avlngridSundbergm.fi. med anledning av prop. 1988/89:18 om TV-avgiften

Motion 1988/89:Kr2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Kr2

avlngridSundbergm.fi.
med anledning av prop. 1988/89:18 om TV-avgiften

Enligt propositionen skall uppbörden av mottagaravgifter och avgiftskontrollen
överföras från televerket till Sveriges Radio. Verksamheten skall
skötas av ett nybildat dotterbolag, Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB).
Verksamheten skall regleras genom särskild lagstiftning.

För närvarande kan obetalda mottagaravgifter inte drivas in utan föregående
prövning av domstol. Men enligt förslaget skall televisionsavgifterna
med den nya ordningen kunna drivas in omedelbart, dvs. utan domstolsprövning.
Detta anges medföra flera fördelar. Bl.a. åberopas: ” att

domstolsväsendet inte behöver belastas med en rad beslut om obetalda

avgiftsräkningar”, samt att ” omedelbar exigibilitet i avgiftsärenden

bidrar naturligtvis till att skapa en rationell administration av verksamheten
med debitering och inkassering av avgifter”.

Förslaget är baserat på en säregen syn på rättsordningen. Ett bolag,
RIKAB, vilket även i propositionen beskrivs som ”ett enskilt organ”, ges en
särställning gentemot sina motparter, medborgare med TV-apparater. Om
part A (RIKAB) anser part B (medborgaren) betalningsskyldig förvandlas
detta till ett faktum. Någon rättslig prövning behövs inte innan indrivning
kan ske. Den enskildes anspråk på rättssäkerhet lämnas därhän. Detta kan
inte accepteras. Inte i framtiden bör obetalda mottagaravgifter heller kunna
drivas in utan föregående prövning av domstol.

Om avgiften inte betalas trots påminnelse utgår enligt propositionen en
tilläggsavgift på 40 % på krävt belopp. Det är inte rimligt att ena parten i ett
fordringsförhållande drabbas av en sådan merkostnad på grund av för sen
prestation. Det säger sig självt att denna avgift kommer att upplevas som ett
straff av den som skall erlägga den. En sådan ordning kan inte godtas. Även i
detta sammanhang bör RIKAB behandlas som andra borgenärer.

I propositionen betonas vikten av att uppbördssystemet utformas så att de
avgiftsskyldiga verkligen fullgör sina skyldigheter. Som vi ovan framhållit får
systemet dock inte avvika från grundläggande rättsliga principer. Enligt vår
mening bör de regler om särskild avgiftskontroll, bl.a. pejling, som
lagförslaget innehåller samt vid behov sedvanliga rättsliga åtgärder, vara
tillräckliga för att säkerställa att vederbörliga avgifter erläggs till RIKAB.

Enligt förslaget skall det vara möjligt att överklaga RIKAB :s debiteringar
av televisionsavgifter, påminnelseavgifter och eventuella tilläggsavgifter.
Den som vill klaga måste emellertid börja med att begära att RIKAB skall
ompröva debiteringen. Endast om omprövning inte sker skall den enskilde
kunna överklaga beslutet till kammarrätt. En sådan ordning är ogynnsamma

re för den enskilde än vad som gäller enligt förvaltningslagen. Enligt denna Mot. 1988/89
skall beslutande myndighet ompröva beslutet bl.a. om det kan ske snabbt och Kr2
enkelt. Sker inte någon ny prövning går ärendet direkt till högre instans. Men
när det gäller RIKAB:s beslut är det en förutsättning att RIKAB prövar
frågan på nytt innan domstol får ärendet. Är syftet att trötta ut de klagande?

Åtskilliga icke juridiskt skolade människor ger upp om de inte har framgång
då de klagar första gången. Det finns ännu en aspekt på RIKAB:s rätt att
ompröva egna beslut. Då en myndighet enligt förvaltningslagen omprövar ett
beslut torde det ske med juridiskt kompetent personal. Någon sådan garanti
finns självfallet inte i fråga om bolaget RIKAB. Av dessa skäl bör
propositionens förslag inte godtas.

Enligt propositionen skall TV-avgift betalas tillbaka till den avgiftsskyldige
sedan han anmält hos bolaget att innehav av TV-mottagaren har upphört.

Om beloppet är lägre än 100 kronor skall det dock inte betalas tillbaka. Detta
motiveras med att RIKAB kan få administrativa problem om även ”mycket
små belopp behövdes betalas tillbaka”. Någon motsvarande inskränkning då
det gäller belopp som skall tillfalla RIKAB finns emellertid inte. Tvärtom
torde man kunna utgå ifrån att den påminnelseavgift som enligt propositionen
RIKAB skall få påföra den avgiftsskyldige bör vara klart lägre än 100 kr.

Den tilläggsavgift som föreslås kunna utgå skall motsvara 40 % av avgiftsposten
för den aktuella perioden. Med dagens färg-TV-avgift innebär detta 98
kr. 100 kr. kan inte anses vara en försumbar summa, allra minst mot
bakgrund av att det är fråga om återbetalning av medel som RIKAB enligt
huvudregeln inte har någon rätt till. Om RIKAB skall ha rätt att innehålla
vissa avgifter på grund av administrativa skäl bör gränsen sättas avsevärt
lägre än 100 kr., förslagsvis 25 kr.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig
författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att obetalda mottagaravgifter inte skall
kunna drivas in utan föregående prövning av domstol i enlighet med
vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att RIKAB inte skall äga rätt att pålägga
avgiftsskyldiga en tilläggsavgift på 40 % på krävt belopp i enlighet med
vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att RIKAB :s beslut skall kunna överklagas
hos kammarrätt utan föregående omprövning hos RIKAB i enlighet
med vad som i motionen anförts,

4

4. att riksdagen beslutar att den övre gränsen för belopp som Mot. 1988/89

RIKAB av administrativa skäl får underlåta att återbetala skall vara 25 Kr2

kr.

Stockholm den 22 november 1988
Ingrid Sundberg (m)

Lars Ahlmark (m) Göran Åstrand (m)

Lars G Ahlström (m) Elisabeth Fleetwood (m)

Karin Falkmer (m)

5