med anledning av skr. 1998/99:63 En nationell strategi för avfallshanteringen

Motion 1998/99:MJ7 av Göte Jonsson m.fl. (m)

Allmänt

Skrivelsen "En nationell strategi för avfallshanteringen" är i
huvudsak en sammanfattning av den befintliga lagstiftningen
på området och beskriver hur avfallet hanteras idag. Det
finns inga stora nyheter i dokumentet utöver vad som redan
tidigare presenterats i Naturvårdsverkets Aktionsplan avfall.
Skrivelsen bygger i stor utsträckning på de principer som
redovisades i Avfallspropositionen, juni 1997, och i
Miljömålspropositionen, maj 1998.

Regeringen säger sig med skrivelsen till riksdagen vilja informera om sin
politik för hantering av avfall. Ett annat sätt att se på saken är att
skrivelsen
tillkommit som ett svar på EU:s kritik 1998 om att Sverige inte uppfyllde
kraven om upprättandet av en nationell avfallsplan. Tyvärr märks det också i
dokumentet att det inte är en genomtänkt strategi för avfallshantering som
läggs fram utan snarare ett försök att undvika fortsatt kritik från EU. Det är
naturligtvis inte bra att Sverige i ett Europaperspektiv tappar mark på
miljöområdet, men det är ett naturligt och direkt resultat av den social-
demokratiska regeringens förfelade och tvehågsna miljöpolitik.

I strategin för avfallshanteringen saknas insikt om vikten av samverkan
mellan lagstiftningen och marknadsekonomin som är en förutsättning för att
ge Sverige en dynamisk och framåtsyftande avfallshantering. I dokumentet
tas ingen hänsyn till den snabba utvecklingen på området de senaste åren
som innebär att det som tidigare betraktades som avfall idag kan betraktas
som värdefulla restprodukter, med vilka företag bedriver handel. Vid FN:s
konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, där bland annat
den så kallade Riodeklarationen med principer för miljöarbetet och
handlingsprogrammet Agenda 21 undertecknades, betonades utvecklingens,
marknadsekonomins och den ekonomiska tillväxtens betydelse för ett
framgångsrikt miljöarbete. Regeringen visar i skrivelsen att man ännu 1999
inte förstått de grundläggande marknadsmekanismernas betydelse för ett
effektivt och framåtsyftande arbete på miljöområdet.

Skatt på avfall

Regeringen anger som sin avsikt att föreslå riksdagen att
införa en skatt på avfall som deponeras från den 1 januari
2000. Syftet med avfallsskatten är, enligt regeringen, att
skapa ekonomiska incitament för att minska deponering
successivt innan förbuden om deponering av brännbart
utsorterat avfall och förbudet mot deponering av organiskt
avfall träder i kraft 2002 respektive 2005.

Moderata samlingspartiet avvisar planerna på en avfallsskatt. Även i
framtiden kommer det, om än i betydligt mindre utsträckning än idag, finnas
ett behov av deponering av vissa typer av avfall. Det kan gälla avfall som i
sig inte utgör någon miljöfara men där det ekonomiskt och miljömässigt
finns stora fördelar med deponering. En generell skatt på deponering av
avfall medför att kostnaderna för deponering ökar vilket får som följd att
avfall som borde läggas på deponi istället riskerar att behandlas eller
användas på ett för miljön sämre sätt.

Med en skatt på avfall försvåras teknikutvecklingen vad gäller nya och
miljömässigt bra behandlingsmetoder för avfall. Kommunernas och de
enskilda avfallsbolagens möjligheter att utarbeta och utveckla lokala
ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningar förvåras. Biogasutvinning ur
deponier är exempel på lokalt anpassade energisystem där den biologiskt
lättnedbrytbara delen av avfallet används. Ett annat positivt exempel är de
system för biobäddar som utvecklats under senare år. Det är av yttersta vikt
att denna typ av ekologiskt och ekonomiskt hållbara system där man kan
ersätta fossila bränslen och drivmedel och samtidigt reducera mängderna
avfall som slutgiltigt läggs på deponi inte omöjliggörs av regeringens
planerade avfallsskatt.

Transport av avfall

I regeringens skrivelse sägs utöver det som anförs i avsnittet
gränsöverskridande transporter av avfall ingenting om
transporter av avfall inom landets gränser. Detta är en stor
brist. En nationell strategi för hantering av avfall bör
rimligen analysera systemet för avfallshantering med
avseende på transporterna av avfall och framförallt huruvida
själva systemet i sig framtvingar transportsträckor som gör
att de ekologiska och ekonomiska vinsterna av systemet kan
ifrågasättas. Framförallt finns det anledning att ifrågasätta de
miljömässiga motiven för transport av avfall från orter i
glesbygd till anläggningar som ligger långa vägar från
källan.

Moderata samlingspartiet anser att lagstiftningen på avfallsområdet måste
vara utformad så att det är möjligt att på lokal och regional nivå välja
alternativa lösningar för hanteringen när detta är miljömässigt och
ekonomiskt motiverat. Kan t. ex. Kiruna kommun visa att det finns ett
miljömässigt och ekonomiskt bättre alternativ till att transportera de 1 800
ton returpapper som man årligen samlar in till en återvinningsanläggning i
västra Småland, så ska de ges möjlighet att välja detta alternativ. Vidare
betonar Moderaterna vikten av en helhetssyn på miljöområdet, vilket innebär
att målen med miljöarbetet ska betonas och inte medlen. De metoder och
verktyg som bäst uppfyller målen måste väljas vilket samtidigt utgör en
garanti för att så hög kostnadseffektivitet som möjligt uppnås i miljöarbetet.

Källsorteringen

Det blir allt mer uppenbart att den utökade källsorteringen
inte fungerar i kommunerna. Enligt en enkät genomförd av
Kommunförbundet om hur det nuvarande systemet fungerar
konstateras att enbart i 12 % av kommunerna fungerar
insamlingen bra. Problemet är inte enbart nedskräpning vid
avfallsstationerna. Rent sanitära olägenheter har uppstått på
många håll varvid många människors närmiljö blivit negativt
påverkad. Enligt en rapport från Arbetarskyddsstyrelsen är
det allt svårare att rekrytera personal till sophanteringen
vilket till stor del beror på den slitsamma och ohälsosamma
arbetsmiljön.

Utan att vara negativ till källsorteringen som princip anser Moderata
samlingspartiet att det är hög tid att göra en förutsättningslös utvärdering av
systemet för källsortering. Källsorteringen och ännu mer den utökade
källsorteringen ger kommunerna merkostnader samtidigt som det råder
oenighet om huruvida dessa merkostnader är miljömässigt motiverade.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planerna på en skatt på avfall,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om transport av avfall,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om källsortering.

Stockholm den 24 mars 1999

Göte Jonsson (m)

Ingvar Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Lars Lindblad (m)

Per-Samuel Nisser (m)

Berit Adolfsson (m)

Inger René (m)

Anders G Högmark (m)

Patrik Norinder (m)

Lars Björkman (m)