Sök

Riksdagen har sagt ja till ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Serbien. Avtalet innehåller bestämmelser om frihandel, politisk dialog och samarbete på en rad områden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-26

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Det har blivit lättare att komma över nya droger på Internet. Det är ett av skälen att regeringen granskat de lagar som rör narkotika, dopningsmedel och angränsande områden. Granskningen visar att myndigheterna behöver få snabbare och kraftfullare verktyg för att angripa droghandeln. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på lagändringar som riksdagen nu sagt ja till. Beslutet innebär bland annat att: Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut, som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel, får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Dopinglagen ska omfatta substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Tidigare kunde lagen tolkas som att enbart omfatta substanser som både ökar produktionen och frigörelsen av dessa ämnen. En bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella syften införs. GBL och 1,4 butandiol som används som lösningsmedel inom industrin kan också användas som narkotika. Substanserna, som i dag klassas som hälsofarliga varor, kan därmed narkotikaklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-25

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Den internationella arbetsorganisationen (ILO) antog 2007 en konvention som reglerar arbetsförhållandena på fiskefartyg. I Sverige skickades konventionen på remiss till flera myndigheter som hittade delar i den som inte stämde överens med svensk lag. Därför har Sverige inte ratificerat konventionen, vilket krävs för att den ska gälla här. Regeringen ska nu ge en utredare i uppdrag att föreslå de lagändringar som behövs för att Sverige ska kunna ratificera konventionen. Trafikutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på att regeringen har beslutat om en utredning. Regeringen konstaterar att det finns både större och mindre hinder för att Sverige ska kunna ratificera konventionen. Det största hindret är att fiskare till stor del ses som egenföretagare och inte som arbetstagare. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-24

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en övergripande strategi för överföring av flygpassageraruppgifter, så kallade PNR-uppgifter, till länder utanför EU. PNR-uppgifter är den information som passagerarna lämnar till flygbolaget i samband med bokning och incheckning. I många länder samlar myndigheterna in och analyserar uppgifterna för att kunna bekämpa terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet. Enligt EU:s lagstiftning får flygbolag som flyger från EU till ett land utanför EU endast lämna ut passageraruppgifter till landet om det finns ett tillräckligt skydd för att personuppgifterna inte används på fel sätt. Därför har EU ingått avtal med vissa länder som reglerar hur uppgifterna får användas. I kommissionens meddelande presenteras ett antal allmänna principerna som i framtiden ska utgöra grunden när EU förhandlar om sådana avtal. Justitieutskottet är positivt till strategin och anser att den utgör en bra ram för arbetet. De allmänna principerna är en god grund för hur EU ska kunna garantera medborgarnas integritetsskydd. Utskottet påpekar att det är viktigt att det i avtalen preciseras vilka uppgifter som ska få lämnas ut och vad de får användas till. Utskottet anser att lagringstiderna för uppgifterna bör vara så korta som möjligt. Det är också viktigt att övervaka att varje avtal genomförs på rätt sätt. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-24

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

EU har tagit fram ett diskussionsunderlag, en grönbok, om möjligheterna till ökad användning av e-upphandling inom EU. Där listas de största hindren för en lyckad övergång till e-upphandling och förslag på åtgärder på EU-nivå. E-upphandling innebär inköp av elektroniska tjänster och varor. Finansutskottet, som granskat underlaget, välkomnar initiativet och ser flera fördelar med ökad e-upphandling inom EU. Men utskottet menar att det är viktigt att åtgärderna på EU-nivå fokusera på att underlätta gränsöverskridande e-upphandling och tar bort hinder som inte kan lösas av marknaden på egen hand. E-upphandling bör också ses som en del av ett bredare e-förvaltningsarbete och åtgärder inom e-förvaltningsarbetet på EU-nivå bör samordnas. Med utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-20

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om straffrättsliga frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

58

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

29, 95 minuter

Justering

2011-01-18

Datum

2011-01-19

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.

Anföranden och repliker

25, 68 minuter

Beredning

2010-10-14

Justering

2010-12-16

Datum

2011-01-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

När Internationella valutafonden (IMF) lånar ut pengar till länder i kris finansieras detta genom medlemsländernas insatskapital. Dessutom kan IMF få extra finansiering av medlemmarna genom de nya lånearrangemangen (NAB). För att den här krediten ska få användas krävs ett särskilt beslut. IMF vill att den extra krediten tiodubblas från 50 till 500 miljarder amerikanska dollar, att avtalet förbättras och antalet deltagarländer öka. Riksdagen säger ja till förslaget. För Sveriges del betyder det att den extra kredit Riksbanken kan ge IMF ökar från cirka 9,3 miljarder kronor till cirka 48,8 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-16

Datum

2011-01-11

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011-2020. I meddelandet presenteras förslag till gemensamma principer och mål för det europeiska trafiksäkerhetsarbetet. Ett mål är att antalet dödsolyckor i trafiken ska halveras fram till 2020. Kommissionen föreslår insatser inom följande områden: Bättre trafikundervisning och fortbildning för trafikanter Trafikanterna ska bli bättre på att följa trafikreglerna Säkrare vägar Säkrare fordon Modern teknik ska öka trafiksäkerheten Bättre räddningstjänst och behandling vid olyckor Skydd av sårbara trafikanter, till exempel cyklister, fotgängare och äldre Trafikutskottet ser det som positivt att kommissionen lyfter frågan och att man ser trafiksäkerhet ur ett helhetsperspektiv. Regeringen har påpekat att man gärna ser att EU-kommissionen starkare understryker att fordon och vägar måste utformas med hänsyn till trafikanternas bästa. Utskottet håller med om detta, men anser också att det är viktigt att lyfta fram trafikantens eget ansvar. Tekniska lösningar, särskilt alkolås, är viktiga för det fortsatta arbetet. Utskottet anser att Sverige skulle kunna fungera som förebild för länder som inte har kommit lika långt i trafiksäkerhetsarbetet. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-14

Datum

2011-01-10

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och regeringens underlag för underhåll av järnvägar. Granskningen visar att det saknas tillräckliga och tillförlitliga underlag för att effektivt styra underhållet. Trafikutskottet anser att det är allvarligt både för transportpolitiken och för statens finanser. Utskottet håller därför med Riksrevisionens styrelse om att det behövs förändringar. Riksrevisorerna har lämnat rekommendationer till regeringen och Trafikverket. Utskottet förutsätter att rekommendationerna kommer att utgöra ett värdefullt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet för att trygga att underhållet av järnvägarna sker effektivt och ändamålsenligt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2010-12-14

Datum

2011-01-10

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-14

Datum

2011-01-10

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

EU-nämndens yttrande 2010/11:EUN1y Verksamheten i Europeiska unionen under 2010 (skr. 2010/11:105) Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 7 april beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2010/11:105 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010. Regeringens

Datum

2011-01-01

Datum

2011-01-01

Datum

2011-01-01

EU-institutioner brukar vanligen ingå ett så kallat värdlandsavtal med regeringen i det land där institutionen finns. Den svenska regeringen och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, som finns i Solna utanför Stockholm, har enats om ett sådant avtal. I avtalet regleras frågor om immunitet, privilegier och förmåner för centrumet och dess personal. Enligt avtalet får polisen till exempel inte söka igenom centrumets lokaler eller beslagta egendom. Personalen har immunitet och kan inte åtalas i Sverige för sådant de har gjort i tjänsten. Centrumet behöver inte heller betala skatt i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-20

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Det ska bli enklare för radio- och tv-företag att återanvända det upphovsrättsskyddade material som finns i företagens arkiv. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för radio- och tv-bolagen att träffa avtal med organisationer som företräder svenska rättighetshavare om återanvändning av egenproducerat material. Avtalen ska även gälla rättighetshavare som står utanför den avtalsslutande organisationen. Samtidigt skyddas upphovsmännen genom en möjlighet att anmäla individuella förbud mot användning. Den nya avtalslicensbestämmelsen som ska gälla för alla typer av verk, även film, kommer ha ett vidare tillämpningsområde än de bestämmelser som redan finns i upphovsrättslagen. Lagen om medling i vissa upphovsrättstvister ska också anpassas för den nya avtalslicensbestämmelsen. Förändringarna ger radio- och tv-företagen nya möjligheter att sända repriser och göra material tillgängligt för användare på Internet. Men programmet måste ingå i radio- eller tv-företagets produktioner. Programmet måste också ursprungligen ha sänts före den 1 juli 2005. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-20

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s utvecklingspolitik till stöd för en socialt integrerande tillväxt och hållbar utveckling. Syftet är att inleda en debatt om hur EU bäst kan hjälpa utvecklingsländerna att snabbare genomföra millennieutvecklingsmålen och hur EU kan bidra till att det skapas nya möjligheter som kan minska fattigdomen. Utskottet anser att det nuvarande europeiska samförståndet om utveckling ger en bra grundstruktur för EU:s utvecklingspolitik men att det ändå finns skäl att kontinuerligt se över politiken. Detta för att identifiera vilka områden som kan behöva reformeras eller kompletteras för att anpassa den till dagens och framtidens förutsättningar. Utskottet har i sin granskning särskilt fokuserat på: behovet av att göra utvecklingspolitiken effektivare och mer resultatfokuserad, vikten av socialt integrerande och hållbar tillväxt, tre tematiska, tvärgående frågor inom ramen för EU:s utvecklingspolitik: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-12-02

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksrevisionen har granskat Sidas stöd till att stärka statsförvaltningen i mottagarländerna och regeringens styrning av stödet. Stödet kallas också för kapacitetsutveckling. Riksrevisionen menar att det i dag inte är möjligt att avgöra om Sida har ett relevant stöd till kapacitetsutveckling. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till Sida som kan effektivisera verksamheten och utveckla stödet. Riksrevisionen anser även att regeringen behöver ge Sida mer vägledning i genomförandet av kapacitetsutvecklingsinsatser. Riksrevisionen granskning berör den så kallade Parisdeklarationen, som är internationell handlingsplan för ett mer effektivt bistånd med tydligare resultatredovisning. Utrikesutskottetet pekar på den konflikt som kan finnas mellan Parisdeklarationens mål om obundet bistånd och att Sverige använder svenska statliga myndigheter i biståndsarbetet. Det är viktigt att regeringen och Sida förhåller sig till denna diskussion. Otydlighet kan innebära att Parisdeklarationens principer om bland anant samarbetsländernas ägarskap och ansvar för biståndet inte efterlevs. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden. När det gäller politisk styrning och politisk dialog i det land som tar emot budgetstöd anser utskottet att ett antal förutsättningar bör anges för att budgetstöd ska beviljas. Ett land som bryter mot de grundläggande principerna bör inte beviljas budgetstöd. Om ett land har fått budgetstöd och situationen i landet försämras bör EU reagera mot detta på ett tydligt och förutsägbart sätt. Budgetstöd bör vara kopplat till att partnerlandet fortsätter att genomföra reformer. Det är angeläget med en effektiv och inkluderande politikområdesdialog i samband med budgetstöd (i Sverige används termen policydialog). Det är viktigt med en fri press, informerade medborgare och ett väl fungerande parlament som deltar i genomförandet av landets politik för utveckling och fattigdomsminskning. Utskottet understryker betydelsen av effektiva kontroll- och granskningsorgan. Utskottet anser att EU bör främja ökade möjligheter att utkräva ansvar på nationell nivå. Det är viktigt att komma överens om vilka instrument och indikatorer som ska användas för att mäta till exempel öppenhet och kvalitet i offentliga budgetar och finansiella system. Många gånger är det angeläget att utveckla kapaciteten för och förstärka gransknings- och kontrollfunktioner om nationella parlament och revisionsorgan ska kunna hävda sina roller. Stöd till kapacitetsutveckling ska vara behovs- och efterfrågestyrt och utformas på ett sätt som stärker lokalt ägarskap. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 39 minuter

Beredning

2010-11-18

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-21

Datum

2010-12-17

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21