Adam Marttinen (SD)

Det ska bli möjligt för företag och privatpersoner att använda drönare (obemannad luftfarkost) med övervakningskamera utan tillstånd. Tekniken med att använda kamerautrustade drönare användas inom bland annat räddningsarbete, skogs- och jordbruk samt journalistisk verksamhet. Kameratekniken kan användas i svårtillgängliga miljöer eller på platser som är farliga för människor. Utövaren ska inför varje användning göra en bedömning om en kameraövervakning är kränkande eller inte. Det är till exempel olagligt att övervaka människor utan att de har möjlighet att upptäcka det. Den personliga integriteten kommer att skyddas av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet över personuppgiftslagen och det är dit utövaren kan vända sig för vägledning och information.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2017-06-15

Datum

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S) Infrastrukturminister Anna Johansson (S) Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) Bostads- och digitaliseringsminister Peter

Datum

2017-06-15

Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

14, 63 minuter

Justering

2017-06-08

Datum

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Utrikesminister Margot Wallström (S) Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) Miljöminister Karolina Skog (MP) Finansminister Magdalena Andersson

Datum

2017-06-01

Motion till riksdagen 2016/17:3742 av Adam Marttinen (SD) med anledning av prop. 2016/17:182 Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att kameraövervakningslagen (2013:460) ändras i enlighet med vad som anges i motionen. Motivering Efter avgörandet

Inlämnad

2017-05-18

Förslag

1

Datum

2017-05-18

Utskottsberedning

2016/17:JuU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

26

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-07

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Den 28 april klockan 9 hålls en aktuell debatt om attentatet i Stockholm. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Inrikesminister Anders Ygeman (S) deltar.

Datum

2017-04-28

Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) Infrastrukturminister Anna Johansson (S) EU- och handelsminister Ann Linde (S) Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S)

Datum

2017-04-20

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen borde arbeta för att arbetsmetoden med sociala insatsgrupper ska användas mer än den gör i dag. Sociala insatsgrupper är en form av samverkan mellan myndigheter för att förebygga att unga fastnar i kriminalitet och utskottet anser att denna typ av samarbete i många fall har visat sig framgångsrikt.
• Regeringen bör se över bestämmelsen om att hänsyn ska tas till unga brottslingars ålder när de har fyllt 18 år men inte 21 år. Den så kallade ungdomsrabatten borde ses över och utgångspunkten bör enligt utskottet vara att den som är myndig ska ta fullt ansvar för sina handlingar.
• Regeringen borde arbeta för att fler olika former av straff för unga införs. Bland annat finns förslag om att införa kontaktskyldighet för unga, ungdomsövervakning, elektronisk övervakning av unga och så kallad helgsavskiljning med elektronisk fotboja.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-20

I dag får en polis sällan skadeståndsersättning vid kränkning eller våld som denne utsätts för vid ingripanden. Det här tycker riksdagen är otillfredsställande. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas.

Regeringen bör också se över smugglingslagstiftningen så att den skärpning av straff för vapenbrott som gjordes 2014 även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör området polisfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

112

Förslagspunkter

68

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-07

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-20

Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.

Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.

En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

23

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
• Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
• Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
• Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
• Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
• Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
• Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
• Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

46

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-06-02

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Motion till riksdagen 2016/17:3701 av Adam Marttinen (SD) med anledning av skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott ett nationellt brottsförebyggande program Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre statistiskt underlag om invandrares brottslighet och tillkännager

Inlämnad

2017-04-05

Förslag

2

Datum

2017-04-05

Utskottsberedning

2016/17:JuU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3700 av Adam Marttinen (SD) med anledning av prop. 2016/17:131 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar 10 kap. 4 regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att orden fängelse i högst ett år”i första

Inlämnad

2017-04-05

Förslag

1

Datum

2017-04-05

Utskottsberedning

2016/17:JuU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-29

Debatt

2017-03-30

Beslut

2017-03-30

Den 17 mars klockan 11 hålls en aktuell debatt om tryggheten i Sverige. Debatten har begärts av Moderaterna. Inrikesminister Anders Ygeman (S) deltar. Debatten kan ses direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2017-03-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) Inrikesminister Anders Ygeman (S) EU- och handelsminister Ann Linde (S) Arbetsmarknads-

Datum

2017-03-16

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Utrikesminister Margot Wallström (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Miljöminister Karolina Skog (MP) Finansminister Magdalena

Datum

2017-03-02

Motion till riksdagen 2016/17:3623 av Adam Marttinen (SD) med anledning av prop. 2016/17:108 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffskalornas minimistraff och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna

Inlämnad

2017-03-01

Förslag

1

Datum

2017-03-01

Utskottsberedning

2016/17:JuU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag