Vissa skolfrågor

Betänkande 1991/92:UbU4

Utbildningsutskottets betänkande 1991/92:UBU04

Vissa skolfrågor

---

Innehåll

• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
UbU4

Motionerna

1989/90:Ub208 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring
i förläggningen av undervisningstiden vid lantbruksskolorna att
krav på flexibilitet uppfylls, i enlighet med vad i motionen
anförts.

1990/91:Ub111 av Arne Andersson i Gamleby (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att grundvuxlärare med lång
erfarenhet ges möjlighet att förklaras kompetenta som lärare i
"svenska för invandrare".

1990/91:Ub202 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att eleverna ges läxor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att föreskrifter om läxor skall
finnas i läroplanen.

1990/91:Ub208 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolans arbetsmiljö och ansvaret för
denna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elevskyddsombud på alla stadier eller
i andra hand föräldraombud för de elevgrupper som ej har
rösträtt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att decentralisera beslut om skolan
ända ner till den enskilda skolans styrelse,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolans elevantal.

1990/91:Ub210 av Gullan Lindblad och Margit Gennser (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvärdering och utökning av
skolundervisningen om HIV och sexuellt överförbara sjukdomar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So405.

1990/91:Ub211 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i läroplanen markera de enskilda
ämnenas ställning så att varje ämne har en egen kursplan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att garantera eleverna rätt till viss
minsta undervisningstid i varje enskilt ämne,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade
valmöjligheter på högstadiet i enlighet med vad som i motionen
anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter till kompletterande
utbildning efter årskurs 9,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anpassad studiegång,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om individuella studieplaner.

1990/91:Ub212 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett
ordinarie ämne i grundskolan.

1990/91:Ub213 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till språkfrämjande
försöksverksamhet för lågstadiet.

1990/91:Ub214 av Ulla Tillander och Håkan Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om undervisningen för vuxna
utvecklingsstörda på lanthushållsskolan i Hammenhög.

1990/91:Ub216 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om värdet av gymnastik och gymnastikbetygets betydelse.

1990/91:Ub217 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolans ansvar att förebygga att ungdomar
får missbruksproblem.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So215.

1990/91:Ub220 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade insatser för vidareutbildning av
lärare och information till elever om hiv och andra sexuellt
överförbara sjukdomar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So420.

1990/91:Ub222 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konkretisering av målen för
trafikantutbildningen i skolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär att det nya skolverket
får i uppdrag att verka för att varje elev i grundskolan får ta
del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar
till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.

1990/91:Ub224 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i
konsumentekonomi.

1990/91:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om motiven för ett nytt betygssystem,
2. att riksdagen beslutar införa ett nytt betygssystem i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub226 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om HIV/aids i skolans sex- och samlevnadsundervisning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So424.

1990/91:Ub232 av Berith Eriksson (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket ges i
uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär att riktlinjer om
undervisning om samer inarbetas i den kommande läroplanen för
skola och barnomsorg.

1990/91:Ub235 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att stärka bibelns ställning i
skola och religionsundervisning.

1990/91:Ub236 av Marianne Andersson i Gislaved m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att de fackliga
organisationerna ges möjlighet att komma in på skolorna och
informera om arbetslivet och dess lagar och avtal.

1990/91:Ub238 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kost och motion, särskilt i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i
skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt
moment i skolans undervisning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So428.

1990/91:Ub239 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en översyn av de svenska läroböckerna med avseende på islam
och muslimer.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A727.

1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skolans huvuduppgift --
överordnad andra uppgifter -- skall vara att ge alla elever
goda kunskaper och färdigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utbildning som ger alla elever
möjlighet att utvecklas optimalt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om klara mål för skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att skilja på målen för
omsorg och utbildning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter till kompletterande
utbildning.

1990/91:Ub242 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det i den läroplansöversyn som är en
följd av riksdagens beslut med anledning av proposition
1990/91:18 om ansvaret för skolan skall ingå att lämna förslag
om den naturorienterande sektorns konstruktion,
religionskunskapens ställning och en utökad språkundervisning.

1990/91:Ub244 av Marianne Carlström och Sigrid Bolkéus (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av förändringar på
högstadiet för att möta behoven hos de elevkullar som om några
år kommer att innehålla en större spridning i åldrar mellan
eleverna i en årskurs.

1990/91:Ub247 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den kommunala musikskolan skall
garanteras fortleva genom att ingå i det kommunala offentliga
skolväsendet.

1990/91:Ub248 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om undervisningen i religionskunskap i grundskolan.

1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en friare grundskola.

1990/91:Ub252 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i
läroplanen för grund- och gymnasieskolan så att en nödvändig
flexibilitet i språkutbildningen uppnås.

1990/91:Ub258 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att frågor om etik, moral och livskvalitet
skall ges ett ökat utrymme i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So451.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om engelska i årskurs 1 på lågstadiet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare ett obligatoriskt
främmande språk på högstadiet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.

1990/91:Ub265 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om massmediekunskap.

1990/91:Ub271 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens betydelse
för de ungas fostran och som grund för deras uppfattning om
moral och etik.

1990/91:Ub272 av Björn Samuelson och Gudrun Schyman (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nationellt kulturutbyte för
grundskoleelever.

1990/91:Ub274 av Rune Thorén och Birger Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasial trafikant- och
förarutbildning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T445.

1990/91:Ub276 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet maskinskrivning i den
förestående läroplansöversynen.

1990/91:Ub282 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om undervisning om värderingar i skolan
samt om behovet av utvecklat samarbete mellan skola, polis och
kriminalvård,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en riksomfattande informationskampanj
mot mobbning samt om vikten av skolprogram mot mobbning och
våld i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ju821.

1990/91:Ub285 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om radikalt förbättrade möjligheter till
studier i andra länder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att de som studerar på högstadiet eller gymnasiet ges rätt att
studera ett år utomlands.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U511.

1990/91:Ub288 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förutsättningar bör ges att införa flyktingkunskap i
skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf627.

1990/91:Ub289 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om trafikkunskap i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T425.

1990/91:Ub294 av Sonja Rembo och Hugo Hegeland (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av
kristendomsundervisningens innehåll och utformning som anges i
motionen,
2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär sådana
åtgärder att grundutbildning och fortbildning av lärare ger
lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap
möjligheter att skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom.

1990/91:Ub295 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om att återinföra betyg i ordning
och uppförande inom grundskolan.

1990/91:Ub297 av Lena Boström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fredsundervisning i skolan.

1990/91:Ub303 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en garanterad minsta
undervisningstid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om "tid till förfogande" i grundskolan.

1990/91:Ub306 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder
för elever med svåra läs- och skrivsvårigheter med de inslag
som tagits upp i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur elever
med svåra läs- och skrivsvårigheter skall få tillgång till
läromedel inlästa på band.

1990/91:Ub308 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att hemspråken skall ha centralt fastställda tim- och
läroplaner,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
utvärdering av hemspråksundervisningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av behörighetsreglerna för
hemspråkslärare.

1990/91:Ub310 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkhögskoleverksamhet vid Mo Gård,
Östergötland.

1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundskolans uppdelning i stadier,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om allmän och särskild kurs i
grundskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsformerna i grundskolan och
gymnasieskolan.

1990/91:Ub315 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en individuellt avpassad studiegång,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en studieplan för varje elev.

1990/91:Ub320 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamhet med införande av
ordningsbetyg i grundskolan i Storstockholmskommunerna.

1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av läroplanen vad gäller
antalet hemkunskapstimmar i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av sammanhängande
undervisning/arbetspass för hemkunskapslektionerna.

1990/91:Ub322 av Birger Hagård (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återinförande av skolexamen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna att avkorta läsåret för
avgångsklasserna i grundskolan och gymnasiet.

1990/91:Ub324 av Elver Jonsson m.fl. (fp, c, mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolans ANT-undervisning samt
lärarutbildningen.

1990/91:Ub327 av Elisabeth Fleetwood och Ann-Cathrine Haglund
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge kommunerna information
om och uppmuntran att inrätta vertikala skolor.

1990/91:Ub331 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till hur giltig
respektive ogiltig frånvaro skall kunna redovisas på samtliga
betyg givna inom grund- och gymnasieskolan.

1990/91:Ub332 av Birgit Henriksson och Göran Ericsson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
återinföra betyg i ordning inom hela grundskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
återinföra betyg i uppförande inom hela grundskolan,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur skolk
skall kunna följas upp.

1990/91:Ub333 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade valmöjligheter i
språkstudierna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om språkundervisning i sammanhållna
kurser.

1990/91:Ub336 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ämnet religionskunskap i grundskolan.

1990/91:Ub337 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande
av det kristna budskapets ställning inom ämnet
religionskunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta
förkunskapskrav för lärare i läroämnet religionskunskap,
3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om
sådan utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap
att de goda förutsättningarna i Lgr 80 kan uppnås.

1990/91:Ub339 av Karin Söder och Gunnar Björk (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stärkande av de nordiska grannspråkens
ställning i utbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U534.

1990/91:Ub341 av Pär Granstedt m.fl. (c, fp, v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär särskilda medel till Tom
Tits verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub803 av Gullan Lindblad och Hans Dau (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning rörande dyslexi
i den reguljära lärarutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dyslektiker bör prioriteras då
skolan fördelar sina resurser.

1990/91:Ub807 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande alkoholinformationen i
skolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om värdet av utbildning i alkoholfrågor
för lärare, journalister, socionomer m.fl.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So239.

1990/91:Ub808 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samlevnadsundervisningen i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So448.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att försök på frivillig basis med ett
praktikår införs i åk 8 eller åk 9 och att andra försök/projekt
stimuleras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läs- och skrivsvårigheter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet och
i vuxenutbildningen,
10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att de estetiska ämnena
och rörelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att musikskolan omfattas av det
offentliga skolväsendet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationalisering, solidaritet,
fredsundervisning, hushållning och konsumentkunskap.

1990/91:Ub814 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om adekvat utbildning och fortbildning
för berörda lärare på alla nivåer fr.o.m. förskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att samordna all kunskap
och erfarenhet för att tidigt upptäcka barn med dyslexi,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om upphovsrätt
för talböcker till dyslektiker,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betygsättning, skolprov och
antagningsprov till skolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utarbeta anvisningar och
handlingsplaner i skolan för att åtgärda problemen med läs- och
skrivsvårigheter.

1990/91:Ub815 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet religionskunskap i
grundutbildning och fortbildning av grundskollärare.

1990/91:Ub818 av Göran Magnusson och Gunnar Thollander (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ANT-undervisningen i skolan och
i lärarutbildningen.

1990/91:Ub819 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne
Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
handlingsprogram för hur dyslexiproblemet skall behandlas.

1990/91:Ub820 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemkunskapsutbildningen i
grundskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av matkvalitet i skolmåltiden
samt hos regeringen hemställer om att skolverket får i uppdrag
att utarbeta en näringsriktig basstandard för skolmåltider,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att ämnet kostkunskap ingår
i förskollärarutbildningen.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om målen för skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om religionskunskapsämnet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betyg,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om individuellt utformat studieprogram,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarnas fortbildning.

1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om start av undervisning i engelska från
första klass,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dubbla tillval på grundskolans
högstadium,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolors möjlighet att välja annat
språk än engelska som första främmande språk,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dubblat timtal för B- och C-språk,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om östeuropeiska språk som tillval på
grundskolan.

Utskottet

I det följande behandlar utskottet ett antal motioner, som
väckts under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1989/90
och riksmötet 1990/91.

Regeringen beslutade den14 februari 1991 att tillkalla en
kommitté för att utarbeta dels förslag till mål och riktlinjer
för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet, dels förslag
till riktlinjer och modeller för kursplaner, dels ock förslag
till timplaner för grundskolan (dir. 1991:9). Arbetet skall
vara slutfört senast den1 september 1992.

I direktiven till den s.k. läroplanskommittén har regeringen
bl.a. angett definitioner på vad som skall finnas i skollagen,
i mål och riktlinjer, i kursplaner, i kommentarer, i skolplan
och i lokala arbetsplaner.

Mål och riktlinjer skall utfärdas av regeringen sedan
riksdagen fått möjlighet att ta ställning till de grundläggande
principerna i dessa. Mål och riktlinjer skall ha en styrande
funktion i förhållande till kursplanerna. De får således inte
vara så allmänt formulerade att de i praktiken inte kan fungera
som styrinstrument. De skall också vara utvärderingsbara.
Kursplaner som gäller för hela landet skall avse mål och
riktlinjer för samt innehåll i enskilda ämnen och ämnesområden.
De skall utarbetas av skolverket enligt regeringens riktlinjer.
Lokala kursplaner skall utarbetas av kommunen enligt
regeringens riktlinjer. Till stöd och hjälp för arbetet i
skolan skall det finnas särskilda kommentarer som förklarar
syfte och motiv med måldokumenten och ger exempel på hur dessa
kan konkretiseras. Skolplan skall fastställas av
kommunfullmäktige och ange hur kommunens skolväsen skall
gestaltas och utvecklas. Slutligen skall lokala
arbetsplaner utarbetas. De skall innehålla de konkreta målen
för verksamheten vid enskilda skolenheter.

Skolans mål och organisation

I ett stort antal motioner behandlas frågor om skolans mål
och organisation, dvs. generella principer för undervisningen.
Skolans mål och huvuduppgift tas upp i motionerna
1990/91:Ub241 (m) yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt 1990/91:Ub821
(fp) yrkande 1, skolans arbetsformer i motion 1990/91:Ub313
(v) yrkande 11, högstadiets organisation i motion
1990/91:Ub244 (s), kursplan för varje ämne i motionerna
1990/91:Ub211 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp)
delvis, individuella studieplaner i motionerna
1990/91:Ub211 yrkande 7, 1990/91:Ub315 yrkandena 1 och 2 (båda
m) samt 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 6, kompletterande
utbildning i motionerna 1990/91:Ub211 yrkande 4 och
1990/91:Ub241 yrkande 12 (båda m), anpassad studiegång i
motion 1990/91:Ub211 (m) yrkande 6, praktikår i motion
1990/91:Ub813 (mp) yrkande 3, alternativkurser i motion
1990/91:Ub313 (v) yrkande 10, läxor i motion
1990/91:Ub202 (m) yrkandena 1 och 2, skolplikt i motion
1990/91:Ub250 (mp) yrkande 1, skolexamen och avkortat läsår
i motionerna 1990/91:Ub322 (m) yrkandena 1 och 2,
musikskolan i motionerna 1990/91:Ub247 yrkande 2 och
1990/91:Ub813 yrkande 11 (båda mp), decentraliserat
beslutsansvar i motion 1990/91:Ub208 (mp) yrkandena 3 och 4,
religionskunskap i motionerna 1990/91:Ub336 (m),
1990/91:Ub821 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub248 (c) och
1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp) delvis, estetiska ämnen och
rörelse i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 10 delvis,
maskinskrivning i motionerna 1990/91:Ub212 (s) och
1990/91:Ub276 (fp), massmediekunskap i motion 1990/91:Ub265
(mp), etiska frågor i motionerna 1990/91:Ub258 och
1990/91:Ub271 (båda m) samt 1990/91:Ub282 (c) yrkande 2,
fredsfrågor i motionerna 1990/91:Ub297 (s) och
1990/91:Ub813 (mp) yrkande 12, flyktingkunskap i motion
1990/91:Ub288 (mp) yrkande 2, hälsofostran i motion
1990/91:Ub238 (fp) yrkandena 1 och 3, hushållning och
konsumentkunskap i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 12,
alkohol, narkotika och tobak (ANT) i motionerna
1990/91:Ub818 (s), 1990/91:Ub217 och 1990/91:Ub807 yrkande 1
(båda m) samt 1990/91:Ub324 (fp, c, mp), sex- och
samlevnadsundervisning i motionerna 1990/91:Ub210 och
1990/91:Ub808 yrkande 1 (båda m), 1990/91:Ub220 delvis och
1990/91:Ub238 yrkande 2 (båda fp) samt 1990/91:Ub226 (c),
trafikantutbildning i motionerna 1990/91:Ub289 (m),
1990/91:Ub222 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub274 (c)
och undervisning om samer i motion 1990/91:Ub232 (v)
yrkande 2.

Utan att i sak ha bedömt något av de i det föregående
redovisade motionsyrkandena om skolans mål och organisation
föreslår utskottet med hänvisning till pågående
beredningsarbete att riksdagen avslår ifrågavarande
motionsyrkanden.

Till detta vill utskottet lägga följande. I
regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 anförs bl.a. att en ny
läroplan för grundskolan med tydlig kunskapsprofil kommer att
utarbetas. Enligt vad utskottet erfarit kommer
läroplanskommittén att få nya direktiv för sitt fortsatta
arbete.

Skolans språkundervisning

I motionerna 1990/91:Ub213 (m), 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 2
och 1990/91:Ub259 (c) yrkande 4 föreslås att undervisning i
engelska skall införas redan i årskurs 1 på grundskolans
lågstadium. Möjligheten att studera ytterligare ett eller två
språk som tillval på grundskolans högstadium tas upp i fyra
motioner, nämligen 1990/91:Ub333 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub823
(fp) yrkandena 3 och 10, 1990/91:Ub259 (c) yrkande 5 och
1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp) delvis. Enligt motionerna
1990/91:Ub252 (m) och 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 4 bör det vara
möjligt att studera ett annat språk än engelska som första
främmande språk. I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 8 föreslås
att den försöksverksamhet som för närvarande bedrivs med
dubbelt timtal för B-språk och C-språk i gymnasieskolan skall
få utökas. De nordiska språken tas upp i motion 1990/91:Ub339
(c). De bör enligt motionärerna få en starkare ställning i
utbildningen. Slutligen förordas i motion 1990/91:Ub333 (m)
yrkande 2 att alternativkurser bör finnas i samtliga språk.

Utskottet vill hänvisa till direktiven till
läroplanskommitténs arbete (dir. 1991:9). Mot bakgrund av krav
på internationell anpassning av utbildningen bör
språkprogrammen i såväl grundskolan som gymnasieskolan
förstärkas, framhålls i direktiven. Kommittén bör för
grundskolans del pröva möjligheten att börja undervisning i
engelska redan i årskurs 1.

Med hänvisning till det anförda och det beredningsarbete som
pågår föreslår utskottet att riksdagen avslår ifrågavarande
motionsyrkanden i vad gäller skolans språkundervisning.

Skolans undervisning i vissa andra ämnen

Kristendomsundervisningens innehåll och det kristna
budskapets ställning inom ämnet religionskunskap tas upp i tre
motioner, nämligen 1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337
yrkande 1 (båda m) samt 1990/91:Ub235 (m, c). I motion
1990/91:Ub216 (fp) delvis understryks vikten av att gymnastik
ingår som ett moment i ämnet idrott.

När det gäller frågor om kursplaner för undervisningen vill
utskottet ånyo hänvisa till direktiven till läroplanskommittén
och det beredningsarbete som pågår. Mot denna bakgrund bör
riksdagen avslå motionerna 1990/91:Ub216 delvis, 1990/91:Ub235,
1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337 yrkande 1.

Vissa timplanefrågor när det gäller grundskolan

I ett antal motioner tas vissa timplanefrågor upp. Den
nuvarande stadieindelningen i grundskolan bör upphöra enligt
motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 9. En garanterad minsta
undervisningstid i varje enskilt ämne föreslås i motionerna
1990/91:Ub211 yrkande 2 och 1990/91:Ub303 yrkande 1 (båda m).
I sistnämnda motion (yrkande 2) föreslås även att "tid till
förfogande" skall införas i grundskolans timplan. Vidare
föreslås i motion 1990/91:Ub211 (m) yrkande 3 utökad tid för
tillvalet på högstadiet. Slutligen begärs i tre motioner,
nämligen 1990/91:Ub259 yrkande 6, 1990/91:Ub321 yrkandena 1 och
2 samt 1990/91:Ub820 yrkande 1 (samtliga c) att ämnet
hemkunskap skall få utökad undervisningstid i grundskolan och
att undervisningen bör ske i sammanhängande arbetspass.

Som utskottet anfört i det föregående skall
läroplanskommittén enligt regeringens direktiv lägga fram
förslag till timplaner för grundskolan. Bl.a. bör kommittén
därvid pröva om den nuvarande stadieindelningen i grundskolan
kan upphöra. Med hänvisning härtill och till det
beredningsarbete som sker inom regeringskansliet när det gäller
grundskolans timplan föreslår utskottet att riksdagen
avslår ifrågavarande motionsyrkanden.

Vissa lärarutbildningsfrågor

I ett antal motioner om skolans undervisning behandlas även
vissa lärarutbildningsfrågor. Således begärs i motionerna
1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3
delvis samt 1990/91:Ub815 delvis (samtliga m) att åtgärder
vidtas för att förbättra grundutbildningen för lärare i
religionskunskap. I motion 1990/91:Ub820 (c) yrkande 4
understryks vikten av att ämnet kostkunskap ingår i
förskollärarutbildningen. En förbättrad utbildning och ökade
informationsinsatser när det gäller alkoholfrågor samt sex- och
samlevnadsfrågor föreslås i motionerna 1990/91:Ub807 (m)
yrkande 2 och 1990/91:Ub220 (fp) delvis.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) innebär bl.a. att kommunerna och andra
utbildningshuvudmän har ansvar för verksamheten i skolan inom
de ramar som riksdagen och regeringen lägger fast i bl.a.
skollag och läroplaner. Enligt direktiven till
läroplanskommittén (dir. 1991:9) skall de nya läroplanerna ange
mål och riktlinjer för utbildningen, vilka huvudsakligen riktas
direkt till lärarna. I riksdagens beslut om ansvaret för skolan
slås vidare fast att den grundläggande lärarutbildningen är ett
viktigt medel att garantera en likvärdig utbildning i alla
delar av landet. Mot bakgrund av bl.a. detta beslut har
regeringen den12 september 1991 beslutat tillkalla en
särskild utredare för att göra en analys av de krav som måste
ställas på lärarnas kunskap och kompetens och lägga fram de
förslag som analysen föranleder (dir. 1991:87). Enligt
direktiven skall denna analys bl.a. ske i anslutning till det
arbete som nu pågår i läroplanskommittén. Arbetet skall
bedrivas så att förslagen kan läggas fram senast den2
november 1992.

Med hänvisning till att frågor om lärarnas kunskap och
kompetens är föremål för beredning föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub220 delvis, 1990/91:Ub294
yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3 delvis,
1990/91:Ub807 yrkande 2, 1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub820
yrkande 4.

Betygsfrågor

I motionerna 1990/91:Ub225 (m) yrkandena 1 och 2 och
1990/91:Ub821 (fp) yrkande 4 föreslås införandet av ett nytt
betygssystem. Enligt motionärerna bör det nuvarande relativa
betygssystemet ersättas med ett mål- eller kunskapsrelaterat
betygssystem. I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 9 hävdas att
betyg inte skall sättas i grundskolan. Enligt motionärerna
innebär betygsättningen av eleverna att lärarna tvingas ge
avkall på sina försök att förverkliga de övergripande målen i
läroplanen. I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub295,
1990/91:Ub320 yrkande 1 och 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2
(samtliga m) föreslås att betyg i ordning och uppförande
återinförs i grundskolan. Frågan om hur elevernas frånvaro --
giltig resp. ogiltig -- skall redovisas i betygen tas upp i
motion 1990/91:Ub331 (m). I motion 1990/91:Ub814 (mp) yrkande 4
efterlyses centrala anvisningar för hur elever med läs- och
skrivsvårigheter skall behandlas vid bl.a. betygsättningen.
Slutligen uppmärksammas i motion 1990/91:Ub216 (fp) delvis
betyget i ämnet idrott och dess betydelse vid intagningen till
gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.

Regeringen tillkallade den 24 oktober 1990 en beredning för
att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan,
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir.
1990:62). Enligt direktiven bör den s.k. betygsberedningen utgå
från att de relativa betygen skall avskaffas. Istället bör
det finnas andra betyg på grundskolans högstadium, i
gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. Det
anförs vidare i direktiven att det är viktigt att arbetet i
skolan leder till att eleverna når upp till en given
kompetensnivå i form av kunskaper och färdigheter. För detta
fordras att läraren bedömer hur elevernas kunskaper och
färdigheter förhåller sig till uppställda mål. Enligt
direktiven skall betygsberedningen även analysera
konsekvenserna av ett borttagande av betygen som urvalsgrund
vid intagningen till gymnasieskolan.

Regeringen har den 5 juni 1991 utsett betygsberedningens
ledamöter till referensgrupp för läroplanskommittén. Enligt
tilläggsdirektiv (dir. 1991:53) till betygsberedningen skall
dess arbete samordnas tidsmässigt med läroplanskommitténs
arbete. Vidare kommer enligt vad utskottet erfarit
betygsberedningen att få nya direktiv för sitt fortsatta
arbete.

Med hänvisning till pågående beredningsarbete i vad avser ett
nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis, 1990/91:Ub320 yrkande
1, 1990/91:Ub331, 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Ub813 yrkande 9, 1990/91:Ub814 yrkande 4 och
1990/91:Ub821 yrkande 4.

Dyslexi

I ett antal motioner, nämligen 1990/91:Ub306 (fp) yrkandena 1
och 2, 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 7, 1990/91:Ub814 (mp)
yrkandena 1, 2, 3 och 5, 1990/91:Ub819 (c) samt 1990/91:Ub803
(m) yrkande 1 hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att åtgärder vidtas för att underlätta
skolsituationen för elever med grava läs- och skrivsvårigheter
(dyslexi). Det gäller främst frågan om stödundervisning och
specialundervisning för elever med dessa svårigheter, lämpliga
läromedel, bl.a. talböcker för dyslektiker, adekvat
lärarutbildning och fortbildning för lärare på alla nivåer.
Slutligen hävdas i den sistnämnda motionen (yrkande 2) att
dyslektiker bör prioriteras vid fördelningen av skolans
ekonomiska resurser.

Utskottet vill hänvisa till riksdagens uttalande (bet.
1989/90:UbU3, rskr. 52) när det gäller insatser för elever med
grava läs- och skrivsvårigheter samt läromedel för dessa
elever. Med anledning av detta uttalande anmälde föredragande
statsrådet i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10
s.59) under anslaget B3. Utveckling och produktion av
läromedel att han hade uppdragit åt den särskilde utredaren för
den nya myndigheten för stöd till handikappade elevers skolgång
m.m. att även utreda förutsättningarna för produktion av
läromedel i form av talböcker för elever med grava läs- och
skrivsvårigheter inom ramen för den nya myndighetens
verksamhet. Under anslaget B6. Fortbildning m.m. redovisades
vilka möjligheter som finns i fråga om fortbildning och
vidareutbildning för lärare för att öka deras kompetens i att
undervisa elever med grava läs- och skrivsvårigheter.
Föredragande statsrådet framhöll i detta sammanhang att
riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) innebär att kommunerna i högre grad skall
svara för fortbildningen i enlighet med det fullständiga
kommunala huvudmannaskapet för personalen i skolan.

I skrivelse till regeringen den 22 februari 1991 beträffande
principförslag till organisation av statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) framförde den särskilde
utredaren vissa förslag om produktion av pedagogiska hjälpmedel
m.m. vid den nya myndigheten. I anslagsframställningen för
budgetåret 1992/93 från SIH hemställs bl.a. att dess
verksamhetsområde utvidgas till att omfatta även elever med
dyslexi.

När det gäller frågan om fördelning av resurser för
skolväsendet till elever med läs- och skrivsvårigheter, vilken
tas upp i motion 1990/91:Ub803 yrkande 2, hänvisar utskottet
till riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop.
1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a. innebär att samtliga
primärkommuner i landet erhåller ett generellt bidrag till
skolsektorn, ett sektorsbidrag. Enligt föredragande statsrådet
ger ett sådant bidrag de bästa möjligheterna för huvudmännen
att planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan med
beaktande av lokala förutsättningar och behov. Det ger också
den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för
decentralisering och möjligheter för personalen i skolan,
eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta
ansvar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag
i denna del.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub306 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub803
yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 yrkande 7, 1990/91:Ub814
yrkandena 1, 2, 3 och 5 samt 1990/91:Ub819.

Övriga frågor

I motion 1990/91:Ub285 (mp) begärs förbättrade möjligheter
till studier i andra länder (yrkande 1) och att elever på
grundskolans högstadium och i gymnasieskolan skall få rätt att
tillbringa ett av sina studieår i ett annat land (yrkande 2).

Regeringen beslutade den 25 juli 1991 att tillkalla en
särskild utredare för att utreda vissa frågor om skolans
internationalisering och internationella kontakter och om
undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder
(dir. 1991:62). I direktiven framhålls bl.a. att det genom
läroplanskommitténs arbete och det kommande kursplanearbetet
inom statens skolverk skall bli möjligt att tillgodose behovet
av internationalisering av skolan. Det framhålls vidare i
direktiven att det finns anledning att ta fasta på enskilda
ungdomars intresse för att tillbringa studieperioder utomlands.
Därför bör utredningen överväga en vidgad rätt till studiestöd
för gymnasiala studier utomlands i linje med vad riksdagen
tidigare beslutat ifråga om studiemedel för högskolestudier i
annat land.

Med hänvisning till pågående beredningsarbete beträffande
vissa frågor om skolans internationalisering m.m. föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub285 yrkandena 1
och 2.

I motion 1990/91:Ub308 (fp) uppmärksammas ett antal frågor om
skolans hemspråksundervisning. Enligt motionären bör
hemspråken ha centralt fastställda tim- och läroplaner (yrkande
1). Vidare begärs en utvärdering av hemspråksundervisningen
(yrkande 4) och en översyn av behörighetsreglerna för
hemspråkslärare (yrkande 6).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.

I gällande läroplan för grundskolan (Lgr80) finns en
kursplan för hemspråk med mål och huvudmoment för
undervisningen. I föreskrifter för timplanen regleras även
hemspråksundervisningen. Utskottet vill vidare erinra om att
riksrevisionsverket har genomfört en förvaltningsrevision av
invandrarundervisningen i grundskolan. Granskningen har
inriktats på frågor kring resursanvändning samt hur den
statliga styrningen påverkar invandrarundervisningen. Rapporten
har överlämnats till regeringen den 25 september 1990 (dnr
23-90-0609).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkandena 1, 4 och 6.

I tre motioner uppmärksammas skolans kontakter med
samhällslivet i övrigt. I motion 1990/91:Ub236 (s) understryks
vikten av att de fackliga organisationerna ges möjlighet att
informera om arbetslivet m.m., i motion 1990/91:Ub224 (fp)
föreslås ett utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och
skolan när det gäller konsumentekonomi, och i motion
1990/91:Ub282 (c) yrkande 1 understryks behovet av ett
utvecklat samarbete mellan skola, polis och kriminalvård. I
motion 1990/91:Ub272 (v) framförs förslag om nationellt
kulturutbyte för grundskoleelever, och slutligen uppmärksammas
problemet med skolk i skolan i motion 1990/91:Ub332 (m) yrkande
3.

Enligt utskottets uppfattning bör frågor om samarbete mellan
skolan och olika myndigheter och organisationer avgöras i
kommunerna med utgångspunkt i lokala förhållanden. Dessa frågor
bör således kunna tas upp i kommunens skolplan eller
skolenhetens arbetsplan. Detsamma bör enligt utskottets
uppfattning gälla de i motion 1990/91:Ub272 resp. motion
1990/91:Ub332 aktualiserade frågorna. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub224, 1990/91:Ub236,
1990/91:Ub272, 1990/91:Ub282 yrkande 1 och 1990/91:Ub332
yrkande 3.

I motion 1990/91:Ub239 (c) begärs en översyn av de svenska
läroböckerna med avseende på islam, och i motion 1990/91:Ub232
(v) yrkande 1 begärs att skolverket ges i uppdrag att ta fram
läromedel om samer.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut (prop. 1990/91:115,
bet. UbU17, rskr. 357) om vissa frågor avseende skolväsendet, i
vilket riksdagen även tog ställning till frågan om granskning
av läromedel. I och med detta beslut har
objektivitetsgranskningen av läromedel upphört. I stället
ankommer det på skolverket att i samband med utvärdering av
undervisningen i olika ämnen eller ämnesområden också granska
de läromedel som används i undervisningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
motionerna 1990/91:Ub232 yrkande 1 och 1990/91:Ub239 avstyrks.

I motion 1990/91:Ub341 (c, fp, v) begärs särskilda medel till
viss verksamhet beträffande information om naturvetenskap och
teknik i Södertälje kommun (Tom Tits verksamhet).

Enligt vad utskottet erfarit finns det i ett stort antal
kommuner i landet en liknande informationsverksamhet om
naturvetenskap och teknik. Utskottet anser att sådan verksamhet
som riktar sig till eleverna i grundskolan är en kommunal
angelägenhet och bör bekostas med i huvudsak kommunala medel.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub341.

Enligt motion 1990/91:Ub327 (m) bör riksdagen göra ett
uttalande om s.k. vertikala skolor, dvs. en
skolorganisation med de tre grundskolestadierna samt
gymnasieskolan inom samma skolorganisation eller skolenhet.
Enligt motionärerna finns det i en sådan skolorganisation
förutsättningar för att utnyttja ett faddersystem, vilket kan
leda till positiva effekter för skolverksamheten och bl.a.
motverka mobbning.

Utskottet har tidigare behandlat motioner om vertikalt
organiserade skolenheter i betänkandena UbU 1982/83:35 resp.
UbU 1984/85:5. Enligt vad utskottet erfarit finns det idag
exempel på vertikal skolorganisation i bl.a. Stockholms kommun.
Det ankommer på kommunerna att organisera sitt skolväsen såsom
de finner lämpligt. Mot denna bakgrund och med hänvisning till
riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1990/91:Ub327.

Frågan om elevskyddsombud på alla stadier i skolan och om
skolans arbetsmiljö samt ansvaret för denna tas upp i
motion 1990/91:Ub208 (mp) yrkandena 1 och 2.

Riksdagen har under riksmötet 1989/90 fattat beslut om
elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet (prop. 1989/90:61, bet.
UbU28, rskr. 240). I detta sammanhang behandlades ett liknande
motionsyrkande om elevskyddsombud på alla stadier. När det
gäller förbättringar av den fysiska miljön i skolorna vill
utskottet hänvisa till riksdagens beslut om kommunalt
huvudmannaskap för lärare m.fl. (prop. 1989/90:41, bet. UbU9,
rskr. 58) som bl.a. innebär att riksdagen till kommunernas
förfogande ställer 300 milj.kr. per år i 1990 års prisläge
under en tioårsperiod för förbättringar av skolornas fysiska
miljö. Efter förslag i årets budgetproposition har riksdagen
beslutat om fördelningen av anslagsbeloppet (prop. 1990/91:100
bil. 10, bet. UbU10, rskr. 225). Med anledning av proposition
1991/92:10 om statsbidrag till förbättringar av den fysiska
miljön i skolan kommer riksdagen att få ta ställning till
förslag om att stimulansbidrag till investeringar i
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna motsvarande 600
milj.kr. skall tidigareläggas, dvs. att staten skall ställa
sammanlagt 900 milj.kr. till kommunernas förfogande för
förbättringar i skolans arbetsmiljö under budgetåret 1991/92.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub208 yrkandena 1 och 2.

I motion 1990/91:Ub820 (c) yrkande 3 uppmärksammas
matkvalitén i skolmåltiden. Motionärerna anser att skolverket
bör få i uppdrag att utarbeta en näringsriktig basstandard
för skolmåltider.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid flera
tillfällen under senare år (bet. 1988/89:UbU4, bet.
1989/90:UbU1 och bet. 1990/91:UbU1). Riksdagen har avslagit
samtliga yrkanden. Utskottet har inte funnit att något nytt har
framkommit i ärendet. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 1990/91:Ub820 yrkande 3.

I motion 1989/90:Ub208 (m) som väcktes under den allmänna
motionstiden år 1990 begärs sådan ändring i
gymnasieförordningen beträffande förläggningen av
undervisningstiden vid lantbruksskolorna att
terminsindelningen skall kunna anpassas till växt- och
skördeperioderna. Syftet därmed är att utbildningen bör
innehålla även praktiska moment som är direkt knutna till den
kommande yrkesverksamheten.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.

I 2kap. 12§ gymnasieförordningen (SFS 1987:743, senaste
ändring 1991:1116) upptas följande:

Om regeringen inte föreskriver annat, bör läsåret börja i
augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på
områdena naturbruk, lantbruk och trädgård får styrelsen för
utbildningen med hänsyn till utbildningens krav bestämma andra
tider...

Utskottet finner således att motionsyrkandet är tillgodosett,
varför motion 1989/90:Ub208 avstyrks.

I motion 1990/91:Ub214 (c) begärs statsbidrag för
utbildning för utvecklingsstörda vid lanthushållsskolan i
Hammenhög i Kristianstads län. Vid skolan anordnas en
gymnasial hemteknisk specialkurs. Utbildnings- och
kulturnämnden i Kristianstads läns landsting är huvudman för
utbildningen.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om nya riktlinjer
för statsbidragssystemet på skolområdet (jfr prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76). Till samtliga primärkommuner utbetalas
ett sektorsbidrag som skall ange det totala statliga
finansiella stödet till skolsektorn, dvs. grundskola,
gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. Det
primärkommunala ansvaret för de tre skolformerna innebär att
inga statsbidrag utbetalas direkt till landstingskommuner.
Dessa hänvisas till överenskommelser med primärkommunerna för
att få visst bidrag till den utbildning för vilken de är
huvudmän. Utskottet vill vidare hänvisa till riksdagens beslut
om bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356).
Regeringen föreslog, i avvaktan på beslut om huvudmannaskapet
för särskolan och vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda, att bidrag till driften av vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda skulle anvisas under ett
särskilt anslag. Riksdagen ställde sig bakom regeringens
förslag. Det innebär att landstingskommunerna och de kommuner
som inte ingår i någon landstingskommun får statsbidrag enligt
ett schabloniserat system.

När det gäller kostnader m.m. för elever från annat landsting
i den motionsledes aktualiserade utbildningen utgår utskottet
från att samverkansavtal för samtliga utbildningskostnader
sluts mellan Kristianstads läns landsting och berörda
landstingskommuner/kommuner (jfr regeringsbeslut 1991-06-20,
dnr 1366/91, 1799/91 delvis). Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub214.

I motion 1990/91:Ub310 (s) begärs att statliga medel skall
utgå till viss folkhögskoleverksamhet vid Mo Gård i
Finspångs kommun, där utbildning ges för vuxna döva och
dövblinda med tilläggshandikapp.

Utskottet har erfarit att verksamheten vid Mo Gård utgår från
en teckenspråkig miljö som erbjuder möjligheter för individer
med svåra kommunikationsstörningar att utveckla egna former för
kommunikation. För närvarande är landstinget i Östergötlands
län huvudman för verksamheten vid Mo Gård. Fr.o.m. den 1
januari 1992 kommer dock verksamheten att organiseras i dels
aktiebolagsform, dels stiftelseform.

Riksdagens beslut om folkbildningen under föregående riksmöte
(prop. 1990/91:82, bet. UbU18, rskr. 223) innebär bl.a. att
statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor utgår i form
av ett gemensamt bidrag till folkbildningen. Fr.o.m. budgetåret
1991/92 fördelas detta bidrag av det s.k. folkbildningsrådet
dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån sina egna
bedömningar. I 2§ förordningen om statsbidrag till
folkbildningen (SFS 1991:977) föreskrivs följande om
statsbidragets syften:

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor
och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom
verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller
kulturellt eftersatta grupper.

Enligt vad utskottet erfarit har omsorgsförvaltningen i
Östergötlands läns landsting den 15 maj 1990 till regeringen
(utbildningsdepartementet) ansökt om att få starta folkhögskola
vid Mo Gård i Finspångs kommun. Ansökan har överlämnats till
folkbildningsrådet.

Det ankommer på folkbildningsrådet att besluta om statsbidrag
till folkhögskoleverksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen
därmed avslår motion 1990/91:Ub310.

Behovet av lärare i svenska för invandrare (sfi) tas upp
i motion 1990/91:Ub111 (s). Motionären anser att grundvuxlärare
med mycket lång erfarenhet genom dispensbestämmelser bör
kompetensförklaras som lärare i svenska som andraspråk.

Utskottet hänvisar till skollagens bestämmelser om krav på
utbildning för de lärare som kommunen använder i sitt skolväsen
(2kap. 3--4§§). Den som inte uppfyller dessa krav får
anställas av kommunen som lärare för högst ett år i sänder
(2kap. 5§). Med det anförda avstyrker utskottet motion
1990/91:Ub111.

När det gäller fortbildning för lärare föreslås i motion
1990/91:Ub821 (fp) yrkande 19 att lärare ges tillfälle till
utbytestjänstgöring på annan arbetsplats inom kommunen under en
termin eller ett läsår.

Utskottet erinrar om att riksdagen under riksmötet 1989/90
har fattat beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.
på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). I
samband med detta beslut behandlades även förslag till ett
program för lärares fortbildning m.m. Riksdagen uttalade att
fortbildningsverksamheten bör tillgodose tre olika typer av
fortbildningsbehov, nämligen dels den enskilde lärarens behov
av utveckling, dels de behov som grundas på de specifika
förhållandena vid en viss skola eller i en viss kommun, dels
sådana behov som definieras av nationella mål och ambitioner
som finns för skolan. Utskottet hänvisar vidare till riksdagens
beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4,
rskr. 76) som bl.a. innebär en skyldighet för kommunerna att se
till att lämplig fortbildning anordnas för den personal som har
hand om utbildningen (jfr skollagen 2kap. 7§). Om det finns
behov av sådan fortbildning som aktualiseras i ifrågavarande
motionsyrkande utgår utskottet från att kommunerna tar hänsyn
till detta i sin fortbildningsverksamhet. Något uttalande av
riksdagen i enlighet med motionsyrkandet anser utskottet inte
vara erforderligt, varför motion 1990/91:Ub821 yrkande 19
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skolans mål och organisation
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub202 yrkandena 1 och
2, 1990/91:Ub208 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub210,
1990/91:Ub211 yrkandena 1, 4, 6 och 7, 1990/91:Ub212,
1990/91:Ub217, 1990/91:Ub220 delvis, 1990/91:Ub222 yrkandena
1 och 2, 1990/91:Ub226, 1990/91:Ub232 yrkande 2,
1990/91:Ub238 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub241 yrkandena
1, 2, 3, 4 och 12, 1990/91:Ub242 delvis, 1990/91:Ub244,
1990/91:Ub247 yrkande 2, 1990/91:Ub248, 1990/91:Ub250 yrkande
1, 1990/91:Ub258, 1990/91:Ub265, 1990/91:Ub271,
1990/91:Ub274, 1990/91:Ub276, 1990/91:Ub282 yrkande 2,
1990/91:Ub288 yrkande 2, 1990/91:Ub289, 1990/91:Ub297,
1990/91:Ub313 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Ub315 yrkandena 1
och 2, 1990/91:Ub322 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub324,
1990/91:Ub336, 1990/91:Ub807 yrkande 1, 1990/91:Ub808 yrkande
1, 1990/91:Ub813 yrkandena 3, 10 delvis, 11 och 12,
1990/91:Ub818 samt 1990/91:Ub821 yrkandena 1, 2 och 6,

2. beträffande skolans språkundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub213, 1990/91:Ub242
delvis, 1990/91:Ub252, 1990/91:Ub259 yrkandena 4 och 5,
1990/91:Ub333 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub339 samt
1990/91:Ub823 yrkandena 2, 3, 4, 8 och 10,

3. beträffande skolans undervisning i vissa andra ämnen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis,
1990/91:Ub235, 1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337
yrkande 1,

4. beträffande vissa timplanefrågor när det gäller
grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub211 yrkandena 2 och
3, 1990/91:Ub259 yrkande 6, 1990/91:Ub303 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Ub313 yrkande 9, 1990/91:Ub321 yrkandena 1 och 2 samt
1990/91:Ub820 yrkande 1,

5. beträffande vissa lärarutbildningsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub220 delvis,
1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3
delvis, 1990/91:Ub807 yrkande 2, 1990/91:Ub815 delvis och
1990/91:Ub820 yrkande 4,

6. beträffande vissa betygsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis,
1990/91:Ub225 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub295, 1990/91:Ub320
yrkande 1, 1990/91:Ub331, 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Ub813 yrkande 9, 1990/91:Ub814 yrkande 4 och
1990/91:Ub821 yrkande 4,

7. beträffande dyslexi
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub306 yrkandena 1 och
2, 1990/91:Ub803 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 yrkande 7,
1990/91:Ub814 yrkandena 1, 2, 3 och 5 samt 1990/91:Ub819,

8. beträffande studier i andra länder
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub285 yrkandena 1 och 2,

9. beträffande hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkandena 1, 4 och
6,

10. beträffande vissa skol- och arbetsplanfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub224, 1990/91:Ub236,
1990/91:Ub272, 1990/91:Ub282 yrkande 1 och 1990/91:Ub332
yrkande 3,

11. beträffande granskning av läromedel m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub232 yrkande 1 och
1990/91:Ub239,

12. beträffande information om naturvetenskap och teknik
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub341,

13. beträffande vertikal skolorganisation
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub327,

14. beträffande skolans arbetsmiljö m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub208 yrkandena 1 och 2,

15. beträffande basstandard för skolmåltider
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub820 yrkande 3,

16. beträffande lärotider vid lantbruksskolor
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub208,

17. beträffande utbildning vid lanthushållsskolan i
Hammenhög
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub214,

18. beträffande folkhögskoleutbildning vid Mo Gård
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub310,

19. beträffande kompetens som lärare i svenska för
invandrare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub111,

20. beträffande viss lärarfortbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 19.

Stockholm den 12 november 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena
Hjelm-Wallén (s), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s),
Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin
(m), Jan Björkman (s), Ulf Kristersson (m), Inger Lundberg (s),
Christer Lindblom (fp), Birgitta Carlsson (c), Tuve Skånberg
(kds), Leif Carlson (m) och Ulrica Messing (s).