Beatrice Ask (M)

den 22 maj Interpellation 2005/06:461 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Våld mot äldre@-@ett dolt problem Äldre människor är betydligt mer oroliga än yngre för att bli överfallna, rånade eller ofredade trots att yngre är mer utsatta för sådana övergrepp. Över hälften av de äldre kvinnorna

Inlämnad

2006-05-22

Besvarare

Thomas Bodström (S)

den 19 maj Interpellation 2005/06:421 av Beatrice Ask (m) till justitieminister Thomas Bodström (s) Användning av den särskilda beredskapspolisen Riksdagen har nyligen fattat beslut om en ny lag med regler om vissa utökade möjligheter för polisen att begära stöd från Försvarsmakten vid terrorismbekämpning. Om

Inlämnad

2006-05-19

Besvarare

Thomas Bodström (S)

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

49, 147 minuter

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Polisen får större möjligheter att be Försvarsmakten om hjälp för att bekämpa terrorism. Resurser från Försvarsmakten ska kunna sättas in för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot terroristbrott. Försvarsmakten ska då alltid ledas av polisen. Förslaget innebär att Rikspolisstyrelsen ska kunna be Försvarsmakten om hjälp med insatser som kan innebära våld eller tvång mot enskilda personer. Polisen ska få göra det bara om man själv inte har sådana särskilda resurser som behövs. Det kan handla om att ingripa mot terroristangrepp från luften eller till sjöss. Polisen kommer som huvudregel att kunna be Försvarsmakten om hjälp bara om regeringen först har sagt ja till det. I vissa situationer ska polisen inte behöva regeringens godkännande. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 95 minuter

Justering

2006-04-25

Datum

2006-04-25

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

1 Sammanfattning Det går bra för Sverige, men inte för hela Sverige och inte heller för alla i Sverige. Vi ser å ena sidan en god tillväxt, stigande produktivitet, en utrikeshandel som visar betydande överskott och ökande investeringar. Även statens intäkter ökar snabbt tack vare växande konjunkturkänsliga intäkter från

Inlämnad

2006-05-03

Förslag

1

Datum

2006-05-03

Utskottsberedning

2005/06:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ökad parlamentarisk kontroll av hemliga tvångsmedel. 2 Brottsbekämpning på rättsstatens grund 2.1 Inledning Grov brottslighet är ett hot mot såväl enskilda medborgare som Sverige som helhet. De grövsta brotten,

Inlämnad

2006-04-18

Förslag

1

Datum

2006-04-12

Utskottsberedning

2005/06:JuU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ökad parlamentarisk kontroll av hemliga tvångsmedel. 2 Brottsbekämpning på rättsstatens grund 2.1 Inledning Grov brottslighet är ett hot mot såväl Sverige som land som mot enskilda medborgare. De grövsta brotten,

Inlämnad

2006-04-18

Förslag

1

Datum

2006-04-12

Utskottsberedning

2005/06:JuU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rekrytering av nämndemän genom en fri kvot. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på svenskt medborgarskap för nämndemannauppdraget. Riksdagen tillkännager för regeringen

Inlämnad

2006-04-13

Förslag

4

Datum

2006-04-10

Utskottsberedning

2005/06:JuU32

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om familjens betydelse för att förebygga ungdomsbrott. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om familjerådslag. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

Inlämnad

2006-04-05

Förslag

21

Datum

2006-04-05

Utskottsberedning

2005/06:JuU34

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag

1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn som bevittnat våld i nära relationer skall ges ställning som målsägande. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersättning till barn som bevittnat våld i nära

Inlämnad

2006-04-04

Förslag

2

Datum

2006-04-03

Utskottsberedning

2005/06:JuU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att personsäkerhetsersättning skall undantas från inkomstbeskattning. Motivering Regeringen anför i propositionen att beskattning av personsäkerhetsersättning skall följa reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229). Vi motsätter oss detta förslag. Utredningen har föreslagit

Inlämnad

2006-03-23

Förslag

1

Datum

2006-03-27

Utskottsberedning

2005/06:JuU36

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 2 3 Inledning 2 4 Regeringens proposition: En återgång till halvtidsfrigivning 4 4.1 Utslussningsåtgärderna halvvägshus och utökad frigång 4 4.2 Vårdvistelse 4 5 Moderat politik för en kriminalvård värd namnet 5 5.1 Motivation och konsekvens 5

Inlämnad

2006-03-22

Förslag

11

Datum

2006-03-21

Utskottsberedning

2005/06:JuU33

Riksdagsbeslut

(11 yrkanden): 11 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget att polismyndigheterna skall ha ensamrätt att ta emot vapen för skrotning. Riksdagen avslår förslaget om lämplighetsprövning vid utlåning av vapen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en allmän vapenamnesti. Riksdagen beslutar

Inlämnad

2006-03-21

Förslag

6

Datum

2006-03-21

Utskottsberedning

2005/06:JuU29

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 5 avslag, 1 bifall,

den 24 januari Fråga 2005/06:856 av Beatrice Ask (m) till justitieminister Thomas Bodström (s) Vittnens inställelse till rättegång och trängselskatten Vittnen i svenska domstolar kallas till rättegång vid vite, det vill säga under hot om att få böter om de inte kommer. Ofta är de rädda för att den misstänkte

Inlämnad

2006-01-24

Besvarare

Thomas Bodström (S)

Riksdagen godkände regeringens förslag till budgetanslag för utgiftsområdet Rättsväsendet som uppgår till totalt drygt 29 miljarder kronor. De största budgetposterna är polisen, domstolarna och kriminalvården. Riksdagen anser att småföretagare i vissa fall ska ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som fysiska personer och gav regeringen i uppdrag att se över rättshjälpssystemet. Beslutet bygger på en fempartireservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Motioner om mål och resurser samt organisations- och prioriteringsfrågor för myndigheterna inom rättsväsendet avslogs med hänvisning i huvudsak till gällande regler och pågående arbete. De flesta av motionerna hade lämnats in under den allmänna motionstiden år 2005.

Behandlade dokument

171

Förslagspunkter

32

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

59, 487 minuter

Justering

2005-12-06

Datum

2005-12-06

Debatt

2005-12-15

Beslut

2005-12-15

En person som deltar i en demonstration får vid ett upplopp eller annan ordningsstörande situation inte täcka sitt ansikte på ett sätt som gör att det inte går att identifiera personen. Det innebär förslaget om maskeringsförbud som riksdagen sagt ja till. Förslaget innebär att personer som deltar i demonstrationer inte helt eller delvis får täcka sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifikation om det vid demonstrationen skulle uppkomma en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. De nya bestämmelserna innebär att det som huvudregel kommer att vara tillåtet att vara maskerad i samband med en demonstration. Det är om en ordningsstörande situation uppstår eller är på väg att uppstå som maskeringsförbudet börjar gälla. Maskeringsförbudet gäller inte för den person som täcker sitt ansikte av religiösa skäl. Den som anordnar en allmän sammankomst ska också hos polisen kunna ansöka om att deltagarna ska få täcka sitt ansikte. För demonstrationsdeltagare som fått ett sådant tillstånd gäller inte maskeringsförbudet. Lagen om maskeringsförbud träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

34, 42 minuter

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2005/06:35. Förslaget Regeringens förslag innebär att livstidsdömda ges möjlighet till en domstolsprövning som omvandlar livstidsstraffet till ett tidsbestämt straff. Örebro tingsrätt har utsetts till den domstol som skall avgöra samtliga framställningar

Inlämnad

2005-11-10

Förslag

1

Datum

2005-11-10

Utskottsberedning

2005/06:JuU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av hyresnämnderna. Regeringens förslag I propositionen föreslår regeringen en rad förändringar i syfte att effektivisera förfarandet i hyres- och arrendenämnderna. De flesta av dessa förslag innebär

Inlämnad

2005-11-03

Förslag

1

Datum

2005-11-01

Utskottsberedning

2005/06:JuU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag