Sök

Riksdagen återställde en ändring i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Den tidigare beslutade ändringen skulle annars komma att upphävas den 1 november 2011 utan att detta varit avsikten.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-29

Datum

2011-10-04

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som används som uppvärmningsbränsle och biogas som används som motorbränsle ska vara befriade från skatt på vissa villkor. Kravet är att bränslet uppfyller vissa hållbarhetskriterier som Energimyndigheten satt upp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-27

Datum

2011-09-30

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Den tid som en person kan vara frihetsberövad innan hans eller hennes fall prövas inför domstol och under domstolsbehandlingen varierar i dag avsevärt mellan olika EU-länder. EU-kommissionen vill genom en grönbok undersöka hur frågor som rör frihetsberövande påverkar EU-ländernas förtroende för övriga EU-länders rättsliga myndigheter. Att det finns ett ömsesidigt förtroende är nödvändigt för att länderna effektivt ska kunna erkänna rättsliga avgöranden som gjorts av en domstol i ett annat EU-land, anser EU-kommissionen. Justitieutskottet har granskat grönboken och ser positivt på att EU-kommissionen lyfter frågan. Utskottet anser, precis som regeringen, att det behövs ett grundligt förberedelsearbete innan nya lagstiftningsförslag kan läggas fram. Enligt utskottet är det viktigt att lagstiftningsförlag på EU-nivå läggs fram endast om det finns ett kartlagt behov av sådan lagstiftning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-09-27

Datum

2011-09-28

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Riksdagen sände ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om energieffektivitet strider mot EU:s subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen. Enligt den ska beslut inom EU tas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. EU-kommissionens förslag till direktiv innehåller olika typer av åtgärder för ökad energieffektivitet inom den offentliga sektorn, hushåll, service och industri samt inom sektorerna för energiomvandling och energiöverföring. Syftet med förslagen är att försäkra sig om att EU når det mål man tidigare satt upp om att minska energiförbrukningen med 20 procent fram till 2020. Riksdagen konstaterar att förslaget är mycket brett och innehåller flera långtgående förslag till åtgärder. Riksdagen har i grunden en förståelse för detta eftersom det finns en risk för att EU inte kommer att nå målet om energibesparing. Men riksdagen anser samtidigt att flera av de åtgärder som EU-kommissionen föreslår strider mot EU:s subsidiaritetsprincip. Bland annat föreslår EU-kommissionen att offentligt ägda byggnader som är större än 250 kvadratmeter ska renoveras i en takt av 3 procent per år tills de uppfyller en miniminivå för energieffektivitet. Kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla ska främjas genom nationella värme- och kylplaner. Riksdagen anser inte att det är acceptabelt att målen uppfylls genom detaljerad administrativ styrning på EU-nivå som inte är anpassade till lokala och regionala förhållanden. Här gör riksdagen en annan bedömning är regeringen, som inte anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-27

Datum

2011-09-27

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

Lagen om handel med utsläppsrätter ändras för att anpassas till EU:s nya registerförordning. Förordningen är ett led i EU:s program mot klimatförändringar och innebär att medlemsländernas nationella utsläppsregister ersätts med ett unionsregister på EU-nivå. Reglerna kring rapportering av flygutsläpp blir tydligare och omfattar inte bara EU-länder utan samtliga länder inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det blir också tydligare att det endast är de utsläpp av koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten som är tillståndspliktiga enligt lag som inte får omfattas av andra villkor för att begränsa utsläppen. Syftet är att utsläppen inte ska ingå i två system för begränsningar samtidigt. Om utsläppen omfattas av lagen ska de inte omfattas av andra begränsningar. Lagändringarna om handel och utsläppsrätter börjar gälla den 1 januari 2012. Övriga regler börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-23

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Ändringar i det kommunala utjämningssystemet ska ge bättre förutsättningar för skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Systemet bygger på att kommuner och landsting med svag ekonomi får bidrag medan de med starkare ekonomi måste betala en särskild avgift. Avgiften beräknas med hjälp av en så kallad garantinivå. Vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting uppstår i dag oönskade omfördelningseffekter på grund av olika garantinivåer. Ändringen innebär att garantinivån för landstingen höjs från 110 till 115 procent, samma nivå som gäller för kommunerna. Bakgrunden till ändringen är en ny lag om kollektivtrafik som börjar gälla den 1 januari 2012. Kommuner och landsting i flera län planerar att ändra huvudmannaskapet för den regionala kollektivtrafiken med åtföljande skatteväxling. Det innebär exempelvis att kommunerna i ett län som övertar verksamhet från landstinget höjer sina skattesatser med samma procentsats som landstinget sänker sin skattesats. Kommunerna och landstinget i ett län kan också komma överens om att landstinget ska ansvara för den regionala kollektivtrafiken i länet. Kommunerna ska då få lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för att jämna ut kostnaderna mellan kommunerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-23

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

EU-kommissionen har tagit fram en grönbok om att modernisera det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Inom EU kan en person som har fått sin yrkeslegitimation i ett medlemsland ansöka om att få utöva sitt yrke i ett annat medlemsland. Det gäller yrken som fastighetsmäklare, läkare och elinstallatörer. Direktivet reglerar frågor som rör själva erkännandet av yrkeskvalifikationerna. Utbildningsutskottet har granskat grönboken och vill bland annat framhålla följande. Att direktivet moderniseras är positivt. Det är viktigt att rörligheten inom EU underlättas utan att berättigade kvalifikationskrav kringgås. Systemet för automatiskt erkännande, som bland annat tillämpas för läkaryrket, bör snabbt och flexibelt kunna ta hänsyn till nationella utbildningsreformer och beakta vetenskapliga framsteg. Medlemsländernas ansvar för utbildningens innehåll måste fullt ut respekteras. Förslaget om att införa ett europeiskt yrkeskort ifrågasätts. Sverige skulle behöva inrätta en myndighet som utfärdar yrkeskort för en mängd yrken som inte finns reglerade i Sverige men inom övriga EU. Det skulle medföra ökade administrativa kostnader. Oproportionerliga krav på yrkeskvalifikationer inom EU behöver överlag ses över. Det samarbete som finns mellan myndigheter inom ramen för tjänstedirektivet bör utvecklas så att det blir lättare för yrkesutövare att göra ansökningar och få tillgång till nödvändig information. För att stärka patientsäkerheten bör man kräva av yrkesutövare inom hälso- och sjukvård att de kan visa att de inte har fått yrkesförbud. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-22

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter. Målsättningen för kommissionen är att påbörja en översyn av EU:s politik på området och inleda en diskussion om hur nuvarande system skulle kunna utvecklas och förbättras. Utgångspunkten är att det europeiska jordbruket och livsmedelsindustrin står inför stora utmaningar med starka konkurrenter både på de traditionella och de nya framväxande marknaderna. Miljö- och jordbruksutskottet ståndpunkt är att informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder inte ska finansieras med offentliga medel. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-08-23

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-22

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

En ny lag ska reglera upphandlingen av vissa varor och tjänster inom området försvar och säkerhet. Den nya lagen ska tillämpas vid upphandling av materiel och tjänster som är av så känslig natur att övriga lagar på området inte är lämpliga att använda. Lagen har samma struktur som lagen om offentlig upphandling. Bakgrunden till den nya lagen är ett EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-22

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

Sverige ska fortsätta att delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att regeringen ska ställa en svensk väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst 30 dagar. Deltagandet är tänkt att inledas den 25 september 2011. En förutsättning är dock att Nato beslutar om en förlängning. Enligt planerna ska Sverige bidra med flygstridskrafter och stödresurser. Det innebär bland annat att fem plan av typen JAS 39 Gripen blir kvar för att verkställa FN:s säkerhetsrådsresolution 1973. Även resurser för informationsoperationer ska ställas till förfogande. Sammantaget handlar det om ett bidrag på cirka 140 personer. Styrkan ska kunna förstärkas tillfälligt vid behov. Sverige har deltagit i den militära insatsen sedan april 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 123 minuter

Justering

2011-09-20

Datum

2011-09-20

Debatt

2011-09-21

Beslut

2011-09-21

Handel med sälprodukter inom EU är med några få undantag förbjudet, enligt en EU-förordning. Riksdagen har nu sagt ja till ett lagförslag från regeringen som kompletterar förordningen. Beslutet innebär att handeln ska kunna straffas med böter i Sverige om den skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Ringa gärningar ska dock inte bestraffas med böter. Tillsynsmyndighet blir Statens jordbruksverk. Jordbruksverket ska bland annat kunna begära upplysningar, få tillträde till områden och lokaler samt ta prover för att kontrollera att EU-förordningen efterlevs. Myndigheten ska också få meddela förelägganden och förstöra sälprodukter som säljs eller som bjuds ut till försäljning i strid mot förordningen. Lagen börjar att gälla den 1 november 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-15

Datum

2011-09-20

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

En rad lagändringar ska göra det enklare att genomföra sammanslagningar, så kallade fusioner, och delningar av aktiebolag. Ändringarna gäller bland annat vilken information aktiebolag måste ta fram i samband med fusioner och delningar samt hur informationen ska göras tillgänglig för aktieägare och andra. Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv. De nya reglerna gäller från den 1 november 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-20

Datum

2011-09-20

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2011-09-15

Datum

2011-09-16

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

Riksdagen återställde några ändringar i lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster och lagen om värdepappersmarknaden. Riksdagen upphävde av misstag ändringarna i samband med senare ändringar i lagarna. Riksdagen beslutade också om en ändring i en paragraf i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet är att undanröja en lagkollision som uppstått genom att riksdagen beslutat om två ändringar i denna paragraf som båda började gälla den 1 juli 2011. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-08-30

Datum

2011-09-02

Debatt

2011-09-21

Beslut

2011-09-21

Datum

2011-07-11

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 115 minuter

Justering

2011-06-30

Datum

2011-06-30

Debatt

2011-07-01

Beslut

2011-07-01

Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.

Anföranden och repliker

55, 243 minuter

Justering

2011-06-17

Datum

2011-06-20

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Riksdagen har beslutat att Sverige ska fortsätta delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Den svenska militära insatsen inriktas på stöd till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1973 i dess helhet. Det innebär upprätthållandet av vapenembargot, skydd av civila och stöd för humanitära insatser. För att övervaka den vapenvila som eftersträvas kan flygspaningsinsatserna också spela en roll. Stridsinsatser mot markmål kommer inte att genomföras. Enligt beslutet ska Sverige ställa en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Det svenska bidraget kommer att bestå av en insats för flygspaning med högst fem flygplan av typen JAS 39 Gripen och tillhörande stödresurser för bland annat flygtankning. Det ska också finnas möjlighet för Sverige att bidra med en maritim bordningsförmåga om högst 40 personer för att upprätthålla vapenembargot och högst 10 personer för bland annat informationsoperationer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 146 minuter

Justering

2011-06-16

Datum

2011-06-16

Debatt

2011-06-17

Beslut

2011-06-17

Varje vår och höst beslutar riksdagen om ändringar i stadsbudgeten. Det kan till exempel bero på att en myndighet behöver mer pengar än det var tänkt. Årets vårändringsbudget innebär ändringar av 26 anslag inom 13 utgiftsområden. Detta medför att 17 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 0,33 miljarder kronor. Riksdagen har bland annat beslutat om en avräkning från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från Dac-länderna. Riksdagen har också beslutat om ett nytt stipendiesystem. Skälet är att riksdagen vill stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare utanför EES-länderna och Schweiz. Riksdagen beslutade förra året att införa studieutgifter för studenter utanför EES och Schweiz. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag från regeringen om att staten inte längre ska ha ansvar för att upprätthålla flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Eftersom Trafikverket redan upphandlat flygtrafik för sträckan Umeå-Östersund för de kommande fyra åren är frågan inte längre aktuell. Ändringar i stadsbudget på våren kallas nu för vårändringsbudget. Tidigare hette det vårtilläggsbudget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2011-06-16

Datum

2011-06-16

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 155 minuter

Justering

2011-06-14

Datum

2011-06-15

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22