Karolina Skog (MP)

Regeringen har lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att lindra effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Ett ekonomiskt stöd, omställningsstöd, införs för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av viruset. Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och som är registrerade för F-skatt omfattas av stödet. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. Beslut om stöd fattas efter ansökan från företaget av Skatteverket och betalas ut till företaget via skattekontot. Reglerna om omställningsstöd börjar gälla den 22 juni 2020.

Regeringen har också lämnat förslag till ändringar i statens budget för 2020. Utgifterna i budgeten ökar med 51,2 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av finansieringen av omställningsstödet (39 miljarder kronor), ökad testning och smittspårning (5,9 miljarder kronor) och ökade generella statsbidrag till kommuner och regioner (6 miljarder kronor).

Därtill har regeringen föreslagit statliga garantier till dels EU för lån till medlemsstater, SURE, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade även regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med förslag som stärker enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 67 minuter

Justering

2020-06-16

Datum

2020-06-16

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020, med anledning av coronaviruset. Förändringarna innebär bland annat lättnader i arbetslöshetsförsäkringen och att fribeloppet för studiestöd slopas. Ändringarna börjar gälla den 13 april.

Ändringarna i budgeten innebär att vissa myndigheter och organisationer får ökade anslag, till exempel ökas anslagen för att kunna testa fler personer för coronaviruset, Socialstyrelsen får ökade anslag för att kunna säkra tillgången till skyddsutrustning och intensivvårdsutrustning och organisationer som arbetar med utsatta barn och våldsutsatta personer får mer pengar.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2020-04-07

Datum

2020-04-07

Bordläggning

2020-04-07

Debatt

2020-04-08

Beslut

2020-04-08

Regeringen har föreslagit flera åtgärder på skatteområdet för att lindra de ekonomiska följderna för företag med anledning av coronaviruset:

• Arbetsavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt.
• Egenavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.
• Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får möjligheten att öka avsättningen till periodiseringsfonder som gäller beskattningsåret 2019.
• Om den ökade avsättningen till periodiseringsfonder för 2019 innebär att en för hög preliminärskatt har betalats kommer skatten att betalas tillbaka.
• Det införs en möjlighet för den som redovisar moms helårsvis att få anstånd med inbetalning av moms som ska deklareras under perioden 27 december 2019-17 januari 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De allra flesta av de ändrade reglerna börjar gälla den 6 april 2020.

Riksdagen godkände också en ändrad inkomstberäkning för år 2020. Som en följd av regeringens nya förslag på skatteområdet väntas statens lånebehov öka med 35 miljarder kronor och effekten på den offentliga sektorns sparande bedöms till cirka -24 miljarder.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gjorde ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2020-04-02

Datum

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-02

Debatt

2020-04-03

Beslut

2020-04-03

Med anledning av coronaviruset sa riksdagen i huvudsak ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020.

Förändringarna innebär bland annat att staten tillfälligt tar tre fjärdedelar av kostnaderna för korttidspermitterad personal, att staten tar över sjuklöneansvaret i två månader, att karensavdraget tillfälligt slopas och att kommuner och regioner kompenseras för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården. Ändringarna i budgeten innebär också att berörda statliga myndigheter får tillskott, att anslaget för smittbärarpenning höjs och att det införs en möjlighet för regeringen att ändra reglerna för studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd vid ledighet.

De flesta av ändringarna börjar gälla den 7 april och vissa tillämpas från den 16 mars 2020.

Riksdagen anser att räntan för de företag som får anstånd på att betala in sin skatt är för hög och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att sänka räntan. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 72 minuter

Justering

2020-03-30

Datum

2020-03-30

Bordläggning

2020-04-01

Debatt

2020-04-02

Beslut

2020-04-02

Riksdagen sa ja till ändringar i statens budget för 2020 med anledning av coronaviruset. Ändringarna innebär en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter. Ändringarna syftar till att snabbt dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för företag i följderna av spridningen av coronaviruset.

Riksdagen godkände även en ändrad beräkning av statens inkomster för 2020. Förslaget om anstånd med inbetalning av vissa skatter och avgifter innebär att statens inkomster beräknas minska med 27 miljarder kronor 2020. För 2021 beräknas i stället inkomsterna öka med motsvarande belopp.

Ändringarna börjar gälla den 30 mars 2020.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2020-03-24

Datum

2020-03-24

Bordläggning

2020-03-25

Debatt

2020-03-26

Beslut

2020-03-26

Regeringen får rätt att under 2020 utfärda kreditgarantier på högst 5 miljarder kronor för lån till flygföretag som den 1 januari i år hade svenskt tillstånd att bedriva kommersiell luftfart och som har sin huvudsakliga verksamhet eller sitt säte i Sverige. Det innebär att staten garanterar de lån som flygföretagen får från kommersiella banker. Anledningen är spridningen av coronaviruset, som gjort att efterfrågan på flygresor har minskat kraftigt. Flygföretagen är i en akut ekonomisk situation och har svårt att få lån.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga. Kreditgarantierna måste anmälas och godkännas av EU-kommissionen innan de kan utfärdas.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Den extraordinära situationen för flygföretagen med anledning av coronaviruset innebar enligt regeringen sådana skäl och riksdagen höll med.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2020-03-18

Datum

2020-03-18

Bordläggning

2020-03-19

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

De senaste åren har flera så kallade makrotillsynsåtgärder införts, som amorteringskrav och bolånetak. Riksdagen anser att regeringen bör återkomma med en samlad utvärdering av vilka effekter åtgärderna har haft på kreditgivningen och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Utvärderingen ska bland annat belysa konsekvenserna för olika hushållstypers möjligheter att låna till ett boende och vilka effekter åtgärderna har haft på bostadspriserna och hushållens skuldsättning. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för hur villkoren för förstagångsköparna på bostadsmarknaden kan förbättras och hur rörligheten kan ökas på bostadsmarknaden mellan ägt och hyrt bestånd.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Riksdagen behandlade samtidigt en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten under 2019 och regeringens prioriteringar för arbetet i IMF. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 10 minuter

Justering

2020-03-12

Datum

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa ja till ändringar i statens budget som innebär att 2,5 miljarder kronor mer går till kommuner och regioner. Riksdagen anser att ett omgående tillskott till välfärden är nödvändigt eftersom kommunerna och regionerna står inför mycket stora utmaningar.

Ändringarna innebär att det så kallade ingångsavdraget, en skattelättnad för personer som står långt från arbetsmarknaden, inte ska genomföras. Detta innebär att beräkningen av inkomsterna i statens budget ändras. Tre andra områden får minskade anslag. Bland annat minskar statsbidraget för att anställa fler lärarassistenter och införandet av så kallad utvecklingstid avbryts.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 108 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Drygt 128,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, drygt 120,8 miljarder kronor. Drygt 4,6 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 3 miljarder till stöd med anledning av flyktingsituationen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 64 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Ungefär 17,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Finansinspektionen får 623 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån får 584 miljoner och Statens servicecenter får 699 miljoner. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner, som får 13,9 miljarder kronor.

Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden. Bland annat får regeringen besluta om krediter och garantier för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, som ger staten möjlighet att vidta förebyggande åtgärder inom banksektorn om det skulle uppstå en kris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex motionsförslag om Agenda 2030 från allmänna motionstiden 2018 och 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-16

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2019. Förslaget innebär att 19 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks. Anslagsförändringarna uppgår till en ökning om 3,9 miljarder kronor.

Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till att regeringen ska få ta ett större lån i Riksgäldskontoret för studielån än riksdagen tidigare godkänt, samt besluta om medlemskap i två EU-organisationer med forskningsinriktning.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2019-11-21

Datum

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27

Riksdagen sa ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2020. Riksdagen antog också lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för år 2020 uppgår till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Det innebär att det beräknade överskottet för 2020 i statens budget är blir 47 miljarder kronor.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

120, 307 minuter

Justering

2019-11-21

Datum

2019-11-22

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i kostnadsutjämningssystemet. Regeringens förslag innebär att tre nya delmodeller införs i kostnadsutjämningssystemet som avgör om kommunerna och regionerna får ett kostnadsutjämningsbidrag eller får betala en kostnadsutjämningsavgift. Förändringarna innebär att systemet i högre grad kommer att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer och merkostnader till följd av gles bebyggelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 93 minuter

Justering

2019-11-14

Datum

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Regeringen har föreslagit att EU:s så kallade femte penningtvättsdirektiv genomförs i den svenska lagstiftningen. Det innebär att flera lagar på finansmarknadsområdet ändras. Syftet är att underlätta kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt med tanke på den ökade användningen av nya tekniska tjänster och risker som hör ihop med virtuella valutor. En virtuell valuta är en form av oreglerad digital valuta som inte ges ut eller kontrolleras av en centralbank.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen ska undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelse av bestämmelserna om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen och återkomma till riksdagen med förslag i den frågan.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2019-11-12

Datum

2019-11-12

Bordläggning

2019-11-13

Debatt

2019-11-14

Beslut

2019-11-14

Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2019-11-07

Datum

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för en ny typ av företag, tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser.

Riksdagen ser dock att regeringen behöver göra mer för att säkra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna. Därför riktade riksdagen fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att skyndsamt ta fram förslag till ändringar i reglerna som gäller

• solvens inklusive kapitalkrav
• information
• egenföretagares försäkringar
• tilläggsförsäkringar.

Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från alla riksdagspartier. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2019-11-12

Datum

2019-11-12

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Motion till riksdagen 2019/20:3311 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) Ett hållbart modeunder Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbart och cirkulärt mode och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige är vi framgångsrika i att minska utsläppen inom våra gränser.

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:NU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) Konsumtionens miljöpåverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för konsumtionsbaserade utsläpp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

3

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:MJU16 2019/20:SkU20

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3305 av Emma Hult m.fl. (MP) Förläng livet på prylarna och planeten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tvinga producenter att berätta för oss konsumenter hur länge deras produkter är byggda för att hålla, och detta tillkännager riksdagen

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

4

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:CU14 2019/20:MJU13

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2469 av Karolina Skog och Rasmus Ling (båda MP) Fler brottsbekämpande byråkrater Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka samordningen och uppföljningen av myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

3

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:FiU22 2019/20:JuU12

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag