Rasmus Ling (MP)

Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten.

I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranschen som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 28 minuter

Justering

2018-03-22

Datum

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 66 minuter

Justering

2018-03-15

Datum

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

146

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

17, 85 minuter

Justering

2018-03-15

Datum

2018-03-16

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, klockan 6.00-6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kr per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.

Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 20 minuter

Justering

2018-03-08

Datum

2018-03-19

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bland annat att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2018-03-08

Datum

2018-03-16

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

15

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2018-03-08

Datum

2018-03-19

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

Fråga 2017/18:867 Taxiförarlegitimation för nyanlända av Rasmus Ling (MP) till Statsrådet Tomas Eneroth (S) Etablering av nyanlända är en av de mest centrala politiska frågorna. Hur väl vi lyckas avgör om vi kan komma närmare en lösning av rekryteringsproblem och kompetensbrist, eller om vi som samhälle glider längre isär.

Inlämnad

2018-02-27

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Interpellation 2017/18:370 Surrogatmoderskap av Sofia Fölster (M) till Statsrådet Heléne Fritzon (S) Regeringen har nyligen meddelat att man inte ämnar tillåta surrogatmoderskap i Sverige. I dag är surrogatmoderskap lagligt i bland annat Storbritannien, Nederländerna, Grekland, Ukraina, Indien och delar av USA. Bara

Inlämnad

2018-02-08

Besvarare

Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Interpellation 2017/18:361 Public service av Niklas Wykman (M) till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) Malmö, en vacker stad fylld med puls och historia men också platsen för allt grövre kriminalitet och djupare utanförskap. Malmö är skyltfönstret för den socialdemokratiska politiken, men den som tittar

Inlämnad

2018-02-05

Besvarare

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) Miljöminister Karolina

Datum

2018-02-08

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-11-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.

Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-12-21

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Interpellation 2017/18:201 Den svenska ansökan om att få EU-myndigheten EMA till Solna av Rasmus Ling (MP) till Utrikesminister Margot Wallström (S) Brexit har fått flera konsekvenser. En av dem är att de myndigheter som legat i Storbritannien ska lokaliseras till andra länder i EU. Det har handlat om Europeiska bankmyndigheten

Inlämnad

2017-11-21

Besvarare

Socialminister Annika Strandhäll (S)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.  Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Högre utbildning och forskningsminister, Helene Hellmark Knutsson (S) Socialminister Annika Strandhäll (S) Infrastrukturminister Tomas

Datum

2017-12-14

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-30

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 45 minuter

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

104, 320 minuter

Justering

2017-11-16

Datum

2017-07-04

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Fråga 2017/18:285 Autonoma vapensystem av Rasmus Ling (MP) till Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Inom EU diskuteras ett gemensamt regelverk för militära drönare, vilket det finns behov av. Dessa har under 2000-talet ökat i antal, med stor kritik från människorättsorganisationer som följd. Utvecklingen av nya vapensystem

Inlämnad

2017-11-16

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Interpellation 2017/18:9 Systembolagets lobbying i politiska sakfrågor av Staffan Danielsson (C) till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Att även Sverige, liksom Finland och hela Europa, skulle ge några vingårdar och producenter av hantverksöl möjlighet att sälja sina produkter i gårdsbutiker borde

Inlämnad

2017-09-22

Besvarare

Socialminister Annika Strandhäll (S)