Patrick Reslow (SD)

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 88 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Fråga 2021/22:1739 Beprövad forskning om skolkö av Patrick Reslow (SD) till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S) I kammardebatten tisdagen den 7 juni 2022 om betänkandet Ökad likvärdighet mellan skolhuvudmän (2021/22:UbU32) sa skolminister Lina Axelsson Kihlblom följande: Det är också så att forskning visar att

Inlämnad

2022-06-16

Besvarare

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagar som gäller skola och livslångt lärande.

Lagändringarna innebär att kommuner blir skyldiga att se till att alla som vill få sitt kunnande kartlagt eller prövat inför en utbildning inom komvux ska få det. Dessutom förtydligar lagändringarna vad som menas med validering av kunskaper samt hur dokumentationen av validerade kunskaper ska se ut.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa också nej till övriga motionsyrkanden i frågan.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Det innebär bland annat att ersättning till huvudmän som driver friskolor ska ges med ett grundbelopp i form av en basersättning och en strukturersättning, samt att det ska göras avdrag från basersättningen för merkostnader som kommunerna har som en följd av sitt ansvar att anordna utbildning enligt skollagen.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Riksdagen menar att regeringens förslag om att ändra reglerna för fördelningen av resurser till skolorna riskerar att skapa ett otydligare system än dagens och öka skillnaderna i villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till system för hur resurserna till skolan ska fördelas.
• Regeringen ska utreda vissa frågor som gäller skolpengen.

Det andra förslaget om tillkännagivande som rör skolpengen var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till förslaget och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även fem förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

46, 158 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.

Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Motion till riksdagen 2021/22:4586 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för grundsärskolans elever ska ske en kontinuerlig

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

3

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU27

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4585 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:161 Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt och genomarbetat förslag

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU32

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4584 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omplacering av elever i de obligatoriska skolformerna

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

10

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU28

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 10 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4583 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:159 Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU25

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4581 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:158 Ett mer likvärdigt skolval Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om lämplig tidpunkt för när föräldrar

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU33

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4579 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:157 Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen årligen bör följa upp effekterna

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

3

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU29

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4578 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:155 In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera de föreslagna åtgärderna med att en ny personalkategori införs som

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU26

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4476 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:132 Förskola för fler barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förskola för en lyckad integration och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2022-03-29

Förslag

6

Datum

2022-03-29

Utskottsberedning

2021/22:UbU24

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4430 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen

Inlämnad

2022-03-09

Förslag

2

Datum

2022-03-09

Utskottsberedning

2021/22:UbU23

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande frågor om gymnasieskolan, gymnasial yrkesutbildning och lärlingsutbildning och särskilda kunskapsområden.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

14, 66 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Motion till riksdagen 2021/22:4403 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:94 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta tvååriga yrkesprogram med möjlighet att läsa in grundläggande

Inlämnad

2022-02-16

Förslag

2

Datum

2022-02-16

Utskottsberedning

2021/22:UbU22

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Beslutet innebär att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda vissa nyanlända som tar del av insatser inom det så kallade etableringsprogrammet en sammanhållen utbildning inom komvux. Nyanlända med kort utbildning som inte bedöms matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande eller gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt.

Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som är beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2022-01-25

Datum

2022-01-26

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.
 
Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.
 
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-01-25

Datum

2022-01-26

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Motion till riksdagen 2021/22:4378 av Patrick Reslow m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:78 Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att godkännandeprövning ska ske proaktivt för dem som har en ledande ställning eller

Inlämnad

2022-01-26

Förslag

7

Datum

2022-01-26

Utskottsberedning

2021/22:UbU21

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Totalt cirka 95,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, stärkt likvärdighet inom skolan, bidrag till lärarlöner, stöd till vuxenutbildning och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet samt till forskning.

Riksdagens beslut är 855 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller pengar till Statens skolverk, Statens skolinspektion, till utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt till kvalitetshöjande insatser i förskolan.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 151 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-08

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-14