Fler elever i fler skolor

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation i ärendet.

Fler elever i fler skolor

Som man frågar får man oftast svar. Den här frågan dök upp mitt i den hetaste stunden av den flyktingström som var i höstas. Då fick friskolorna frågan om de kunde tänka sig att ta emot 5 procent av de ensamkommande och låta dem gå före i kön. Samtidigt stod man med rasiststämpeln i högsta hugg, i förväntan om att de skulle säga nej - då skulle man klappa till med den.

Men friskolorna fick säkerhetsventilen. De kunde gå med på detta frivilligt. På en friskola med en lång kö och ett gott rykte, som de troligtvis har arbetat upp under många år, tror jag att de flesta rektorer inser att det är att begå självmord. Att låta någon annan gå före i kön i Sverige är inte något som är svenskt. Är det något som vi är duktiga på i Sverige så är det att stå och köa.

Friskolorna lever oftast på att de har ett gott rykte. Att aktersegla personer som har stått i kö länge kommer inte att tas emot på ett bra sätt av föräldrar och elever. Är det något som Svensson fortfarande har kvar är det ett gott rättspatos, herr talman.

Att regeringen driver den här frågan är inte förvånande, med tanke på att de faktiskt vill ha bort friskolorna, även om de inte säger det öppet. Men att Alliansen ställer sig bakom detta förvånar mig kraftigt. Jag får inte riktigt ihop politiken. När Moderaterna ställde sig positiva till detta hade de ännu inte satt ned foten i den här frågan. Nu har de bytt fot och vänt kappan efter vinden, herr talman, och sådant som Sverigedemokraterna stod här och sa för några månader eller år sedan är helt plötsligt moderatpolitik.

Herr talman! 80 procent av de ensamkommande som kom till Norge ljög om sin ålder. Efter en åldersbestämning här i Sverige kanske det inte finns något behov av att fälla något som friskolorna har kämpat med att bygga upp under årtionden. Om vi till exempel, som Skatteverket, gör en skönstaxering av dem som har kommit de senaste fem åren och verkligen åldersbestämmer dem är jag, herr talman, säker på att problemet skulle vara bra mycket mindre än i dag.

Sedan finns den mumsiga lilla saken att friskolorna skulle göra detta frivilligt. Men när man samtalar med friskolorna verkar trenden inte vara så stark att de hoppar på det tåget, framför allt inte de seriösa friskolorna, som är etablerade och har köer sedan många år tillbaka.

Men, herr talman, en återrapport om detta inför valet 2018 kanske vore trevligt att se. Det kanske visar sig att Sverigedemokraterna återigen hade rätt i den här frågan. Jag misstänker att det inte är speciellt många friskolor som kommer att hoppa på det här tåget, framför allt inte de seriösa.

De friskolor som däremot har tomma platser i dag kanske ser sin chans att öka antalet elever. Men det är friskolor utan kö. Friskolor med kö är däremot oftast väl etablerade, och många gånger har de, herr talman, slagits hårt, framför allt i röda kommuner, där de mer eller mindre har försökt tränga sig in. De ska nu helt plötsligt peka ut vilka som ska få stå åt sidan. Detta är inget positivt.

Men, herr talman, jag ska ju inte vara orolig, för Gustav Fridolin har ju sagt här i talarstolen och i tv att det inte är någon fara och att absolut inga elever ska behöva stå tillbaka.

Då är det lite konstigt. Om det finns 5 procents överkapacitet i friskolorna i dag, varför har de friskolor som har köer med uppemot 100 000 elever inte besatt de platserna?

Ett annat intressant faktum - jag hoppas att de flesta partier tar till sig det här i dag - är att många friskolor är etablerade i de så kallade utanförskapsområdena. Det betyder att andra generationens invandrare, som har skött sig och stått i kö länge, herr talman, nu trängs ut av nyanlända ensamkommande. Snacka om att sätta människor mot människor!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Jag ser detta tydligt exempelvis i köer i Skärholmen, Flemingsberg och Kista. Det är just de ensamkommande som tränger ut de andra barnen, och de barnen har inte svensk bakgrund, som man säger, utan det är ofta andra generationens invandrare. Det är nog inte den bilden som gemene man har av friskolor, men så ser friskolevärlden ut i dag.

Detta är tyvärr, herr talman, ensamkommande som vi inte ens vet hur gamla de är. Jag tar mig lite för pannan ibland och hoppas att den här regeringstiden går över så fort som möjligt så att vi återigen kan få kontroll på Moder Svea.

Sedan vill jag passa på, herr talman, att tacka alla som har gratulerat mig på min födelsedag i dag.

Herr talman! Utskottet hade nog väntat sig att Håkan Bergman skulle stå här. Men han är tyvärr magsjuk och kan inte medverka, så nu får jag försöka axla hans mantel.

Detta är en viktig proposition. Vi behöver bra skolor för alla våra nyanlända elever. Det är en förutsättning för att vi ska få en bättre integration i Sverige. Det är inte bra när alla nyanlända hamnar på samma skola, utan vi behöver få en mångfald, och det krävs att alla skolor hjälper till och tar hand om och ger utbildning till nyanlända.

Bakgrunden till propositionen är välbekant för oss i utskottet. Vi fick en hård press på Sverige förra hösten, när så många människor flydde för sina liv, från krig och katastrofer, för att söka ett annat land och en bättre tillvaro.

Vi vill vara ett humant land. Vi vill vara ett solidariskt land som ställer upp för våra medmänniskor i nöd. Men det sätter en press på svensk skola att ta hand om så många nyanlända barn, som behöver utbildning. Friskolornas riksförbund kom själva med en propå om att de ville hjälpa till. De ville vara med i integrationsarbetet. Vi vet också att SKL lämnade in en skrivelse om att det behövdes åtgärder för att se till att vi på ett bra sätt tar hand om alla nyanlända barn.

Det är bakgrunden till att vi fick en överenskommelse mellan regeringen och de fyra allianspartierna om hur vi skulle kunna göra situationen bättre för alla barn och ungdomar som kom till Sverige.

Jag är glad över att vi har en så stor politisk enighet i vårt utskott. Alla partier utom ett, nämligen Sverigedemokraterna, står bakom denna proposition. Jag är egentligen inte så förvånad, eftersom den paradfråga som ni sverigedemokrater driver och besjälas av är att minska och få stopp på invandringen. Nu vill ni också göra det svårt för nyanlända barn att gå i skolan. Ni vill försvåra integrationsarbetet. Då vill Friskolornas riksförbund hjälpa till i denna fråga, och alla skolor i Sverige vill hjälpa till. Men Sverigedemokraternas agerande är bara ett konkret bevis på den politik som SD besjälas av.

Det är en viktig princip att vi har en öppen skola för alla, oavsett skolform och oavsett huvudman ska alla ha möjlighet att gå i en skola som är öppen för alla. Vi ska inte heller bryta mot diskrimineringslagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Det är viktigt att Sverige är ett humant land, ett land som solidariskt tar hand om och möter alla personers behov. Vi behöver hjälpa alla nyanlända barn för att de ska få en bra skolutbildning. Det är ett sätt att stärka integrationen.

Vi vet alla att det inte är bra om likartade barn, elever, hamnar i samma skola. Vi behöver mångfald. Därför är det viktigt att skolor har elevgrupper som innebär att olika barn möts.

Vi har haft ett problem när det gäller just fristående huvudmän. Det handlar om förskoleklass, grundskola och grundsärskola i denna proposition. Vissa fristående skolor har kösystem, och vi vet att man i vissa skolor behöver sätta barnen i kö väldigt tidigt för att de ska kunna få komma in där. Men nu vill fristående skolor också hjälpa till. Då måste vi se till att det sker en förändring av skollagen för att möjliggöra för alla att hjälpa till.

Den proposition som vi diskuterar i dag handlar om att man ska kunna göra förändringar i skollagen, så att det möjliggörs även för fristående skolor att hjälpa till i integrationsarbetet.

Herr talman! Vi socialdemokrater hade gärna sett att vi kunde gå lite längre. Nu diskuterar vi en proposition som framför allt siktar in sig på fristående skolor. Men vi har också kommunala skolor som vill hjälpa till, och vi har samma problematik där. Vi känner till från medierna att nyanlända elever kan hamna i en enda skola. Det blir då väldigt många nyanlända i en skola.

Även inom forskningen sägs det att det inte är bra om vi inte får en blandning och en mångfald. Därför borde det även bland de kommunala huvudmännen vara möjligt att ta emot nyanlända och sprida ut dem i kommunen.

Vi har en viktig princip som vi ska vara rädda om, och det är närhetsprincipen. Men det är klart att detta inte är någon enkel fråga att lösa. Den diskussionen tycker jag att vi måste gå vidare med. Vi har ännu inte kommit dit i våra överläggningar. Men jag tycker att det är viktigt att vi får principen att även kommuner ska kunna ta emot nyanlända elever och sprida ut dem bland kommunens skolor. Jag hoppas att vi får en fortsatt dialog om detta och att vi hittar en lösning.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Grunden för en god start i livet är en god utbildning. Den kanske enskilt viktigaste förutsättningen man får här i livet är vilka föräldrar man har. Men detta har vi en mycket liten möjlighet att påverka, både ur ett politiskt perspektiv och ur ett personligt perspektiv.

Det är med utbildning som vi gemensamt faktiskt kan se till att vi lägger grunden för att alla, oavsett var man kommer från och oavsett vilka föräldrar man har, får en möjlighet att stå på egna ben och forma sitt eget liv. Detta, herr talman, är lika sant oavsett om man kommer från Sverige, Schweiz eller Syrien.

Herr talman! Den senaste tiden har oerhört många människor av olika skäl tvingats att söka sig en fristad i Sverige på flykt undan förföljelse, krig och förödelse. Att Sverige är ett land som människor väljer att fly till och inte från, att det är här människor ser att de kan få möjlighet att förverkliga sina drömmar och bygga ett tryggt liv, är någonting som vi i grund och botten ska vara stolta över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Till följd av att så många människor under den senaste tiden av olika skäl har tvingats söka sig till Sverige har självfallet även trycket på det offentliga ökat, när vi så snart som möjligt vill ge alla dessa människor, med ett liv präglat av oro, en chans att snabbt komma in i en någorlunda normal vardagslunk. Skolan är i detta sammanhang inget undantag.

Den senaste tiden har många kommuner tvingats vara oerhört kreativa och anstränga sig mycket för att kunna leverera en så bra skolgång som möjligt så fort som möjligt till så många som möjligt.

Låt oss också i denna kammare konstatera, eftersom vi ofta står och debatterar och kritiserar hur många kommuner sköter skolgången, att många kommuner har lyckats otroligt bra med att göra detta ganska betungande arbete under tid.

Det betänkande som vi debatterar i kammaren i dag handlar dock om att göra det möjligt för fler skolor att bidra i arbetet med att ta emot nyanlända elever. Sveriges friskolor har länge varit kraftigt begränsade i sina möjligheter att vara med och bidra när det gäller att ta emot nyanlända och erbjuda dem skolgång. Samtidigt har Sveriges friskolor fått ta emot enormt mycket kritik för just detta, trots att de i realiteten inte har haft någon möjlighet att själva påverka.

Herr talman! Dagens förslag innebär att man möjliggör för friskolor att i större utsträckning vara med och delta i detta arbete. Dagens förslag dikterar inga villkor och ställer inga krav på friskolor. Det styr dem inte i hur de måste agera utan skapar, i enlighet med deras egna önskemål, en möjlighet för dem att ta emot elever när de finner det lämpligt, när de finner att de har möjlighet att göra det och när de finner att de har kapacitet att vara med och bidra. Det är friskolorna själva som får göra denna bedömning.

Jag tror, till skillnad från vissa andra som har varit uppe i denna talarstol, att de också är fullt kapabla att fatta dessa beslut på egen hand. Jag förstår förvisso dem som uttrycker oro och som känner sig stressade över sin köplats. Men jag tror inte att det i realiteten kommer att vara något stort problem. Vi talar om en mycket liten kvot, och vi talar om en fiktiv begränsning där skolan, baserat på sitt maximala elevantal, får möjlighet att under året ta emot elever i enlighet med sin egen bedömning.

Detta möjliggör, som sagt, för friskolorna att delta i detta arbete. Men det som kanske är ännu viktigare är att det i mycket större utsträckning möjliggör för kommunerna att faktiskt planera hur de på ett bättre sätt ska hantera mottagandet av nyanlända elever, då de inte längre är begränsade till att samarbeta inom ramarna för den kommunala skolan utan faktiskt kan samarbeta även med friskolorna lokalt. På det sättet behöver det inte bli någon konflikt mellan dem.

Herr talman! Utmaningarna för att lösa skolgången för de många nyanlända eleverna är dock mycket större än vad som framgår av detta betänkande. Avsevärt mycket mer behöver göras för att vi ska klara av att möta de många utmaningar som vi ser för att se till att alla får en bra skolgång och för att se till att överbrygga de klyftor som vi faktiskt ser växa fram i fråga om kunskapsresultat och skolresultat. Att ge fler elever möjlighet att gå i olika skolor är bra. Men vi vet i dag att en avsevärt mycket större begränsning i realiteten är att exempelvis skolvalet inte används i vissa områden och bland vissa föräldrar. Det upplevs i efterhand som att man hamnar efter. Ett aktivt skolval skulle kunna vara ett sätt för kommunerna att bättre arbeta med att bryta segregationen och se till att alla elever får en chans att välja skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Oavsett om man får välja skola eller ej behöver dock fler skolor bli bättre skolor. I dag är resurserna i det svenska skolsystemet illa allokerade. Vi har inte de bästa lärarna i de skolor där utmaningarna är som störst. Därför skulle vi behöva rikta förstelärarreformen avsevärt mycket mer mot de områden där utmaningarna är som störst.

Det viktigaste av allt, herr talman, och det som skulle göra störst skillnad för att stärka kunskapsfokus i skolan samt se till att alla - nyanlända eller ej - får chansen att gå i en bra skola, är att införa en riktig nolltolerans mot dåliga skolor. Det är inte rimligt att vi har skolor som år efter år presterar dåliga resultat och inte klarar av sitt uppdrag att leverera en utbildning till eleven och ändå får fortsätta att driva sin skola. Skolor som misslyckas ska i första hand få stöd och hjälp att leverera bättre, men skolor som ändå inte klarar av att vända utvecklingen ska faktiskt inte få finnas kvar.

Herr talman! I konklusion: Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet, men i enlighet med Thomas Strands inlägg tidigare gör jag ett skarpt medskick till regeringen att väldigt mycket mer behöver göras.

(Applåder)

Herr talman! Att ge alla elever en god start i livet är att erbjuda dem en bra och välfungerande skola. Utan en sådan är möjligheterna att lyckas ganska små. Regeringen har därför gjort stora satsningar på skolan för ökad kvalitet, bland annat genom fler pedagoger i klasserna. Regeringen satsar också på att göra läraryrket mer attraktivt för att fler ska välja att bli lärare och inte minst för att försöka få tillbaka dem som har lämnat läraryrket och som så väl behövs i våra skolor.

Propositionen som ligger till grund för detta betänkande syftar till att ge friskolor större möjlighet att ta emot elever som har bott i Sverige kortare tid än två år, det vill säga så kort tid att de inte har haft möjlighet att ställa sig i kö. Förslaget välkomnas av Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund och Kunskapsskolan. Friskolornas riksförbund har länge efterfrågat en ändring av lagstiftningen för att fler skolor ska kunna vara med och ta en del av ansvaret.

Herr talman! Med den lagstiftning som finns i dag är det jättesvårt för friskolor med kö och anmälningstid som urvalsgrund att ta emot elever som nyligen kommit till Sverige. Denna lag kommer att ge friskolorna möjlighet att göra det. De friskolor som inte har någon kö kan redan i dag bereda plats för de elever som kommit hit, och de gör så i hög grad. Men vi vet att även många fristående skolor med kö gärna vill vara med och dela på ansvaret och ge fler elever som kommit till Sverige möjlighet att gå i dessa skolor.

Det är ett viktigt steg framåt att fler skolor tar emot fler elever. Det ökar möjligheten till likvärdig tillgång till utbildning även för dessa elever. I den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget måste vi säkerställa att alla skolor som vill också har möjlighet att hjälpa till. Propositionen föreslår att en huvudman för en fristående förskola, grundskola eller grundsärskola som använder anmälningstid som urvalsgrund bör kunna ta emot en särskild kvot elever som ges företräde framför övriga sökande. Det handlar om att bäst utnyttja skolväsendets alla resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Denna kvot bör avse elever som varit bosatta i Sverige kortare tid än två år före starten av det aktuella läsåret och som därmed inte haft möjlighet att ställa sig i kön. Utredningen om utbildning för nyanlända föreslog en kvot som bör vara på 5 procent av det totala elevantalet, vilket också är betänkandets intention. De kommunala skolorna har redan ansvaret att ta emot nyanlända, och det är fantastiskt att det nu är så många fristående skolor som vill - och får möjlighet att - dela det ansvaret.

Mer kan dock behöva göras i fler skolor. Många kommuner arbetar redan för att fler skolor ska kunna vara med och dela på ansvaret. Kommunerna är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning, och detta är ett sätt att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

Det finns anledning för kommuner att lära av varandra och ta vara på de goda exempel som finns runt om i landet. För att underlätta detta arbetar regeringen vidare på att uppfylla resterande delar av migrationsöverenskommelsen, exempelvis vad gäller att kommuner i högre grad ska kunna placera elever i andra skolor än de närliggande. Syftet är att bättre använda skolväsendets samlade resurser och därigenom ytterst främja huvudmännens förutsättningar att nå skollagens fastslagna mål.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Herr talman! Det beslut vi ska fatta i dag är ett viktigt beslut, och det är rätt beslut. Den enighet de flesta partier uppvisar i frågan visar väl att det är bra att vi nu får ytterligare ett verktyg i arbetet för en bra integration.

Vi hade besök av utredaren Ebba Östlin i utskottet. Elisabet Knutsson gav en förtjänstfull genomgång av själva ärendet, så jag hoppar över den delen i mitt anförande. Man hade kort tid på sig, och det är otroligt viktigt att man följer upp med ytterligare förslag och ser till att verkligen bli så snabbfotad som man behöver vara för att möta alla de olika utmaningar som finns i detta. Det är lite synd att man inte redan till höstterminens start kunde vara framme med detta beslut, men nu träder det i kraft den 1 november.

Jag måste säga att det har varit oerhört spännande att se det stora engagemang som Sveriges kommuner och landsting, Friskolornas riksförbund och många andra aktörer på skolområdet har visat. De har sagt: Detta är en utmaning vi vill vara med och ta oss an. Vi vill vara med och ta oss an denna utmaning. Vi vill lösa detta och skapa en bra skola för alla barn - också de som varit i vårt land en väldigt kort tid.

Det är relativt sällan vi behöver diskutera åldersbestämning på barn i grundskolan, Stefan Jakobsson. Det ska väl sägas att detta gäller barn som kommer och är åtta, nio eller tio år. Möjligheten för dem att tas emot snabbt i olika skolor är en väldigt viktig del för att lösa integrationen på ett bra sätt.

Jag tror att vi är många som har varit ute och mött rektorer, lärare och elever - både sådana som har bott länge i Sverige och sådana som är nyanlända - och sett de utmaningar som finns. Det är inte lätt att göra på det här sättet nu, men det är rätt. Det handlar om att ge möjlighet till så många fler att nå de mål vi vet att de behöver nå för att lyckas på många olika sätt. Därför är det viktigt att de snabbt kommer in i den svenska skolan och snabbt får möjlighet att utveckla språket och alla de andra delar som är viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Själv har jag lite personlig erfarenhet kopplad till en familj som kom hit från Syrien för ett år sedan. Det är klart att skolgången var oerhört viktig, och det har löst sig på ett fantastiskt bra sätt. De har kommit in snabbt. Men sedan handlar det också om på vilket sätt man kommer in i föreningslivets olika delar. Apropå att vi är så bra på att stå i kö är det inte så roligt för den som är nyanländ att stå i kö till handbollslaget heller. På många olika sätt kämpar verkligen föreningslivet i Sverige för att också vara en del av integrationen.

Jag vill ändå uppehålla mig vid det som Stefan Jakobsson inledde debatten med. Han talade om att man skulle ha stått med någon rasiststämpel i högsta hugg om friskolorna inte ville ta emot nyanlända. Jag har en helt annan bild av verkligheten. Det var nämligen så att väldigt många friskolor sa: Vi ser att mångfald är ett tecken på att vi kan höja kvaliteten. Vi vill vara med. Vi kan se att vi hjälper integrationen, men vi ser det också som en del av professionsutvecklingen på vår skola att vi klarar av att hantera dessa utmaningar på ett bra sätt.

Det blir så platt i debatten om det enbart ska handla om att ge plats. Vi måste ju också se den utmaning skolorna har, kopplat till att de utvecklar arbetssätt - att de blir duktiga på att arbeta språkutvecklande. Det gynnar alla barn att skolorna på olika sätt tar sig an den utmaningen och därmed blir bättre.

Det finns många kommuner som har jobbat länge med detta också. Det beror inte på situationen under hösten 2015, utan det beror på att man har haft ett stort mottagande under många år.

Jag vill nämna Falköping som en kommun där många skolor tar sig an utmaningen. Detta gäller inte minst skolorna på landsbygden, som kanske har platser över och som också ser det både som en möjlighet att ge plats och som en möjlighet att arbeta med integration på ett bra sätt.

Erik Bengtzboe talade tidigare i debatten om aktivt skolval och valfrihet som viktiga delar. Naturligtvis behövs betydligt mer än detta för att vi ska kunna ta fler steg i rätt riktning.

När man då - som Sverigedemokraterna - i princip kallar skolor som tar emot nyanlända för oseriösa gör det mig faktiskt väldigt ont. Jag har sett det stora engagemang som finns från friskolorna i det här arbetet, och det tycker jag att man ska lyfta upp, bejaka och ge bra förutsättningar.

Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Jag ser fram emot att förändringarna kommer att göra att vi samlar de gemensamma resurserna på ett ännu bättre sätt för alla barns skolgång.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte börja mitt anförande med att kommentera det kunskapslösa uttalandet från Stefan Jakobsson, som inte ens känner till vilka detta berör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Det skulle också vara bra om Stefan kunde komplettera sitt uttalande med en källa. Jag har dock själv hittat denna källa efter att ha googlat under de senaste minuterna. Det är den högerextrema tidningen Fria Tider som har bestämt att 80 procent av de nyanlända ungdomarna i Norge har ljugit om sin ålder. Fria Tider anses av Statens medieråd vara en radikal högerpopulistisk tidning med rasistiskt och islamofobiskt innehåll. Om det är vad en riksdagsledamot ska använda sig av som källa är det nog bäst att avsäga sig uppdraget.

Herr talman! Vänsterpartiet har under lång tid kritiserat snedfördelningen i de fristående skolorna. Gång på gång har siffror presenterats som tydligt visar att de kommunala skolorna har tagit ett större ansvar och att de fristående skolorna har tagit ett väldigt litet ansvar när det gäller de nyanlända.

Vi är samtidigt glada över att fler och fler fristående skolor har ställt sig positiva till att förändra lagstiftningen för att möjliggöra en bättre fördelning av de nyanlända eleverna.

Även om vi är positiva vill jag dock rikta lite kritik mot friskolorna. Det är inte enbart köreglerna som har varit anledningen till att man inte har tagit emot nyanlända. För mig som vänsterpartist hänger det också ihop med att man inte har kunnat göra jättestora vinster på de nyanlända eleverna. Med detta vill jag också säga att den kritiken enbart rör de vinstdrivande friskolorna, inte de friskolor som drivs som stiftelser, kooperativ eller i andra icke vinstdrivande former.

Vi anser inte att detta kommer att lösa alla problem - tyvärr kommer det att vara frivilligt - men det är ett steg i rätt riktning.

Flyktingarna har inte slutat att fly. Att Sverige och EU har skrivit på ett vidrigt avtal med staten Turkiet betyder inte att vi inte kommer att stå inför fler utmaningar. Fler människor kommer att söka sig till Sverige för att få en fristad.

Thomas Strand sa det väldigt bra: Det är inte bra att alla nyanlända elever hamnar i samma skolor. Jag håller med om det, men man skulle kunna vända på det - som ett tillägg - och säga att det inte heller är bra att alla blonda barn från en viss samhällsklass går i samma skolor.

Herr talman! I utskottets överväganden och i de bestämmelser som finns i dokumentet står att de urvalsgrunder som har funnits för skolor med kö är anmälningsdatum, syskonförtur, geografisk närhet, förtur för de elever som går i förskoleklass som tillhör skolenheten samt ett par andra organisatoriska urvalsgrunder. Detta betyder ju att det har funnits en möjlighet för vissa skolor att ta emot elever, till exempel när det gäller geografisk närhet.

Vänsterpartiet ser fram emot att se hur detta betänkande faller ut i praktiken. Vi vill också passa på att säga att det är intressant att se en stor majoritet av riksdagens partier ifrågasätta det fria skolvalet, vilket detta innebär. Det kanske betyder att det fria skolvalet inte har fungerat fullt ut, eftersom vi har fått en sådan snedfördelning. Det kanske betyder att det kösystem som finns för friskolor - eller kösystemen över huvud taget, som de ser ut - delar upp elever på fel sätt. Det kanske också betyder att vinster inte är det bästa incitamentet för att bedriva skolverksamhet. Med det sagt vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Herr talman! Mycket är redan sagt och förtjänstfullt framfört från många håll. De allra flesta av oss är som sagt rörande överens.

Många här hänvisar till hösten och att så många människor sökte sig till Sverige för att få en fristad och en framtid. Ett tag var ordet systemkollaps på i stort sett allas läppar. Vi skulle få se välfärden rämna; de skyddsnät och system som vi så nogsamt byggt upp under decennier skulle allihop raseras.

Jag tycker att vi här i dag kan se ett lysande exempel på hur man gör när ett system ställs inför en prövning och när gränserna testas: Man värnar helt enkelt individen före systemet och hittar en lösning.

Att nyanlända elever inte kunde ta plats i kön är ju ingenting som hände hösten 2015 - det är viktigt att minnas - utan det förekom redan innan. Men det var först när vi såg ett system där gränserna testades som vi märkte att det var ett problem och gjorde någonting åt det.

För oss liberaler är det närmast en ryggmärgsreflex att värna individens valfrihet. Ett sådant här förslag kan ses ur två perspektiv. Det ena är att rätten inskränks för de elever som har stått i kö länge men nu riskerar att glida bakåt i kön. Det andra perspektivet är att de som inte haft möjlighet att ställa sig i kö och välja nu får möjlighet att göra det. När det är kötiden som avgör slår det ut dem som inte haft möjlighet att ställa sig i kö över huvud taget.

Det förslag med ett kvotsystem som nu ligger på bordet är någonting vi står bakom. Med ett kösystem som bara bygger på hur länge man har stått i kö är det i stort sett omöjligt för de nyanlända att konkurrera om en plats.

Vi tycker, precis som betänkandet heter, att fler skolor ska få chansen att ta emot fler elever. Därför är vi nöjda med detta förslag.

Varför är detta rätt? Jo, för att friskolorna faktiskt har hört av sig och vill ta emot nyanlända, men de kan inte på grund av regelverket. Vi vet att skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn - om man klarar skolan klarar man sig också mycket bättre i livet. Därför är det också viktigt att detta inte är något tvång för skolorna, utan att friskolorna själva kan pussla, ställa om och förbereda. Många har redan gjort det - många skolor ligger i startgroparna och vill bara börja att ta emot elever.

Med anledning av det skulle jag vilja bemöta - precis som tidigare gjordes - den lögn som uttalades här i talarstolen om de ensamkommande i Norge som ljuger om sin ålder. Att det skulle vara 80 procent som ljuger om sin ålder är en seglivad myt som kommer från 2008. Det handlade då om fall där man misstänkte att personen inte var så gammal som den sa, utan där man behövde testa denna. Av dessa personer var det inte 80 procent utan 38 procent som man sedan skrev upp åldern på. Av någon anledning fortsätter dock denna myt att spridas, och att det även sker här i riksdagens kammare gör mig orolig.

För att återgå till dagens debatt: Nästa steg är att titta på hur vi gör i de kommunala skolorna. Vi ser fram emot diskussionerna. Flera utmaningar ligger framför oss. Hur hanterar vi de små skolornas problematik? Hur ser vi nu till att de som kommer till Sverige får möjlighet att få information så att de faktiskt kan välja? Här ligger ett väldigt stort ansvar på just kommunerna, för har man inte fått information kan man fortfarande inte välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler elever i fler skolor

Det går alltid att hitta vägar framåt, det går alltid att pröva nytt och det går alltid att ompröva när vi ser att någonting inte fungerar som det var tänkt. Jag är glad över att det är det vi har gjort och att det är detta beslut som kommer att fattas i dag. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionen.

(Applåder)

Herr talman! Förra året kom 163 000 människor till Sverige, människor som flytt undan krig, konflikt, terror och förtryck. 70 000 av dessa var barn, en situation som på många sätt är en tillgång för vårt land men som ställer oss inför stora utmaningar.

En stor utmaning är att barnen ska ha tillgång till skolgång inom högst tre månader, och det är av stor vikt att barnen snabbt får börja i skola tillsammans med svenska kamrater. Det gör att integrationen snabbas på och att man kan erövra det svenska språket.

När jag är ute och besöker skolor blir jag imponerad när jag ser hur snabbt barn i de yngre åldrarna bara insuper ett nytt språk och sammanhang om de kommer till en skola med ett gott mottagande, där de får lära sig språket, umgås med jämnåriga barn som talar svenska och där det finns bra modersmålsstöd.

Problemet är bara att fördelningen av nyanlända elever inte har skett, eller sker, på ett bra sätt. Granskningar visar att 4 procent av skolorna tar emot en tredjedel av eleverna. Samtidigt finns det skolor som inte har en enda nyinvandrad elev. Detta hänger i första hand ihop med bostadssegregationen och var kommunerna kan anvisa boenden för de nyanlända eleverna, vilket förstärker en redan problematisk situation.

Ett fåtal av de 200 skolor som tar emot många nyinvandrade elever är skolor med internationell profil eller särskilda kommunala mottagningsskolor. Men de allra flesta är helt vanliga skolor som saknar en inriktning som skulle kunna förklara det stora mottagandet.

Herr talman! Flera kommuner har inlett ett omfattande arbete för att öka fördelningen mellan skolor. I till exempel Örebro, där Kristdemokraterna är med och styr, har man en modell som kallas Perrongen, som finns beskriven på SKL:s hemsida och som man gärna vill sprida vidare. Utbildningsutskottet åkte ända till Kanada för att titta på mottagandet för nyanlända där, men motsvarande system fick jag studera i Helsingborg för några veckor sedan. Där har de inrättat ett mottagningscenter där de kartlägger kunskaper, informerar om det fria skolvalet, inklusive de friskolor som finns. Alla barn får gratis skolskjuts, och de bussas runt för att få prova på olika fritidsaktiviteter - allt för att öka integrationen.

Man blir glad när man ser sådana goda exempel, kommuner som har bestämt sig för att hitta modeller för ett gott mottagande och att fördela nyanlända på fler skolor. Det är dessa initiativ som ska stödjas, spridas och uppmuntras. Att styra fördelningen för mycket från staten tror jag är fel väg att gå. Initiativen finns där ute. Goda exempel ska spridas.

Herr talman! Ett aktivt skolval är en väg att gå, det vill säga att alla elever ställs inför att välja skola efter att ha fått god information på sitt eget modersmål. Många gånger kan de dock behöva styras mot en skola där det finns särskild beredskap för att ta emot barnen men med en god fördelning för ögonen.

Fler elever i fler skolor

Herr talman! Med detta som bakgrund är det mycket bra att friskolor nu lättare kan ta emot nyanlända elever. Det är något som friskolorna själva har frågat efter men inte kunnat göra eftersom det har stridit mot gällande lagstiftning. Det ett bra steg i rätt riktning, att få nyanländas skolgång tillgodosedd i fler skolor.

Att inrätta en kvot i friskolor för nyanlända kommer att vara frivilligt. Det är bara att hoppas att de kommuner som tar emot många nyanlända har ett gott mottagningssystem med aktivt skolval där också friskolorna är inkluderade.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)