Anslag till polisväsendet

Motion 1990/91:Ju824 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

Moderata samlingspartiet har i en partimotion av Carl
Bildt m.fl., Ökad rättstrygghet, angivit sin principiella
inställning beträffande den enskildes rättstrygghet i vårt
samhälle.

I denna motion behandlar vi främst vissa frågor som
aktualiserats genom 1990/91 års budgetproposition.

Ökat stöd till brottsoffer

I en särskild motion av Rolf Dahlberg m.fl. redovisas ett
flertal förslag som syftar till att ge brottsoffer bättre stöd.

I detta sammanhang finns dock anledning att ta upp
frågan om ekonomiskt stöd till brottsofferjourer och
kvinnojourer.

I budgetpropositionen anges att regeringen under
anslaget G5. Brottsskadenämnden beräknat 500 000
kronor till Brottsofferjourernas Riksförbund. Detta
är i och för sig tillfredsställande. Samtidigt måste
konstateras att det är i hög grad otillfredsställande att
endast det nämnda riksförbundet erhåller stöd, att det
ekonomiska stödet är otillräckligt samt att det är fråga om
tillfälliga bidrag.

Kvinnojourerna har visat en snabb expansionstakt under
förlidna år och det finns all anledning att räkna med att
antalet brottsofferjourer kommer att öka kraftigt i
framtiden. Ekonomiskt stöd erhålls visserligen från
enskilda personer och företag. Det finns emellertid starka
skäl även för det allmänna att stödja denna form av frivilligt
arbete till brottsoffrens förmån. Stödet till sådana jourer
bör därför ges stadga och kontinuitet.

Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att riksdagen
inrättar nya anslag för en brottsoffernämnd och dess
verksamhet. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att utse en
brottsoffernämnd som biträds av ett kansli. Det finns
anledning att räkna med att kansliresurserna kan hållas på
en blygsam nivå. Nämndens uppgift skall vara att fördela
bidrag till i första hand rikstäckande brottsoffer- och
kvinnojourorganisationer. Stöd skall emellertid även kunna
utgå till lokala organisationer, till exempel sådana som är
verksamma i större städer. Här kan exempelvis nämnas
organisationen Våga Värna Varandra. Stödet skall nyttjas
för bl.a. utvecklingsarbete vid brottsofferjourerna,
utbildning av stödpersoner och uppbyggnadsverksamheten
av sådana jourer. Anslaget bör inledningsvis uppgå till 5
miljoner kronor. Mot bakgrund av att en sådan nämnd
knappast kommer att börja verka förrän under
nästkommande budgetår bör regeringen inom den nämnda
ramen även under budgetåret 1991/92 besluta om bidrag till
brottsofferjourer och kvinnojourer. Därvid bör
Brottsofferjourernas Riksförbund tillföras ytterligare 500 000
kronor och resterande 4,5 miljoner kronor fördelas
bland andra jourer i enlighet med vad vi ovan anfört.

Polisväsendet

Vi upplever nu ett polisväsende i kris. Orsaken är
medvetna beslut av regeringen och den socialistiska
majoriteten i riksdagen. Sedan den socialdemokratiska
regeringen tillträdde 1982 höll den år efter år tillbaka
utbildningen av nya poliser. Detta skedde mot
rikspolisstyrelsens uttryckliga rekommendationer och i strid
med bl.a. moderata samlingspartiet i riksdagen.

Rikspolisstyrelsen har konstaterat att även med en
antagning av 800 aspiranter per år dröjer det till 1996/97
innan den nuvarande bristen på poliser förbyts i överskott.

Trots att situationen är mycket allvarlig har regeringen
i detta års budgetproposition föreslagit att endast 600 nya
poliser skall utbildas.

Ett beslut om utbildning av 800 nya poliser är
nödvändigt men det kommer inte att medföra några
omedelbara förbättringar.

Polisen behöver omgående ökade resurser. Det räcker
inte med att utbilda 800 nya aspiranter nu. Många polismän
utför i dag administrativa uppgifter. Om sådana
arbetsuppgifter i stället utfördes av administrativ personal
skulle polisens möjligheter att utföra rent polisiära
uppgifter öka. En kraftig och omedelbar förstärkning av
polisen kan ske genom att 600 nya administrativa tjänster
omgående inrättas.

Vi uppskattar kostnaderna för de ytterligare
förstärkningar av polisväsendet som vi föreslår till
sammantaget 240 miljoner kronor. Anslaget under titel E1.
Rikspolisstyrelsen skall ökas med 120 miljoner kronor och
anslaget E4. Lokala polisorganisationen ökas med samma
belopp.

Enligt departementschefen skall polisen prioritera bl.a.
ekonomisk brottslighet i den spanande och utredande
verksamheten. Detta kan vi inte instämma i. Polisen måste
emellertid i första hand ägna sig åt sådan brottslighet som
direkt drabbar enskilda människor, exempelvis våldsbrott
och narkotikabrott.

I detta sammanhang kan noteras att det finns ett behov
av en översyn av lagar gällande ekonomiska brott.
Självfallet har staten ett brottsbekämpande ansvar också
när det gäller ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska
brottsligheten måste bekämpas på ett seriöst sätt som det
anstår ett rättssamhälle. Lagar som gäller sådan brottslighet
måste uppfylla elementära rättssäkerhetskrav. Som framgår
bl.a. av BRÅ:s rapport (1988:3) Eko-brott, eko-lagar och
eko-domstolar finns tvekan om detta är fallet, och en bred
översyn med parlamentarisk förankring av lagstiftningen
mot den ekonomiska brottsligheten är motiverad.

En parlamentariskt utsedd utredning bör tillsättas med
uppgift att göra en översyn av lagstiftningen på området.
Utredningen bör vara oförhindrad att även i övrigt ta upp
och belysa de frågor rörande innehållet i den berörda
lagstiftningen som aktualiseras under arbetets gång. Särskilt
bör härvid belysas de överlappningseffekter som hasten i
det nu kritiserade lagstiftningsarbetet inneburit. En strävan
bör vara att i rättssäkerhetens intresse konkretisera och till
omfattningen nedbringa den aktuella regleringen. Vidare
bör ägnas särskilda studier åt t.ex. frågan om den aktuella
lagstiftningen i någon mån påverkat det allmänna
rättsmedvetandet och om en ändrad styrning behövs. Där
rättssäkerhetskraven inte är uppfyllda eller där skäl för
lagstiftning saknas bör riksdagen omedelbart föreläggas
förslag till lagändringar.

Tullens narkotikakontroll

Praktiskt taget all narkotika som illegalt nyttjas i vårt
land smugglas över gränserna. Det är därför givet att tullen
har mycket stor betydelse för narkotikabekämpningen.

Tullen har inte erforderliga resurser för en effektiv
narkotikakontroll. Enligt generaltullstyrelsen har stigande
beslagsvolymer av narkotika kunnat noteras.

Vi menar att tullens förmåga att avslöja
narkotikasmuggling måste stärkas. Generaltullstyrelsen har
framhållit att narkotikahundar är mycket effektiva i
sökandet efter narkotika och att resursförstärkningarna
därför har lett till fler beslag. Hundarna svarar för en
ökande andel av tullens beslag. Hundarna ökar
effektiviteten i arbetet också genom att de snabbt kan
konstatera att det inte finns någon narkotika i undersökt
gods.

Det är enligt vår mening uppenbart att narkotikahundar
spelar en allt viktigare roll i kampen mot
narkotikasmuggling. Det tar emellertid upp till ett år att
utbilda en narkotikahund. Även om riksdagen fattar beslut
under våren 1991 om införskaffande av nya hundar sker
leverans av dem först under 1992. Det är därför lämpligt att
besluten fattas redan under vårriksdagen. Vi föreslår att
riksdagen fattar beslut om utbildning av tio nya
narkotikahundar. Självfallet ankommer det på riksdagen att
senare tillskjuta medel för erforderliga hundförare och
fordon. Anslaget E1. Tullverket: Förvaltningskostnader,
bör mot denna bakgrund ökas med 1,5 miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättande av en brottsoffernämnd i enlighet med vad som i
motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiska bidrag till
Brottsofferjourernas Riksförbund och andra
brottsofferjourer,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiska bidrag till
kvionnojourer,1]

3. att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 126 214 000 kr.,

4. att riksdagen till Lokala polisorganisationen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om 7

501

700

000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att polisen skall prioritera
spaning och utredning av brott som drabbar enskilda
människor,

6. att riksdagen hos regeringen begär utredning med syfte
att öka rättssäkerheten i lagar gällande ekonomisk
brottslighet,

[att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om 1

056

023

000 kr.2]

Stockholm den 24 januari 1991

Rolf Dahlberg (m)

Jerry Martinger (m)

Allan Ekström (m)

Göthe Knutson (m)

Birgit Henriksson (m)

Charlotte Cederschiöld (m)

Göran Ericsson (m)

Filip Fridolfsson (m)

Inger Koch (m)

Eva Björne (m)

Carl G Nilsson (m)

1 1990/91:So284

2 1990/91:Sk670