med anledning av prop. 1987/88:155 om skydd för företagshemligheter

Motion 1988/89:L1 av Elisabet Franzén m. fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Elisabet Franzén m. fl. (mp)

med anledning av prop. 1987/88:155 om skydd för
företagshemligheter

Mot.

1988/89

L1

Propositionen syftar till att stärka företags skydd mot att företagshemligheter
röjs. I sin strävan har regeringen underlåtit att ta hänsyn till samhällets och
enskildas intressen i relation till företagen. Den vill ta ifrån de anställda vid
ett företag möjligheten att ta sitt personliga ansvar. Stat och näringsliv går
här hand i hand för att hindra allmänhetens insyn i företag som begår
miljöbrott, vapensmuggling, arbetsmiljöbrott osv.

Man borde snarare planera åtgärder som stöder och skyddar dem som
följer Boforsingenjören Ingvar Bratts exempel och berättar om saker som de
vet är farliga eller brottsliga. Vi ifrågasätter också huruvida hemlighetsmakeri
är till gagn för industri och näringsliv och vi vill sätta under debatt vem som
skall definiera vad som är en företagshemlighet.

Vi motsätter oss lagförslaget av flera skäl:

— Enligt lagförslaget är en företagshemlighet ett förhållande som näringsidkaren
av någon anledning önskar hålla hemligt och som kan medföra
skada för näringsidkaren om det blir känt. Det kan gälla nya tekniska
konstruktioner, affärsförbindelser eller finansieringsformer - men det
kan också gälla nedgrävda gifttunnor eller vapensmuggling. Det är inte
acceptabelt med en definition som är så vid och oprecis, att olagligheter
eller sådant som utgör livsfientlig verksamhet kan få stämplas som
företagshemligheter.

Från fackligt håll har man uttryckt farhågor att näringsidkare kan
komma att ensidigt sekretessbelägga information. Lagen skulle på så sätt
även kunna få arbetsrättsliga konsekvenser.

— Enligt nuvarande lagstiftning måste en ”företagsspion” inte bara ha
skaffat sig företagshemligheten med avsikt utan också gjort det i avsikt att
skada företaget eller skaffa en fördel. I det nya förslaget krävs inte detta,
utan en person kan dömas till företagsspioneri så snart han skaffat sig själv
kunskapen. Personen behöver alltså inte använda uppgiften eller vidarebefordra
den för att bli betraktad som brottsling. Straffen för att inhämta
kunskap föreslås bli synnerligen höga; upp till sex års fängelse och plikt att
ersätta företaget för den skada som kan ha uppkommit genom att
hemligheten röjts.

— Den som befattar sig med uppgifter som tagits fram genom företagsspioneri
enligt lagförslagets definition skall dömas till böter eller fängelse. Det
betyder att en person, som tar emot bevis på att ett företag brutit mot
lagen, skall kunna dömas till straff. Det kan bli en försvagning av
meddelarskyddet.

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr Ll

— Om lagförslaget antas, blir det svårare att avslöja kriminell verksamhet Mot. 1988/89

inom ett företag. Brottslig verksamhet kan avslöjas genom att en anställd L1

sätter sin lojalitet till rikets lag före företagets intresse. Avslöjandet av
Boforsskandalen är bara ett exempel. Genom att anta propositionen
skulle riksdagen kriminalisera och bestraffa den som försöker avslöja
oegentligheter i företag. Det blir ett grovt brott att avslöja brottslig
verksamhet.

— Även juridiskt tillåten aktivitet kan vara livsfientlig:

• Försäljning av livsmedel av undermålig kvalitet

• Tillverkning av läkemedel med farliga biverkningar

• Multinationella företags manipulerande med marknader i tredje
världen; t. ex. då ammande mammor förleds att övergå till att använda
torrmjölk, som är kostsamt och olämpligt i områden med dåligt vatten.

Ofta är det de anställda inom berörda företag som först känner till

missförhållandena. Det är viktigt att de kan informera omgivningen utan
att riskera straff.

Propositionen åsidosätter samhällets och enskildas rätt till skydd mot
sådan aktivitet hos företag som är till skada för människor och natur.

— Man kan beskriva förändringen i samhällets och näringslivets moral så, att
den har förskjutits från det gamla liberala idealet att ”man har frihet att
göra allt som inte skadar andra” över tanken att ”man har rätt att göra allt
som inte är i lag förbjudet” till dagens ”man kan göra allt som är
ekonomiskt lönsamt, bara man inte blir upptäckt”.

Nu vill regeringen gå näringslivet till mötes genom att lagstifta för att
lagbrott inte skall upptäckas.

Samtidigt växer en etisk kodex fram hos allt fler individer i dag. Den
föreskriver lojalitet mot andra människor, samhälle och natur. Att nu
införa en lag som bromsar den positiva utvecklingen är helt felaktigt.

— Den föreslagna lagens huvudprincip är att ett företag skall hålla andra
företag inom samma bransch utanför nya upptäckter. Detta är en följd av
att utvecklingen finansieras av företaget självt och att det måste få rimlig
ekonomisk kompensation för sin satsning. Det är emellertid helt i strid
med accepterad praxis inom vetenskaplig verksamhet, där just spridningen
av information är en förutsättning för den dynamiska utvecklingen.

Det vore utan tvekan till fördel för affärs- och industrivärlden om en sådan
anda toge över också inom dessa fält. Denna målsättning kan på sikt
uppfyllas genom att finansieringen av know-how görs enligt helt andra
principer.

Lagförslaget är egendomligt radikalt i sina konsekvenser med tanke på att
propositionen inte anger några avgörande skäl till att skärpa nuvarande
lagstiftning. Vi anser att denna ger ett tillräckligt skydd mot stöld av
företagens know-how. Det vore tvärtom önskvärt att gällande lagstiftning
arbetas om, så att det blir svårare än i dag att dölja olagligheter och oetiska
förhållanden.

Vi lever i en tid då näringsliv, multinationella företag och andra kapitalintressen
blivit allt mäktigare. Investeringar i ny teknik - t. ex. genteknik medför
enorma investeringar och förräntningskrav. Det är då lätt för ett
företag att missbruka sin makt för att uppnå ekonomisk vinst. Det är farligt

att lägga munkavle på dem inom ett företag som sätter etik, lagar och Mot. 1988/89

bestämmelser över vinstintressena och genom sitt personliga mod och L1

ansvarstagande avslöjar förhållanden, som företagen vill undanhålla allmänheten,
press och myndigheter.

Informationsfriheten inskränks. Yttrandefriheten hotas. Demokratin är i
fara.

Hemställan

Med stöd av det ovan anförda hemställer vi

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:155,

2. att riksdagen begär att regeringen skall undersöka hur ett friare
och öppnare informationsflöde kan uppmuntras mellan företag och
andra intressenter.

Stockholm den 8 oktober 1988
Elisabet Franzén (mp)

Kent Lundgren (mp) Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp)

A i'

. . ‘ , ‘ i . ;

t ■

gotab Stockholm 1988 15905