Joar Forssell (L)

Riksrevisionen har granskat regeringens och Sidas arbete med bistånd till multilaterala organisationer. Syftet med granskningen har varit att analysera om biståndet är ändamålsenligt utformat. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och Utrikesdepartementets hantering av kärnstöd, det vill säga stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt. Medan Sidas hantering av det så kallade multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Riksdagsbeslutet innebar att riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 100 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Fråga 2021/22:1717 Ukrainas ansökan om att bli kandidatland för EU-medlemskap av Joar Forssell (L) till Utrikesminister Ann Linde (S) I februari undertecknade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj landets officiella ansökan om att bli kandidatland och därmed ta det första steget mot att bli medlem av EU. Vissa medlemsländer

Inlämnad

2022-06-14

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Fråga 2021/22:1716 Besök i Kyiv av Joar Forssell (L) till Utrikesminister Ann Linde (S) Den 24 februari inledde Ryssland sitt anfallskrig i Ukraina. Sedan dess har Ukraina kämpat för sin frihet och i förlängningen även för den frihet som vi i Sverige åtnjuter. Den ukrainska armén och civilbefolkningen har lidit enorma

Inlämnad

2022-06-14

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2021.

Regeringen redogör i skrivelsen bland annat för de diskussioner som förts om de lärdomar som kan dras från pandemin relaterat till EU:s beredskap. Regeringen betonar hur viktig en väl fungerande inre marknad med öppenhet mot omvärlden och samarbete med internationella partner är för EU:s konkurrens- och motståndskraft. Riksdagen välkomnar resonemanget och framhåller att det är fortsatt aktuellt i det kraftigt försämrade säkerhetsläge som Rysslands invasion av Ukraina innebär. Riksdagen framhåller även att respekten för de grundläggande värdena om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.

Vidare anser riksdagen att unionen bör klargöra medlemskapsperspektivet för Ukraina, Georgien och Moldavien genom att benämna dem som potentiella kandidatländer till dess det finns underlag som motiverar att de kan ges status som kandidatländer. Som potentiella kandidatländer bör de tre länderna få tillgång till allt reformstöd som EU har att erbjuda blivande medlemsstater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat trettio förslag i en följdmotion med anledning av skrivelsen och cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021 som rör EU-samarbetet. Riksdagen sa nej till motionsförslagen, i flera fall med hänvisning till att förslagen redan omfattas av den förda politiken.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

22

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen lade regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll under 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2021. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användningsområden menas produkter eller teknik avsedd för civilt bruk, men som även kan användas för militära ändamål och för att tillverka massförstörelsevapen.

De nya reglerna ger bland annat regeringen möjligheter att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Med tekniskt bistånd menas att bidra med kunskap eller information som är nödvändig för att producera eller använda en särskild teknik, produkt eller tjänst.

Lagändringarna görs på grund av en ny EU-förordning som syftar till att göra kontrollen av produkter med dubbla användningsområden mer effektiv. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Fråga 2021/22:1617 Regionernas bistånd till Ukraina av Joar Forssell (L) till Statsrådet Matilda Ernkrans (S) Socialstyrelsen har nyligen gjort en sammanställning om det svenska sjukvårdsstödet till Ukraina. I denna rapport framgår bland annat att det i det svenska hälso- och sjukvårdsstödet till Ukraina ingår att kunna

Inlämnad

2022-05-20

Besvarare

Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fråga 2021/22:1616 Regionernas bistånd till Ukraina av Joar Forssell (L) till Statsrådet Matilda Ernkrans (S) Socialstyrelsen har nyligen gjort en sammanställning om det svenska sjukvårdsstödet till Ukraina. I denna rapport framgår bland annat att det i det svenska hälso- och sjukvårdsstödet till Ukraina ingår att kunna

Inlämnad

2022-05-20

Besvarare

Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fråga 2021/22:1618 Sidas beslutsprocess av Joar Forssell (L) till Statsrådet Matilda Ernkrans (S) Sida fattar beslut om stöd utan att redovisa hur de väljer insatser och partner. De ställer inte alternativ mot varandra, och de gör varken upphandling eller annan anbudsförfrågan när biståndsinsatser väljs. Detta leder

Inlämnad

2022-05-20

Besvarare

Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Regeringen har föreslagit lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från andra länder.

Om Sverige är i krig eller krigsfara ska regeringen få befogenhet att begära militärt stöd i form av militära styrkor av länder som är medlemmar i Europeiska unionen (EU) eller Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Regeringen ska även få rätt att begära militärt stöd av länder som är med i EU eller Nato för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan andra länder. Regeringen ska också få överlåta förvaltningsuppgifter till länder som lämnar militärt stöd.

Genom att riksdagen ger regeringen möjlighet att fatta den här typen av beslut skapas förutsättningar för att bättre kunna försvara Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 maj 2022.

Ärendet avgjordes trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det beslutas, som är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

31, 93 minuter

Justering

2022-05-17

Datum

2022-05-17

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen riktade tretton uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen angående vapenfrågor. Frågorna gäller bland annat regler för vapeninnehav, EU:s vapendirektiv, regler för vapensamlare och tillsyn av skjutbanor.

Enligt uppmaningarna bör regeringen se över

• EU:s vapendirektiv
• vapenlagstiftningen
• ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• handläggning av vapenlicensärenden
• tidsbegränsade licenser
• synnerliga skäl i vapenlagen
• licenshantering vid vapenbyte
• krav för vapenlicens
• utökad vapengarderob
• europeiskt skjutvapenpass
• handel med vapen
• tillsyn av skjutbanor
• regelverket för vapensamlare.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

10, 61 minuter

Justering

2022-04-19

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Fråga 2021/22:1533 Ukraina och avräkning på demokratibiståndet av Joar Forssell (L) till Statsrådet Matilda Ernkrans (S) Regeringen har aviserat stora avräkningar på biståndet. Dessa avräkningar är inte jämnt fördelade över de olika formerna av bistånd. Bland annat drabbas biståndet till området Mänskliga rättigheter,

Inlämnad

2022-05-03

Besvarare

Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Motion till riksdagen 2021/22:4725 av Johan Pehrson m.fl. (L) med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Maktskifte för skolan Liberalernas vårmotion 2022

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag om internationellt utvecklingsbistånd. Förslagen handlar bland annat om övergripande principer för biståndet, biståndet till Afghanistan och prioriteringar inom biståndet.

Orsaken till att riksdagen sa nej är bland annat att arbete pågår inom biståndsområdet.

Förslagen om internationellt bistånd har inkommit under de allmänna motionstiderna 2020 och 2021.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

5

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 97 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-20

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att svensk närvaro bör förstärkas genom ett "House of Sweden" i Taipei. Detta för att utveckla relationerna med Taiwan.

Riksdagen sade också nej till ca 70 motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om mänskliga rättigheter i olika länder och regioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 98 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-20

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen sa nej till ett 110-tal förslag i motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om folkrätt, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, brott mot mänskligheten samt demokrati och yttrandefrihet. Andra exempel är kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ser även att exempelvis EU, FN och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är centrala aktörer i det globala arbete som rör flera av dessa frågor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Riksdagen har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Riksdagen ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt riksdagen ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.

Riksdagen fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt riksdagen, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Riksdagen anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Fråga 2021/22:1314 Icke-diskriminering i stödet till Ukrainas flyktingar av Joar Forssell (L) till Statsrådet Matilda Ernkrans (S) Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har skapat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Miljoner människor är på flykt. Vid sidan av massivt stöd till Ukraina,

Inlämnad

2022-03-18

Besvarare

Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Riksdagen har behandlat ungefär 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om säkerhetspolitik. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta fram ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen.
• Regeringen bör uttala en tydlig Natooption, som innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato.
• Regeringen bör förankra Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen.
• Vid möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen bör det göras tydligt att Sverige inte tänker skriva under konventionen.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om Sveriges insats i Afghanistan.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår i vissa frågor och att utskottet tidigare har tagit ställning i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 155 minuter

Justering

2022-03-14

Datum

2022-03-15

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16