Godkännande av ett utökat åtagande under Internationella valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB)

Betänkande 2010/11:FiU17

2010/11:FiU17 Godkännande av ett utökat åtagande under Internationella valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB)

Finansutskottets betänkande

2010/11:FiU17

Godkännande av ett utökat åtagande under Internationella valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB)

Sammanfattning

Utskottet behandlar Riksbankens framställning 2009/10:RB7 om att riksdagen medger att Riksbanken utökar sitt åtagande under Internationella valutafondens (IMF) modifierade lånearrangemang (NAB), vilket innebär att Riksbankens nya åtagande blir ca 4,44 miljarder SDR, motsvarande ca 48,8 miljarder svenska kronor.

I april 2010 godkände IMF ett förslag till utvidgning och förändring av kreditarrangemanget NAB (New Arrangement to Borrow). Förslaget innebär bl.a. att låneresurserna i NAB utökas med 333,5 miljarder SDR, från i dagsläget 34 miljarder SDR till 367,5 miljarder SDR, vilket motsvarar ca 4 043 miljarder svenska kronor. Förslaget innebär också att antalet deltagare i NAB utökas med 13 stycken till sammanlagt 39 deltagare (bl.a. föreslås att Kina, Brasilien och Ryssland blir nya deltagare i arrangemanget) samt att NAB:s regelverk blir mer flexibelt jämfört med tidigare.

Sveriges andel av det utvidgade NAB uppgår till 3,59 miljarder SDR (beräknat utifrån Sveriges andel av insatskapitalet i IMF). Eftersom Sverige redan deltar i NAB med ett belopp på 0,85 miljarder SDR kommer Sveriges totala åtagande i det modifierade NAB att uppgå till sammanlagt 4,44 miljarder SDR. Åtagandet i det utvidgade NAB kommer att ersätta det bilaterala avtal mellan Riksbanken och IMF om en kredit på 2,47 miljarder euro som riksdagen godkände våren 2010.

Utskottet tillstyrker Riksbankens förslag och anser att Riksbankens åtagande i det modifierade NAB bör uppgå till högst 4,44 miljarder euro. IMF är enligt utskottets uppfattning en mycket viktig global finansiell institution, och institutionen spelar en avgörande roll i hanteringen av finanskrisen. Därför är det enligt utskottets mening också avgörande att IMF har tillgång till de resurser som krävs för att snabbt och effektivt kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i det internationella betalningssystemet.

I betänkandet finns 2 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utökat åtagande under IMF:s modifierade nya lånearrangemang

Riksdagen medger att Riksbanken får utöka sitt åtagande i Internationella valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB) i enlighet med Internationella valutafondens förslag till totalt högst 4,44 miljarder SDR. Därmed bifaller riksdagen framställning 2009/10:RB7.

Stockholm den 16 december 2010

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Thomas Östros (S), Elisabeth Svantesson (M), Jennie Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Monica Green (S), Carl B Hamilton (FP), Bo Bernhardsson (S), Annie Johansson (C), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Anders Sellström (KD), Ulla Andersson (V), Jonas Eriksson (MP) och David Lång (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet

I en framställning till riksdagen (2009/10:RB7) föreslår Riksbanken att riksdagen medger att Riksbanken får delta i Internationella valutafondens (IMF) modifierade nya lånearrangemang, NAB, i enlighet med valutafondens förslag. Ett deltagande innebär att Riksbankens åtagande under NAB ökar med 3,59 miljarder SDR (beräknat utifrån Sveriges andel av insatskapitalet i IMF) till totalt ca 4,44 miljarder SDR, vilket motsvarar ca 48,8 miljarder svenska kronor. Det utökade åtagandet och modifieringen av NAB är en följd av G20:s överenskommelse 2009 om en tredubbling av IMF:s resurser och en utökning och förbättring av NAB.

I december 2010 kom kompletterande information i ärendet via ett brev från chefsjuristen på Riksbanken till finansutskottets kansli (se bilaga 2).

Sammanfattning av Riksbankens framställning

IMF finansierar sin verksamhet via medlemsländernas insatskapital. Utöver insatskapitalet kan IMF, vid behov, utnyttja två särskilda kreditarrangemang – de nya lånearrangemangen, NAB, och de generella lånearrangemangen, GAB. Vid utlåning ska IMF först använda insatskapitalet, och därefter kan det bli aktuellt med lånemedel från NAB eller GAB. I det fallet ska NAB användas före GAB.

NAB bildades 1998 och är en uppsättning kreditavtal mellan IMF och 26 medlemsländer och institutioner (däribland Riksbanken). NAB omfattar kreditåtaganden om 34 miljarder SDR eller omkring 374 miljarder svenska kronor. Sveriges åtagande i NAB är 850 miljoner SDR, motsvarande ca 9,3 miljarder kronor. NAB förlängs normalt vart femte år, och den senaste förlängningen började gälla i november 2008. Riksdagen medgav på våren 2008 att Riksbanken medverkade i en ny femårsperiod i NAB (bet. 2007/08:FiU17).

För att NAB ska kunna användas krävs i dagsläget att deltagare som svarar för minst 80 % av NAB:s totalbelopp och IMF:s exekutivstyrelse godkänner ett användande. Själva låneproceduren går till så att IMF vid ett godkännande lånar ut pengarna till det aktuella medlemslandet och att IMF då tar risken mot det land som lånar pengarna. Inom fem år måste IMF betala tillbaka de lånade medlen till NAB-deltagarna. NAB har hittills endast utnyttjats en gång, i samband med IMF:s utlåning till Brasilien 1998.

I april 2009 kom G20 överens om att IMF:s resurser skulle tredubblas genom att NAB skulle utökas med 500 miljarder dollar samt att NAB skulle utvidgas och göras mer flexibelt. Europeiska rådet utlovade strax därefter ett bidrag från EU-länderna till NAB på 175 miljarder dollar.

I avvaktan på en utvidgning och utökning av NAB genomfördes under 2010 en överbryggningsfinansiering i form av bilaterala lån till IMF. Efter medgivande från riksdagen våren 2010 deltog Riksbanken i överbryggningsfinansieringen genom ett kreditavtal med IMF på 2,47 miljarder euro (bet. 2009/10:FiU13).

Den 12 april 2010 beslutade IMF:s exekutivstyrelse att godkänna ett förslag om ett utvidgat NAB (efter en överenskommelse mellan nuvarande och potentiella deltagare i NAB). Samtidigt beslutade styrelsen att skicka förslaget till NAB-deltagarna för nationell ratificering.

Förutom en ökning av åtagandet i NAB innebär förslaget att antalet deltagare utökas med 13 stycken, från dagens 26 deltagare till 39 deltagare, vilket bidrar till en mer utspridd fördelning av åtagandet. En annan större förändring enligt förslaget är utformningen av den s.k. aktiveringsmekanismen. Tröskeln för en aktivering av NAB höjs från dagens 80 % till 85 % av kreditarrangemangen; dvs. för att NAB ska kunna användas ska deltagare som svarar för minst 85 % av NAB:s totalbelopp godkänna användandet. Höjningen av tröskeln ska borga för att en aktivering får ett brett stöd. Aktiveringen föreslås också bli generell, i likhet med vad som gäller för användandet av insatskapitalet. I dagsläget ska kreditgivning via NAB avgöras från fall till fall. Vidare föreslås att NAB ska kunna användas för finansiering av all typ av IMF-utlåning. I dag kan NAB endast aktiveras för utlåning till länder som inte bidrar till NAB om det föreligger ett hot mot det internationella monetära systemet.

För att det utvidgade NAB ska godkännas krävs att nuvarande deltagare som håller sammanlagt 96 % av kreditarrangemangen godkänner förslaget samt att förslaget även godkänns av nya deltagare som tillsammans håller minst 70 % av de nya arrangemangen.

Sveriges andel av utvidgningen av NAB uppgår till 3,59 miljarder SDR och är beräknat utifrån Sveriges andel av insatskapitalet i IMF. Det motsvarar ca 39,5 miljarder kronor (räknat utifrån den kurs som gällde när framställningen skrevs). Eftersom Sverige redan deltar i NAB med ett belopp på 0,85 miljarder SDR kommer Sveriges totala åtagande i det utvidgade NAB att uppgå till ca 4,44 miljarder SDR, motsvarande ca 48,8 miljarder kronor (räknat utifrån den kurs som gällde när framställningen skrevs).

Om det utvidgade NAB godkänns kommer arrangemanget att ersätta den överbryggningsfinansiering som genomfördes i avvaktan på NAB:s utvidgning och som Sverige via Riksbanken deltar i med 2,47 miljarder euro.

I framställningen anges att det också finns en överenskommelse om att NAB ska ses över i november 2011. Hur balansen mellan IMF:s insatskapital och NAB långsiktigt ska se ut är ännu oklart. Det finns vid översynen en möjlighet att minska storleken på NAB, enligt framställningen.

Riksbankens förslag och överväganden

Riksbanken är avtalspart mot IMF och NAB. Riksbanken föreslår därför att riksdagen med stöd av 7 kap. 4 § andra stycket riksbankslagen godkänner att Riksbanken deltar i det modifierade NAB i enlighet med IMF:s förslag.

Riksbanken konstaterar att IMF under finanskrisen tvingades be sina medlemsstater om bilaterala lån för att klara nya åtaganden. Riksbanken anser att IMF:s resurser bör vara tillräckliga för att man ska slippa denna typ av temporära lösningar och stöder därför en ökning av NAB i enlighet med förslaget från IMF. Den långsiktiga storleken på NAB måste sedan ses över i ljuset av den ökning av insatskapitalet som IMF beslutar om hösten 2010.

Riksbankens andel av det utvidgade NAB är i paritet med Sveriges andel av insatskapitalet i IMF. Att fler länder (tillväxtmarknadsekonomier och andra) nu kommer att delta i NAB bidrar till en rimligare global bördefördelning, enligt Riksbanken. Riksbanken stöder även förslagen till förändringar av NAB:s funktionssätt, vilka gör NAB mer flexibelt och stärker NAB:s roll som trovärdig kompletterande finansieringskälla om resurserna i form av insatskapital skulle sina.

Kompletterande information

Det nya NAB-avtalet och det bilaterala avtalet

Utskottet har under beredningen ställt några frågor till Riksbanken om utökningen av NAB och det bilaterala avtalet mellan Riksbanken och IMF på 2,47 miljarder euro som enligt Riksbankens framställning kommer att ersättas av det nya NAB-avtalet.

I början av december 2010 fick finansutskottet ett brev från Riksbankens chefsjurist om NAB-avtalet och det bilaterala avtalet (se bilaga 2). I brevet skriver chefsjuristen bl.a. följande:

Fråga har nu uppstått hur övergången mellan åtagandena i de båda avtalen ska ske. Det bedöms nämligen vara fördelaktigt om de bilaterala avtalen kan hållas öppna parallellt med NAB under en övergångsperiod. Detta eftersom NAB är så konstruerat att det bara kan finansiera lånelöften som IMF gör från den dagen NAB aktiveras.

En förutsättning för att hålla båda avtalen öppna är att Sveriges totala åtagande enligt de båda avtalen aldrig kommer att överstiga det tidigare angivna taket för NAB om 4,44 miljarder SDR. Såtillvida kommer NAB alltså att ersätta det bilaterala avtalet. Exakt hur övergången avtalstekniskt ska ske av det bilaterala låneåtagandet in i NAB kvarstår dock för Riksbanken och IMF att förhandla klart.

Storleken på det utvidgade NAB och nya medlemmar i NAB

I Riksbankens framställning redovisas inte hur stort belopp det utvidgade NAB ska omfatta, bortsett från en hänvisning till G20:s överenskommelse om en utökning av NAB med upp till 500 miljarder dollar.

Enligt IMF ska resurserna i NAB öka med 333,5 miljarder SDR, från 34 miljarder SDR till 367,5 miljarder SDR, motsvarande ca 4 043 miljarder svenska kronor.

Av tabellen nedan framgår vilka länder som förväntas ingå i det utvidgade NAB och vilka åtaganden respektive land ska göra.

Tabell 1 Deltagare och åtaganden i NAB

Miljoner SDR

Deltagare	Åtagande nu	Åtagande i det utvidgade NAB
Nuvarande deltagare
Australien	801	4 370
Österrike	408	3 579
Chiles centralbank	340	1 360
Belgien	957	7 861
Kanada	1 380	7 624
Danmarks nationalbank	367	3 208
Tysklands Bundesbank	3 519	25 371
Finland	340	2 232
Frankrike	2 549	18 657
Hongkong	340	340
Italien	1 753	13 578
Japan	3 519	65 953
Korea	340	6 583
Kuwait	341	341
Luxemburg	340	971
Malaysia	340	340
Nederländerna	1 302	9 044
Norge	379	3 871
Saudiarabien	1 761	11 126
Singapore	340	1 277
Spanien	665	6 702
Sveriges riksbank	850	4 440
Schweiz nationalbank	1 540	10 905
Thailand	340	340
Storbritannien	2 549	18 657
USA	6 640	69 074
Nya deltagare
Israels centralbank		500
Brasilien		8 741
Kina		31 217
Cypern		340
Grekland		1 655
Indien		8 741
Irland		1 886
Mexiko		4 995
Nya Zeeland		624
Filippinerna		340
Portugal		1 542
Ryssland		8 741
Sydafrika		340
Totalt		367 467

Källa: IMF.

Utskottets överväganden

Utökat åtagande under IMF:s modifierade nya lånearrangemang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen medger att Riksbanken får delta och utöka sitt åtagande i Internationella valutafondens (IMF) utvidgade och modifierade lånearrangemang NAB. Riksbankens nya åtagande bör uppgå till högst 4,44 miljarder SDR, vilket motsvarar ca 48,8 miljarder kronor. Riksbankens deltagande i det utvidgade NAB kommer att ersätta det bilaterala avtal mellan Riksbanken och IMF om en kredit på 2,47 miljarder euro som riksdagen godkände våren 2010.

IMF är enligt utskottets uppfattning en mycket viktig global finansiell institution, och institutionen spelar en avgörande roll i hanteringen av finanskrisen. Därför är det också avgörande att IMF har tillgång till de resurser som krävs för att snabbt och effektivt kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i det internationella betalningssystemet. Genom det modifierade NAB får IMF tillgång till kompletterande resurser på sammanlagt 367,5 miljarder SDR, motsvarande drygt 4 000 miljarder svenska kronor.

Jämför särskilda yttrandena 1 (MP) och 2 (V).

I april 2010 godkände IMF ett förslag till utvidgning och förändring av kreditarrangemanget NAB (New Arrangement to Borrow). Förslaget innebär bl.a. att låneresurserna i NAB utökas med 333,5 miljarder SDR, från i dagsläget 34 miljarder SDR till 367,5 miljarder SDR, vilket motsvarar ca 4 043 miljarder svenska kronor. Förslaget innebär också att antalet deltagare i NAB utökas med 13 stycken till sammanlagt 39 deltagare (bl.a. föreslås att Kina, Brasilien och Ryssland blir nya deltagare i arrangemanget) samt att NAB:s regelverk blir mer flexibelt jämfört med tidigare. Efter godkännandet skickade IMF ut förslaget till deltagarländerna för nationell ratificering.

Riksbanken föreslår i sin framställning att riksdagen ska medge att Riksbanken deltar i det modifierade och utökade NAB i enlighet med IMF:s förslag. Ett deltagande skulle innebära att Sveriges och Riksbankens åtagande i NAB skulle öka med ca 3,59 miljarder SDR till totalt ca 4,44 miljarder SDR, motsvarande ungefär 48,8 miljarder kronor.

IMF är enligt utskottets uppfattning en mycket viktig global finansiell institution, och institutionen spelar en avgörande roll i hanteringen av finanskrisen. IMF:s utlåning till länder och länderområden har bidragit till att begränsa krisens effekter och stabilisera såväl finansmarknaderna som nedgången i den reala globala ekonomin. Utvecklingen under hösten visar också att det fortfarande finns ett omfattande behov av IMF:s finansiella resurser, inte minst i olika delar av Europa.

Detta innebär enligt utskottet att det är extremt viktigt att IMF har tillgång till de resurser som krävs för att snabbt och effektivt kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i det internationella betalningssystemet. Av denna anledning välkomnar utskottet IMF:s förslag om en kraftig utökning och breddning av kreditarrangemanget NAB.

Våren 2010 godkände riksdagen att Riksbanken i avvaktan på ett utvidgat NAB deltog i en överbryggningsfinansiering av IMF. Överbryggningsfinansieringen var ett sätt att snabbt tillgodose IMF:s behov av ökade resurser i spåret av finanskrisen och genomfördes i form av bilaterala avtal om krediter mellan IMF och medlemsstaterna. Sveriges bilaterala kredit till IMF uppgår till 2,47 miljarder euro, som vid beslutstillfället motsvarade ca 25,5 miljarder kronor. Utgångspunkten för kreditbeslutet var att krediten senare skulle ersättas av ett breddat och omförhandlat NAB.

I sin framställning anger Riksbanken också att det utvidgade NAB, om det godkänns, kommer att ersätta det bilaterala avtalet mellan Riksbanken och IMF. Som framgår av det brev från Riksbanken som finns bifogat till betänkandet har Riksbanken och IMF ännu inte förhandlat klart om hur övergången av åtagandet i det bilaterala avtalet till åtagandet i NAB tekniskt ska gå till. I brevet anges också att det bedöms som fördelaktigt om de bilaterala avtalen kan hållas öppna parallellt med NAB under en övergångsperiod. Anledningen är att IMF enbart kan finansiera utlåning via NAB från den tidpunkt då NAB aktiveras.

Enligt utskottets mening är det viktigt att det finns tydliga gränser för Sveriges åtagande mot IMF. Utskottet noterar i detta sammanhang att Riksbanken i brevet anger att en förutsättning för att hålla båda avtalen öppna är att Sveriges totala åtagande enligt de båda avtalen aldrig kommer att överstiga det föreslagna taket för NAB på 4,44 miljarder SDR.

Med det som anförts ovan anser utskottet att riksdagen ska medge att Riksbanken får delta och utöka sitt åtagande i IMF:s modifierade lånearrangemang NAB. Riksbankens åtagande bör högst uppgå till 4,44 miljarder SDR.

Särskilda yttranden

1.	Utökat åtagande under IMF:s modifierade nya lånearrangemang (MP)
	Jonas Eriksson (MP) anför:

Internationella valutafonden (IMF) skapades för att upprätthålla ekonomisk stabilitet i världen. IMF:s primära uppgifter enligt det ursprungliga mandatet är att övervaka finans- och valutamarknaderna samt att tillhandahålla lån till medlemsländer som befinner sig i kris.

IMF:s nya lånearrangemang, NAB, ligger enligt Miljöpartiets mening inom ramen för IMF:s ursprungliga mandat. Miljöpartiet stöder därför en utökning av Sveriges engagemang i NAB.

Miljöpartiet anser dock att de mycket långtgående krav på enskilda länders utformning av den ekonomiska politiken som IMF ställer i samband med utlåning måste förändras och reformeras. De krav som ställts har ofta kört över demokratiska beslutsprocesser i låntagarländerna samtidigt som utvärderingar visar att kraven inte lett till de önskvärda resultaten, t.ex. en minskning av fattigdomen. Sverige bör därför verka för att de krav och villkor som IMF ställer i samband med sin utlåning ligger i linje med nationella fattigdomsstrategier och full parlamentarisk insyn. Sverige bör tydligt verka för att IMF inte påtvingar enskilda länder en viss form av ekonomisk politik, utan att varje suverän demokratisk stat i frihet själv får bestämma inriktningen på den ekonomiska politiken. Villkoren måste anpassas till varje lands egna förutsättningar, och frågor om fördelning, jämställdhet och miljö bör spela en betydligt större roll än vad de gör i dagsläget.

2.	Utökat åtagande under IMF:s modifierade nya lånearrangemang (V)
	Ulla Andersson (V) anför:

Vänsterpartiet har vid tidigare beslut om Internationella valutafondens (IMF) nya lånearrangemang (NAB) och olika krediter till IMF bl.a. framfört följande ståndpunkter:

·.    Insynen i och genomlysningen av IMF:s verksamhet måste öka och förbättras. Sverige bör bl.a. ställa krav på att protokollen från IMF:s styrelsemöten offentliggörs.

·.    Regeringen bör också öka öppenheten om Sveriges verksamhet i IMF. Regeringen bör anordna offentliga möten om den svenska politiska linjen i IMF. Återrapportering till riksdagen bör ske genom en årlig skrivelse. Även den nordisk-baltiska representationen i IMF bör löpande öppet återrapportera och redovisa sitt agerande och ställningstagande i IMF.

·.    Regeringen bör utforma en skriftlig position om konditionaliteten eller de lånevillkor som ställs upp av IMF i samband med kreditgivning. I positionen bör man tydligt ta ställning mot detaljerade makroekonomiska villkor och krav som inte bygger på nationella fattigdomsstrategier eller full parlamentarisk insyn. Sverige bör tydligt verka för att IMF inte påtvingar enskilda länder en viss form av ekonomisk politik, utan att varje suverän stat i frihet själv får bestämma inriktningen av den ekonomiska politiken. Villkoren måste anpassas till varje lands förutsättningar, och frågor om fördelning, jämställdhet och miljö bör spela en större roll än vad de gör i dagsläget.

Detta är fortfarande min och Vänsterpartiets uppfattning om IMF:s verksamhet och Sveriges verksamhet i IMF. Vid det förra beslutet om NAB och beslutet i våras om en bilateral kredit till IMF reserverade vi oss. Det är vår fortsatta politiska linje även om vi denna gång inte har motionerat i frågan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Framställningen

Framställning 2009/10:RB7 Godkännande av ett utökat åtagande under Internationella valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB):

Riksdagen medger att Riksbanken får utöka sitt åtagande under Internationella valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB) i enlighet med Valutafondens förslag. Detta innebär att Riksbankens nya åtagande blir ca 4,44 miljarder SDR (ca 48,8 miljarder SEK).

Bilaga 2

Brev från Riksbanken