Tillsynsavgifter

Motion 2000/01:N355 av Ingvar Eriksson m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principer för avgiftsuttag vid tillsynsverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samordning av tillsynsverksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om certifierade företag.

Motivering

När stat och kommun eller deras myndigheter debiterar avgifter av olika
slag på medborgare och företag måste dessa avgifter enligt vår
uppfattning grundas på en utförd service, en kontroll eller annat utbyte
från samhället. Så är det inte idag. I vissa fall, och detta är inte ovanligt,
tas det ut en årlig generell avgift utan att någon från t.ex. en
tillsynsmyndighet ens besöker företaget ifråga. Kostnaderna hos t.ex.
kommunen skall helt enkelt täckas. Denna ordning är inte acceptabel och
kan t.ex. innebära att tillsynsmyndigheten inte har något incitament för att
hålla nere kostnaderna eller att anpassa regelverket för tillsynen på en
rimlig nivå. Man får ju ändå betalt för insatsen.

Olika lagar och bestämmelser som antagits under senare år har medfört
krav på tillsyn när det gäller tillämpningen och efterlevnaden av
bestämmelsen ifråga. Tillkomsten av Miljöbalken har i hög grad ökat och
försvårat detta tillsynsarbete. Följden blir att allt fler näringsidkare blir
föremål för tillsyn och kontroller från flera olika myndigheter under ett år,
och varje myndighet har rätt att ta ut en avgift för sin tillsyn. Detta medför i
sin tur ökade kostnader för näringsidkaren ifråga. En samordning av olika
tillsynsmyndigheter borde vara möjlig för att minska dessa kostnader.

Allt flera jordbruksföretag innehar någon form av miljöcertifiering. De
som anslutit sig till LRF:s Miljöhusesyn är exempel på sådana initiativ.
Myndigheternas tillsynsverksamhet bör kunna anpassas till att dessa företag
utövar en betydande egen kontroll över att regler och miljökrav efterlevs.

Reglerna för tillsynsmyndigheternas rätt att ta ut avgifter måste klarläggas
och vissa principer måste läggas fast. En tillsynsmyndighet skall aldrig ha rätt
att ta ut avgift utan att ha utfört en konkret prestation. En annan huvudregel
bör vara att avgift inte skall utgå för den näringsidkare som vid kontroll
fullföljt sina åligganden så att det inte finns något att anmärka.

Vi skulle som medborgare t.ex. aldrig acceptera att polisen vid en flygande
kontroll av bilen tog ut en avgift för denna kontroll vare sig bilen godkändes
eller gavs någon anmärkning. Om däremot i detta exempel bilägaren
tvingades återbesöka Bilprovningen fick han acceptera en kontrollavgift.

Genom vårt förslag till princip för avgiftsuttag stimuleras näringsidkare till
att följa avsedda och gällande regler för sin verksamhet. På så vis uppnås
viktiga mål t.ex. när det gäller miljö- eller djurtillsyn.

Vi anser att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till
övergripande avgiftsregler för tillsyn utifrån vad som angivits enligt ovan.

Stockholm den 4 oktober 2000

Ingvar Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Ulf Melin (m)

Lars Lindblad (m)

Per-Samuel Nisser (m)

Berit Adolfsson (m)

Inger René (m)

Anders G Högmark (m)

Patrik Norinder (m)

Lars Björkman (m)

Ola Sundell (m)