Vuxenutbildningen

Motion 1988/89:Ub233 av Lars Leijonborg m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub233

av Lars Leijonborg m. fl. (fp)
Vuxenutbildningen

Inledning

Med stor sannolikhet kommer vuxenutbildningen att spela en ännu större
roll i utbildningsväsendet på 2000-talet än den gör idag. I ett dynamiskt
samhälle, som både vill behålla sin position som avancerat industri- och
tjänsteland och fördjupa sin demokrati, kommer behovet av system som
medger återkommande utbildning, för att inte säga ständigt lärande, att
vara växande. Det är ett fascinerande faktum att de ideal och i stor
utsträckning också de praktiska lösningar som folkbildningens pionjärer
arbetade för, är minst lika relevanta i dagens utbildningsdebatt, som när
de först formulerades.

Det är mot denna bakgrund folkpartiet under många år ägnat folkbildnings-
och vuxenutbildningsfrågorna omfattande intresse. Vi förvaltar en
stor tradition. Många av föregångsmännen och -kvinnorna i studieförbunden
och i folkhögskolerörelsen var liberaler och frisinnade, liksom många
av dem som startade privata utbildningsinstitutioner av olika slag. Åtskilliga
av dagens högskolor startades som enskilda utbildningsanstalter. Fortfarande
är det så att många människor som är verksamma på detta falt,
och då även i den kommunala vuxenutbildningen, har sin politiska
hemvist hos folkpartiet.

Mot denna historiska bakgrund är det naturligt att vi de senaste åren har
sett som en av våra uppgifter att i vuxenutbildningsdebatten också påminna
om den utbildning av vuxna som äger rum inom företag och förvaltning
i form av personalutbildning. Det finns all anledning att ha med de
insatserna som i volym överstiger den skattefinansierade vuxenutbildningen
exklusive högskolan i bilden vid diskussioner om utformningen av
och prioritieringar inom morgondagens vuxenutbildning.

I ett längre perspektiv skulle vi vilja se bl. a. följande utvecklingstendenser
förverkligas:

Effektivare metoder att nå korttidsutbildade och andra grupper med
särskilt stora behov av vuxenutbildning.

Bättre samarbete mellan gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Levande debatt om arbetsfördelningen mellan AMU, högskolan, den
kommunala ungdomsskolan, studieförbund, folkhögskolor och personalutbildningen
för att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande
utan att för den skull en stimulerande tävlan på vissa områden hindras.

- Pedagogisk utveckling i alla delar av vuxenutbildningssystemet.

Inte minst i ett internationellt perspektiv är det viktigt att den svenska
vuxenutbildningen fungerar väl. Att kontinuerligt sörja för arbetskraftens
kompetensutveckling kommer att vara en mycket viktig konkurrensfaktor
i framtidens värld. Om vi skall lyckas i den ambitionen krävs både kreativitet
och resurser. 1 folkpartiets budgetalternativ sker i år en större satsning
på vuxenutbildning än tidigare. I regeringens budgetförslag finns
emellertid vissa anslag, t. ex. bidrag till viss central kursverksamhet riktat
till ett antal intresseorganisationer, som vi inte finner särskilt angelägna,
varför vårt budgetalternativ på vuxenutbildningsområdet också innehåller
vissa besparingar.

Folkbildning för alla

Två viktiga uppgifter för vuxenutbildningen är enligt folkpartiet att ge
människor möjlighet att i vuxen ålder kompensera brister i tidigare utbildning
samt att erbjuda människor kompetensökning inom sina yrken. Utvecklingen
går så snabbt på nästan alla områden, att de flesta människor
har behov av fortbildning och vidareutbildning återkommande.

Det är viktigt, att det fria och frivilliga folkbildningsarbetet inte begränsas
till sitt innehåll och sin inriktning. Många människor saknar anknytning
till någon folkrörelse. Även för dem skall studiecirkelns studieform
vara tillgänglig. Därför måste studieförbunden också slå vakt om den
verksamhet som erbjuder allmänheten cirkelstudier och tillgång till andra
kulturaktiviteter. Många av de verkligt korttidsutbildade hör just till dem,
som inte har kontakt med folkrörelser.

1 denna motion föreslår folkpartiet åtgärder, som innebär viss omfördelning
av resurser i förhållande till vad regeringen föreslår.

Folkpartiet föreslår att en försöksverksamhet skall genomföras inom
komvux, så att några kommuner erbjuds pröva nya vägar för bl. a. uppsökande
verksamhet och speciella ekonomiska och pedagogiska insatser.

Folkpartiet föreslår att i grundskoiekurserna inom grundvux/komvux
åter införs femgradig betygsskala.

Folkpartiet föreslår att 10000000 kr. anslås för uppsökande verksamhet
på arbetsplatser och i bostadsområden. Det innebären väsentlig omprioritering
i förhållande till regeringens förslag att anslå 60500000 kr. enbart
för uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

Folkpartiet föreslår att bidraget för studiecirklar i glesbygd höjs från 15
kr. till 20 kr. per studietimma.

Folkpartiet föreslår ökad satsning på de s. k. högschablontimmarna dels
så att deras andel ökar till ca 70% av antalet studietimmar, dels så att
höjning av bidraget enbart sker för högschablontimmarna och ej för
lågschablontimmarna.

Folkpartiet föreslår att kursplanebundna universitetscirklar åter skall få
statsbidrag.

Folkpartiet föreslår att undervisningen för invandrare i svenska språket
skall kunna göras mer flexibel och anpassad till de studerandes studievana.

Folkpartiet föreslår att 7000000 kr. anslås till folkhögskolorna utöver

Mot. 1988/89

Ub233

15

regeringens förslag. Regeringen vill finansiera bidragen till nytillkomna
folkhögskolor genom att övriga folkhögskolor får minskade resurser, vilket
folkpartiet anser är en felaktig princip.

Kommunal utbildning för vuxna

Kommunramar

Hittills har en kommun kunnat omfördela de av länsskolnämnden fastställda
s. k. kommunramarna (med tillgängliga undervisningstimmar för
olika utbildningnivåer) med högst 10% (minskning eller ökning). Denna
regel ger enligt skolöverstyrelsen alltför begränsade möjligheter till omfördelning.
Regeringen föreslår nu att vaije kommun ges rätt att årligen
omfördela upp till 300 timmar även om 10% av en kommunram
därmed överskrids.

Folkpartiet föreslår, att kommun ges rätten att under redovisningsåret
själv omfördela undervisningstimmar mellan kommunramarna. Den flexibilitet,
som därmed uppnås, är till fördel för en kommuns möjlighet att
anpassa verksamheten till det aktuella behovet.

Försöksverksamhet

Folkpartiet har tidigare föreslagit, att en försöksverksamhet knuten till
komvux skall genomföras i ett antal kommuner, innebärande, att komvux
prövar nya vägar för uppsökande verksamhet och riktade ekonomiska och
pedagogiska insatser. Syftet skall vara att stimulera korttidsutbildade till
sådana studier som motsvarar normal genomgång av högstadium/gymnasieskola.
Sådan utbildning skall vara kostnadsfri.

Försöksverksamheten bör också innebära rätt för kommun att för vissa
komvux-kurser uttaga kursavgifter av de studerande eller deras arbetsgivare.
Det kan t. ex. innebära att utbildningen finansieras av de s. k. förnyelsefonderna,
om vilka riksdagen beslutade hösten 1984 (prop 1984/85:86).

Förslaget har hittills inte vunnit riksdagens bifall. Vi anser, att en sådan
försöksverksamhet nu är mer angelägen än någonsin. Högkonjunkturen
har gjort att de som behöver extra stimulans för att studera vid komvux
lätt glöms bort, eftersom de nu har relativt lätt att få arbete.

Vi föreslår att försöksverksamheten erbjuds kommunerna och att antalet
kommuner som får tillstånd att bedriva försöken fastställs av regeringen
sedan intresset för sådan verksamhet inventerats.

Betygssystem inom grundvux/komvux

Riksdagen har beslutat ersätta den femgradiga betygsskalan för grundskolekurser
inom grundvux/komvux med betygen godkänd och icke godkänd.
Det är ett rättvisekrav för såväl elever i kommunal vuxenutbildning
som elever i grundskolan att det tidigare betygssystemet åter införs
även inom den kommunala vuxenutbildningen.

Beslutet att avskaffa betygen innebär också att en särskild kvotgrupp

Mot. 1988/89

Ub233

16

måste inforas för de elever som önskar läsa vidare i gymnasieskolan. Den
åtgärden behövs inte om tidigare betygssystem återinföres.

De särskilda hänsyn som bör tagas vid intagning av vuxenstuderande i
gymnasieskolan kan tillgodoses av intagningsnämnderna under beteckningen
fri kvot.

Riksdagens beslut om betygen innebär risk för att elever som en gång
börjat studera i den kommunala vuxenutbildningens grundskolekurser
alltid kommer att tillhöra ett eget utbildningssystem. Det var knappast
meningen, när man ville vidta åtgärder för att överbrygga utbildningsklyftan
mellan generationerna.

Studieförbunden

Uppsökande verksamhet

En av de viktigaste uppgifterna för studieförbunden är att erbjuda studier
för korttidsutbildade. Genom uppsökande verksamhet i bostadsområden
och på arbetsplatser kan man nå människor, som behöver extra stimulans
för att komma igång med studier.

De studieförbund som bl. a. genom sina medlemsorganisationer har
etablerad kontakt med de flesta arbetsplatser bör ha tillräckliga resurser
för att utan extra statsbidrag verka på arbetsplatserna. Folkpartiet anser
att visst extra bidrag kan behövas för insatser på arbetsplatser med få
medarbetare, men att regeringen föreslår ett alltför stort belopp för denna
typ av uppsökande verksamhet.

I bostadsområdena finns de korttidsutbildade, som inte nås av några
insatser på arbetsplatser invandrarkvinnor, arbetslösa, sjukpensionärer
m. fl. Även för deras behov av allmännelig bildning har bildningsorganisationema
ansvar.

En av de grupper som behöver särskild stimulans för att komma igång
med studier är de s. k. funktionella analfabeterna. Studieförbunden bör i
sin verksamhet både på arbetsplatser och i bostadsområden göra särskilda
insatser för att nå dem med erbjudande om studier.

Regeringen föreslår att 60500000 kr. anslås för planering och genomforande
av uppsökande verksamhet på arbetsplatser (E5 Vuxenstudiestöd
m. m.) medan inga särskilda medel anvisas för uppsökande verksamhet i
bostadsområden.

Folkpartiet föreslår, att totalt 10000000 kr. anslås för uppsökande verksamhet
både på arbetsplatser och i bostadsområden i syfte att nå dem som
allra bäst behöver extra stimulans för att påbörja studier.

Tilläggsbidrag inom s. k. fria resursanvändningen

För studiecirklar inom den s. k. fria resursanvändningen föreslår regeringen
att tilläggsbidraget höjs från 40 kr. till 43 kr. per timma. Folkpartiet
föreslår att tilläggsbidraget även för budgetåret 1989/90 utgår med 40 kr.
per timma. Det innebär en besparing på 2 109000 kr.

Mot. 1988/89

Ub233

17

Glesbygdsstöd

Till studiecirklar inom de kommuner som ingår i stödområdena A, B och
C enligt bestämmelserna om regionalpolitisk! stöd föreslår regeringen
oförändrat tilläggsbidrag med 15 kr. för vaije studietimme. Folkpartiet
anser, att det är angeläget att underlätta studieverksamhet i glesbygd.
Därför föreslår vi att bidraget höjs från 15 kr. till 20 kr. per studietimma.
Vi föreslår därför att 3000000 kr. anslås för denna höjning.

Schablonbidrag till studiecirkelverksamhet

Skolöverstyrelsen beräknar att det totala antalet studietimmar i studieförbundens
regi för budgetåret 1989/90 kommer att uppgå till 10 546000.
Regeringen utgår i sina budgetberäkningar från 10038000 studietimmar.

Folkpartiet anser, att SÖ:s prognos bör vara utgångspunkt för beräkning
av bidragsbehovet.

Regeringen föreslår att 6 725 500 studietimmar erhåller det högre schablonbidraget
(ca 64% av studietimmarna enligt SÖ:s prognos). Folkpartiet
anser, att den ursprungliga fördelningen mellan hög- och lågschablontimmar
70% resp 30% bör gälla. Därför föreslår folkpartiet att ca
7 553000 studietimmar (ca 72%) erhåller det högre schablonbidraget. Det
innebär att folkpartiet föreslår ca 827 500 högschablontimmar utöver regeringens
förslag. Ca 2993000 studietimmar beräknas därvid erhålla det
lägre schablonbidraget.

Regeringen föreslår att det högre schablonbidraget räknas upp med 4 kr.
per studietimma samt att det lägre schablonbidraget höjs med 1 kr. till 30
kr. per studietimma. Folkpartiet stöder förslaget om höjning av det högre
schablonbidraget men prioriterar höjning av andelen högschablontimmar
högre än höjning av det lägre schablonbidraget. Därför föreslår vi att hela
den av regeringen föreslagna höjningen tillförs det högre schablonbidraget
medan det lägre schablonbidraget även för budgetåret 1989/90 erhåller
statsbidrag med 29 kr. per studietimma.

Regeringen föreslår att antalet timmar med det högre schablonbidraget
försöksvis skall ligga fast under den kommande treårsperioden 1989
1992. Just därför bör SÖ:s prognos för antalet studietimmar vara utgångspunkt.

1 propositionen föreslås också att SÖ skall ha möjlighet till omfördelning
under treårsperioden, för det fall något studieförbund minskar sin verksamhet
med 10% eller mer. Regeringen föreslår också att SÖ skall bedöma
om skäl finns att Svenska idrottsrörelsens studieförbund (SISU) bör få
bidrag för fler högschablontimmar än vad som eljest kan utgå enligt
bestämmelserna. Vi anser, att den möjligheten bör gälla även de övriga
mindre studieförbunden KFUK-KFUMs studieförbund, Frikyrkliga
studieförbundet, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet och Sveriges
Kyrkliga studieförbund.

Mot. 1988/89

Ub233

18

Universitetscirklar

För några år sedan beslutade riksdagen att s. k. universitetscirklar, sorn
foijer av högskolemyndighet fastställda kursplaner, inte skulle vara statsbidragsberättigade.
För människor i mindre orter och i glesbygd var
universitetscirklar en utmärkt möjlighet att följa vissa högskolekursers
kursplaner. Vi anser, att kursplanebundna universitetscirklar åter bör
berättiga till statsbidrag.

Undervisning för invandrare i svenska språket

I de åtgärder som vidtas för att förbereda invandrare för ett normalt liv i
det svenska samhället ingår undervisning i svenska språket under minst
500 timmar. Denna undervisning förläggs till i regel 3 timmar per dag
under ett års tid. Maximalt får undervisning bedrivas med 20 timmar per
vecka. För vissa invandrare kan ett sådant schema säkert vara lämpligt,
men många finnér denna studieetapp alltför långdragen och påfrestande.

Folkpartiet anser, att större flexibilitet bör finnas när invandrares studier
i svenska språket organiseras. Många flyktingar är välutbildade och
har stor träning i att snabbt absorbera nya kunskaper. Därför bör möjlighet
till koncentrerad Sfi-undervisning finnas så att t. ex. de invandrare som så
önskar kan undervisas upp till 30 timmar per vecka.

Folkhögskolan

Folkpartiet anser, att de nytillkomna folkhögskolornas verksamhet inte
skall belasta övriga folkhögskolor genom minskning av deras resurser.
Därför är vi negativa till regeringens förslag att omfördela bidragsresurserna
mellan folkhögskolorna genom att varje folkhögskolas garanterade bidragsveckor
minskas med 1 %. Folkpartiet föreslår att stödet till folkhögskolorna
ökas med ca 10000 bidragsveckor för 1989/90. Det motsvarar en
ökning av statsbidraget med 7000000 i förhållande till regeringens förslag.

Bidrag till viss central kursverksamhet

Under anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet (C7) lämnas
bidrag till ett antal intresseorganisationer med kursverksamhet i egen regi i
ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, matematik
och produktionsteknik. Folkpartiet anser att denna typ av kursverksamhet
kan finansieras utan särskilda statsbidrag. Anslaget 39778000
kr. bör därför utgå ur budgeten.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommuns rätt att under redovisningsåret själv
omfördela undervisningstimmar mellan de s. k. kommunramarna,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en försöks

Mot. 1988/89

Ub233

19

verksamhet inleds inom komvux-organisationen i ett antal kommuner
innebärande intensifierad uppsökande verksamhet och särskilda
ekonomiska och pedagogiska insatser för att stimulera korttidsutbildade
till studier samt möjlighet att finansiera uppdragsutbildning
med medel från förnyelsefonder liksom möjlighet att avgiftsbelägga
vissa komvux-kurser,

3. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut
återinföra en femgrad ig betygsskala för grundskolekursema inom
komvux (grundvux),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att med utgångspunkt från skolöverstyrelsens
prognos om totalt 10546000 studietimmar anslå det högre schablonbidraget
till 7 553 000 studietimmar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att höja det högre schablonbidraget med 4 kr.
till 103 kr. per studietimma och att bibehålla det lägre schablonbidraget
29 kr. per studietimma,

6. att riksdagen under anslaget C4, Bidrag till studieförbunden
m.m., anslår 10891000 kr. utöver regeringens förslag att fördelas
med 10000000 kr. för uppsökande verksamhet och 3000000 kr. för
utökning av tilläggsbidraget i stödområdena A, B och C, samt för
det särskilda tilläggsbidraget för studietimmar inom den fria resursanvändningen
anslår 2 109000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit,

7. att riksdagen beslutar att kursplanebundna universitetscirklar
skall berättiga till statsbidrag,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet till koncentrerad undervisning i
svenska språket för invandrare,

9. att riksdagen under anslaget C6, Bidrag till driften av folkhögskolor,
anslår 7 000000 kr., motsvarande 10000 bidragsveckor, utöver
vad regeringen föreslagit,

10. att riksdagen under anslaget C7, Bidrag till viss central kursverksamhet
anslår 39778000 kr. mindre än vad regeringen har
föreslagit och därmed avskaffar detta anslag,

[att riksdagen under anslaget E5, Vuxenstudietöd m. m., anslår
60500000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit1].

Stockholm den 20 januari 1989

Lars Leijonborg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp) Isa Halvarsson (fp)

Barbro Westerholm (fp) Karl-Göran Biörsmark (fp)

Mot. 1988/89

Ub233

Kenth Skårvik (fp)
1 1988/89: Sf403

20