med anledning av prop. 1995/96:148 Lokal samverkan mot arbetslösheten

Motion 1995/96:A27 av Per Unckel m.fl. (m)

Propositionen

Regeringen förslår i proposition 1995/96:148 en
försöksverksamhet i vissa kommuner för att pröva nya
samverkansformer i syfte att minska arbetslösheten. En friare
användning av arbetslivsutvecklingen föreslås också.
Förhoppningen är att det skall gå att finna sådana former för
samarbete mellan kommunerna å ena sidan och de statliga
arbetsmarknadsmyndigheterna å den andra att resurserna kan
utnyttjas mera effektivt.

Förslagen bör också ses mot bakgrund av ett uttalande i den nytillträdda
regeringens regeringsförklaring: "Kommunernas roll i arbetsmarknads-
politiken utvecklas. Det är kommunerna som har kunskaperna om de lokala
förutsättningarna och lösningarna."

Principiella överväganden

Arbetslösheten i Sverige är rekordhög. Trots
högkonjunkturen de senaste åren har den inte heller sjunkit.
Det visar att de arbetslöshetsproblem Sverige har är av
strukturell natur.

Skall arbetslösheten mera markant kunna pressas tillbaka krävs det att
företag kan växa och nyetablera. Den offentliga verksamheten kommer inte
att kunna anställa fler, snarare tvärtom.

En politik mot arbetslösheten måste mot denna bakgrund bli en politik för
fler och växande företag. En sådan politik måste bygga på fyra principer:

- en dynamisk lönebildning
-
- lägre skatter på arbete och företagande
-
- en flexibel arbetsrätt
-
- en effektiv arbetsmarknadspolitik.
-
Uppgiften att ge företagandet nya förutsättningar att
utvecklas är mycket stor. Den måste göras till regeringens
och riksdagens helt dominerande utmaning om
arbetslöshetsbekämpningen skall ha någon möjlighet att bli
framgångsrik.

Regeringens politik präglas dessvärre inte av denna insikt. Tvärtom har
företagandet motverkats, samtidigt som arbetsmarknadspolitiken bedrivits i
alltmer hugskottsbetonade former.

Propositionens förslag

Regeringens proposition skulle kunna ses från rent praktiska
utgångspunkter. Betraktad på så sätt är det lätt att instämma i
strävan att bättre söka utnyttja de samlade resurser som
satsas på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, av staten och av
kommunerna. En trots allt begränsad försöksverksamhet
borde kunna bidra till att öka kunskaperna om olika insatsers
effektivitet.

Mot detta kan, inte utan fog, hävdas att sådana förändringar som
propositionen skisserar, riskerar att leda vidare till en betydande förstörelse
av normala och nödvändiga villkor på en fungerande arbetsmarknad. Det
gäller desto mer som ingenting tyder på att regeringen insett betydelsen av att
genomföra de rörlighetsskapande strukturförändringar som vi just förordat.

En utveckling av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik i den riktning
propositionen anger kan mycket väl resultera i etableringen av vad som
kommit att kallas för en tredje arbetsmarknad, en arbetsmarknad som det i
realiteten inte går att ta sig ur för den som en gång tvingats dit. Att en stor,
sannolikt dessutom växande, grupp skulle hänvisas till en yrkeskarriär i
bidragsjobb är inte något tilltalande framtidsperspektiv.

Vi har mot den här angivna bakgrunden starka reservationer gentemot den
riktning arbetsmarknadspolitiken enligt regeringens mening nu
uppenbarligen skall utvecklas i. Våra reservationer förstärks av att andra
delar av den framtida arbetsmarknadspolitiken är okända och inte kommer
att presenteras förrän senare under våren.

Den försöksverksamhet regeringen nu föreslår bör enligt vår mening
begränsas. Vi är, trots de här angivna reservationerna, beredda att acceptera
regeringens förslag om en försöksverksamhet i vissa kommuner med nya
samverkansformer mellan staten och kommunerna, men med den viktiga pre-
ciseringen att den entydigt skall inriktas mot att främja arbetslösas möjlighet
att få arbete i företagen på marknadsmässiga villkor.

Vi vill emellertid starkt understryka dels behovet av fristående utvärdering
också under försöksverksamhetens gång, dels att nära kontakter i försöks-
kommunerna också måste etableras med företagen. Genom den sistnämnda
insatsen kan risken för oönskade snedvridande effekter minskas.

Regeringens förslag om en utvidgad möjlighet att anvisa arbetslivs-
utveckling biträder vi däremot inte. Förslaget innebär i realiteten att
praktiskt
taget allt arbete eller utbildning skall kunna ske på a-kassa eller KAS och på
obegränsad tid.

Frågor om vilket arbete eller utbildning som bör kunna ske medan
ersättning från a-kassa utgår tillhör uppenbarligen de frågor som regeringen
överväger inför vårens arbetsmarknadspolitiska proposition. Dessa spörsmål
inbegriper mycket grannlaga överväganden bl.a. om hur en riktig incita-
mentsstruktur skall kunna främjas. De förslag regeringen nu för fram bör
anstå till dess förslagen om arbetsmarknadspolitiken i stort har redovisats.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den föreslagna försöksverksamhetens inriktning
mot marknadsmässiga arbeten i företagen, om fristående utvärdering
och om företagens aktiva medverkan,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om utvidgad möjlighet
att anvisa arbetslivsutveckling i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 27 mars 1996

Per Unckel (m)

Kent Olsson (m)

Patrik Norinder (m)

Christel Anderberg (m)

Anna Åkerhielm (m)

Per Bill (m)

Olle Lindström (m)

Ulf Melin (m)

Jan Backman (m)

Ulf Kristersson (m)

Annika Jonsell (m)