Camilla Mårtensen (L)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 90 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

33, 92 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-27

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetsmiljö och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Motionerna handlar exempelvis om förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetslivskriminalitet, skyddsombud och skyddskommittéer, Arbetsmiljöverket och arbetstidslagen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

17

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

45, 124 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-27

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

56, 162 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

48, 128 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-17

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-23

Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 66 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-17

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Datum

2023-01-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 90,1 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 38,4 miljarder kronor. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB samt till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare sa riksdagen ja till en förlängning av den tillfälliga möjligheten till undantag från femårsregeln för företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Femårsregeln innebär en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten.

Riksdagen sa ja till ekonomiska bemyndiganden samtidigt som man riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

55, 167 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Totalt handlar det om cirka 5,6 miljarder ur statens budget.

Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande på drygt 4,1 miljarder kronor samt särskilda jämställdhetsåtgärder på drygt 700 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för etableringsåtgärder, diskrimineringsombudsmannen, åtgärder mot diskriminering och rasism, Jämställdhetsmyndigheten, bidrag för kvinnors organisering och åtgärder mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

79, 230 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Datum

2017-06-15

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-05-17

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.

De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-05-05

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Inlämnad

2017-05-03

Förslag

1

Datum

2017-05-03

Utskottsberedning

2016/17:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag