Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa
Utlåtande 2023/24:SkU17
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 31 januari 2024
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
EU-förslag om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning kritiseras (SkU17)
EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget är avsett att förenkla skatteregler för företag inom unionen.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU men anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om att företagen ska kunna ha en gemensam kontaktpunkt och kunna vända sig till en enda skatteadministration i unionen och om beräkningen av det gemensamma skatteunderlaget. Riksdagen menar att förslagen inte innebär en sådan förenkling och minskad administration som kommissionen framhåller.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-01-25
Trycklov: 2024-01-25
Alla beredningar i utskottet
EU-förslag om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning kritiseras (SkU17)
EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget är avsett att förenkla skatteregler för företag inom unionen.
Skatteutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Skatteutskottet är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU men anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om att företagen ska kunna ha en gemensam kontaktpunkt och kunna vända sig till en enda skatteadministration i unionen och om beräkningen av det gemensamma skatteunderlaget. Utskottet menar att förslagen inte innebär en sådan förenkling och minskad administration som kommissionen framhåller.
Mot bakgrund av detta föreslår utskottet att riksdagen ska lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-01-31
Dokument från debatten
- Onsdag den 31 januari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:63
- Protokoll 2023/24:63 Onsdagen den 31 januariProtokoll 2023/24:63 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa
Protokoll från debatten
Anf. 56 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Skatteutskottets utlåtande nummer 17, som vi nu ska debattera, handlar om subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget till direktiv 2023:532 kallas på engelska för Business in Europe: Framework for Income Taxation, med akronymen Befit.
Detta är den tredje subsidiaritetsdebatten och den tredje subsidiaritetsinvändningen som skatteutskottet har på kort tid gällande nya regler på skatteområdet från EU. Det är något som vi behöver diskutera.
Innan jag kastar mig över själva sakfrågan vill jag göra en liten utvikning. I natt hade jag den obehagligaste mardröm. Jag drömde att jag här och nu, i dagens kammardebatt, hade tagit fel manus och pratade om fel subsidiaritetsprövning. När jag vaknade kallsvettig var det första jag tänkte: "Äh, jag hade kommit undan med det."
Jag berättar inte detta nu för att jag helt plötsligt har fått för mig att kammaren är en lämplig plats för småprat om drömmar utan för att jag är rädd för att jag har rätt: Hade jag pratat om fel betänkande så hade jag kommit undan. Utan tvekan hade skatteutskottets eminenta kanslipersonal och experter märkt det, kanske någon av kollegorna i skatteutskottet, och möjligen talmannen, men inte så många fler. Varför är det så? Jo, för att EU-kommissionen har lagt fram åtskilliga förslag till direktiv inom skatteområdet.
Även om vi socialdemokrater delar många av kommissionens utgångspunkter är vi skeptiska till att frågor om direkta skatter hanteras på EU-nivå, framför allt i den omfattning som nu sker. Därför har vi också valt att debattera dessa subsidiaritetsprövningar och våra invändningar, trots att utskottet har varit enigt i sin kritik mot direktiven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa
I en annan subsidiaritetsprövning innan jul försökte jag introducera ett nytt ord i svenskan för att illustrera mängden av skattedirektiv som EU-kommissionen arbetar med just nu. Ordet var "akronymbingo". Nästan alla av dessa komplicerade produkter har en akronym som namn, för att någon ska känna till vad dessa direktiv handlar om: DAC, BEPS, Atad, Faster, Vida och före jul Hots. Nu är det Befit.
Detta kan låta tekniskt och komplicerat, men det är viktiga principiella frågor. För oss socialdemokrater är utgångspunkten för samarbetet inom EU att skattebasen ska bestämmas nationellt, det vill säga att rätten att ta ut direkta skatter är medlemsstatens. Det är en oerhört viktig princip.
Det arbete som kommissionen har initierat är i grunden viktigt, men det är minst lika viktigt att EU prioriterar rätt. För oss socialdemokrater är grundprincipen att det är medlemsstaterna som ska fatta beslut om direkta skatter. Detta är viktigt och måste värnas. För tredje gången menar ett enigt utskott tyvärr alltså att så inte är fallet. Det är en oroande trend.
Vi socialdemokrater är dock pragmatiska. Före jul röstade Sveriges riksdag till exempel igenom lagen om tilläggsskatt. Det är i grunden en fråga om OECD:s andra pelare och en viktig lagstiftningsprodukt för att skapa en global miniminivå när det gäller bolagsskatter. Detta kan inte göras av en ensam nationalstat, och då är det rimligt med EU-reglering och OECD-regelverk. Men den typen av regler måste vara undantaget som bekräftar regeln, inte tvärtom.
Hur tänker vi då gällande denna subsidiaritetsprövning? Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om den planerade åtgärden inte kan genomföras av medlemsstaterna själva.
En del av prövningen är också att väga förslaget mot proportionalitetsprincipen, det vill säga om unionens åtgärder är rimliga för att nå de mål som finns i fördraget. I detta fall handlar debatten om en gemensam ram för företagsbeskattning för multinationella bolag.
Kommissionen överlämnade redan 2011 ett direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, som då fick den fina akronymen CCCTB. Sedan justerades förslaget 2016 eftersom det sköts i sank av medlemsländerna, och då hette det CCTB. Nu kommer alltså kommissionens förslag tillbaka igen i liknande form men med ett nytt namn, Befit.
Enligt förslaget ska ett gemensamt skatteunderlag beräknas för de företag i en koncern som berörs av Befit-regelverket. Kort sagt innebär detta att företagsbeskattningen kommer att harmoniseras i hög grad för stora företag i Europa.
Vi socialdemokrater menar, i likhet med ett enigt skatteutskott, att förslaget är långtgående och innebär en stor inskränkning av medlemsstaternas befogenheter när det gäller direkt skatt. Vi menar att det nu är rimligt att följa implementeringen av OECD:s andra pelare, som jag nämnde tidigare, i form av lagen om tilläggsskatt, i stället för att hänga på nya regelverk på en lag som inte är prövad och där vi inte vet vilka effekterna blir av att skapa nya regelverk som hängs på andra nya regelverk. Detta är grundproblemet här i dag.
Vi menar att det inte är säkert att nyttan av harmoniserade skatteregler på detta område uppväger inskränkningen av Sveriges och andra medlemsstaters möjlighet att styra över våra egna nationella skatteregler. Därför har vi en subsidiaritetsinvändning i denna fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa
Avslutningsvis, herr talman, vill jag ge en känga åt Tidöpartierna och regeringen. I en tid när EU-kommissionen verkar för en ganska stor harmonisering inom skatteområdet är det ännu viktigare att Sverige talar med en gemensam röst. Tyvärr har vi sett ett skifte i denna fråga, som jag har nämnt tidigare här i kammaren. Detta skifte handlar om hur regeringen ser på förankringen av EU-skattefrågor.
Under hela 2000-talet har regeringar från vänster till höger säkrat en bred, blocköverskridande majoritet i dessa frågor. Det har varit bra för Sverige. Tyvärr förefaller Tidöavtalet sätta käppar i hjulet för den typen av bred och proaktiv förankring, som har skett både i Sveriges riksdag och mellan ledande större partier här i Sverige. Vi socialdemokrater beklagar detta.
Det är uppenbart för de flesta att moderater och socialdemokrater till exempel har olika syn på den svenska skattepolitiken, men vi menar att detta ska debatteras här i Sveriges riksdag och inte hanteras på EU-nivå. Historiskt har vi haft samma syn på vad som är EU-frågor just inom skatteområdet. Det är inte bra för Sverige om denna samsyn bryts.
Min bild är att kommissionens förslag när det gäller Befit har kommit till av rimliga skäl. Kommissionen vill både förenkla för företag och förhindra skattebrott. Det är i grunden bra. Vi är positiva till dessa ambitioner, men vi menar att detta inte är rätt väg att gå. Ett enigt utskott menar att detta är nationell kompetens, och det innebär ett ansvar för oss här i Sveriges riksdag. När det gäller dessa två grupper av frågor arbetar näringsutskottet med regelförenkling för företag medan skatteutskottet jobbar med skattefrågor.
Vi socialdemokrater är glada för att SD-regeringen har anslutit sig till den tidigare S-ledda regeringens mål för regelförenkling. Det är bra, men det är viktigt att SD-regeringen bekämpar skattefusk och skatteflykt med samma frenesi som den tidigare socialdemokratiska regeringen. Om vi på allvar menar att detta är nationell kompetens behöver vi göra jobbet här i Sverige. Jag menar att den nuvarande regeringen har mer att leverera på det området.
Om vi vill ha ett samhälle som håller ihop måste rätt vara rätt. Då måste också företag som klarar sig bra nationellt och globalt betala rimliga skatter. Jag vet inte om ni känner till det, men enligt OECD beskattas en tredjedel av de totala globala företagsvinsterna med under 15 procent.
Vidare, vilket är anmärkningsvärt, tillhör över hälften av de vinster som beskattas med under 15 procent företag som har sina huvudkontor i högskattejurisdiktioner, till exempel inom EU. Detta tyder på att även stora europeiska företag har en effektiv skattesats på under 15 procent. För mig indikerar detta att det behövs ett ökat arbete mot avancerad skatteplanering och skatteflykt. Detta ska huvudsakligen utföras av regeringen och här i Sveriges riksdag, inte av EU-kommissionen, då det är frågor som är möjliga att driva härifrån Sverige.
Herr talman! Det är viktigt, det är riktigt och det är nödvändigt med ett kraftfullt arbete mot skattefusk och skatteflykt. Därför yrkar jag bifall till förslaget i skatteutskottets utlåtande 17 och därmed också till utskottets motiverade yttrande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa
(Applåder)
Anf. 57 Fredrik Ahlstedt (M)
Herr talman! De internationella företagen är mycket viktiga för tillväxt och utveckling i hela EU och inte minst i Sverige. De svenska företagen har stor betydelse för svensk ekonomi och svensk tillväxt. Det är viktigt att vi nu står upp för våra svenska företag och för möjligheten för våra företag att konkurrera på den inre marknaden såväl som på den övriga marknaden.
Svenska företag har högt anseende inom Europeiska unionen och är världsledande på många områden. De är kända för sin noggrannhet och höga kvalitet på de tjänster och produkter som produceras. Svenska företag ligger också långt framme när det gäller den gröna omställningen och hållbarhetsambitioner och utmärker sig särskilt när det gäller att sänka koldioxidutsläppen. Många svenska företag arbetar också med att stärka den sociala dimensionen och säkerställa goda arbetsvillkor för sina anställda.
Konkurrenskraft för Sverige och övriga Europa är naturligtvis på många sätt avgörande för att vi ska lyckas öka tillväxten. Sverige har haft en bedrövlig utveckling de senaste åtta till tio åren när det gäller ekonomisk tillväxt, och där måste Sverige verkligen skärpa sig och bli bättre.
Herr talman! Vi moderater anser att det är viktigt och nödvändigt att förbättra funktionen på den inre marknaden särskilt vad avser förenklad administration och regelförenklingar för företagen. Det förslag som vi debatterar i dag är en del av motiveringen för att kunna genomföra det.
Vi moderater vill dock understryka att vi anser att skattepolitiken ska fortsätta att vara en del av den nationella beslutsförmågan. De skatter som behövs för att finansiera nationella åtaganden beslutas bäst nära medborgarna i respektive land, där prioriteringen mellan olika verksamheter och avvägningen kring vilka skatter som ska tas ut kan göras.
Företagsbeskattningen är ofta en viktig del i ett lands ekonomiska och politiska förhållanden och avvägningen mellan olika delar. Sverige bör därför utforma sina egna regelverk och självt avgöra hur företagsbeskattningen ska utformas.
I detta fall har kommissionen en ambitiös agenda och argumenterar för sitt förslag genom att lyfta fram olika delar som skulle kunna bli bättre med förslaget. Kommissionen vill bland annat motverka skatteflykt och skatteundandragande, och detta är naturligtvis bra. Det finns också förslag om en one-stop-shop för företagen för att det ska bli enklare för dem att lämna in deklarationer, som då kan inges på ett enda ställe.
Förslagen får nog anses vara svåra att uppfylla och genomföra, och därför kan vi inte ställa oss bakom dem. Vi anser heller inte att avvägningen när det gäller att flytta beslutskraften till Europeiska unionen motiverar den delen. Därför anser vi, precis som utskottet i övrigt, att vi ska lämna ett motiverat yttrande.
Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:63 Onsdagen den 31 januariProtokoll 2023/24:63
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 2.
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.