Daniel Riazat (-)

Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.

Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2016-09-20

Datum

2016-09-22

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Inlämnad

2016-09-28

Förslag

10

Datum

2016-09-28

Utskottsberedning

2016/17:SkU26

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 10 avslag

Inlämnad

2016-09-28

Förslag

3

Datum

2016-09-28

Utskottsberedning

2016/17:AU10 2016/17:AU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2016-09-28

Förslag

1

Datum

2016-09-28

Utskottsberedning

2016/17:AU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 33 minuter

Justering

2016-06-16

Datum

2016-06-17

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Inlämnad

2016-06-09

Förslag

8

Datum

2016-06-09

Utskottsberedning

2016/17:FiU6

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Inlämnad

2016-05-12

Förslag

2

Datum

2016-05-12

Utskottsberedning

2015/16:SfU16

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
• Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
• Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
• För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

39

Reservationer

65 

Anföranden och repliker

43, 166 minuter

Justering

2016-04-28

Datum

2016-04-29

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Inlämnad

2016-05-11

Förslag

1

Datum

2016-05-11

Utskottsberedning

2015/16:UbU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-03-24

Besvarare

Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Inlämnad

2016-04-06

Förslag

2

Datum

2016-04-06

Utskottsberedning

2015/16:FiU34

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2016-04-04

Förslag

1

Datum

2016-04-04

Utskottsberedning

2015/16:AU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-04-04

Förslag

1

Datum

2016-04-04

Utskottsberedning

2015/16:FiU35

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-03-29

Förslag

3

Datum

2016-03-29

Utskottsberedning

2015/16:AU11

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Lärlingsutbildningen på gymnasiet fyller en viktig funktion och borde vidareutvecklas. Det anser riksdagen som vill att regeringen undersöker hur den här utbildningsformen skulle kunna breddas.

På lärlingsutbildningen förläggs en stor del av utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser. Riksdagen tycker dock att lärlingsplatserna mer borde likna riktiga anställningar där företagen själva får möjlighet att välja vilka lärlingar de ska ta emot.

I ett tillkännagivande gav därför riksdagen i uppdrag till regeringen att undersöka hur utbildningsformen skulle kunna utvecklas, samt vilka konsekvenser det skulle få.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades i samma ärende. Motionerna kom från den allmänna motionstiden 2015/16 och innehöll bland annat förslag om nya inriktningar på de nationella programmen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2016-03-01

Datum

2016-03-04

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.

Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

34, 128 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om förskolan. Motionerna handlar bland annat om förskolans läroplan och kvalitet, förskolans arbetsmiljö, kompetens- och personalfrågor, organisatoriska frågor samt erbjudande av förskola. Riksdagen hänvisar fram för allt till pågående arbete inom området, att åtgärder redan har gjorts eller att det redan finns gällande regler.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

18

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-01-11

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om studiestöd. Motionerna handlar bland annat om fribeloppet, villkoren för studiemedel, lån via Centrala studiestödsnämnden till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och examenspremie för vissa lärarkategorier.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom många områden och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-15

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Inlämnad

2016-01-13

Förslag

3

Datum

2016-01-13

Utskottsberedning

2015/16:AU5

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2015-12-02

Besvarare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)