avLarsWernerm.fi. Matmomsen

Motion 1988/89:Sk676

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sk676

avLarsWernerm.fi.
Matmomsen

Skattepolitik är fördelningspolitik. Progressiva skatter belastar höginkomsttagare
mer än andra grupper. Indirekta skatter drabbar olika beroende på
vem som ”konsumerar” det som beskattas.

En indirekt skatt som omsättningsskatten på aktier berör de som handlar
med aktier, ofta höginkomsttagare. Övriga hushåll som inte köper aktier
påverkas ej. Den indirekta tobaksskatten drabbar endast rökare. Välavlönade
rökare betalar en mindre del av sin lön i tobaksskatt, lågavlönade dito
betalar en större del av sin lön i tobaksskatt.

En indirekt skatt på basvaror, t ex mat, drabbar låginkomsttagare relativt
sett hårdare än skattskyldiga i högre inkomstlägen, detta då en låginkomsttagare
måste använda större andel av sin inkomst till att köpa mat än
höginkomsttagaren.

Sverige har vid en internationell jämförelse höga indirekta skatter. Vi har
en mervärdeskatt (moms) på 23,46% som hör till de högsta i Europa. Många
länder med lägre allmän moms har dessutom en ytterligare lägre skattesats
för moms på matvaror. Sverige har vidare i en europeisk jämförelse en
tämligen mild effektiv beskattning av kapital, realisationsvinster och företagsvinster.
Under 80-talet har också den formella progressionen i inkomstskatteskalorna
minskat genom att riksdagen har ändrat skatteskalorna i en
rad omgångar. Samtidigt med denna sänkning har dock samma riksdag höjt
nivån för momsbeskattningen. Den indirekta beskattningen har genom
denna utveckling kommit att svara för en växande del av statens inkomster,
medan företagsbeskattningens och den progressiva beskattningens andel av
skatteintäkterna minskat.

Genom politiska beslut å ena sidan och medvetna manipulationer å den
andra, har skattesystemet mist mycket av sin direkta omfördelande roll, dvs
från ”rika till fattiga”. Idag kan det t o m diskuteras om inte skatterna i vissa
stycken fungerar i motsatt riktning dvs från ”fattiga till rika”. Detta sker bl a
genom den höga indirekta beskattningen på dagligvaror och det låga
skatteuttaget på kapitalsidan. Detta har fått en rad konsekvenser.

Vi kan idag se att barnfamiljerna enligt konsumentverkets beräkningar
realt sett har mindre pengar att röra sig med än 1978. Vi vet att pensionärer
med låg eller ingen ATP har fått stå tillbaka under många år. Vi vet att
gruppen socialbidragstagare är stor och bestående trots en lång högkonjunktur.
Vi vet att internationella jämförelser pekar på att det svenska folkets
matstandard, t ex konsumtion av helt kött, ligger på en låg nivå, samtidigt
som matpriserna är mycket höga. Detta har naturligtvis ett samband och i sin

tur har detta en direkt koppling till Sveriges mycket höga skatt på mat.

Vpk vill se skattepolitiken som ett av redskapen för att omfördela
ekonomiska resurser, dvs pengar från de bäst ställda till de sämst ställda. Vpk
har därför länge drivit kravet att slopa/avveckla momsen på mat.

Vpk ser denna reform som ett sätt att gynna barnfamiljerna. För det torde
vara ostridigt att också barnfamiljerna är en grupp som, jämfört med andra
hushållstyper, måste använda en relativt större andel av sina inkomster till
just matinköp.

Matpriserna har dessutom stigit mycket snabbt i Sverige under 80-talet.
Från 1980 till 1987 steg således livsmedelspriserna med 91,1 % (förändring
mellan årsgenomsnitten) medan konsumentprisindex under samma tid steg
med 67 %, och motsvarande index rensat från livsmedel steg med 61,1 %.
Detta kan jämföras med motsvarande siffror från OECD-länderna i Europa
där livsmedelspriserna steg med 62,3 % och konsumentprisindex med
65,8 % och exkluderat från livsmedel med 67,1 % (källa finansplanen,
preliminär nationalbudget sid 44).

Det finns utredningsmaterial som visar att t ex barnfamiljerna skulle göra
måttliga vinster om matmomsen slopas. Detta utredningsmaterial förutsätter
dock att reformen skall betalas med breddad eller höjd moms på andra
dagligköpsvaror och/eller kapitalvaror som ingår i hushållsutgifterna. Med
samma tveksamma finnsieringsmetod skulle även värdet av höjda barnbidrag
bli ringa om någon kom på idén att finansiera dem med höjda daghemsavgifter
samt ökad matmoms.

Vpk menar att en sänkt och på sikt slopad matmoms istället bör finansieras
genom ett ökat skatteuttag på realisations- och företagsvinster, på kapitalbeskattning
och genom progressiva skatteskalor. Med en finansiering av
sådan typ kommer de positiva effekterna av en reducerad/slopad matmoms
att bli mycket stora för barnfamiljer och låginkomsttagare.

De fördelningspolitiskt positiva effekterna av en sänkt/slopad matmoms
skulle på sikt kunna motverkas om detta utrymme utnyttjas för prishöjningar.
Uppgiften att hålla tillbaka matpriserna måste därför sättas in i ett större
livsmedelspolitiskt sammanhang. Det gäller hela kedjan från producent—förädling-grossister
till detaljhandeln. Vpk har därför i annan motion
ang livsmedelspolitiken (motion 1988/89:Jo267) redovisat riktlinjer för att
tillgodose dessa syften.

Kravet på att slopa matmomsen haren bred förankring bland allmänheten.
I opinionsundersökningar har så många som 9 av 10 sagt att de stödjer kravet.
Vi kan således se att de som i första hand vill slopa matmomsen är långt fler
än dem som i första hand vill sänka marginalskatterna. Vpk menar därför att
kravet att slopa/avveckla matmomsen är aktuellare än någonsin.

För närvarande arbetar tre statliga utredningar med en total översyn av
skattesystemet. Enligt regeringens intentioner kommer denna omstrukturering
att leda till drastiska minskningar av progressionen i skatteskalorna, dvs
de som tjänar bäst skall få mest i skattesänkning. Enligt vissa uppgifter
kommer en sådan reform att kosta runt 60 miljarder kr. Enligt samma källor
skall delar av dessa kostnader tas ut genom en breddad och i vissa fall höjd
moms.

Om denna skatteomläggning blir verklighet går Sverige från ett skattesys

Mot. 1988/89

Sk676

6

tern med ett i vart fall uttalat utjämnande syfte till ett system med klart
regressiva drag. Då kommer låginkomsttagarna att betala en ännu större
andel av sin inkomst i skatt än höginkomsttagarna.

Med anledning av detta föreslår vi att riksdagen hos regeringen begär
förslag om ett slopande av mervärdeskatten på livsmedel. Detta bör
lämpligen ske i samband med den skatteomläggning som väntas ske under
1991.

I avvaktan på detta förslag vill vi redan nu pressa ned matpriserna genom
att utnyttja subventionstekniken. Den är väl känd, och ger snabbt resultat för
konsumenterna. Som första delen i en avveckling av momsen/momseffekten
på livsmedel föreslår vi redan nu att riksdagen anslår 5 miljarder kronor för
matsubventioner för budgetåret 1989/90.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
momsen på mat bör avvecklas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
sänkt eller slopad matmoms skall finansieras utanför mervärdeskattesystemet,

[att riksdagen för budgetåret 1989/90 beslutar att anslå
5 000 000 000 kronor till matprissubventioner.1]

Stockholm den 23 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margö Ingvardsson (vpk)
Lars Bäckström (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Annika Åhnberg (vpk)

Mot. 1988/89

Sk676

11988/89:Jo265

7