Anslag till polisväsendet m.m.
Motion 1988/89:Ju241 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Justitieutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1989-01-25
- Bordläggning
- 1989-02-01
- Hänvisning
- 1989-02-02
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1988/89:Ju241
av Rolf Dahlberg m.fl. (m)
Anslag till polisväsendet m.m.
Moderata samlingspartiet har i en partimotion 1988/89:Ju805 av Carl Bildt
m.fl. angående minskad brottslighet angivit sin principiella inställning beträffande
den enskildes rättstrygghet i vårt samhälle.
I denna motion behandlar vi främst vissa frågor som aktualiserats genom
1988/89 års budgetproposition.
Brottsbekämpning
I budgetpropositionen framhåller justitieministern att det är nödvändigt att
brottslighet möts av samhällsåtgärder som måste vara snabba, begripliga
och tydliga och präglas av fasthet och konsekvens. Vi delar denna uppfattning.
En motsvarande ståndpunkt har legat till grund för de förslag om
åtgärder mot brott som moderata samlingspartiet under en följd av år
framställt. Vi finner det glädjande att även regeringen ansluter sig till denna
vår inställning gentemot lagöverträdelser.
Samtidigt måste vi konstatera att socialdemokraterna under lång tid
motsatt sig förslag från vår sida som påtagligt skulle ha förbättrat rättstryggheten
i landet. Till yttermera visso har socialdemokraterna t.o.m. genomdrivit
lagändringar som ingalunda präglas av fasthet och konsekvens utan
medverkar till ökad brottslighet. Exempelvis beslutades 1984 en kraftigt
vidgad möjlighet att meddela åtalsunderlåtelse. Tidigare hade den s.k.
halvtidsfrigivningen införts.
Justitieministern ger därför inte en riktig bild av den kriminalpolitiska
debatten i vårt land då hon hävdar att det under de senaste decennierna rått
bred politisk uppslutning kring viktiga kriminalpolitiska beslut. Moderata
samlingspartiet har ofta - ibland ensamt, ibland i förening med andra
borgerliga partier - motsatt sig viktiga socialdemokratiska lagförslag inom
detta område.
I propositionen aviserar justitieministern att det under året kommer att
bli aktuellt för riksdagen att ta ställning till ändrade bestämmelser om
villkorlig frigivning. Enligt propositionen skall halvtidsfrigivningen avskaffas.
Samtidigt förklarar justitieministern att hennes målsättning dock är att
det ”samlade resultatet inte skall leda till några generella ökningar av de
faktiska anstaltstiderna”. Det är naturligtvis tillfredsställande att socialdemokraterna
nu kommit till insikt om att halvtidsfrigivningen är ett förkastligt
institut. Moderata samlingspartiet var ensamt om att motsätta sig
denna s.k. reform då den en gång infördes. Vi kommer därför självfallet att
stödja förslag som innebär att nuvarande ordning ändras. Vi vill dock redan
i detta sammanhang klargöra att vi inte kan biträda en förändring som
innebär att föreskrivna straff i realiteten sänks, på det sätt justitieministern
förordar. Detta är inte acceptabelt mot bakgrund av den omfattande brottsligheten.
I budgetpropositionen anmäls vidare att förslag senare kan följa som
avser att stärka brottsoffrens ställning. Moderata samlingspartiet har under
årens lopp vid åtskilliga tillfällen framfört olika förslag för att uppnå detta. I
särskild motion 1988/89:Ju817 av Rolf Dahlberg m.fl. redovisas ett flertal
förslag som syftar till att ge brottsoffer bättre stöd.
Polisväsendet
I propositionen, bilaga 15, föreslås att 600 aspiranter skall antas till polishögskolan.
Detta är i enlighet med rikspolisstyrelsens yrkanden.
Vi upplever nu ett polisväsende i kris. Detta beror på att den socialistiska
majoriteten i riksdagen år efter år har hållit tillbaka utbildningen av nya
poliser. Det står nu klart för alla och envar att situationen är ohållbar.
Ett beslut om utbildning av 600 nya poliser kommer inte att medföra
några omedelbara förbättringar. Det tar tre år från det att utbildningen
börjar till dess en polis kan sättas in i ordinarie verksamhet. På grund av den
alltför låga nyutbildningen av poliser under tidigare år kommer polisbristen
att bestå under hela 90-talet.
Polisen behöver omgående ökade resurser. Det räcker inte med att utbilda
600 nya aspiranter nu. Många polismän utför idag administrativa
uppgifter. Om sådana arbetsuppgifter i stället utfördes av administrativ
personal skulle polisens möjligheter att utföra rent polisiära uppgifter öka.
En kraftig och omedelbar förstärkning av polisen kan ske genom att 600 nya
administrativa tjänster omgående inrättas. Vi uppskattar kostnaden för
denna ytterligare förstärkning av polisväsendet som vi föreslår till 100
miljoner kronor, varför anslaget under titel E4. Lokala polisorganisationen
skall ökas med detta belopp.
Tullens narkotikakontroll
Praktiskt taget all narkotika som illegalt nyttjas i vårt land smugglas över
gränserna. Det är därför givet att gränsbevakningen har mycket stor betydelse
för narkotikabekämpningen. Det är vid gränserna de stora partierna
kan upptäckas. Ju svårare det blir att smuggla in narkotika i vårt land, desto
närmare kommer vi vårt mål om ett narkotikafritt Sverige.
Tullen har inte erforderliga resurser för en effektiv narkotikakontroll.
Enligt generaltullstyrelsen har stigande beslagsvolymer av narkotika kunnat
noteras. Styrelsen menar att en fortsatt satsning på personella och tekniska
resurser är motiverad med hänsyn till utvecklingen inom narkotikaområdet.
Styrelsen föreslår bl.a. att två s.k. gränssköldsstyrkor om sammanlagt 38
tjänster för Skånes större införselorter och för västkusten byggs upp. Styrkorna
skall vara utrustade med narkotikahundar och specialfordon. Vidare
önskar styrelsen anskaffa ytterligare narkotikahundar.
Vi menar att tullens förmåga att avslöja narkotikasmuggling måste stärkas.
Detta bör ske genom att tullen tillförs sådana ekonomiska resurser att
Mot. 1988/89
Ju241
4
de s.k. gränssköldsstyrkorna kan sättas upp och att ytterligare narkotikahundar
kan anskaffas.
Det har blivit allt vanligare att personer smugglar narkotika över gränser
genom att svälja den. Det krävs åklagarbeslut, kroppsbesiktning och röntgenundersökning
för att avslöja denna typ av smuggling. Metoden att svälja
narkotikan är avancerad jämfört med att exempelvis bära den i fickan eller i
en väska. Vi menar att starka skäl talar för att sådan narkotikasmuggling
alltid skall bedömas som grov varusmuggling och därmed kunna föranleda
strängare straff.
Allmänna domstolarna
Av budgetpropositionen framgår att antalet inkomna mål har ökat i domstolarna.
Arbetsläget är mycket ansträngt.
Vi menar att det är av största betydelse att de allmänna domstolarna har
sådana resurser att de kan behålla standarden i dömandet och ge erforderlig
grad av service till allmänheten. Samtidigt måste stor hänsyn tas till personalens
arbetsvillkor. Det ligger i sakens natur att kraftigt ökad arbetsbörda
kan påverka personalens hälsa negativt. I exempelvis Svea hovrätt ökade
juristpersonalens sjukdomsfrånvaro mellan 1987 och 1988 drygt 85%. Mot
denna bakgrund finns det starka skäl att - i enlighet med domstolsverkets
äskande - räkna upp anslagen till de allmänna domstolarna med 7,3 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslår.
Kriminalvårdsanstalterna
Det krävs särskilda åtgärder för att skapa narkotikafria kriminalvårdsanstalter.
Det är inte godtagbart att narkotikamissbruk förekommer i kriminalvårdsanstalterna.
Det är en skyldighet för det allmänna att garantera
intagna personer en narkotikafri miljö. Att som i dag ha narkotikafria
avdelningar endast på vissa anstalter är inte tillräckligt. Det behövs en klar
differentiering av de olika kategorierna interner på olika avdelningar och
olika anstalter i kombination med inrättande av mindre avdelningar. Dessa
åtgärder bör påbörjas under kommande budgetår. Vi uppskattar kostnaderna
i ett inledande stadium till tio miljoner kronor.
Mot. 1988/89
Ju241
1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ju239-252
5
Hemställan
Mot. 1988/89
Ju241
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om brottsbekämpning,
2. att riksdagen till lokala polisorganisationen för budgetåret 1989/
90 anvisar ett förslagsanslag om 5.691.684.000 kronor,
[att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag om 889.026.000 kronor,1]
3. att riksdagen till allmänna domstolarna m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett ramanslag av 1.261.657.000 kronor,
4. att riksdagen till kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1989/
90 anvisar ett förslagsanslag av 1.826.166.000 kronor.
Stockholm den 25 januari 1989
Rolf Dahlberg (m)
Allan Ekström (m)
Jerry Mart inger (m)
Ewy Möller (m)
Göthe Knutson (m)
Charlotte Cederschiöld (m) Anders Andersson (m)
Filip Fridolfsson (m)
Göran Ericsson (m)
Eva Björne (m)
Inger Koch (m)
Carl G Nilsson (m)
1 1988/89:Sk679
6
Yrkanden (8)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brottsbekämpning
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- uppskov
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brottsbekämpning
- Behandlas i
- 2att riksdagen till lokala polisorganisationen för budetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag om 5 691 684 000 kronor
- Behandlas i
- 2att riksdagen till lokala polisorganisationen för budetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag om 5 691 684 000 kronor
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen till allmänna domstolarna m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag av 1 261 657 000 kronor
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen till allmänna domstolarna m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag av 1 261 657 000 kronor
- Behandlas i
- 4att riksdagen till kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 826 166 000 kronor.
- Behandlas i
- 4att riksdagen till kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 826 166 000 kronor.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
