Ökat statligt stöd till Göteborgs Symfoniker

Motion 1992/93:Kr324 av Erling Bager m.fl. (fp, c, s, m, kds, nyd, v)

I Sverige finns tre stora professionella symfoniorkestrar,
Stockholms Filharmoniska Orkester, Radions
Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker vid Göteborgs
Konsert AB. Alla är bemannade med 100 musiker, vilket är
10--15 färre än de främsta orkestrarna i världen.

Under senare år har Göteborgs Symfoniker nått
avsevärda konstnärliga och publika framgångar. Orkestern
attraherar eftersökta världsdirigenter och solister. Den
genomför succéartade turnéer i Europa, Amerika och Asien
och har en omfattande skivproduktion, numera uteslutande
för det välrenommerade skivbolaget Deutsche
Grammophon. Konserterna är alltid belagda till minst 90
%. Den omfattande barn- och ungdomsverksamheten
täcker inte alls behovet. Orkestern är den enda arrangören
av professionell kammarmusik i Göteborg.

Några fakta från spelåret 1991/92:
n

Antal
Besökare
Orkesterkonserter
93
94 240
Turnékonserter
22
35 559
Kammarkonserter
31
8 284

Av totalt ca 143 000 besökare har 20 000
varit barn och ungdom.

8 skivinspelningar för Deutsche Grammophon med
bland annat Griegs kompletta orkestermusik och för
Caprice Rosenborgs Symfoni nr 4.

Neemi Järvi har för 10:e spelåret i rad varit chefdirigent.

Göteborgs Konsert AB har en omfattande
uthyrningsverksamhet av konserthusets salar och foajéer till
olika konsert- och evenemangsarrangörer. Antalet
uthyrningstillfällen 1991/92 var ca 300 st.

Omräknat till helårsverksamhet sysselsätts ca 138 fasta
och 30 tillfälligt anställda.

Ekonomi

Under senare år har Göteborgs Konsert AB haft balans
mellan kostnader och intäkter. Detta har kunnat uppnås
genom att statliga och kommunala bidrag har kunnat
kompletteras med dels ökande intäkter från konserter och
uthyrningar, dels genom ett femårigt sponsoravtal med AB
Volvo som sträcker sig t.o.m. år 1993. Det ger 2,2 milj.kr.
per år att främst användas till turnéer och skivinspelningar.

Från årsredovisningen 1991/92 kan i sammandrag utläsas
n
Rörelsens intäkter (tkr)
Biljettintäkter
6 637
Turnéintäkter
4 031
Sveriges Radio
330
Lokaluthyrningar
2 637
Diverse intäkter
1 982
Summa intäkter
15 617
Anslag och bidrag
Statligt
18 690
Kommunalt
35 731
Totala rörelseintäkter
70 048 nRörelsens
kostnader
Personal
52.146
Administration
4 963
Lokalkostnader
6 586
Turnéer och gästspel
6 152
Övrigt
1 388
Summa kostnader
71 235

Fördelning av statliga grundbelopp

Det statliga bidraget utgår i form av grundbelopp.
Göteborg Konsert ABs tilldelning under innevarande
budgetår är 135 grundbelopp. Stockholms
Konserthusstiftelse fick tidigare 170 grundbelopp. I pengar
skiljer det 4,6 milj.kr. (inkl. lönekostnadspålägg) till
Stockholms förmån.

Under året har det ekonomiska ansvaret för Stockholms
konserthus överförts till Stockholm läns landsting. Det
statliga stödet till konserthusstiftelsen -- motsvarande 170
grundbelopp -- har överförts till Skansen.

Ojämlikheten mellan Stockholm och Göteborg kvarstår
dock eftersom 135 grundbelopp fortfarande utgår till
Göteborg. Dessutom har en summa på 15 mkr överförts till
konserthusstiftelsen i Stockholm för vård av fastigheten.
Något sådant stöd har aldrig utgått till Göteborgs konsert
AB.

Det finns ingen saklig grund för denna skillnad. Tvärtom
har en statlig orkesterutredning år 1989 konstaterat att
orkestrarna och deras verksamhet är helt likvärdiga och bör
ha samma ekonomiska stöd. I detta instämde även
remissinstanserna.

Behovet av utökat statsbidrag till Göteborgs Symfoniker

Göteborgs Symfonikers behov av utökat statligt bidrag
är mycket konkret. Vi anser därför att utöver det föreslagna
stödet skall ytterligare 35 grundbelopp från staten tillföras.
Detta bör ske genom en omfördelning inom ramen för det
totala antalet grundbelopp som avsätts för landets
musikinstitutioner. Med en sådan förstärkning kan
Göteborgs Symfoniker genomföra följande aktiviteter:
Utöka antalet konserter. Med en nära nog 100-procentig
beläggning på konserterna finns det underlag för
utökning.Bibehålla och även utveckla kammarmusiken.
Göteborgs Konsert AB är den enda arrangören av
professionell kammarmusik i Göteborgsregionen. P.g.a. av
att kostnaderna har stigit mer än anslagsuppräkning och
biljettintäkter står man i värsta fall inför en nedläggning av
kammarmusiken. Detta skulle drabba både pubik och
musiker, eftersom kammarmusikspelet är en nödvändig del
av en orkestermusikers underhåll och utveckling av sitt
kostnärskap.Utöka verksamheten för barn och ungdom.
Man har varit mycket framgångsrik i sin barn- och
ungdomsverksamhet men kan inte på långa vägar tillgodose
efterfrågan. Inte minst kommunerna utanför Göteborg
efterfrågar en utökad verksamhet. Det finns många idéer om
hur denna verksamhet kan utvecklas i samarbete med
förskola, skola och drama och bild i Göteborgsregionen.
Utveckla konsertformerna och bland annat satsa på
festivaler. Under 1993 sker dessutom en ytterligare
utveckling av Göteborgs Symfoniorkesters arbete, genom
att en stor festival med temat Paris 1920 genomförs i
Göteborg.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Göteborgs Symfoniker för
budgetåret 1993/94 genom en omfördelning anvisas
ytterligare 35 grundbelopp utöver de föreslagna.

Stockholm den 26 januari 1993

Erling Bager (fp)

Marianne Carlström (s)

Sonja Rembo (m)

Rune Thorén (c)

Ingrid Näslund (kds)

Stefan Kihlberg (nyd)

Johan Lönnroth (v)

Ingela Mårtensson (fp)

Karl-Erik Svartberg (s)

Sten Svensson (m)

Marianne Andersson (c)

Kenth Skårvik (fp)

Harry Staaf (kds)