är tydligen inte lika viktigt när det gäller hovet. Det är mycket märkligt. Det går alldeles utmärkt att ändra på det. Det första steget är att rösta på Vänsterpartiets reservation. Som alla säkert vet vill Vänsterpartiet också modernisera Sverige genom att införa republik och helt avskaffa monarkin, men det har vi inte att ta ställning till här i dag. Men under tiden som monarkin finns kvar och det utreds hur den ska ersättas måste vi också kunna granska hovet. Vi har också en annan uppfattning än utskottsmajoriteten vad gäller frågan om att ha handläggare som har ett särskilt ansvar för jämställdhetsarbetet på ambassader och biståndskontor. Könsmaktsordningen i världen slår mycket hårt mot flickor och kvinnor. Det krävs en kunskap för att kunna se det och analysera det arbete som pågår. Det handlar om att kunna se de övergrepp som sker och se vad vi som svenskt land kan bidra med genom vårt bistånd och våra ambassader ute i världen. Då krävs det att vi har handläggare som har en särskild kunskap på det området. Därför anser vi att vi borde ha en person som har ansvar för det arbetet på våra ambassader och biståndskontor. Jag vill också, precis som tidigare talare, lyfta upp frågan om bidrag till politiska partier. Vänsterpartiet har motionerat om det flera gånger, och förra året hade vi också en reservation i den frågan. Det behöver vi, tack och lov, inte i år. Nu är vi många som är överens om att insynen i bidragen till partier ska förbättras. Vi har fått garantier om att detta ska lyftas upp, och det ska komma en proposition till riksdagen. Det tycker vi är bra. Vi kommer också att följa det. Det är skönt att vi är många som är överens i den frågan.

Fru talman! Ganska ofta de senaste sex åren har det varit långa och hetsiga debatter om utgiftsområde 1. Jag är mycket glad över att det är en lugn och sansad debatt i dag. Den är inte stor och svulstig och handlar om hela Sverige. Den är inte heller elak och insinuant. Det är mycket bra att vi numera är överens om inriktningen och medlen till rikets styrelse. Det är lite av kärnan i vår demokrati. Det här tog sin början förra året när Socialdemokraterna och Alliansen gjorde, vad jag skulle vilja kalla, en historisk överenskommelse om att lägga ned vapnen, gräva ned det lilla groll vi har haft och i stället försöka hitta möjligheter. Jag måste säga att det har fungerat mycket bra, och i dag är det egentligen väldigt få reservationer och väldigt små skillnader i budgetarna. Jag tror att det är mycket bra. Det behövs stabilitet i de här frågorna. Fru talman! Det har inte gjorts några stora förändringar sedan den förra budgeten. Det är en liten satsning på mer pengar till länsstyrelserna för djurskyddskontroller. Nu är det bara lite drygt ett och ett halvt år kvar till valet. Då börjar vi lägga mer pengar på det kommande valet. Jag hade tänkt hålla ett ganska långt och beskrivande tal om stödet till de politiska partierna, men jag tycker att min kollega Björn von Sydow från Socialdemokraterna gjorde en mycket fin beskrivning av det arbete som nu är i gång. I april initierade justitieministern och Justitiedepartementet ett lagstiftningsarbete. Det handlar om en lagstiftning som lite förenklat - jag säger förenklat eftersom det inte är riktigt så enkelt som man tror - tar den gamla sjupartiöverenskommelsen och gör om den till lag. Dessutom har partisekreterarna nyligen träffats, och de är nu på väg att sluta en överenskommelse som ska gälla till dess att lagstiftningen är på plats. Vi kommer gemensamt, de sju partier som står bakom denna lagstiftning, att steg för steg följa det arbete som görs på Justitiedepartementet. Jag hoppas att vi gemensamt kan se till att den här båten inte går på några grynnor utan att vi lotsar den steg för steg så att vi har en lagstiftning på plats i god tid före valet 2014. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i KU1.

Fru talman! Jag har inte någon avsikt att vara grälsjuk eller att förstöra feststämningen här inför julen och allt. Men jag har hört Per Bill säga några gånger, när det gäller överenskommelsen om gåvor till partierna, att det som pågår nu är att den gamla överenskommelsen ska göras om till lag. Det är inte riktigt min bild av situationen. Det vi också har fått höra när vi har bett Regeringskansliet att komma och berätta om den här processen är snarare att man nu försöker jobba vidare med den utredning som finns sedan tidigare och göra om den så att den ska kunna bli lag. Det är också en fråga om till exempel enskilda kandidater i val ute i regionerna, till riksdagen och till kommunerna. Den överenskommelse som finns är lite mer allmänt hållen och kanske inte så enkel att direkt göra om till lag. Jag hoppas verkligen att det blir lite mer än den gamla överenskommelsen som blir lagstiftning, för annars blir det inte så mycket med detta.

Fru talman! Med viss stolthet kan vi i dag som svenskar konstatera att det bara är tre länder som har mindre korruption än vad vi har, enligt Transparency International som kom med sin undersökning i dag. En av de saker som vi fick ett litet minus för, en liten bock i kanten, var just partifinansieringen, så gemensamt ska vi se till att den bocken kommer bort och att vi kan ta oss upp ännu lite högre på den listan. Precis som Peter Eriksson säger är det lättare att träffa en överenskommelse mellan partisekreterare än att omsätta den i lag. Det är därför som det är så väldigt bra att vi nu är sju partier i riksdagen som har samma mål och gemensamt kan hitta lösningar. Det handlar delvis om personvalet men inte minst om problematiken på vilken nivå vi ska konsolidera våra partier. Är det ända nere på Miljöpartiets ungdomsförbunds skolavdelningar? Hur gör vi med de gröna partiernas gemensamma satsningar i Europaparlamentet? Vi är överens om tagen och inriktningen, men det är klart att det kommer att finnas en del ställen där vi alla sju partier gemensamt behöver sätta ned foten, till exempel på vilken nivå vi ska konsolidera och liksom räkna detta, hur vi ska göra med personvalen och så vidare. Det är därför som det är så bra att vi nu har en bra dialog med Justitiedepartementet och att det är sju av åtta partier i riksdagen som står bakom denna inriktning.

Fru talman! Jag tackar Per Bill för svaret. Jag tycker att det är väldigt roligt. Jag lyfte den här frågan i valrörelsen 2010 och fick då med mig Socialdemokraterna på en ny hållning. Och i dag har vi en stor och bred majoritet i riksdagen som säger att man är för en lagstiftning på området. Jag tycker att det är roligt och visar att det går att förändra politiken.

Fru talman! Jag vill här lyfta fram några punkter i konstitutionsutskottets betänkande på utgiftsområde 1, rikets styrelse. Hela statsbudgeten för 2013 är på drygt 830 miljarder kronor, varav 12 miljarder är kostnaderna för att styra Sverige, den del som vi här ska besluta om. I de 12 miljarderna ingår kostnaderna för regeringen och departementen, som utgör drygt hälften, 6,6 miljarder. Länsstyrelserna kostar ungefär 2 ½ miljard och riksdagen 1,7 miljarder. Det finns i den här budgeten inga stora skillnader för 2013 mot innevarande år, 2012, på området rikets styrelse. Det som finns är kostnadsindexanpassningar. Vi inom regeringspartierna är också helt överens med Socialdemokraterna om budgetanslagens belopp till de olika myndigheterna, och det är naturligtvis bra. När det gäller länsstyrelserna lyfter regeringen fram ett antal områden som man vill att länsstyrelserna ska prioritera. Det är sektorsövergripande arbete, naturvård, miljöskydd, lantbruk, landsbygd, livsmedelskontroll, djurskydd, hållbar samhällsplanering, boende, integration, migration och jämställdhet. Den kanske viktigaste frågan, och som har fått mest uppmärksamhet i konstitutionsutskottet, har jag varit med och drivit för Centerpartiets räkning, alltså frågan om en lagstiftning med krav på öppen och offentlig redovisning av gåvor och bidrag till de politiska partierna och deras kandidater. Det känns därför väldigt bra att vi vid konstitutionsutskottets budgetberedning i höst fick en redovisning från Justitiedepartementet och sedan också en skriftlig redovisning där man utlovar att till våren kommer en departementspromemoria om hur en lagstiftning på området ska kunna utformas. Den ska gå ut på remiss, och en proposition ska lämnas senast hösten 2013. Alla partier, utom Sverigedemokraterna, har ställt upp på det här förslaget. Det är naturligtvis väldigt bra. En intressant liten notering jag gör i betänkandet är att Vänsterpartiet vill göra en översyn av budgetlagen i syfte att statens investeringar i fortsättningen ska lånefinansieras. Jag kommer omedelbart att tänka på hur politiker i Grekland har skött budgetarbetet i sitt land, och vi vet hur det gick. Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag som då är ett tillstyrkande av regeringens budgetförslag.

Fru talman! Jag vill också, som många tidigare här, välkomna beredningsarbetet med en lagstiftning som innebär offentlig redovisning av bidrag till politiska partier. Vi har tidigare fått väl redogjort för hur processen går vidare, och vi har försäkringar om att en sådan lagstiftning ska kunna finnas på plats inför valet 2014. Även Kristdemokraterna välkomnar det. Sedan måste jag bryta lite grann mot julstämningen här och syna Vänsterpartiet. Jag gick igenom förra årets debatt och såg att Mia Sydow Mölleby i en replik till mig sade, på tal om att hovet går back somliga år, att det är viktigt att hovet har de pengar som man borde ha för att klara uppdraget. Jag välkomnade det i en debatt för jämnt ett år sedan. Men nu när vi ser att Mia Sydow Mölleby och Vänsterpartiet faktiskt vill gå tuffare fram med kungen och med hovet än övriga partier tycker jag att det kan vara väl värt att granska det. Hon säger alltså att det är viktigt att hovet har de pengar man borde ha för att klara uppdraget. Men i själva verket är det så att om inte Vänsterpartiet kan avsätta kungen, vilket man allra helst vill göra i morgon dag, vill Vänsterpartiet åtminstone att kungens apanage ska minskas med 12 miljoner kronor. Kan man nu inte minska det med 12 miljoner kronor vill man åtminstone att kungen ska granskas hårdare än vad övriga oppositionspartier önskar. Om man inte heller kan få igenom det vill man åtminstone reservera sig. Är det inte i själva verket, Mia Sydow Mölleby, bara ett steg mot att avsätta kungen och inte så noga om det är 12 miljoner eller 124 miljoner som vi ska minska kungens apanage med, för i själva verket är det en president som ska ha det? Och ändå är det inte visat att en president på något vis skulle vara billigare än kungen och monarkin.

Fru talman! Jo, Vänsterpartiet vill avskaffa monarkin. Vi anser att vi inte ska ha kungahus. Vi vill modernisera Sverige och införa republik. Det sade jag i mitt anförande. Vi tycker att statliga medel som avsätts för verksamheter ska kunna granskas, oavsett vart de går. Bestämmer man sig för att ha en verksamhet ska den ha de medel som behövs. Men då behöver man också ha en ordentlig insyn, och det har man inte i hovet i dag. Jag har också tittat lite på förra årets diskussion och betänkande, och det är anmärkningsvärt att både Centerpartiet och Kristdemokraterna talar om hur viktigt det är med insyn i partifinansiering. Varför var ni inte med på det förra året? Då hade Vänsterpartiet och Miljöpartiet en reservation som gällde insynen i bidragen till de politiska partierna. Varför backade ni inte upp oss då när ni nu står här och säger att ni har jobbat så länge för att införa det?

Fru talman! Vi var med. Bara för att vi inte var med på Mia Sydow Möllebys reservation har vi sannerligen inte legat på latsidan. Att det nu är på väg och att vi ska ha en lagstiftning färdig 2014 är ett tydligt tecken på att det är en allmän uppslutning. Jag tycker att Mia Sydow Mölleby skulle vara mindre sur och mer glad för att hela riksdagen med undantag för ett parti håller med och välkomnar detta. Det har vi för övrigt gjort i flera år. Vi tycker att det är viktigt. Även när det bara var partisekreterarnas överenskommelse hedrade vi den. Nu får vi en lagstiftning, och det är bra. I debatten sade Mia Sydow Mölleby för ett år sedan att hovet borde ha de pengar som man behöver för att klara uppdraget. Nu vill hon likväl lugga kungen på 12 miljoner kronor. Hur går det ihop?

Fru talman! Jag sade i mitt anförande i talarstolen att vi tycker att det är jättebra att alla nu vill ha en insyn i bidragen till politiska partier. Där har jag inte ändrat ståndpunkt. Vad gäller pengarna till hovet hade vi samma ställningstagande förra året. Vi yrkade dock inte på det i vår budget eftersom hela ramen så att säga redan var tagen. Vi tyckte dock redan då att anslaget till kungahuset skulle reduceras. Vi tycker att alla medel som delas ut av statliga gemensamma pengar ska kunna granskas. Om majoriteten anser att vi ska ha ett kungahus ska hovet rimligtvis få de pengar de behöver för att klara av det man ska göra. Det måste dock kunna granskas som all annan verksamhet. Det är vår ingång. Vi tycker inte att det är rimligt att vi har en verksamhet som själv bestämmer vad som ska redovisas och inte och vad vi ska få insyn i och inte. Så har vi det inte med någon annan verksamhet än så länge, och jag utgår från att det kommer att fortsätta vara så.

Fru talman! Även här tycker jag att Mia Sydow Mölleby inte riktigt är på gott humör. Hon har fått igenom, stödd av hela oppositionen, att det ska bli en granskning. Kungen har accepterat detta, och den pågår just nu. Ändå säger Mia Sydow Mölleby att det inte är nog, att det ska gå fortare och att det ska vara mer - trots att vi vet att kungen granskas av en revisionsbyrå som gör detta oklanderligt, vilket Mia Sydow Mölleby inte heller ifrågasätter. Jag tycker att det inte hänger ihop och att det är rätt grinigt.