Sök

Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.

Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-21

Bordläggning

2017-01-10

Debatt

2017-01-11

Beslut

2017-01-11

Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

82, 220 minuter

Justering

2016-12-15

Datum

2016-12-19

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Den 16 december 2016 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2017. FiU10 anmäldes sedan i kammaren och riksdagen överlämnade sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering

2016-12-16

Datum

2016-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2017. Totalt fördelas cirka 68,5 miljarder kronor till olika anslag. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner. Assistansersättning tilldelas 25,9 miljarder och läkemedelsförmåner 24 miljarder.

Riksdagen sa också ja till följande förslag från regeringen:

• Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, ska vara gratis för unga under 21 år.
• Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

85, 207 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-12

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv för 2017.

Sammanlagt handlar det om cirka 75,7 miljarder kronor för 2017. De tre största posterna går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
samt kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om bland annat kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-12

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017.

I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.

Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 61 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Sverige ska även under 2017 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Riksdagen riktade den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om ett gemensamt regelverk, eller kodex, i EU för området elektronisk kommunikation. Riksdagen anser att delar av kommissionens förslag strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt.

De delar riksdagen anser strider mot detta rör samordning av radiospektrum. Radiospektrum är en begränsad resurs som är nödvändig för att kunna erbjuda trådlösa tjänster, till exempel mobilt bredband, mobiltelefoni, rundradio, landmobil radio och satellittjänster.

Riksdagen motsätter sig att ytterligare formell kompetens överförs till EU-nivå i fråga om förvaltning av radiospektrum. Enligt riksdagen är det viktigt att Post- och telestyrelsen har handlingsutrymme för att exempelvis möta nationella behov och politiska målsättningar. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

När det gäller regeringens resultatredovisning anser riksdagen att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det ger riksdagen regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gav även regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

76, 185 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Regeringen har lämnat en skrivelse med handlingsplanen 2016-2018 för att skydda för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på handlingsplanen. Utskottet anser, precis som regeringen, att arbetet mot detta bör vara en högt prioriterad fråga. Utskottet tror att åtgärderna i handlingsplanen kommer att minska riskerna för dessa brott och tror att det som föreslås kan:

• öka effektiviteten och samordningen hos statliga myndigheter
• utveckla kunskapen inom området
• förebygga och hindra brott mot barn
• ge barn det stöd de behöver.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner inom området. Motionerna handlade bland annat om förbättring och effektivisering av arbetet mot människohandel, polisens arbete mot barnprostitution samt möjligheten att ändra straffreglerna för grooming.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

20

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

25, 80 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya lagar och ändringar av lagar som ska motverka marknadsmissbruk. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till ändrade EU-regler.

Ett exempel på marknadsmissbruk är insiderhandel. Det kan handla om att en person som har finansiell information om ett företag som inte är allmänt känd använder den informationen för att tjäna pengar genom att till exempel köpa eller sälja aktier i företaget.

Förändringen innebär bland annat att marknadsmissbruk som skett utan uppsåt och av oaktsamhet inte längre ska vara brottsligt. I stället införs administrativa sanktioner, inklusive sanktionsavgifter.

Dessutom förändras Finansinspektionens utredningsbefogenheter. Till exempel ska myndigheten få rätt att genomföra undersökningar i misstänkta personers verksamhetslokaler. Det införs också bestämmelser om sekretess för vissa uppgifter, bland annat om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats frivilligt till Finansinspektionen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Ändringarna görs för att anpassa svenska regler till EU-förordningar och berör förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder, så kallade Eltif-fonder. Dessa fonder gör investeringar i till exempel fastigheter, aktier i onoterade bolag och infrastrukturprojekt.

Förändringen innebär bland annat att Finansinspektionen får rätt att ta ut avgifter för prövning av vissa ansökningar, anmälningar och underrättelser och en årlig avgift för tillsyn. Finansinspektionens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att runt 29,5 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2017. Riksdagen håller med regeringen om att arbetet med den svenska EU-budgetpolitiken även i fortsättningen ska präglas av effektivitet och återhållsamhet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor med mera.

Sammanlagt handlar det om cirka 16,5 miljarder kronor för 2017.

Utöver statsskuldsräntorna ingår oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i summan. Provisionsutgifterna är de provisioner som Riksgäldskontoret betalar till aktörer som arbetar på Riksgäldskontorets uppdrag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet allmänna bidrag för kommunerna för 2017. Det innebär att det sammanlagt går cirka 105,6 miljarder kronor till det här området. Av detta går cirka 94,7 miljarder kronor till kommunalekonomisk utjämning, 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och cirka 3,9 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att öppenvården från den 1 januari 2017 ska bli gratis för personer som är 85 år eller äldre. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att undan för undan öka åldersgränsen för gratis tandvård för barn och unga vuxna. I dag är tandvård gratis för unga till och med det år de fyller 19. Beslutet innebär att gränsen höjs till 21 år från och med 2017. Från 2018 höjs gränsen till 22 år och från 2019 till 23 år.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 127 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2017. Cirka 15 miljarder kronor går till detta område. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (cirka 12,6 miljarder kronor), Statistiska centralbyrån (555 miljoner kronor) och Finansinspektionen (512 miljoner).

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15

Riksdagen har beslutat att byta namn på tre typer av lönestöd. Lönestöden lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning byter benämning till lönebidrag för anställning, lönebidrag för utveckling och lönebidrag för trygghet i anställning.

Syftet är att göra det mer tydligt hur lika de tre lönestöden är i funktion och struktur.

De nya benämningarna börjar gälla i bland annat lagen om anställningsskydd den 1 juli 2017.

Riksdagen säger nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2016 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Sammanlagt går 32,6 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande (21,6 miljarder), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (6,4 miljarder) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (3,6 miljarder).

Beslutet innebär även bland annat utökade medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och att pengar avsätts för samordning av verksamheter som syftar till att minska segregationen i samhället.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

100, 277 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

121, 319 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-13

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade samtidigt fem tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör jobba för att få till fler globala lösningar där luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader.
• Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
• Regeringen bör verka för att det fortsatta införandet av det EU-gemensamma signalsystemet, ERTMS, sker i nära samarbete med branschen och att det samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Dessutom bör driftstörningar minimeras.
• Riksdagen vill att regeringen i sin kommande flygstrategi ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna.
• När Trafikverket ska ta beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg tycker riksdagen att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde se till att Trafikverket gör sådana breda analyser.

Behandlade dokument

332

Förslagspunkter

22

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

48, 226 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13