Helena Gellerman (L)

Tjänstgörande riksdagsledamot

Valkrets
Västra Götalands läns västra, plats 301
Titel
Civilingenjör
Född år
1960
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie

Liberalerna

Kvittningsperson

Trafikutskottet

Ledamot

Näringsutskottet

Suppleant

Skatteutskottet

Suppleant

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant

Valberedningen

Ledamot

Ledamotsrådet

Ledamot

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2018-09-24 – 2026-09-28

Liberalerna

Kvittningsperson
2019-09-24 –

Trafikutskottet

Ledamot
2022-10-04 – 2026-09-28
Ledamot
2018-10-02 – 2022-09-26

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2023-05-22 – 2026-09-28
Suppleant
2018-10-09 – 2022-09-26

Näringsutskottet

Suppleant
2022-10-04 – 2026-09-28
Suppleant
2018-10-09 – 2022-09-26

Skatteutskottet

Suppleant
2022-10-12 – 2026-09-28
Suppleant
2019-12-19 – 2022-09-26

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2022-10-12 – 2023-05-22
Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Finansutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Justitieutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

EU-nämnden

Suppleant
2018-11-15 – 2022-10-04

Ledamotsrådet

Ledamot
2022-10-12 –
Ledamot
2019-03-27 – 2022-10-10

Valberedningen

Ledamot
2022-09-26 –

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot
2025-02-27 – 2026-10-31
Suppleant
2022-10-11 – 2025-02-27

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 18–. Ledamot trafikutskottet 18–. Suppleant miljö- och jordbruksutskottet 18–22 och 23–, näringsutskottet 18–, EU-nämnden 18–22, skatteutskottet 19– och utrikesutskottet 22–23. Ledamot ledamotsrådet 19– och valberedningen 22–. Suppleant Nordiska rådets svenska delegation 22–. Kvittningsperson Liberalerna 19–.

Föräldrar

Politiske redaktören Olle Gellerman och riksdagsledamoten Kerstin Gellerman, f. Lagerkvist

Utbildning

Gymnasieskola, naturvetenskaplig linje, Alströmerskolan, Alingsås, slutår 79. Elektrotekniklinjen, Chalmers, examensår 84. Chefsutbildning, Volvo Corporate Management Program 97. IHM:s Volvo–Renaults säljutbildning 00. Ekonomisk historia, Göteborgs universitet 05

Anställningar

Nääs Kaffestuga, 75–84. Guide på Nääs slott, sommaren 77. Utvecklare/projektledare/gruppchef/stf. chef Eldivisionen, Volvo Personvagnar 84–00. Bilsäljare, Bilia Göteborg 00–04. Ansvarig Test Site Sweden, Lindholmen Science Park, Göteborg 06–07 Manager Fältdatainsamling av trafiksäkerhetsdata, SAFER at Chalmers, Lindholmen Science Park, Göteborg 07–18

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Lerum, 06–. Vice ordförande visionsnämnden för skola och utbildning, Lerum, 06–10. Ledamot beredningen för skola och utbildning, Lerum, 10–12. Ledamot beredningen för bostad och infrastruktur, Lerum 14–16.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Ordförande Bra Barnomsorg, Partille 94–97. Ledamot styrelsen Folkpartiet, Lerum 11–14. Ledamot partistyrelsen, Liberalerna, 19–. Ordförande Liberalerna, Lerum 23–.

Litteratur

Methodology for Field Operational Tests of Automated Vehicles (16), Data Sharing of Transport Research Data (16), Data Management and Data Sharing in Field Operational Tests: From Good Practices to Standards (16), Anonymization of Data from Field Operational Tests (16), Data sharing framework for naturalistic driving data (15), A Platform for sharing data from field operational tests (14)

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, Framtidens infrastruktur

    Framtidens infrastruktur

    Betänkande 2020/21:TU16

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.

    Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.

    Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

    • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
    • Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
    • Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.

    Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    207
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    57 
    Anföranden och repliker
    41, 165 minuter
    Justering
    2021-06-15
    Datum
    2021-06-16
    Bordläggning
    2021-06-18
    Debatt
    2021-06-21
    Beslut
    2021-06-22
  • Stillbild från Debatt om förslag, Järnvägsfrågor

    Järnvägsfrågor

    Betänkande 2020/21:TU15

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner om bland annat drift och underhåll av järnvägar, järnvägens signalsystem, längre och tyngre tåg och vissa säkerhetsfrågor. Anledningen är exempelvis att utrednings- och utvecklingsarbete pågår.

    Riksdagen betonar samtidigt att väl fungerande transporter med tåg är viktigt för att nå flera mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken.

    Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar. Riksdagen ser positivt på att regeringen bland annat har gett Trafikverket i uppdrag att utreda varför det förekommer så kallad obalanserad budgivning. Det innebär att vissa entreprenörer använder sig av strategier i sin prissättning av anbuden för att maximera sin ersättning i förhållande till mängden utfört arbete.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    40, 159 minuter
    Justering
    2021-06-08
    Datum
    2021-06-08
    Bordläggning
    2021-06-14
    Debatt
    2021-06-15
    Beslut
    2021-06-16
  • Stillbild från Debatt om förslag, Förarbevis för vattenskoter

    Förarbevis för vattenskoter

    Betänkande 2020/21:TU12

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förarbevis ska krävas för vattenskoter. Föraren ska ha fyllt 15 år och ha gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Tillstånd, tillsyn och utfärdande av förarbevis ska enligt regeringen hanteras av Transportstyrelsen. Kravet på förarbevis börjar gälla den 1 maj 2022. Regler för utbildare och utfärdare av förarbevis börjar gälla den 1 juli 2021.

    Riksdagen välkomnar reglerna men anser att de är för snävt utformade och inte tar hänsyn till teknikutvecklingen. Vidare är det enligt riksdagen viktigt att man drar nytta av de organisationer och företag som i dag bedriver utbildning för förarintyg för fritidsbåt. Därför riktade riksdagen tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den bör

    • införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon utan att lagen ytterligare fördröjs
    • se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis
    • se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis.

    Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 63 minuter
    Justering
    2021-06-08
    Datum
    2021-06-08
    Bordläggning
    2021-06-14
    Debatt
    2021-06-15
    Beslut
    2021-06-16
  • Stillbild från Debatt om förslag, Luftfartsfrågor

    Luftfartsfrågor

    Betänkande 2020/21:TU14

    Beslut om framtiden för Bromma flygplats kan tidigast tas när flygbranschen har återhämtat sig efter coronapandemin och det går att göra tillförlitliga prognoser om flygets utveckling. Vidare bör regeringen senast i december 2021 återkomma till riksdagen med en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats för att säkra en framtida tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

    Riksdagen sa även ja till ett lagändringsförslag från regeringen. Ändringen innebär att regeringen ska ha möjlighet att besluta att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter för start- och landningsavgifter. Det betyder att avgifterna kan bli högre när klimatpåverkan från flygplanen är större, och lägre om klimatpåverkan är mindre. Flygplatserna som berörs av förslaget är Arlanda och Landvetter flygplats.

    Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    52
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    29 
    Anföranden och repliker
    45, 145 minuter
    Justering
    2021-05-27
    Datum
    2021-05-28
    Bordläggning
    2021-06-01
    Debatt
    2021-06-02
    Beslut
    2021-06-02
  • Stillbild från Debatt om förslag, Justerad beräkning av bilförmån

    Justerad beräkning av bilförmån

    Betänkande 2020/21:SkU28

    Schablonen för att beräkna förmånsvärdet för bilförmån ska justeras. Detta så att förmånsvärdet bättre ska motsvara kostnaden för en privatägd bil. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Den nuvarande schablonen har i stort sett varit oförändrad sedan den infördes 1997 och ger ett förmånsvärde som understiger vad det faktiskt kostar att ha en privatägd bil. Det innebär att skattesystemet gynnar inkomst i form av bilförmån jämfört med lön, men också att fossildrivna bilar premieras i förhållande till andra varor och tjänster. Enligt beslutet ska det ränterelaterade respektive prisrelaterade beloppet ändras så att schablonen bättre avspeglar den genomsnittliga kostnaden för en privatägd bil.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och berör förmånsbilar som registreras efter att lagen har trätt i kraft.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 58 minuter
    Justering
    2021-05-25
    Datum
    2021-05-26
    Bordläggning
    2021-06-01
    Debatt
    2021-06-02
    Beslut
    2021-06-02
  • Stillbild från Debatt om förslag, Reduktionsplikt för flygfotogen

    Reduktionsplikt för flygfotogen

    Betänkande 2020/21:MJU20

    En reduktionsplikt för flygfotogen införs i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Förslaget från regeringen innehåller också reduktionsnivåer för åren 2021-2030 samt en reduktionspliktsavgift och en förseningsavgift.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 88 minuter
    Justering
    2021-05-06
    Datum
    2021-05-06
    Bordläggning
    2021-05-19
    Debatt
    2021-05-20
    Beslut
    2021-05-20
  • Stillbild från Debatt om förslag, Väg- och fordonsfrågor

    Väg- och fordonsfrågor

    Betänkande 2020/21:TU9

    Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag om väg- och fordonsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

    Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, fordonsbesiktning, självkörande fordon, parkeringsfrågor, fordonsmålvakter, vinterväghållning och vägskyltning. Riksdagen hänvisade till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

    Behandlade dokument
    76
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    46 
    Anföranden och repliker
    36, 131 minuter
    Justering
    2021-04-13
    Datum
    2021-04-14
    Bordläggning
    2021-04-27
    Debatt
    2021-04-28
    Beslut
    2021-04-28
  • Stillbild från Debatt om förslag, Transportstyrelsens olycksdatabas

    Transportstyrelsens olycksdatabas

    Betänkande 2020/21:TU11

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en lag om Transportstyrelsens olycksdatabas. Lagen reglerar hanteringen av personuppgifter i databasen för att skydda den enskildes personliga integritet.

    Transportstyrelsens olycksdatabas Swedish Traffic Accident Data Acquisition (Strada) startades i slutet av 1990-talet. I Strada sammanförs uppgifter om olyckor i vägtransportsystemet från Polismyndigheten och sjukvården. I och med den nya lagen rapporteras även olyckor i fritidssjöfart in till olycksdatabasen.

    Lagen börjar gälla den 1 juli 2021.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 31 minuter
    Justering
    2021-04-22
    Datum
    2021-04-23
    Bordläggning
    2021-04-27
    Debatt
    2021-04-28
    Beslut
    2021-04-28
  • Stillbild från Debatt om förslag, Kollektivtrafikfrågor

    Kollektivtrafikfrågor

    Betänkande 2020/21:TU8

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar exempelvis om ökad kollektivtrafik, biljett- och betalsystem, säkerhet och åtgärder mot plankning och klotter samt om färdtjänsten.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    12, 73 minuter
    Justering
    2021-03-16
    Datum
    2021-03-17
    Bordläggning
    2021-03-23
    Debatt
    2021-03-24
    Beslut
    2021-04-07
  • Stillbild från Debatt om förslag, Sjöfartsfrågor

    Sjöfartsfrågor

    Betänkande 2020/21:TU7

    Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder planeras eller redan är genomförda inom de områden som berörs av förslagen.

    Motionerna handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter och vissa miljöfrågor.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    20, 102 minuter
    Justering
    2021-03-16
    Datum
    2021-03-19
    Bordläggning
    2021-03-23
    Debatt
    2021-03-24
    Beslut
    2021-04-07
  • Stillbild från Debatt om förslag, Trafiksäkerhet

    Trafiksäkerhet

    Betänkande 2020/21:TU6

    Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om trafiksäkerhetsfrågor. Anledningen är främst att åtgärder planeras eller redan har vidtagits och att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp.

    Riksdagen välkomnar att etappmålet för trafiksäkerheten 2020 har nåtts och konstaterar att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Riksdagen betonar att arbetet med säkra hastighetsgränser är den viktigaste faktorn för att nå de trafiksäkerhetspolitiska målen. Riksdagen lyfter fram att det är viktigt att förarutbildningen är effektiv och håller hög kvalitet. Riksdagen framhåller också bland annat behovet av fortsatta insatser mot alkohol och droger i trafiken samt vikten av trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.

    Behandlade dokument
    90
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    33 
    Anföranden och repliker
    32, 118 minuter
    Justering
    2021-03-09
    Datum
    2021-03-12
    Bordläggning
    2021-03-17
    Debatt
    2021-03-18
    Beslut
    2021-03-24
  • med anledning av skr. 2020/21:86 Riksrevisionens rapport om Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar

    Motion 2020/21:3872 av Anders Åkesson och Helena Gellerman (C, L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3872 av Anders Åkesson och Helena Gellerman (C, L) med anledning av skr. 2020/21:86 Riksrevisionens rapport om Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket vid beslut om upphandlingar
    Inlämnad
    2021-03-01
    Förslag
    2
    Datum
    2021-03-01
    Utskottsberedning
    2020/21:TU15
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet

    Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet

    Betänkande 2020/21:SkU16

    Skatten ska höjas de tre första åren för nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska förstärka bonus-malus-systemet och bidra till en ökad andel fordon med lägre koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen.

    Bonus-malus-systemet innebär att den som köper vissa fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus, medan den som köper fordon med höga koldioxidutsläpp får en malus genom förhöjd skatt under tre år. Det är det så kallade koldioxidbeloppet i fordonsskatten som ska höjas och höjningen beror på hur mycket koldioxid fordonen släpper ut.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och gäller personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga från och med det datumet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    31, 101 minuter
    Justering
    2021-02-09
    Datum
    2021-02-11
    Bordläggning
    2021-02-24
    Debatt
    2021-02-25
    Beslut
    2021-03-03
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Utrikesminister Ann Linde (S) Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S)
    Datum
    2021-02-04
  • Stillbild från Debatt om förslag, Digitaliserings- och postfrågor

    Digitaliserings- och postfrågor

    Betänkande 2020/21:TU4

    Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör digitaliserings- och postfrågor och handlar exempelvis om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

    Anledningen till att riksdagen sa nej är främst det arbete som redan pågår på området och de åtgärder som redan är vidtagna.

    Behandlade dokument
    51
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    29 
    Anföranden och repliker
    20, 99 minuter
    Justering
    2021-01-19
    Datum
    2021-01-28
    Bordläggning
    2021-02-02
    Debatt
    2021-02-03
    Beslut
    2021-02-03
  • Stillbild från Debatt om förslag, Cykelfrågor

    Cykelfrågor

    Betänkande 2020/21:TU3

    Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med förslag som gör det möjligt att bygga friliggande cykelvägar utan krav på kontakt med bilvägar.

    Dagens regler kring cykelvägar har funnits i många år och behöver bli tydligare, anser riksdagen. Tolkningen av reglerna gör till exempel att allmänna cykelvägar enbart byggs nära bilvägar. För att förbättra möjligheten att bygga cykelvägar måste gång- och cykelvägar kunna byggas separerade från bilvägar.

    Förslaget om tillkännagivande kom från behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 90 förslag i motioner inom cykelområdet, med hänvisning bland annat till den nationella cykelstrategin samt redan gjorda översyner och ändringar.

    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    16, 73 minuter
    Justering
    2020-12-17
    Datum
    2020-12-28
    Bordläggning
    2021-01-19
    Debatt
    2021-01-20
    Beslut
    2021-01-27
  • Stillbild från Debatt om förslag, Yrkestrafik och taxi

    Yrkestrafik och taxi

    Betänkande 2020/21:TU2

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om yrkestrafik- och taxifrågor från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar exempelvis om frågor om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyn.

    Riksdagen anser att arbete redan pågår, bland annat inom EU och i den pågående utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Eftersom tunga godstransporter på väg i många fall är gränsöverskridande anser riksdagen att det finns ett behov av gemensamma åtgärder på europeisk nivå för att upprätthålla en konkurrenssituation som bygger på lika villkor.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    20, 85 minuter
    Justering
    2020-12-17
    Datum
    2020-12-30
    Bordläggning
    2021-01-19
    Debatt
    2021-01-20
    Beslut
    2021-01-20
  • Stillbild från Debatt om förslag, Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

    Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

    Betänkande 2020/21:TU5

    För att säkra Sveriges transportbehov under den pågående coronapandemin ska giltighetstiden för yrkesförares yrkeskompetensbevis kunna förlängas med sex månader. Anledningen är att pandemin gör det svårt att genomföra den fortbildning som förarna regelbundet måste gå för att förnya sitt yrkesbevis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Enligt förslaget ska regeringen få besluta att förlänga yrkesbevis som slutar att gälla under perioden 1 februari-31 juli 2021. De förare vars bevis går ut tidigare, 1 november 2020-31 januari 2021, ska undantas från kravet att ha ett yrkesbevis. Det gäller under sex månader från det att beviset löper ut.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021 och upphör den 1 augusti 2021.

    Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen:

    • Möjligheten till dispens bör gälla hela 2021 i stället för under sex månader.
    • Regeringen bör genomföra åtgärder för att det ska bli möjligt att öka antalet distanstimmar i fortbildningen.
    • Regeringen bör se till att Transportstyrelsen skyndsamt hanterar ansökningar och ger tillstånd till utbildningsföretag som vill erbjuda fortbildningskurser för yrkesförare.
    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 47 minuter
    Justering
    2021-01-19
    Datum
    2021-01-19
    Bordläggning
    2021-01-19
    Debatt
    2021-01-20
    Beslut
    2021-01-20
  • med anledning av prop. 2020/21:80 Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

    Motion 2020/21:3800 av Anders Åkesson m.fl. (C, L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3800 av Anders Åkesson m.fl. (C, L) med anledning av prop. 2020/21:80 Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till distansutbildning ska utökas ytterligare och tillkännager detta
    Inlämnad
    2021-01-12
    Förslag
    2
    Datum
    2021-01-12
    Utskottsberedning
    2020/21:TU5
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , 2 bifall,
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Betänkande 2020/21:MJU2

    Cirka 22,6 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, cirka 7,2 miljarder kronor och cirka 5,3 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur det särskilda kontot under Samefonden får användas. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland dessa alternativa budgetförslag.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    52, 137 minuter
    Justering
    2020-12-03
    Datum
    2020-12-04
    Bordläggning
    2020-12-09
    Debatt
    2020-12-10
    Beslut
    2020-12-15

Filter

Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal