Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 29,7 miljarder kronor i anslag till Sveriges EU- avgift för 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-09

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 23,2 miljarder kronor i anslag till statsskuldsräntor för 2010. Riksdagen godkände regeringens förslag om anslagsfördelningen för 2010 med den ändringen att det på anslag 1:2 Oförutsedda utgifter anslås 1 miljon kronor mer än i regeringens förslag samtidigt som utskottet föreslår att anslag 1:4 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. inte tas upp på statsbudgeten. Skälet är att eftersom de eventuella utgifter som uppstår på grund av lagen om statliga garantier till insättare i utländska filialer i Sverige från och med 2010 ska belasta stabilitetsfonden, bör de på samma sätt som för övriga utgifter som belastar fonden inte budgeteras och redovisas på statsbudgeten. Riksdagen gav även regeringen rätt att överskrida vissa anslag med den ändringen att regeringens föreslagna bemyndigande för anslag 1:4 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. avstyrks med anledning av att anslaget inte förs upp på statsbudgeten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-09

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 75 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommuner för 2010. Under utgiftsområdet finns tre anslag varav det största är anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner respektive landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

28, 1 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-09

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder kronor i anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2010. I den potten ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket, om rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Statens pensionsverk och om att låta Kammarkollegiet och Riksrevisionen ta upp lån i Riksgäldskontoret. Regeringen får även rätt att under 2010 besluta om en kredit till Lettland om högst 720 miljoner euro. Riksdagen anser att Sverige bör ge Lettland en kredit för att bidra till en lösning av den mycket svåra ekonomiska och finansiella situation som Lettland befinner sig i.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

13

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 1 minuter

Justering

2009-12-08

Datum

2009-12-09

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,2 miljarder kronor i anslag på energiområdet för 2010. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag dels till investeringsplan för perioden 2010-2012, dels till finansiella befogenheter för 2010.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

33, 123 minuter

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-08

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2010. Riksdagen gjorde dock ett tillkännagivande till regeringen om Tillväxtverket. I det framhåller riksdagen att Tillväxtverket i väntan på regeringens förslag om nya riktlinjer för finansierings- och rådgivningsinsatser måste fördela anslaget till näringslivsutveckling i linje med den skisserade inriktningen, och inte i motsatt riktning. Väl fungerande och effektiva verksamheter måste ges bra förutsättningar. Nya, parallella verksamheter bör inte byggas ut. Det är också angeläget att Tillväxtverket, i enlighet med sin instruktion, utnyttjar berörda myndigheters och andra relevanta aktörers kompetens och inte bryter upp fungerande arbete. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att se till att en långsiktig lösning när det gäller huvudmannaskap och basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) kommer till stånd. Vidare har regeringen informerat riksdagen om de åtgärder som regeringen hösten 2008 föreslog i en proposition med förslag om stärkta insatser för fordonsindustrin (proposition 2008/09:95). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också ja till förslagen i budgetpropositionen om att regeringen ska ha fortsatt möjlighet att ge kreditgarantier och undsättningslån till företag inom fordonsindustrin.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

59, 208 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-08

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 1 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-08

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88,4 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2010. Anslagen innehåller bland annat satsningar på ytterligare arbetsmarknadsåtgärder i form av mer coachningsinsatser, arbetsmarknadsutbildning och en förstärkning av jobbgarantin för ungdomar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om tidsbegränsade förändringar i reglerna för arbetslöshetsförsäkringen till stöd för personer som har varit långvarigt sjukfrånvarande. Förändringarna ska göra det lättare för dem som från januari 2010 inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. För den som lämnat en a-kassa under perioden 16 oktober 2006-30 september 2009 och åter blivit medlem i en kassa mellan den 1 september 2009 och den 31 december 2010 räcker tre månaders medlemskap för att det så kallade medlemsvillkoret ska uppfyllas. Förändringarna innebär också att den så kallade överhoppningsbara tiden ska kunna vara tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod. Överhoppningsbar tid är tid som du har varit förhindrad att arbeta eller söka jobb exempelvis på grund av sjukdom. Den tiden får man i vissa fall hoppa över när det prövas om någon har rätt till arbetslöshetsersättning. I finansutskottets betänkande redovisas de insatser som regeringen kommer att besluta om till hjälp för personer som lämnar sjukförsäkringen. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram införs för denna grupp som Arbetsförmedlingen ska ha ansvar för. Under tiden i programmet bedöms om och hur deltagaren kan komma tillbaka till arbetsmarknaden. Deltagaren får aktivitetsstöd under programtiden. Riksdagen ställer sig bakom insatserna. Den som inte har kunnat arbeta på grund av uppdrag som familjehemsförälder ska kunna räkna tiden för uppdraget som överhoppningsbar tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. De tidsbegränsade regeländringarna slutar gälla den 31 januari 2013.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

39

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

68, 1 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-08

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

De nuvarande nationella kulturpolitiska målen upphävs. I stället införs nya mål som är anpassade efter dagens samhälle. Det införs också en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Landsting och regioner respektive kommuner får därmed ett ökat ansvar för fördelningen av statbidragen. Stödet till litteratur- och kulturtidskriftsområdet ska bli mindre detaljreglerat, och det ska i fortsättningen vara teknikneutralt och inte kopplat till en särskild distributionsform. Inom musikområdet behöver statens insatser på central nivå reformeras. Därför avvecklas stödet till Stiftelsen Svenska rikskonserter. Regeringen arbetar med att i stället bilda en ny nationell plattform för musiken. De myndighetsspecifika mål som riksdagen beslutade om hösten 1996 för en rad myndigheter och kulturinstitutioner upphävs. I fortsättningen fastställer regeringen i myndighetsinstruktioner och regleringsbrev målen för dessa verksamheter. Ansvarsmuseifunktionen avskaffas. Centrala och regionala museer ska tillsammans med Kulturrådet få i uppdrag att lämna förslag till hur den framtida samverkan på museiområdet kan utformas. En ny myndighet för analys och uppföljning inom kulturområdet avses bildas 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och avstyrkte motionsförslag från oppositionen som bland annat rör definitionen av begreppet kulturtidskrifter.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

29

Reservationer

36 

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-07

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Många statliga kulturinstitutioner som museer och teatrar har drabbats hårt av det nuvarande systemet för hyressättning. Institutionerna menar att när hyresanslagen inte räcker till tvingas de ta pengar från verksamheten för att bekosta hyrorna. Riksdagen uppmanar regeringen att ta itu med problemen. Riksdagen föreslår bland annat att en spärr övervägs som hindrar att en myndighet får minskad hyreskompensation samtidigt som hyran höjs. Några av de stora institutionerna, som Nationalmuseum, Operan och Dramaten betalar hyra utifrån sina faktiska kostnader, så kallad kostnadshyra. Kostnadshyran kan medföra att underhållet skjuts på framtiden. Riksdagen menar att regeringen måste se till att det inte blir eftersatt. Bättre möjligheter till anslagssparande eller att pengar sätts av till särskilda fonder för underhåll kan vara tänkbara lösningar, enligt riksdagen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om budgetanslag för utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid för 2010. Anslagen uppgår till cirka 11,36 miljarder kronor.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

44

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

50, 172 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-07

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-14

Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

25, 93 minuter

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

48, 169 minuter

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen beslutade om en rättelse av en tidigare ändring i riksdagsordningen. Rättelsen gäller tilläggsbestämmelsen 5.12.1 och innebär att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i kapitel 10 som av misstag fått en felaktig placering rättas.

Förslagspunkter

2

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen godkände ändringsprotokoll nummer 14a till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen har en en mycket stor tillströmning av ärenden och ständigt ökande antal mål som kommit in men som inte avgjorts. Syftet med ändringarna är att effektivisera förfarandet i domstolen. De ändrade reglerna innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska avskrivas. Enligt nuvarande ordning krävs för sådana beslut sju respektive tre domare. Riksdagen godkände vidare en förklaring om förtida tillämpning av protokoll nummer 14a för att domstolen så snart som möjligt ska kunna tillämpa de nya reglerna i mål mot Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Beredning

2009-11-26

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,55 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik för 2010. De största anslagen går till Lantmäteriet (473 miljoner kronor) och räntebidrag (454 miljoner kronor).

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-17

Under nästa år avsätts 58,7 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg, enligt budgetramen för 2010. Regeringen har lagt ett förslag på hur pengarna ska fördelas inom området. De största anslagen ska gå till bidrag för läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (19,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (6,6 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (2 miljarder kronor). Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

223

Förslagspunkter

39

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

37, 155 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-03

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Reglerna för hur underskottsföretag ska beskattas ändras för att motverka skatteplanering. Med underskottsföretag menas i skattesammanhang ett företag som har ett gammalt outnyttjat underskott i sin verksamhet. Underskottet kan bero på tidigare förluster. Företagen kan vara attraktiva att köpa för vinstgivande bolag som vill minska sin egen skatt. Efter köpet kan det vinstgivande bolaget dra av underskottet i den egna verksamheten. Många underskottföretag är inblandade i så kallade skalbolagsaffärer. Det finns spärregler som ska motverka handeln med förlusttyngda underskottsföretag. Enligt den så kallade beloppsspärren får ett underskott bara utnyttjas med ett belopp som motsvarar högst 200 procent av förvärvsutgiften vid ägarförändringar. Spärren har dock kringgåtts i vissa fall, till exempel genom riktade nyemissioner. Med de nya reglerna införs en stoppregel som ska hindra detta. Samtidigt införs en ventil i systemet så att seriösa företag med affärsmässig verksamhet så långt det är möjligt inte ska drabbas av stoppregeln. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 men ska kunna tillämpas retroaktivt från och med den 5 juni 2009. Riksdagen godkände regeringens förslag. Skatteutskottet framhöll att det är angeläget att regeringen följer upp hur reglerna fungerar i praktiken.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-03

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige ska inte längre vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Syftet är att stärka den kommunala revisionens oberoende. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-03

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen godkände ändringar av stadgarna i Internationella valutafonden (IMF) och Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) som syftar till att ge utvecklings- och tillväxtländerna ett större inflytande. Dessutom godkände riksdagen ändringar i IMF:s stadgar som ska utöka dess investeringsmandat.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-03

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Punktskatterna inom koldioxid- och energibeskattningen samt fordonsbeskattningen ändras. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning uppnås. Ändringarna innebär bland annat följande: Återbetalningen av koldioxidskatten för dieselolja för jord- och skogsbruksmaskiner sänks. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom utsläppshandelssystemet slopas. Skatten på hushållsavfall som förbränns slopas. Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen ska baseras på bränslets energiinnehåll. Energiskatten på dieselolja höjs i två steg med totalt 40 öre till 2013. Uttaget av fordonsskatt förändras från 2011. Personbilar med bättre miljöegenskaper, så kallade miljöbilar, befrias från fordonsskatt. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010 och omfattar bilar som tas i bruk första gången från och med den 1 juli 2009. Tunga elhybridbussar får en lägre fordonsskatt. Ändringarna inom koldioxid- och energibeskattningen föreslås träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter – den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

39, 123 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09