Per-Ingvar Johnsson (C)

Motion till riksdagen 2016/17:3687 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, KD) med anledning av prop. 2016/17:136 Vissa frågor om kommersiell radio Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur regleringen av tilldelning, innehav, överlåtelse och återkallelse av tillstånd

Inlämnad

2017-04-05

Förslag

1

Datum

2017-04-05

Utskottsberedning

2016/17:KU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen bör verka för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar. Det anser riksdagen som uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Demokratiutredningen har uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är särskilt lågt. Detta kan ha många orsaker. Utredningen bereds just nu i Regeringskansliet. Men riksdagen anser att regeringen redan nu bör verka för att förbättra utlandssvenskars möjligheter att rösta. Om det finns svårigheter för utlandssvenskar att rösta så är det rimligt att riksdag, regering och myndigheter gör allt som går för att förbättra detta. Riksdagen tycker bland annat att öppettiderna för röstning på svenska ambassader och konsulat bör vara bättre inför kommande val. Inte minst vad gäller kvällar och helger.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen beslutade att återförvisa konstitutionsutskottets betänkande om allmänna helgdagar. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Betänkandet behandlar motionsförslag om bland annat veterandagen som allmän flaggdag, flaggning, nationella symboler, allmänna helgdagar och en minnesdag tillägnad kommunismens offer.

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 40 minuter

Justering

2017-02-28

Datum

2017-03-09

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Den som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg ska få motsvarande rätt som offentligt anställda att berätta om missförhållanden till media. Det gäller de verksamheter som helt eller delvis finansieras av skattemedel. Rätten att berätta om missförhållanden ingår i det så kallade meddelarskyddet.

Meddelarskyddet innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har berättat om saker till media. Den som gör efterforskningar som strider mot lagen kan dömas för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, men med några justeringar. Justeringarna handlade bland annat om att lagen ska börja gälla den 1 juli 2017 i stället för den 1 april, vilket regeringen föreslog.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-03

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och enskilda tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2015 - 30 juni 2016. Under perioden registrerades 8040 nya ärenden, vilket innebär en ökning med nästan tolv procent jämfört med året innan. Det är framför allt klagomålsärenden som har ökat.

JO har uppmärksammat brister och oklarheter i både lagar och myndigheters regler och rutiner inom olika rättsliga områden. Riksdagen har granskat redogörelsen och lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Riksrevisionen har undersökt regeringens användning av nationella samordnare som statligt styrmedel. Riksrevisionens övergripande bedömning är att nationella samordnare kan vara ett ändamålsenligt styrmedel men att resultatet beror på hur samordnarna används och vilka förutsättningar de får. I rapporten lämnar Riksrevisionen inte några rekommendationer till regeringen eller regeringens myndigheter.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser i en skrivelse till riksdagen. Där framgår det att regeringen kommer att fortsätta att besluta om samordningsuppdrag när det bedöms vara ändamålsenligt. När regeringen i framtiden ska avgöra om en samordnare bör tillsättas utgör Riksrevisionens rapport, tillsammans med konstitutionsutskottets uttalanden i utskottets granskningsärende Samordnare inom olika politikområden och Statskontorets rapport om nationella samordnare ett värdefullt inslag, enligt regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Motion till riksdagen 2016/17:3600 av Ola Johansson m.fl. (C) med anledning av prop. 2016/17:30 Framtidsfullmakter en ny form av ställföreträdarskap för vuxna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fullmaktsgivarens rätt att pröva giltigheten hos en framtidsfullmakt

Inlämnad

2017-01-25

Förslag

5

Datum

2017-01-25

Utskottsberedning

2016/17:CU11

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 4 avslag, 1 bifall,

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa när det gäller överklaganden till regeringen av olika beslut om strandskydd. Utskottet framhåller att det i synnerhet när det gäller överklagandeärenden är viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt eftersom ärendena många gånger pågått under en lång tid. I fallet med strandskyddsärenden kan en lång handläggningstid drabba enskilda och kommuner hårt. Enligt utskottet kan det finnas skäl att överväga om de nuvarande arbetssätten bör ses över för att skapa en så effektiv organisation som möjligt så att enkla ärenden kan få ett snabbt avslut. Utskottet förutsätter även att regeringen genomför åtgärder gentemot aktuella myndigheter om det framkommer systematiska brister i det underlag som ligger till grund för överklagandena.

KU har granskat Utrikesdepartementets hantering av ärenden om barn i internationella förhållanden. Det handlar dels om barn med Sverige som hemvist som olovligen har förts bort eller hållits kvar i ett annat land, dels om svenska barn som har omhändertagits av ett annat lands sociala myndigheter. Granskningen visar på långa handläggningstider och vissa brister i handläggningen och dokumentationen. Utskottet betonar vikten av att handläggningen av ärenden som rör barn prioriteras. I den här typen av ärenden kan en lång handläggningstid inte bara kan skapa en otrygghet och personligt lidande för den enskilde utan också få en faktiskt betydelse för utgången av ärendet. Utrikesdepartementet har framhållit att det avser att ta fram en vägledning i syfte att säkerställa en enhetlig ärendehantering. KU förutsätter att de grundlagsfästa principerna om objektivitet, opartiskhet och likabehandling ingår i arbetet med vägledningen.

KU har gjort en genomgång av det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har varierat under den studerade perioden. Två utredningsformer med parlamentariskt inslag har identifierats: parlamentariska kommittéer och särskilda utredare eller kommittéer där det ingått någon form av parlamentariskt samråd i uppdraget, till exempel en parlamentarisk referensgrupp. Under nuvarande mandatperiod har utredningar med parlamentariskt samråd procentuellt sett ökat. Utskottet påpekar att för att säkerställa att det parlamentariska inslaget i en utredning fyller sitt ändamål bör syftet med det noga övervägas och därefter bör ställning tas till utredningsform. Om det anses lämpligt att någon form av parlamentariskt samråd ska ingå i en utredning bör det enligt utskottet närmare övervägas vilka syften samrådet ska ha, i vilka former samrådet ska ske och, för det fall det är aktuellt, hur resultatet av samrådet ska tas om hand och redovisas. Utskottet framhåller även vikten av att det på ett enkelt sätt går att hitta information om att exempelvis en parlamentarisk referensgrupp är knuten till en utredning och om vilka som sitter i referensgruppen för riksdagspartierna, oavsett vem som har utsett ledamöterna.

KU har granskat proportionalitetsbedömningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. Bakgrunden är den grundlagsändring som trädde i kraft 2011, som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör vara större än nödvändigt. Samtliga propositioner från 2011 och framåt har gåtts igenom. I det stora flertalet lagstiftningsärenden som rör kommunerna har det gjorts en proportionalitetsprövning. I några ärenden är prövningen mindre tydlig eller saknas helt. Utskottet framhåller att det faktum att ett lagförslag påverkar kommuner eller landsting som delar av ett kollektiv i sig inte innebär att regeringen kan avstå från proportionalitetsprövning. Detsamma gäller till exempel genomförande av EU-rätt. Utskottet förutsätter att åtgärder vidtas för att säkerställa rutiner för en mer systematisk och konsekvent tillämpning av den aktuella bestämmelsen.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Näringsdepartementet påpekar KU att dokumentationen av myndighetsdialogen mellan regeringen och myndigheterna endast består av dagordningar. Det försämrar möjligheterna att följa upp utfallet av mötena. Utskottet betonar vikten av dokumentation av själva myndighetsdialogen.

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2016-12-15

Datum

2016-10-12

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur anslagen för utgiftsområde 1, Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 13 miljarder kronor för 2017. I utgiftsområde 1 ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat höjda stödnivåer för tidningar som kommer ut en gång per vecka.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 56 minuter

Justering

2016-11-22

Datum

2016-11-23

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-12-01

En riksdagsledamot som tar emot en gåva, huvudsakligen på grund av sitt uppdrag som ledamot, ska anmäla gåvan för registrering i ett gåvoregister. Om gåvan saknar eller har ett obetydligt värde behöver den inte anmälas eller registreras. Anmälan och registrering ska också göras av en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som gäller verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet.

Beslutet innebär en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Ett tillägg görs också i riksdagsordningen.

Riksdagen sa därmed ja till förslag från riksdagsstyrelsen, med vissa ändringar.

Riksdagen vill också se en utredning om att anpassa de aktuella lagarna till den allmänna dataskyddsförordningen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra en översyn av Riksrevisionen. Översynen ska bland annat behandla riksrevisorerna, riksdagen och Riksrevisionen, effektivitetsrevisionen och vissa förhållanden vid Riksrevisionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 64 minuter

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-11

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Efternamn kommer inte längre att ges automatiskt vid födsel eller adoption och alla ska kunna välja ett av de vanligaste efternamnen i Sverige. Det är ett par delar i regeringens förslag om en ny lag om personnamn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• barn inte längre får ett efternamn automatiskt efter födsel eller adoption
• alla efternamn ska fås genom ansökan
• det ska finnas många möjliga efternamn att välja bland
• de vanligaste efternamnen ska kunna väljas av alla
• det ska gå att ha dubbla efternamn
• det ska bli enklare att byta namn och det ska gå att byta namn flera gånger.

Skatteverket blir den enda myndigheten som beslutar om personnamn. Den nya lagen om personnamn börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-10-31

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Motion till riksdagen 2016/17:3411 av Per-Ingvar Johnsson och Johan Hedin (båda C) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Den svenska demokratin är i grunden välfungerande

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3088 av Eskil Erlandsson och Per-Ingvar Johnsson (båda C) Trafikskadat vilt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en översyn av lagstiftningen om trafikskadat vilt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skyldighet

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:MJU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en parlamentarisk översyn av Sveriges politik för global utveckling för att uppgradera det svenska biståndspolitiska ramverket

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

9

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:UU2 2016/17:UU5 2017/18:UU11

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3050 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C) ROT-avdrag för jordbruksarrendatorers reparationer och om- och tillbyggnader Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av reglerna för ROT-avdrag avseende jordbruksarrendatorers

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:SkU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3049 av Per-Ingvar Johnsson (C) Dubbelspår på järnvägssträckan Hässleholm–Kristianstad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av dubbelspår på järnvägssträckan Hässleholm–Kristianstad och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3042 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C) Stölder och utförsel av traktorer samt lantbruks- och entreprenadmaskiner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att stoppa stölder och utförsel av stulna traktorer och

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:JuU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3041 av Per-Ingvar Johnsson och Anders Åkesson (båda C) Utlokalisering av verksamheter inom statliga myndigheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utlokalisering av verksamheter inom statliga myndigheter från Stockholm till andra delar

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:NU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3024 av Per-Ingvar Johnsson (C) Ansvar för avlidna personer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det finns ett behov av att göra en översyn av gällande lagstiftning för att kunna kräva ersättning från dödsbon för bårhuskostnader på grund

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU29

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag