Anslag under bostadsdepartementet

Motion 1988/89:Bo271 av Knut Billing m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89.Bo271

av Knut Billing m.fl. (m)

Anslag under bostadsdepartementet

Moderata samlingspartiet har i partimotion 1988/89:Bo405 och kommittémotionerna
1988/89:Bo270 och 1988/89:Bo417 redovisat partiets bostadspolitiska
grundsyn samt förslag till en rad förändringar av svensk bostadspolitik.
Med hänvisning härtill föreslås nedan följande förändringar av anslagen
under bostadsdepartementets huvudtitlar.

B 4. Räntebidragm.m.

Från anslaget betalas bland annat räntebidrag för ny- och ombyggnad av
bostadshus, för underhålls-, reparations- och energisparåtgärder i bostadshus,
samt, i vissa fall, för förvärv av bostadshus och för gatukostnadsersättning.
Från anslaget betalas vidare ungdomsbostadsstöd, nybyggnadsbidrag,
bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, bidrag till hyresrabatter samt
så kallade 33 § ersättning till kommuner. Totalt föreslår regeringen ett anslag
uppgående till 17 700 000 000 kronor.

De av oss i det följande redovisade besparingarna uppgår till drygt
4 procent av det av regeringen föreslagna beloppet.

Den helt dominerande posten under anslaget är olika typer av räntebidrag.
Dessa utgör sammanlagt 16,7 miljarder.

Ambitionen med dessa bidrag är att begränsa hushållens boendekostnader.
Problemet är att bidragen gör hushållen relativt okänsliga för de verkliga
kostnaderna, eftersom de maskeras av bidragen. Det har medfört att
bostadskostnaderna kunnat stiga mycket kraftigt, vilket i sin tur medfört krav
på ökade bostadssubventioner.

Resultatet har blivit att i dag betalar varje svensk, inklusive spädbarnen,
ungefär 2 000 kronor per år enbart i räntebidrag till sig själv och sina
grannar.

Enligt vår uppfattning är det helt nödvändigt att efterhand ersätta det
nuvarande subventionssystemet med andra åtgärder. Grovt förenklat innebär
socialdemokraternas politik att man ger bidrag till vissa byggnader. Den
moderata politiken däremot innebär att människor får resurser att skaffa sig
den bostad vederbörande vill ha.

Häri ligger en viktig skillnad. Vi förespråkar en familjepolitik och en
skattepolitik som gör det möjligt för människor att på sikt betala en större
andel av kostnaden för de bostäder som i dag subventioneras. Men om
människorna föredrar att använda sina resurser på något annat sätt har de
den möjligheten.

Det är långt ifrån självklart att människor anser att det mest subventionerade
också är det mest värdefulla. I själva verket är det till och med sannolikt
att en barnfamilj har andra värderingar än de bidragsbeviljande myndigheterna
- värderingar som de i dag förhindras att ge uttryck åt, eftersom de inte
själva får disponera de pengar som är avsedda att stödja dem.

Socialdemokraternas bostadspolitik leder således dels till att de verkliga
bostadskostnaderna drivs i höjden, dels till att framför allt barnfamiljer
”tvingas” ta ut sin standard i form av dyra bostäder i stället för i andra former
som hade passat dem bättre.

Våra förslag skall därför ses i ljuset av vår övriga politik, som bland annat
syftar till att på andra sätt ge hushållen resurser, exempelvis genom
skattesänkningar och genom en radikalt förbättrad familjepolitik.

Vad beträffar räntebidragen föreslår vi att dessa, för hus byggda före 1975,
helt upphör fr.o.m. den 1 januari 1990. Dessa hus har då haft bidrag i minst 16
år, och kvarvarande bidrag är i de flesta fall små. Åtgärderna beräknas ge en
besparing på 300 miljoner kronor budgetåret 1989/90. Effekten av besparingen
för helt budgetår blir 600 milj. kr. Det exakta beloppet påverkas dock av
ränteläget.

Under anslag B 4 ryms också medel för det så kallade ROT-programmet.
Detta programs konstruktion har resulterat i ombyggnadsåtgärder som gått
utöver vad som varit motiverat och vad hyresgästerna många gånger önskat.
Hyresnivåerna har därmed drivits upp kraftigt. I stället för att avveckla
ROT-programmet har socialdemokraterna valt att införa ytterligare bidrag
och det finns nu flera bidrag som syftar till att göra det möjligt att bo i de
lägenheter som ”rustats upp” med hjälp av skattepengar.

Socialdemokraterna genomdrev nyligen en fördubbling av den garanterade
räntan för nya lån. Detta kommer att innebära ett totalstopp för
ombyggnad med statliga lån. Vi moderater avvisade förslaget.

Enligt vår uppfattning bör man i stället avveckla ROT-programmet
successivt och ersätta det med ett system med reparationsfonder, såsom
redovisas i vår partimotion 1988/89:Bo405.

Vi föreslår också en avveckling från den 1 juli 1989 av bidraget till vissa
underhållslån, 5 miljoner kronor, ungdomsbostadsstödet 15 milj. kr.,
nybyggnadsbidraget 80 milj. kr., återflyttningsbidraget 45 milj. kr., samt
bidraget till hyresrabatter 5 milj. kr. Sammantaget medför detta en besparing
om 150 milj.kr. för budgetåret 1989/90.

Räntebidrag för lån till vissa förvärv lämnas till vissa flerbarnsfamiljer för
köp av egnahem. Vi motsatte oss denna bidragsgivning när den infördes
eftersom den dels är prisdrivande, dels ofta medför stora marginaleffekter på
motsvarande sätt som bostadsbidragen. Regeringen bör därför ompröva
förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem,
samt återkomma till riksdagen med förslag som bättre uppnår syftet att
förbättra barnfamiljernas valfrihet i boendet.

B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.

Från anslaget betalas lån enligt bestämmelserna i kungörelsen om tilläggslån
till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt enligt bestämmelserna i
förordningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m.

Mot. 1988/89

Bo271

11

Enligt vår uppfattning skall en fastighets lägenhetssammansättning baseras
på människornas efterfrågan och inte på de fastighetsekonomiska
konsekvenserna av statliga lån- och bidragsformer samt politiskt tyckande
om lämpliga bostadsstorlekar. Vi föreslår därför att lånemöjligheten för
ändrad lägenhetssammansättning slopas fr.o.m. 1 juli 1989, samt att
låneramen reduceras i motsvarande omfattninfc

Av budgetpropositionen framgår att hela ramen för tilläggslån för
ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse förbudgetåret 1987/88 90
milj. kr. - tagits i anspråk. Vidare framgår att riksantikvarieämbetet
bedömer att behovet av medel klart överstiger gällande ram och därför bör
höjas. Enligt vår uppfattning är det av yttersta vikt för en kulturnation som
Sverige att det äldre byggnadsbeståndet kan bevaras. Att, som bostadsministern,
föreslå en minskning av riksantikvarieämbetets äskande med inte
mindre än 100 milj. kr. av låneramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
med hänvisning till den så kallade överhettningen på bostadsmarknaden är
oförsvarligt. Vi föreslår att ramen för tilläggslån eller förhöjt låneunderlag
till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till 200 milj. kr. för
budgetåret 1989/90.

B 7. Bostadsbidrag m.m.

Vad gäller bostadsbidragens utformning hänvisar vi till vår partimotion
1988/89: Bo214.

I enlighet med vad vi tidigare framfört föreslås att bostadsbidrag till hushåll
utan barn avskaffas.

Detta medför en besparing för budgetåret 1989/90 på 80 milj. kr. om
bidraget avvecklas den 1 juli 1989.

B 10. Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.

Från anslaget betalas anordnings-, inventarie- och upprustningsbidrag samt
medel för s.k. särskild eftergift och energisparbidrag till allmänna samlingslokaler.
Från anslaget betalas även bidrag till handikappanpassning av
folkparksteatrar.

Anskaffandet och upprustningen av allmänna samlingslokaler har. mycket
på grund av det statliga stödet, haft hög prioritet ute i kommunerna. Det kan
ifrågasättas om inte ambitionerna varit alltför höga, då det visat sig att
lokalerna utnyttjas dåligt. Möjligheterna för föreningar och stiftelser att
klara de ökade driftskostnaderna minskar i takt med stigande kostnader för
tillsyn och administration. Detta har i sin tur lett till att kommunerna i allt
större utsträckning tvingats ta över ansvaret för samlingslokalerna eller
bevilja omfattande driftbidrag. Enligt vår uppfattning bör föreningar och
stiftelser eftersträva ett större samarbete. Därigenom kan användningen av
befintliga lokaler öka, vilket innebär att nyinvesteringar kan undvikas.

I nuvarande situation med god tillgång på välutrustade samlingslokaler
föreslår vi att stödet till allmänna samlingslokaler avvecklas fr.o.m. den 1 juli
1989.

Vi har under en följd av år föreslagit en avveckling av detta stöd. Som ett
led i denna avveckling har vi också regelmässigt föreslagit att ramarna för

Mot. 1988/89

Bo271

12

samlingslokalstödet skall slopas. Härigenom skulle också anslaget kunna
minskas under efterföljande budgetår för att helt tas bort så snart som
tidigare utfästelser har infriats.

Det är viktigt med en fortsatt handikappanpassning av samlingslokaler. Vi
biträder därför det föreslagna anslaget till handikappanpassning av folkparksteatrarna.

En avveckling av samlingslokalstödet från den 1 juli 1989 innebär att
anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. kan minskas med
sammanlagt 15 miljoner kronor redan för budgetåret 1989/90, varav
3 160 000 kronor faller på riksorganisationerna för samlingslokaler.

B 12. Byggnadsforskning

I vår motion 1988/89:Bo270 redovisas vår syn på Byggforskningsrådet och
statens institut för byggnadsforskning. Med hänvisning härtill föreslår vi att
anslaget till byggnadsforskning reduceras med 25 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.

Hemställan

Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att räntebidrag till hus uppförda före 1975
skall upphöra fr.o.m. 1 januari 1990,

2. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för ungdomsbostadsstöd
skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

3. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för nybyggnadsbidrag
skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

4. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för återflyttningsbidrag
skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

5. att riksdagen beslutar att bidrag för hyresrabatter skall upphöra
fr.o.m. 1 juli 1989,

6. att riksdagen beslutar att bidragsgivning till räntebidrag för
underhållslån i vissa fall, skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

7. att riksdagen till anslaget B 4 Räntebidrag för budgetåret 1989/90
anvisar 16 950 000 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till vissa flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

9. att riksdagen beslutar att långivningen till ändrad lägenhetsindelning
skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

10. att riksdagen beslutar att ramen för tilläggslån eller förhöjt
låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. fastställs
till 200 000 000 kr. för budgetåret 1989/90,

11. att riksdagen beslutar att ramen för tilläggslån till åtgärder i
bostadshus som är yngre än 30 år fastställs till 205 000 000 kr. för
budgetåret 1989/90,

12. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

13. att riksdagen beslutar att till anslaget B 7 Bostadsbidrag m.m.
anslå 1 265 000 000 kr. för budgetåret 1989/90,

Mot. 1988/89

Bo271

13

14. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till allmänna samlingslokaler,
med undantag för bidragsgivningen för handikappan

passning av folkparksteatrar, skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

15. att riksdagen beslutar att till anslaget B 10 Bidrag till allmänna
samlingslokaler anslå 60 000 000 kr. för budgetåret 1989/90,

16. att riksdagen beslutar att till anslaget B 12 Byggnadsforskning
anslå lil 000 000 kr. för budgetåret 1989/90.

Stockholm den 25 januari 1989

Knut Billing (m)

Bertil Danielsson (m) Birgitta Rydle (m)

Jan Sandberg (m) Erik Holmkvist (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Mot. 1988/89

Bo271

14