Sök

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Biometriutredningen tilläggsdirektiv.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksrevisionen har granskat om bosättningslagens reform av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen tar i sin tur upp granskningen i en skrivelse, som lämnats till riksdagen.

Riksrevisionens granskning visar att syftet med reformen har levt upp till riksdagens avsikter, som var att nå ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Riksrevisionen ger en rekommendation till regeringen och en rekommendation till Migrationsverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som skrivelsen tar upp.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2022-05-03

Datum

2022-05-03

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

För att anpassa svenska regler till EU:s arbetsvillkorsdirektiv, alltså bindande EU-regler om arbetsvillkor, har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Riksdagen sa ja till ändringarna, som bland annat innebär utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till nyanställda.

Förslagen innebär också att en arbetstagare som huvudregel ska få ha en annan anställning och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform.

Lagändringarna börjar gälla den 29 juni 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2022-05-03

Datum

2022-05-03

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om en självständig och stark idrott, idrott för alla, idrottsanläggningar, parasport, friluftslivsmål och forskning om friluftsliv.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

17

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

14, 82 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-05-02

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2021 med hänvisning till de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Motionerna handlar bland annat om resursfördelning, lärosäten och styrning, forskning om hälsa och välfärd samt särskilda forskningssatsningar.

Behandlade dokument

97

Förslagspunkter

8

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om föräldrapenning.

Uppmaningarna handlar om att

• reserverade dagar med föräldrapenning även bör gälla på grundnivå och inte, som i dag, bara på sjukpenningnivå
• det bör vara mer flexibelt att överföra föräldrapenning till andra närstående
• fler dubbeldagar bör införas i föräldraförsäkringen, det vill säga de dagar då båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt
• föräldraförsäkringen bör förenklas för företagare så att det exempelvis blir enklare att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationen med Storbritannien, handelsavtal med Taiwan, exportförbudet för snus, granskning av utländska direktinvesteringar och beräkningar av exportens klimatnytta.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

32

Reservationer

80 

Anföranden och repliker

11, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

EU:s regler för vatten och avlopp bör bli tydligare och mer samstämmiga och vara utformade på ett sätt så att de möjliggör utbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i redan befintliga avloppsreningsverk. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Enligt riksdagen är det brådskande att dels bygga ut landets reningsverkskapacitet i takt med att befolkningen i Sveriges kommuner växer, dels investera i ny avancerad miljövänlig teknik. Riksdagen konstaterar att det finns EU-regler som innebär utmaningar på dessa områden. Regeringen bör därför aktivt arbeta för att på EU-nivå föra fram behovet av en översyn av EU:s ramdirektiv för vatten. Regeringen bör även arbeta för att EU:s avloppsdirektiv inte försvårar utbyggnaden av reningsverk.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om vattenvård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

25

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

14, 71 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Regeringen behöver göra mer för att färre unga ska begå brott. Det anser riksdagen som riktade flera uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden, som handlar om unga lagöverträdare.

Tillkännagivandena handlar i korthet om

• åtgärder mot ungdomsrånen
• utredning av brott av barn under 15 år
• så kallad bevistalan som innebär åklagarens talan i samband med att barn som inte är straffmyndiga misstänks för ett svårt brott
• slopad straffrabatt för unga myndiga
• ansvaret för sluten ungdomsvård
• placering av unga på Sis-hem

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av cirka 90 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

 

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

31

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika frågor som gäller polisens arbete och organisation. Uppmaningarna handlar i korthet om

• antalet poliser
• forensisk verksamhet
• beredskapspolis
• renodling av polisens arbetsuppgifter
• förhör av misstänkta för sexualbrott
• skydd av identitetsuppgifter
• ordningsvakter
• Tullverkets befogenheter.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 500 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 och 2020 om polisfrågor.

Behandlade dokument

208

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen sa nej till cirka 50 motionsförslag om offentlig upphandling. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, miljökrav och sociala kriterier. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Orsaken till att riksdagen sa nej är dels gällande lagsstiftning, dels att utredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

8

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper inom ett visst område. Regeringen föreslår att minerallagen ändras så att tiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och som fortfarande är giltiga den 9 juni 2022 ska förlängas med ett år.

Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen och gruvindustrin som riskerar att drabbas hårt av coronapandemin.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 10 juni 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar till exempel om tillståndsprocesser, äganderätt, ersättningar, utvinning och vissa miljöfrågor samt strategier för mineralförsörjningen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

19, 88 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning bör utvecklas och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar bör göras. En översyn bör även göras av regelverken för sponsring av idrott. Det tycker riksdagen som riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

• Utvärdera tonnagebeskattningssystemet och föreslå åtgärder för att bland annat utveckla systemet. Tonnagebeskattning baseras på fartygets tonnage, det vill säga fartygets storlek och lastförmåga.
• Göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar. En särskild inriktning bör vara på om skatten inverkar negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.
• Göra en översyn av reglerna om sponsring av idrott för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

Beslutet om tillkännagivanden gjordes i samband med behandlingen av kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning, företagande och kapital. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

13

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-27

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Fler ska uppmuntras att laga och ändra redan tillverkade varor istället för att köpa nytt. Därför har regeringen föreslagit att momsen ska sänkas från 12 procent till 6 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt (moms).

Syftet med regeringens förslag är att minska administrationen och förenkla för mindre företag. Omsättningsgränsen för att slippa ta ut moms ska höjas från dagens nivå på 30 000 kronor till 80 000 kronor per år. Det innebär att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade för och deklarera moms.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 25 minuter

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022:

• Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022.
• Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt.
• Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 95 minuter

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.

Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.

Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den som har hemtjänst ska kunna erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. För att säkra kompetens ska endast den som har yrkestiteln undersköterska kunna utses till fast omsorgskontakt.

Syftet med förslagen är att tillgodose den enskildes behov av trygghet och kontinuitet, samt en individanpassad omsorg och samordning.

Kravet på att erbjuda en fast omsorgskontakt börjar gälla den 1 juli 2022. Kravet att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-25

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04