Energiskatterna

Motion 1989/90:Sk631 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk631

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Energiskatterna

Den svenska energipolitiken har under hela 80-talet präglats av en brist på
konsekvens, sorn varit mycket olycklig. Det gäller hela politiken i stort, men
också viktiga delavsnitt som energiskattepolitiken. Det är i princip omöjligt
att förverkliga viktiga mål som kärnkraftavveckling, främjande av inhemska,
förnybara energislag, utan en skatte- och avgiftspolitik som verkar
i samma riktning. Det är lika omöjligt att genomföra effektivisering och sparande
om inte skatter och avgifter uppmuntrar detta.

Det senaste exemplet på beslut som försvårar en ansvarsfull energipolitik
är införandet av moms på energiområdet. Även om denna kombineras med
punktskatter har dess införande minskat möjligheterna att med hjälp av
skatter och avgifter styra konsumtion och produktion inom energisektorn.

Energimomsen innebär dessutom en oacceptabel övervältring av kostnader
från industrin till hushållen, uttryckt i regeringens skatteproposition på
1989/90:50 på följande sätt: Mervärdesskatt på energi innebär att industrin som
är mervärdesskatteskyldig - helt och hållet kan lyfta av skatten på energiråvaror,
medan hushållen - som inte är mervärdesskatteskyldiga - får
betala skatten fullt ut.

Vpk har istället föreslagit punktskatter på energiområdet som belastar
både industri, hushållen, energiproducenter och energikonsumenter. Vi avser
att återkomma till ämnet i samband med behandlingen av MIA:s slutbetänkande
sommaren 1990.

Vänsterpartiet kommunisterna lägger i denna motion fram vissa förslag
till förändringar inom energiskatteområdet. Energipolitiken behandlas på
ett övergripande sätt i en särskild motion. I denna förespråkas snabb avveckling
av kärnkraften, energieffektivisering, sparande och övergång till miljövänliga,
huvudsakligen inhemska och förnyelsebara energikällor.

Kärnkraften

De stora och onödiga satsningarna på kärnkraften har medfört stagnation i
utvecklingen av förnyelsebara energikällor. Elenergi från kärnkraften säljs
till underpris. Finansieringsavgiften täcker inte kommande behov för omhändertagande
av avfall mm. För närvarande kommer ca 50% av den producerade
elenergin från kärnkraften. Priset på denna motsvarar inte de totala
kostnaderna för produktion, distribution och omhändertagande av det ra

dioaktiva avfallet. I stället för sparande uppmuntras slöseri som försvårar
den av riksdagen beslutade kärnkraftsawecklingen. Som ett led i en ny energipolitik
för Sverige föreslår vänsterpartiet kommunisterna införandet av
skatt på uran. Denna föreslås till 2 öre/kWh tillförd mängd uran, och skulle
ge en intäkt på ca 4 000 miljoner kronor.

Kärnkraften bör dessutom belastas ytterligare för kostnaden för den framtida
avfallshanteringen och förvaringen.

Vattenkraften

Vattenkraften ger ungefär lika mycket elenergi som kärnkraften. De flesta
vattenkraftverk har kommit upp i sådan ålder att nerskrivningar av investeringarna
medför låga produktionskostnader. Därför ger dessa stora vinster
idag. Detta har bland annat resulterat i införandet av en särskild kraftskatt
på produktionen 1983. Vpk menade redan när skatten infördes att den skulle
vara högre. Vi föreslår nu att kraftskatten höjs till 6 öre/kWh från den 1 juli
1990 och att den ska gälla för samtliga nu producerande vattenkraftverk.
Netto skulle det ge en ökad skatteintäkt på ca 2 000 miljoner kronor/år.

Kondenskraft - värmekraft

Nuvarande skatteregler innebär att kraftvärmeproduktion missgynnas i jämförelse
med kondenskraftprocessen, som i praktiken endast belastas med en
liten del skatt räknat på samma mängd tillförd energi. Skillnaden uppkommer
genom att skatten på tillförd energi i kraftvärmeprocessen inte får avräknas
för spillvärme då denna nyttiggörs till exempel som fjärrvärme, medan
spillvärme i kondenskraftverk, som hamnar som spill i luft och vatten
får avräknas. Detta förhållande motverkar effektivt resursutnyttjande och
stimulerar slöseri. Kondenskraften borde tvärtemot nuvarande regler straffbeskattas
för spillet.

Regionala samhällsfonder

Med det tidigare nämnda förslaget om ökning av kraftskatten till 6 öre/kWh
för samtliga vattenkraftverk skulle satsningar kunna göras i de regioner där
vattenkraftverken finns. För detta bör regionala fonder inrättas för att administrera
den höjda produktionsskatten (kraftskatten). Dessa fonder skulle
kunna spela en viktig roll för att garantera finansiering av långsiktigt sysselsättningsskapande
projekt i regionerna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om införandet av uranskatt på 2 öre/kWh
tillförd energimängd uran fr.o.m. 1 juli 1990 i enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på äldre vattenkraftverk
till 6 öre/kWh samt att denna skall gälla samtliga vattenkraftverk
fr.o.m. 1 juli 1990,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionala fonder i
enlighet med motionen.

Mot. 1989/90
Sk631

9

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90

tionen anförts om beskattning av kondens- och värmekraftverk. Sk631

Stockholm den 22 januari 1990
Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Rolf L Nilson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

10