Registrerat partnerskap för homosexuella

Motion 1989/90:L408 av Anita Stenberg m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:L408

av Anita Stenberg m.fl. (mp)

Registrerat partnerskap för homosexuella

Sveriges riksdag fastslog redan 1973 att ”en samlevnad mellan två parter av
samma kön är en från samhällets synpunkt fullt acceptabel samlevnadsform”.

1987 antog riksdagen lagen om homosexuella sambor. Det är en lag som i
vissa hänseenden jämställer homo- och heterosexuella sambor. Det är dock
helt klart att denna lag inte i tillräcklig omfattning tillfredsställer homosexuella
sammanlevandes krav på att få sin samlevnad lagreglerad.

I Danmark har man infört möjligheten till registrerat partnerskap för homosexuella.
Det finns två viktiga skäl som talar för att även i Sverige skapa
förutsättningar för att registrera sitt förhållande som en i huvudsak likställd
möjlighet till heterosexuellas äktenskap.

Det första och grundläggande skälet är att homosexuell och heterosexuell
kärlek är två likvärdiga former av mänsklig närhet, gemenskap och samhörighet.
Den enda väsentliga skillnaden mellan hetero- och homosexuella är
att heterosexuella väljer en partner av andra könet medan homosexuella väljer
en av samma kön. Homosexuella som lever i en parrelation har samma
behov av att lagreglera sitt mellanhavande som heterosexuella har. Även homosexuella
medborgare måste ges möjlighet att inför omgivningen och samhället
legalisera sitt förhållande.

Det andra skälet är att många homosexuella lever med ett stort mått av
självförakt inför sin egen förmåga till kärlek. Det är ett självförakt som grundar
sig på omgivningens okunskap om homosexualitet och oförmåga till att
erkänna de homosexuellas rätt till ett fullvärdigt liv. Detta leder ofta till att
många döljer sin läggning och tvingas leva ett dubbelliv, som tär på de
mänskliga krafterna. Med en större öppenhet kring homosexualiteten skulle
samhället tillföras mycket positiv och kreativ kraft som skulle komma oss
alla till del.

1 dag har homosexuella inte samma valmöjligheter som heterosexuella.
Subjektiva skäl för homosexuella och objektiva skäl för samhället talar för
att ge homosexuella möjlighet att liksom heterosexuella välja den levnadsform
som passar var och en bäst. Denna möjlighet måste då också innebära
valet mellan att leva ensam, tvåsam eller flersam.

Hemställan Mot. 1989/90

Med hänvisning till det anförda hemställs L408

att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lag som ger homosexuella
möjlighet att få sin samlevnad lagreglerad i ett registrerat
partnerskap.

Stockholm den 19 januari 1990

Anita Stenberg (mp)

Kent Lundgren (mp) Inger Schörling (mp)

Gösta Lyngä (mp) Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goés (mp)