Mathias Bengtsson (KD)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevernas meritvärde införs.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
• Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet.
• Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.

Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation.

Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning börjar ändringarna dock gälla den 1 januari 2031.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

42, 130 minuter

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-03

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen.

Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter.

Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin.

Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras.

Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister

Datum

2026-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 90 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Riksdagens beslut innebär bland annat följande:

• Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
• Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
• De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
• Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
• Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
• Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
• Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder.

Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron.

Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning.

Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.

Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

36, 123 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-22

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv samt förbättra kompetensförsörjning.

Förslaget innebär bland annat att yrkesprov införs för att göra det lättare för elever att få jobb.

På yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska elever göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. I anpassade gymnasieskolan kan elever ändå göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens. Yrkesprov ska också finnas inom vuxenutbildning.

För att kunna erbjuda fler utbildningar ska skolornas möjligheter att överlämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Det gäller både undervisning, yrkesprov och gymnasiearbete.

Förslagen innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning.

Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan börja gälla 1 juli 2026 och övriga lagändringar 2 juli 2028.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-22

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-05-27

Alla barn och elever ska ha en trygg och säker skolmiljö. Regeringen vill utöka den registerkontroll som görs när någon ska anställas eller på något annat sätt tas emot inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om utökade registerkontroller i skolväsendet.

Förslaget innebär i huvudsak följande:

• Registerkontrollen ska även omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret och inte enbart belastningsregistret, som den gör i dag.
• Registerutdraget ska inte vara äldre än sex månader när det visas upp, till skillnad från dagens ett år.
• Tidsgränsen för när den som får anställas eller på annat sätt tas emot hos samma arbetsgivare utan att på nytt visa upp ett registerutdrag ska sänkas från ett år till sex månader.
• Registerkontroll ska även göras på den som ska anställas eller på annat sätt tas emot inom den kommunala vuxenutbildningen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-25

Debatt

2026-05-26

Beslut

2026-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om en elev ska överlämnas i brottsförebyggande syfte mellan skolor om en elev byter skola. Detta ska ske om det finns en konkret risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolan för att förebygga eller förhindra detta.

Syftet med förslaget är att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever i risk ska få välgrundade och korrekta stödinsatser.

Förslaget innebär också att fler skolor blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev i risk, eftersom förslaget gäller både mellan olika externa skolor, samt inom skolan mellan exempelvis lågstadium, mellanstadium och högstadium.

Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026, och ska användas inom utbildning och annan verksamhet efter den 31 december 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 30 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-25

Debatt

2026-05-26

Beslut

2026-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.

Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
• Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
• Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
• Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
• Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

40, 103 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om gymnasieskolan. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbildningens dimensionering, gymnasial yrkesutbildning, särskilda kunskapsområden och idrottsutbildningar.

Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

18, 57 minuter

Justering

2026-03-24

Datum

2026-03-25

Bordläggning

2026-03-30

Debatt

2026-03-31

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

46, 151 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-11

Debatt

2026-03-12

Beslut

2026-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

46, 151 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-03-11

Debatt

2026-03-12

Beslut

2026-03-18

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn. I rapporten har Riksrevisionen granskat statens arbete för att främja en likvärdig förskola.

Riksrevisionen bedömer att arbetet inte är tillräckligt effektivt och rekommenderar regeringen att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor. Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens iakttagelser, men menar att flera initiativ har vidtagits för att öka likvärdigheten i förskolan sedan granskningen inleddes, bland annat har en utredning om en likvärdig förskola av god kvalitet tillsatts. Regeringen utesluter inte att det framöver kan behövas ytterligare åtgärder, men anser att man bör avvakta det pågående arbetet.

Riksdagen ser positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-04

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-12

Riksdagen sade nej till 146 förslag om grundläggande frågor om utbildning i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, läromedel och undervisningsmetoder, undervisning i modersmål i skolan samt fritidshem.

Riksdagen hänvisar främst till gällande bestämmelser och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

57, 168 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 150 förslag i motioner om övergripande skolfrågor. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

19

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

57, 168 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-23

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

11, 58 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-02-04

Totalt cirka 107 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Bland annat går pengar till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

83, 248 minuter

Justering

2025-12-04

Datum

2025-12-08

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Finansmarknadsminister

Datum

2025-11-13