Martin Ådahl (C)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2025. Skrivelsen behandlar bland annat institutionens arbete med övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling för att främja ekonomisk utveckling och finansiell stabilitet. Av skrivelsen framgår även regeringens prioriteringar för IMF:s verksamhet.

Liksom regeringen anser utskottet att IMF har en viktig roll i att stödja Ukraina. Riksdagen anser att skrivelsen om verksamheten i IMF ger en bra bild av verksamheten i institutionen under det senaste året. Liksom riksdagen tidigare framhållit är det värdefullt att regeringens prioriteringar i förhållande till IMF:s arbete tydligt redovisas i skrivelsen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 120 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar om makrotillsyn och bolånemarknaden, SBAB, statistik över hushållens tillgångar och skulder, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, samt tillgång till grundläggande banktjänster.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-16

Debatt

2026-03-17

Beslut

2026-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda

2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.

Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.

Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Försvarsminister Pål Jonson (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) besvarar

Datum

2026-03-05

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket.

Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent.

Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas.

Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver.

Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Infrastruktur- och bostadsminister

Datum

2026-02-05

Tisdagen den 27 januari håller riksdagen en särskild debatt om euron. Debatten har föreslagits av Liberalerna. Från regeringen deltar finansminister Elisabeth Svantesson (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2026-01-27

Motion till riksdagen 2025/26:3882 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av skr. 2025/26:83 Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste presentera en tydlig och långsiktig strategi för Sveriges

Inlämnad

2026-01-16

Förslag

1

Datum

2026-01-16

Utskottsberedning

2025/26:FiU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Totalt nästan 181 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 174 miljarder kronor, går till kommunalekonomiska utjämningar. Drygt 6,3 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Pengar ska också gå till kommunalekonomiska organisationer och till att stärka effektiviteten i kommunsektorn.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 147 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Totalt cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner m.m. Knappt 914 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 893 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Pengar ska också gå till ytterligare 14 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat statliga garantier för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

16, 47 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Motion till riksdagen 2025/26:3864 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av skr. 2025/26:51 Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rekommendationerna i Riksrevisionens rapport

Inlämnad

2025-12-10

Förslag

1

Datum

2025-12-10

Utskottsberedning

2025/26:FiU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

101, 357 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-21

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) besvarar

Datum

2025-11-06

Motion till riksdagen 2025/26:3839 av Martin Ådahl (C) med anledning av prop. 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera reseavdraget i grunden, så att det är avståndsbaserat,

Inlämnad

2025-10-29

Förslag

1

Datum

2025-10-29

Utskottsberedning

2025/26:FiU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3837 av Martin Ådahl (C) med anledning av prop. 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare sänka skatten särskilt för låg- och medelinkomsttagare

Inlämnad

2025-10-29

Förslag

1

Datum

2025-10-29

Utskottsberedning

2025/26:FiU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) En budget för framtiden fler jobb och lägre utsläpp Sammanfattning Sverige har, trots ett i grunden gott utgångsläge, hamnat i en förvärrad ekonomisk situation med ett av västvärldens allra högsta arbetslöshetstal, svag tillväxt och fallande

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

6

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:FiU1

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3742 av Martin Ådahl m.fl. (C) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Kommuner och regioner ansvarar för några

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:FiU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3603 av Martin Ådahl m.fl. (C) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning​Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Centerpartiet strävar efter

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:FiU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) En folkrörelse för klimatet Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning. Det är samtidigt en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som föregångsland, och där vårt ledarskap samtidigt kan leda till jobb,

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

72

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:CU13 2025/26:CU17 2025/26:FiU5 2025/26:FöU19 2025/26:MJU1 2025/26:MJU11 2025/26:MJU16 2025/26:MJU17 2025/26:MJU6 2025/26:MJU7 2025/26:MJU8 2025/26:MJU9 2025/26:NU11 2025/26:NU12 2025/26:NU13 2025/26:NU14 2025/26:NU17 2025/26:SfU16 2025/26:SkU13 2025/26:SkU13 2025/26:SkU17 2025/26:SkU16 2025/26:SkU17 2025/26:TU13 2025/26:TU15 2025/26:TU20 2025/26:TU9 2025/26:UbU11 2025/26:UU14

Riksdagsbeslut

(72 yrkanden): 55 avslag, 17 saknar beslutsinformation