Johan Pehrson (L)

Avgången riksdagsledamot

Valkrets
Örebro län
Titel
Jur.kand.
Född år
1968
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ledig
2022-10-18 – 2025-06-27
Ordinarie
2018-09-24 – 2022-10-18
Ordinarie
1998-10-05 – 2015-04-19

Liberalerna

Partiledare
2022-11-26 – 2025-06-24
Tillförordnad partiledare
2022-04-08 – 2022-11-26
Gruppledare
2019-06-28 – 2022-04-08

Folkpartiet liberalerna

Gruppledare
2006-10-11 – 2014-10-04

Justitieutskottet

Suppleant
2022-04-22 – 2022-09-26
Ledamot
2019-09-05 – 2022-04-13
Suppleant
2019-02-15 – 2019-09-05
Ledamot
2018-10-02 – 2019-02-15
Ledamot
2014-10-07 – 2015-03-05
Ledamot
2010-10-12 – 2014-09-29
Ledamot
2008-10-22 – 2010-10-04
Ordförande
2002-10-08 – 2006-10-02
Ledamot
2001-09-25 – 2002-09-29
Suppleant
1998-10-13 – 2001-09-25

Skatteutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Ledamot
1998-10-13 – 2001-09-27

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Ledamot
2006-10-10 – 2007-10-03

Finansutskottet

Suppleant
2019-09-05 – 2022-09-26
Ledamot
2019-02-15 – 2019-09-05
Suppleant
2010-10-19 – 2014-09-29
Suppleant
2008-11-13 – 2010-02-05
Ledamot
2007-10-04 – 2008-10-21
Suppleant
2006-10-24 – 2007-10-03

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03
Suppleant
2018-10-09 – 2019-09-05
Suppleant
2014-11-05 – 2015-03-05
Suppleant
2010-10-19 – 2014-09-29
Suppleant
2003-10-03 – 2004-04-01
Suppleant
1999-10-01 – 2000-02-15

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2000-02-15 – 2002-09-30

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2018-10-09 – 2019-11-15
Suppleant
2014-10-07 – 2014-11-19

Näringsutskottet

Suppleant
2018-10-09 – 2022-09-26

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Trafikutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet

Suppleant
2003-10-07 – 2003-11-20

Lagutskottet

Suppleant
1998-10-20 – 1999-10-01

EU-nämnden

Suppleant
2018-11-15 – 2022-10-04
Suppleant
2014-11-05 – 2015-03-10

Riksdagsstyrelsen

Ledamot
2006-10-10 – 2014-10-07

Utrikesnämnden

Ledamot
2022-10-04 – 2022-10-18
Suppleant
2019-08-29 – 2022-10-02
Ledamot
2006-10-10 – 2014-10-07

Krigsdelegationen

Ledamot
2022-10-11 – 2022-11-17
Ledamot
2019-09-05 – 2022-10-09
Ledamot
2006-10-17 – 2014-10-14

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Personlig suppleant
2010-11-01 – 2014-10-31
Personlig suppleant
2006-11-01 – 2010-10-31

Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling

Suppleant
2003-01-01 – 2005-03-17

Riksbanksfullmäktige

Suppleant
2006-10-17 – 2008-11-11

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och integrationsminister
2022-10-18 – 2024-09-10

Utbildningsdepartementet

Utbildningsminister
2024-09-10 – 2025-06-27

Riksdagens råd för Riksrevisionen

Suppleant
2019-04-01 – 2022-10-18

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 98–15 och 18–. Ledamot skatteutskottet 98–01. Ledamot justitieutskottet 01–02, 08–15, 18–19 och 19–22 samt ordförande 02–06. Ledamot socialutskottet 06–07 och finansutskottet 07–08 och 19. Suppleant justitieutskottet 98–01, 19 och 22, lagutskottet 98–99, konstitutionsutskottet 99–00, 03–04 och 10–15, socialförsäkringsutskottet 00–02, sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet 03, finansutskottet 06–10, 10–14 och 19–22, civilutskottet 14 och EU-nämnden 14–15 och 18–22. Ledamot riksdagsstyrelsen 06–14, Utrikesnämnden 06–14 och 22 samt krigsdelegationen 06–14 och 19–22. Personlig suppleant i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 06–14. Suppleant Europarådets svenska delegation 03–05, riksbanksfullmäktige 06–08 och Utrikesnämnden 19–22. Gruppledare 06–14. Partiledare Liberalerna 22–. Arbetsmarknads- och integrationsminister, Arbetsmarknadsdepartementet 221018–.

Föräldrar

Tjänstemannen Bengt Pehrson och silversmeden Margareta Berndtsson.

Utbildning

Ekonomisk gymnasieskola, Risbergska skolan, Örebro 85–87. Juristlinjen, Uppsala universitet 90–96. Diploma in Legal Studies, King's College, London 94–95. Ekonomisk historia, Uppsala universitet 93–96.

Anställningar

Banktjänsteman, Götabanken 89–90. Politiskt sakkunnig, Finansdepartementet 92–93 och Socialdepartementet 93–94. Jurist, Gota Bank Fonder AB 93–94. Ledarskribent, Nerikes Allehanda 94. Politisk sekreterare, Folkpartiet liberalerna 96–97. Tingsnotarie, Örebro tingsrätt 97–98. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Kommittén om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor 98– och Kommittén mot barnmisshandel 99–01. Ledamot, Jämställdhetsrådet 99–02 och Anhörigkommittén 00–02. Ledamot, Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 10–14 och Polisorganisationskommittén 10–15. Polisens nationella insynsråd 14–.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Örebro 98, 02 och 06. Ersättare, miljönämnden 89–91 och service- och arbetsmarknadsnämnden 98.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Styrelseledamot, Örebro läns distrikt av FPU, ordförande 88–90. Styrelseledamot, LUF 91–95 och 2:e vice ordförande 91–93. Styrelseledamot, Örebro kommunförening av Folkpartiet (FP) 97–01 och Örebro läns länsförbund av FP 98–16. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02. Styrelseledamot, Folkpartiets partistyrelse 01–15 och Folkpartiets partiledning 01–15. Styrelseledamot, Karlslunds IF 98–00.

Litteratur

Nytt ljus över miljöfrågan (97, tillsammans med andra).

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, Anmälningsplikt vid idrottsarrangemang

    Anmälningsplikt vid idrottsarrangemang

    Betänkande 2010/11:JuU28

    Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    51, 136 minuter
    Justering
    2011-06-14
    Datum
    2011-06-14
    Debatt
    2011-06-22
    Beslut
    2011-06-22
  • Stillbild från Debatt om förslag, Riksrevisionens styrelses redogörelse om polisens brottsförebyggande arbete

    Riksrevisionens styrelses redogörelse om polisens brottsförebyggande arbete

    Betänkande 2010/11:JuU19

    Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 21 minuter
    Justering
    2011-05-31
    Datum
    2011-05-31
    Debatt
    2011-06-09
    Beslut
    2011-06-15
  • Stillbild från Debatt om förslag, Polisfrågor

    Polisfrågor

    Betänkande 2010/11:JuU7

    Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.
    Behandlade dokument
    49
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    16, 62 minuter
    Justering
    2011-05-31
    Datum
    2011-05-31
    Debatt
    2011-06-09
    Beslut
    2011-06-15
  • Stillbild från Debatt om förslag, Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

    Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

    Betänkande 2010/11:JuU25

    Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 81 minuter
    Justering
    2011-05-17
    Datum
    2011-05-20
    Debatt
    2011-06-08
    Beslut
    2011-06-08
  • Stillbild från Debatt om förslag, Genomförande av FN:s vapenprotokoll

    Genomförande av FN:s vapenprotokoll

    Betänkande 2010/11:JuU17

    Skjutvapen, vapendelar och förpackningar med ammunition ska märkas vid tillverkningen. Även vapen och vapendelar som förs in i Sverige ska märkas. Den som bryter mot bestämmelserna ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst ett år. De nya reglerna införs i samband med att Sverige genomför FN:s så kallade vapenprotokoll. Syftet med vapenprotokollet är att förstärka samarbetet mellan länder för att förebygga och bekämpa olaglig tillverkning och handel med skjutvapen. Lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 25 minuter
    Justering
    2011-03-29
    Datum
    2011-03-29
    Debatt
    2011-04-06
    Beslut
    2011-04-06
  • Stillbild från Debatt om förslag, Kriminalvårdsfrågor

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2010/11:JuU10

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kriminalvårdsfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om utslussning och samverkan mellan olika myndigheter i samband med utslussning, utbildning för kriminalvårdare och tillsyn över kriminalvården.
    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    24, 91 minuter
    Justering
    2011-03-29
    Datum
    2011-03-29
    Debatt
    2011-04-06
    Beslut
    2011-04-06
  • Stillbild från Debatt om förslag, Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål – genomförande av direktiv 2006/24/EG

    Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål – genomförande av direktiv 2006/24/EG

    Betänkande 2010/11:JuU14

    Riksdagen har beslutat att regeringens förslag om hur Sverige ska genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv ska vila i ett år. Enligt grundlagen kan en minoritet som består av mer än 1/6 av de röstande ledamöterna driva igenom en ettårig bordläggning av ett förslag som gäller människors fri- och rättigheter. Direktivet gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål. Syftet är att leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och -nät i alla EU-länder ska ha samma skyldigheter att lagra trafikuppgifter.
    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    66, 181 minuter
    Justering
    2011-03-08
    Datum
    2011-03-08
    Debatt
    2011-03-16
    Beslut
    2011-03-16
  • Stillbild från Debatt om förslag, Tingsrättsorganisationen

    Tingsrättsorganisationen

    Betänkande 2010/11:JuU27

    Justitieutskottet hade i ett utskottsinitiativ förslagit att riksdagen skulle meddela regeringen att förändringarna av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar. Utskottets förslag var en konsekvens av att Domstolsverket har skickat ut en promemoria på remiss där det föreslås att fyra tingsrätter slås samman med andra domstolar. Utskottet menade att Domstolsverkets förslag bland annat kan leda till sämre tillgänglighet och sämre service för medborgarna. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    29, 79 minuter
    Beredning
    2011-02-03
    Justering
    2011-03-01
    Datum
    2011-03-01
    Debatt
    2011-03-10
    Beslut
    2011-03-16
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utnämning av ordinarie domare

    Utnämning av ordinarie domare

    Betänkande 2010/11:JuU3

    Det är viktigt att utnämningen av domare sker på ett sätt som gör att varken domstolarnas eller domarnas oberoende kan ifrågasättas. Därför har riksdagen beslutat att utnämning av ordinarie domare ska regleras i en särskild lag. Enligt den ska regeringen utnämna alla ordinarie domare. Hittills har utnämningarna skötts av antingen regeringen eller en myndighet som regeringen har sett ut. Den nya lagen innehåller också ett antal andra ändringar: Alla anställningar som ordinarie domare ska kunna sökas av den som är intresserad. Tidigare har sökande kallats till de högsta domaranställningarna. Alla ärenden om anställning av ordinarie domare ska beredas i en fristående statlig nämnd, Domarnämnden. Domarnämnden ska lämna motiverade förslag på kandidater till regeringen. Nämnden ska också arbeta aktivt och långsiktigt för att fylla rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Regeringen ska inte vara bunden av Domarnämndens förslag på kandidater. Lagen gäller från den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    7
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Justering
    2010-11-16
    Datum
    2010-11-16
    Debatt
    2010-11-24
    Beslut
    2010-11-24
  • Stillbild från Debatt om förslag, Ny delgivningslag

    Ny delgivningslag

    Betänkande 2010/11:JuU2

    Delgivningslagen ersätts med en ny, mer lättillgänglig lag. Det blir också möjligt för privata företag att utföra delgivningsuppdrag. Delgivning är ett samlingsnamn för de olika metoder som myndigheter kan använda för att skicka eller lämna handlingar till parter och andra personer som berörs av ett ärende. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Privata delgivningsföretag kan få samma befogenheter som den offentliga delgivningsverksamheten har idag. Företagen ansöker om auktorisering hos vissa länsstyrelser. Det blir lättare att delge beslut genom elektronisk kommunikation. De parter som är berörda av ett pågående mål eller ärende får själva större ansvar för att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar ut. Anställda vid bland annat polisen, åklagarmyndigheten, domstolar, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket får rätt att utföra stämningsmannadelgivning. En stämningsman är en person som kontaktar dem som berörs av ett ärende och överlämnar handlingarna till dem. Den nya lagen gäller från den 1 april 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 24 minuter
    Justering
    2010-11-16
    Datum
    2010-11-16
    Debatt
    2010-11-24
    Beslut
    2010-11-24
  • Illegala spel

    Motion 2010/11:Kr272 av Johan Pehrson (FP)

    Motion till riksdagen 2010/11:Kr272 av Johan Pehrson (FP) Illegala spel fp1217 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skärpt lagstiftning mot illegala spel. Motivering Det är viktigt att regleringen om spel är ändamålsenlig och långsiktigt hållbar.
    Inlämnad
    2010-10-26
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-26
    Utskottsberedning
    2010/11:KrU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Gränskontrollmyndighet

    Motion 2010/11:Ju292 av Johan Pehrson (FP)

    Motion till riksdagen 2010/11:Ju292 av Johan Pehrson (FP) Gränskontrollmyndighet fp1307 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att närmare utreda förutsättningarna för en gränskontrollmyndighet, med ett samlat ansvar för personkontrollen. Motivering
    Inlämnad
    2010-10-26
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-26
    Utskottsberedning
    2010/11:JuU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Insatser enligt LSS för personer med grava synskador

    Motion 2010/11:So290 av Johan Pehrson (FP)

    Motion till riksdagen 2010/11:So290 av Johan Pehrson (FP) Insatser enligt LSS för personer med grava synskador fp1213 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör överväga initiativ till att tydliggöra LSS-lagstiftningen så att fler
    Inlämnad
    2010-10-25
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-25
    Utskottsberedning
    2010/11:SoU11
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Polisutbildning i Örebro

    Motion 2010/11:Ju233 av Johan Pehrson (FP)

    Motion till riksdagen 2010/11:Ju233 av Johan Pehrson (FP) Polisutbildning i Örebro fp1212 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Örebro universitet bör få bedriva polisutbildning. Motivering Örebro universitets starka fokus på juridik, sjukvård
    Inlämnad
    2010-10-25
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-25
    Utskottsberedning
    2010/11:JuU1
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Tolkutbildning

    Motion 2010/11:Kr223 av Johan Pehrson (FP)

    Motion till riksdagen 2010/11:Kr223 av Johan Pehrson (FP) Tolkutbildning fp1215 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att öka förutsättningarna för en bred tolkutbildning på fler håll i landet. Motivering Behovet av tolkar i Sverige
    Inlämnad
    2010-10-25
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-25
    Utskottsberedning
    2011/12:KrU2
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Förebygga dopning

    Motion 2010/11:Kr222 av Johan Pehrson (FP)

    Motion till riksdagen 2010/11:Kr222 av Johan Pehrson (FP) Förebygga dopning fp1214 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ökade och breda insatser inom svensk idrottsrörelse för att motverka dopning. Motivering Dopning är ett samhällsproblem
    Inlämnad
    2010-10-25
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-25
    Utskottsberedning
    2010/11:KrU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Rätt information för rätt vård

    Motion 2010/11:So228 av Johan Pehrson (FP)

    Motion till riksdagen 2010/11:So228 av Johan Pehrson (FP) Rätt information för rätt vård Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hur patientdatalagen ska tillämpas i förhållande till vuxna patienter som tillfälligt eller
    Inlämnad
    2010-10-21
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-20
    Utskottsberedning
    2010/11:SoU9
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Opera på Skäret

    Motion 2010/11:Kr208 av Johan Pehrson (FP)

    Motion till riksdagen 2010/11:Kr208 av Johan Pehrson (FP) Opera på Skäret fp1211 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Opera på Skäret i Ljusnarsberg. Motivering Opera på Skäret är en av Sveriges största sommaroperafestivaler. Här produceras
    Inlämnad
    2010-10-21
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-20
    Utskottsberedning
    2010/11:KrU9
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

Filter

Valda filter
Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal (1)