Åtgärder för att minska de ekonomiska klyftorna
Interpellation 2024/25:212 av Jessica Rodén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-16
- Överlämnad
- 2024-11-18
- Anmäld
- 2024-11-19
- Sista svarsdatum
- 2024-12-02
- Svarsdatum
- 2024-12-19
- Besvarad
- 2024-12-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Inflationen i Sverige har haft en betydande inverkan på invånarnas köpkraft, särskilt under pågående mandatperiod. När priserna på varor och tjänster stiger snabbare än lönerna och ersättningarna från våra trygghetssystem, minskar hushållens reella inkomster, vilket innebär att man kan köpa mindre för samma mängd pengar.
De ökade matpriserna har en särskild stor påverkan på barnfamiljer och på personer som är sjukskrivna eller har en funktionsnedsättning, eftersom de har en mer pressad ekonomi och begränsad flexibilitet i sin inkomst.
Personer som lever på garantinivån i sjukersättningen kan få högst 13 275 kronor före skatt – en summa som inte ens räcker till de mest basala levnadskostnaderna för många i vårt land. Dessutom straffar regeringen personer med sjukersättning genom att låta dem betala högre skattesats än de som arbetar, vilket förstärker orättvisan i vårt system. Detta innebär att samhällets mest utsatta medborgare tvingas bidra proportionellt mer av sina knappa resurser än de med högre inkomster. Detta är inte värdigt ett samhälle som kallar sig jämlikt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Hur avser ministern att arbeta, inom sitt ansvarsområde, för att minska de ekonomiska ojämlikheterna i Sverige och skapa ett mer jämlikt samhälle?
- Vilka konkreta åtgärder är ministern beredd att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att förbättra den ekonomiska situationen för personer med sjukersättning och alla som är beroende av våra sociala trygghetssystem och som i dag inte kan leva ett värdigt liv på sina inkomster?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:212
Webb-tv: Åtgärder för att minska de ekonomiska klyftorna
Dokument från debatten
- Torsdag den 19 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:54
- Protokoll 2024/25:54 Torsdagen den 19 decemberProtokoll 2024/25:54 Svar på interpellation 2024/25:212 om åtgärder för att minska de ekonomiska klyftorna
Protokoll från debatten
Anf. 33 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jessica Rodén har frågat mig hur regeringen avser att arbeta för att minska de ekonomiska ojämlikheterna i Sverige och skapa ett mer jämlikt samhälle. Hon har även frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen är beredd att vidta inom sitt ansvarsområde för att förbättra den ekonomiska situationen för personer med sjukersättning och alla som är beroende av våra sociala trygghetssystem som i dag inte kan leva ett värdigt liv på sina inkomster.
Regeringen har som fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige för alla i samhället. Endast en växande ekonomi kan bära framtidens välfärd. Vi blir gemensamt rikare och får mer skattepengar att spendera på skola, sjukvård och omsorg. Samtidigt behöver även hushållen kompenseras för inflationen.
Regeringens budget för 2025 prioriterar därför tillväxtreformer samtidigt som den stärker hushållens ekonomi. För att öka tillväxten gör regeringen historiska satsningar på forskning och infrastruktur och stärker antalet utbildningsplatser inom den yrkesinriktade utbildningen. Samtidigt sänker vi skatten för främst låg- och medelinkomsttagare genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och tar bort de högsta marginalskatterna för att öka drivkrafterna till arbete, utbildning och ansträngning på jobbet.
Sänkta skatter på arbete och pension innebär samtidigt att vi stärker hushållens köpkraft, en viktig åtgärd för att kompensera löntagare som fått se sina reallöner minska till följd av den höga inflationen. En familj med en polis och en sjuksköterska får exempelvis 9 000 kronor mer i plånboken 2025 jämfört med 2024. När det kommer till sjukersättning och många andra ersättningar har de räknats upp med inflationen, till skillnad från lönerna. Regeringen gör dock ytterligare satsningar för att stärka de mest utsatta hushållen genom att förlänga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag och höja beloppet för dem som får sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall samt för boendetillägget. Det är viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige för alla grupper i samhället.
Anf. 34 Jessica Rodén (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag har tagit del av finansministerns svar, och jag måste säga att jag är besviken.
Jag ställde en rak och tydlig fråga om vilka konkreta åtgärder finansministern avser att vidta för att förbättra den ekonomiska situationen för personer som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning. Men i stället för ett tydligt svar fick jag en uppräkning av generella åtgärder som inte träffar just dem som jag vill tala om i dag.
Finansministern pratar om jobbskatteavdrag och skattesänkningar för löntagare som ett sätt att stärka hushållens ekonomi. Men vad hjälper det dem som inte kan arbeta? Vad hjälper det dem som är beroende av sjuk- eller aktivitetsersättningen för att överleva månaden? För dem innebär jobbskatteavdraget ingenting, herr talman. De lämnas utanför regeringens skattesänkningar och får ingen lättnad i sin vardag.
Finansministern nämner också att sjukersättningen har räknats upp med inflationen, som om det vore en ny åtgärd. Men det är inte någon särskild insats från regeringens sida; det är en automatisk uppräkning som redan finns i systemet. Det löser inte problemet med att ersättningarna fortfarande är så låga att de inte går att leva på.
Jag frågade också specifikt om åtgärder för att förbättra villkoren för dem som lever på garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen. De får maximalt 13 275 kronor i månaden - före skatt. Det är människor som varje månad tvingas välja mellan att betala hyran, köpa mat eller hämta ut sina mediciner. Det är människor som tvingas låna pengar av anhöriga för att överleva. Vad är regeringens svar till dem? Vad gör regeringen för att de ska få en dräglig ekonomisk situation?
Det enda konkreta förslag som fanns för att långsiktigt förbättra deras situation var den utredning som Socialdemokraterna tillsatte för att se över indexeringen av sjuk- och aktivitetsersättningen. Den skulle säkerställa att ersättningarna inte halkar efter när kostnaderna i samhället ökar. Men vad gjorde den här regeringen med den utredningen? Jo, man valde att lägga ned den. Man valde aktivt att inte förbättra villkoren för de mest utsatta.
Herr talman! Detta är inte en politik för ett tryggare Sverige för alla. Detta är en politik som gynnar dem som redan har möjligheten att arbeta medan de som är sjuka eller har en funktionsnedsättning lämnas i sticket. Det är en politik som skapar ökade klyftor och minskad tillit, herr talman, för hur ska människor som känner sig bortglömda och övergivna av samhället kunna tro på framtiden? Hur ska de känna sig som en del av ett samhälle där de behandlas som andra klassens medborgare?
Herr talman! Jag vill därför ställa frågan igen: Vilka skattelättnader får de som lever på garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen med regeringens politik?
(Applåder)
Anf. 35 Sofia Amloh (S)
Herr talman! Tack till interpellanten för en mycket viktig och angelägen interpellationsdebatt!
Jag anser också att finansministern saknar politik på det här området om det här är det enda svar som finansministern har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I tidigare debatter i kammaren i dag och tidigare i andra sammanhang och vid andra tillfällen har finansministern beskrivit hur hon ser och hör och i vissa delar också förstår de mest utsatta i samhället. Då tänker jag att det ska resultatera i politik, men det har det tyvärr inte gjort - absolut inte i den grad som behövs.
I svaret säger finansministern att man samtidigt behöver kompensera hushållen för inflationen. Då undrar jag om finansministern och regeringen tycker att de har gjort det. I barnfattigdomsrapporten för 2024 framgår det att det faktiskt är hisnande 42 procent av hushållen med låga inkomster som behöver låna pengar för att klara nödvändiga utgifter.
Nästan åtta av tio ensamstående föräldrar oroar sig för sin ekonomi. Det är alltså otroligt många som oroar sig över hur de ska få ihop det. De har varje dag sina barns bästa för ögonen.
Jag ska ta ett par exempel. Varför har regeringen inte höjt barnbidraget eller skapat förutsättningar för att sänka de skyhöga sjukskrivningstalen - som helt klart är stressrelaterade - i den offentliga sektorn? Man måste se till att människor mår bättre och kan jobba i stället för att vara hemma och sjukskrivna.
Det här är regeringens tredje budget. Det finns ett rekordstort reformutrymme, men man lägger nästan hälften på skattesänkningar. Det låter nästan som om skattesänkningar tas någon annanstans ifrån och inte drabbar någon - men det gör de ju. Det är en solklar prioritering. Skattesänkningarna kommer inte alla till del. Det var precis det interpellanten visade på i sitt inlägg. Skattesänkningarna slår otroligt orättvist. De kostar på för hela samhället, men gynnar bara några få.
Finansministern har vid flera tillfällen fört ett resonemang kring att man inte ska ha högre skatter än vad som behövs. Jag funderar på om vi ska tolka det som att det inte behövs mer pengar till förebyggande sociala insatser för att exempelvis bryta nyrekryteringen av barn och unga in i gängkriminalitet. Anser finansministern att det finns tillräckligt med pengar till det? Ska vi tolka det som att äldreomsorg och förskolor runt om i landet inte behöver mer resurser och att välfärdsarbetare har tillräckligt goda villkor? Tycker finansministern att det finns för mycket pengar i statens budget i relation till de behov som behöver tillgodoses? Det är ju en ekonomiskt svår tid som många hushåll fortfarande lider av.
Anf. 36 Edward Riedl (M)
Herr talman! Jag tackar interpellanten som tar upp den här typen av frågeställning. Det är bra att debattera och diskutera detta. Jag återkommer till det, för vi behöver stanna upp och se vad regeringen och finansministern har gjort. Men det hade varit intressant om Socialdemokraterna ibland tog strid för alla låg- och medelinkomsttagare runt om i landet som kämpar för att få hushållsekonomin att gå ihop.
Herr talman! Jag ska tala om vad den här regeringen och den här finansministern gjorde när inflationen slog till som hårdast och priserna steg. Vi ärvde 10 procents inflation av den socialdemokratiska regeringen. Det fick vi hantera när vi tog över regeringsmakten. Människor handlade mjölk och mat med kronor och ören. Regeringen och finansministern inflationssäkrade bidrag och ersättningar så långt det var möjligt. Det gav dem med allra minst marginaler möjligheter att parera en del av kostnadsökningarna. Många fick dock bära denna börda, för pengarna räcker inte till allt. Men det är så man bekämpar inflation. Det vet jag att socialdemokrater också vet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det farligaste man kan göra är att hänga kvar i den höga inflationens garn och få pris- och lönespiraler. Nu när vi har bekämpat inflationen vi ärvde av den socialdemokratiska regeringen har vi möjlighet att ge ekonomiska lättnader till alla hushåll som fick se tio års reallöneökningar raderas ut. Nu, herr talman, får de skattesänkningar. Det gör att fler människor får något lägre räntor och lite större ekonomiska marginaler, och det är en rimlig politik. Man kan plocka ut enskilda reformer och enskilda år, men sett över mandatperioden har vi bekämpat inflationen och säkerställt att de med minst ekonomiska marginaler får mest. Nu, när möjligheterna ges, ska vi säkerställa att bredare inkomstlager får ta del av skattesänkningar, för det är fortfarande väldigt många som har det tufft.
Herr talman! Man kan skönja ett mönster i dagens debatter. Socialdemokrater kommer gång på gång upp i talarstolen och pratar om hur dåligt det är med skattesänkningar för löntagare. Men faktum är - låt oss föra fakta tillbaka in i debatten! - att Moderaterna sedan 2007 i olika konstellationer tillsammans med olika partier har genomfört nio jobbskatteavdrag. Socialdemokraterna har röstat nej till alla.
En vanlig sjuksköterska har i dag 4 000 kronor mer kvar i plånboken varje månad än den hade 2007 med den skatt som gällde då. Det gäller alltså över hela linjen. Man vill aldrig sänka skatten för de hårt arbetande människor som bär upp samhället och ser till att saker och ting fungerar. Att människor går till jobbet och arbetar är ju det som bygger tillväxt. Det ger också möjlighet till generösa ersättningssystem för dem som av olika skäl inte kan jobba och delta på arbetsmarknaden.
Jag vill backa tillbaka och säga att det är bra med den här typen av debatter. Jag tycker att regeringen har gjort rätt prioriteringar. Man valde att säkerställa att de med minst marginaler fick mest när krisen med hög inflation vi ärvde från den förra regeringen slog till.
Anf. 37 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag tackar för interpellationen.
Vi har tidigare under dagen pratat om att det är väldigt många som har det tufft på grund av konsekvenserna av den höga inflationen. Även om den nu har dämpats är priserna fortfarande höga. Därför har de tre budgetar som vi lagt på riksdagens bord och som det även fattats beslut om innehållit stöd och stöttning till hushållen. Det handlar bland annat om det förhöjda och förlängda bostadstillägg som regeringen jobbat med i flera budgetar för att nå och hjälpa dem som har det allra tuffast. Det handlar om barnfamiljer och ofta om ensamstående kvinnor. Regeringen ser också till att människor som har låga inkomster och inga andra ersättningar får skattesänkningar. De har inte fått någon kompensation tidigare men får nu stärkt köpkraft.
Jag har nämnt tidigare att den förändrade reduktionsplikten har gjort drivmedel som till exempel diesel betydligt billigare. Det gör också att många personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning, alltså den grupp vi lyft fram, får en något lättad börda. Med det sagt: Jag vet att det är tufft. Det är oerhört tufft. Därför har vår politik från första dagen handlat om att pressa ned inflationen och stötta hushållen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan ge ett exempel på en alldeles särskild grupp som under väldigt många år inte har fått någon höjning. Det handlar om dem som har sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Nu höjer vi deras ersättningar. Det innebär att en ensamstående person med två små barn och en boendekostnad på 10 000 kronor får ungefär 3 000 kronor mer i bidrag varje månad.
Herr talman! Det är viktigt att våra system hjälper dem som har det allra tuffast. För att ekonomin ska växa och vi ska få resurser till både försvar, polis, rättsväsen, välfärd med mera och dessa system måste vi se till att komma ur lågkonjunkturen och få ekonomin att växa. Vi har haft fokus på att stärka hushållens köpkraft.
Herr talman! Det är en tuff tid. Steg för steg fattar vi beslut för att stärka och underlätta för hushållen. Vi återkommer i fler budgetar längre fram, men den budget riksdagen den här veckan fattat beslut om och som stärker hushållen börjar gälla om bara några dagar.
Anf. 38 Jessica Rodén (S)
Herr talman! Jag vill fortsätta prata om den ekonomiska ojämlikhet som breder ut sig i Sverige. Jag vill prata om dem som verkligen drabbas när trygghetssystemen inte håller måttet och skattesänkningar inte inkluderar dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden.
Finansministern lyfter fram att hushållens ekonomi stärks genom regeringens politik. Men det är ju en sanning med modifikation, för vilka hushåll pratar vi egentligen om? Ja, inte är det de som är beroende av sjuk eller aktivitetsersättningen och de som redan lever på marginalen.
Rapporten 800 år kvar till jämställdhet? visar att arbetarkvinnor med utländsk bakgrund drabbas hårdast av den ekonomiska politiken. De har lägre löner, osäkrare anställningar och sämre möjligheter att påverka sin ekonomi. Dessa kvinnor arbetar ofta i välfärdens kärna - inom vård, skola och omsorg - och deras ekonomiska situation blir alltmer pressad. När priserna ökar snabbare än lönerna och ersättningarna ökar också klyftorna i samhället.
Herr talman! Ekonomisk ojämlikhet handlar inte bara om pengar i plånboken, utan det handlar också om människors livschanser och om möjligheterna att leva ett rikt och värdigt liv. Med regeringens politik fortsätter de ekonomiska skillnaderna att öka, och samhället dras isär ännu mer. Regeringens politik med skattesänkningar och jobbskatteavdrag är som gjord för att öka dessa klyftor. Det är en politik som belönar dem som redan har arbete och ignorerar dem som av olika orsaker inte kan arbeta.
Vi socialdemokrater vill se en annan väg - en väg där trygghetssystemen är starka nog att hålla människor borta från fattigdom, en väg där vi aktivt arbetar för att minska de ekonomiska klyftorna, inte öka dem. Vi vet ju alla, herr talman, att man inte blir frisk av att göras fattig.
Det är beklagligt att Sverigedemokraterna och regeringen lade ned den utredning som skulle se över indexeringen av sjuk- och aktivitetsersättningen. Jag tycker att regeringens agerande tydligt visar att målgruppen inte är prioriterad för dem.
Därför, herr talman, undrar jag: Varför ska människor som har sjuk- eller aktivitetsersättning betala mer skatt än dem som förvärvsarbetar?
Anf. 39 Sofia Amloh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Först vill jag bara fråga ledamoten Riedl vad exakt som var faktafel i det som förekommit tidigare i denna debatt. Jag är nyfiken på det.
Jag vill dock börja i en annan ände. Jag som är född på 80-talet vet att fem myror är fler än fyra elefanter, och skattesänkningar på 4 000 kronor i månaden är mer än 150 kronor i månaden eller, för den delen, 0 kronor i månaden.
Om du är undersköterska i äldreomsorgen får du visserligen en skattesänkning på kanske 100-150 kronor i månaden, men du får också färre kollegor. Och om du inte har varit sjukskriven riskerar du i väldigt hög grad att bli det, vilket du också förlorar på. Utöver dessa försämrade arbetsvillkor har du kanske heller inte fått det förhöjda barnbidraget.
Det här är en förlust för dem som ytterst är utsatta till följd av regeringens fördelningspolitik. Jag ser i denna kammare återigen att det är glasklart att regeringen verkligen är nöjd med resultatet. Vi ser att barnfattigdomen breder ut sig och att de ensamstående föräldrar som har en djup oro för sin ekonomi får fortsätta att ha det. Detta är regeringen nöjd med.
Jag får inga svar på om man tycker att man har gett tillräckligt mycket pengar i budgeten till det sociala förebyggande arbetet för att minska gängkriminaliteten och rekryteringen av nya in i denna kriminalitet. De pengar som satsas på skolan och fritidsinsatser är tillräckliga, säger regeringen, och det behövs inte mer. Det som behövs är att sänka skatten för de mest välbeställda männen i vårt samhälle.
(Applåder)
Anf. 40 Edward Riedl (M)
Herr talman! Jag börjar direkt med att besvara frågan om faktafel. Man kan såklart ha olika uppfattningar, men jag konstaterar en sak: Socialdemokraterna för fram en massa olika retoriska knep som man testar så här innan det är dags att gå hem och börja med julmaten. Man pratar om att tillväxten är väldigt låg. Det är sant - vi ärvde en av Europas lägsta tillväxttakter - men nästa år prognostiseras Sverige ha en av de högsta i Europeiska unionen. De retoriska knepen kommer säkert att fastna med julgröten hos några av de socialdemokrater som har fört fram dem.
Man pratar mycket om sjukvårdskrisen. Det kan vi konstatera efter debatten här i kammaren i går. Vi kan ta en av de regioner som styrs av socialdemokrater. I denna region har man fler anställda, trots den sjukvårdskris som Socialdemokraterna pratar om, och då blir frågan, herr talman: Vad är det man satsar på - sjuksköterskor eller kommunikatörer - och varför är det jobbigt i vården?
Jag tror att väljarna kommer att kräva svar på denna fråga från många socialdemokratiska lokala styren. Vad är det man satsar på? Vill man ha kommunikatörer och byråkrater eller sjukvårdspersonal? Denna fråga tror jag kommer att fastna hos rätt många.
Jag tycker, herr talman, att prioriteringen har varit rätt, men det är som att man inte lyssnar i den här debatten. Regeringen och finansministern valde att säkerställa att de som har minst marginaler - de som har sjuk- eller aktivitetsersättning och som interpellanten pratar om - skulle gå skadefria under inflationen. Man inflationssäkrade alltså bidragen. Det tycker jag var rätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är årets sista debatt, åtminstone för min del - det kommer kanske några interpellationsdebatter till - så jag ska göra som Niklas och rimma lite, herr talman.
Sossar vill alltid skatten höja. Under deras skatter får vi alla ryggen böja. Det är högre skatt på arbete, flit och sparande. Nu är julen dock i vardande. Barn som får en slant i julegåva - om S styrde fick ni knappt behålla några. Nu är debatten snart klar. God jul till alla och envar! God jul, herr talman och alla andra!
Anf. 41 Förste vice talman Kenneth G Forslund
Finansministern avstår från sin slutreplik.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.