Hans Eklind (KD)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.

Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.

Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Riksdagen sa ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen.

Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen
• det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
• föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 108 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-11

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd.

Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026.

För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi.

Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026.

Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2026-04-21

Datum

2026-04-21

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomiska talespersoner deltar. Debatten tolkas till teckenspråk och sänds via webb-tv. Den går att se både direkt och i efterhand. Måndag den 13 april kommer polisen

Datum

2026-04-13

Riksdagen sade nej till 60 förslag om offentlig upphandling. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om regelverket och formerna för offentlig upphandling, miljökraven och oseriösa aktörer.

Riksdagen hänvisar till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

13

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

6, 41 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning.

Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument.

Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering.

Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-16

Debatt

2026-03-17

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.

Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.

Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak.

Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden.

Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar.

Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.

Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-03

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket.

Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent.

Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas.

Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver.

Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Tisdagen den 27 januari håller riksdagen en särskild debatt om euron. Debatten har föreslagits av Liberalerna. Från regeringen deltar finansminister Elisabeth Svantesson (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2026-01-27

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Utbildnings- och integrationsminister

Datum

2025-12-11

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

101, 357 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-21

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

56, 173 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Motion till riksdagen 2025/26:3783 av Hans Eklind och Camilla Brodin (båda KD) Upprättande av avvecklingsfond för vindkraften Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en avvecklingsfond för vindkraften och tillkännager detta för regeringen. Motivering Saneringen

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:MJU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3642 av Larry Söder och Hans Eklind (båda KD) Friköp av tomträtter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett mer förutsägbart system för tomträttsavgälder samt möjliggöra avgäldstak för bostadstomträtter och tillkännager detta för

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:CU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3680 av Hans Eklind och Larry Söder (båda KD) Begränsat sakägarskap vid tillståndsprocesser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en begränsning av sakägarskap vid tillståndsprocesser för bygglov och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

2

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:CU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag