Vissa fiskeripolitiska frågor

Betänkande 2005/06:MJU27

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 17 juni 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

PDF

Vissa fiskeripolitiska frågor(pdf, 752 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:27 Vissa fiskeripolitiska frågor

Beslut

Fiskeripolitiska frågor (MJU27)

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om resultatet av den reformering av EU:s gemensamma fiskeripolitik som genomfördes år 2002 och hur genomförandet och tillämpningen därefter har framskridit. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 77

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-04-27
Justering: 2006-05-30
Trycklov till Gotab och webb: 2006-06-01
Trycklov: 2006-06-01
Trycklov: 2006-06-08

Reservationer: 68
Betänkande 2005/06:MJU27

Alla beredningar i utskottet

2006-04-27

Fiskeripolitiska frågor (MJU27)

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om resultatet av den reformering av EU:s gemensamma fiskeripolitik som genomfördes år 2002 och hur genomförandet och tillämpningen därefter har framskridit. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-06-16

Debatt om förslag 2005/06:MJU27

Webb-tv: Vissa fiskeripolitiska frågor

Dokument från debatten

2006-06-16Protokoll 2005/06:143

Protokoll från debatten

Rolf Lindén (S)

Anf. 74 Rolf Lindén (S)

Herr talman! Så var det dags att debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 27. I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2005/06:171 om vissa fiskeripolitiska frågor. Här behandlas också fem följdmotioner med 44 yrkanden och 166 yrkanden från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. I betänkandet finns det dessutom 68 reservationer. I skrivelsen redogör regeringen för situationen för fiskeresurserna och fiskerinäringen samt andra näringsverksamheter, till exempel fisketurism. Här läggs det fram en övergripande nationell strategi för svenskt fiske under perioden 2007-2013. Här redogörs det också för arbetet på fiskets område inom ramen för miljömålsarbetet, och behovet av kompletterande åtgärder till exempel för det lokala fiskebeståndet framhålls. Här finns även förslag om utkast av fisk, om jakt på säl och skarv och om visst ekonomiskt stöd samt förslag om fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter inom verksamhetsområdet. Med denna korta introduktion, herr talman, föreslår jag att vi släpper loss debattörerna.

Cecilia Widegren (M)

Anf. 75 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Vi moderater står självklart bakom alla våra reservationer i betänkandet. För tids vinnande väljer jag att inte yrka bifall till någon av reservationerna, utan de finns där som en röstförklaring. Sverige har en lång kust, många sjöar och gott rinnande vatten. Det ger stora förutsättningar att använda vattnet som en bas för försörjning men också för rekreation. Traditionellt sett har detta gjorts i väldigt stor omfattning i Sverige. Fritidsfisket till exempel är ett stort nöje och något som bedrivs i alla vatten. Yrkesfisket, som visserligen förekommer i en del insjöar, bedrivs huvudsakligen längs kusten. Det är okej att regeringen skickar över skrivelse på skrivelse i dessa frågor, men det hade varit vällovligt att komma med lite mer konkreta förslag och också en proposition på fiskepolitikens område. Det saknar vi, så vi beklagar att så inte är fallet. Herr talman! När det gäller yrkesfisket är fiskepolitiken gemensam i den europeiska unionen. Det är genom ett skickligt agerande där som svenska intressen kan värnas. Det är viktigt att regeringen vinnlägger sig om att i EU-samarbetet spela en framträdande roll vad gäller fiskeripolitiken. Det är inte acceptabelt att Sverige marginaliseras i Europasamarbetet. Man bör så att säga föra en mer aktiv och drivande position inom fiskefrågorna och inte bara landa i olika typer av nej i EU-samarbetet. Vi moderater vill att Sverige ska inta en aktiv roll i fråga om den gemensamma fiskeripolitiken och dess utformning. Ett av medlen att med god framgång använda skulle vara de regionala rådgivande nämnder som nu existerar i vårt närområde. Eftersom fisket bedrivs inom samma institutionella ram är det också viktigt att de nationella villkoren är någotsånär lika. En fråga som länge legat på regeringens bord efter beslut i riksdagens kammare är den om de så kallade yrkesfiskaravdragen som ännu inte är inrättade. Det är en underlåtelse att inte se upp till de riksdagsbeslut som existerar. Här kan man vara oerhört mycket mer pådrivande i EU-samarbetet. Monopol och ensamrätter är sällan av godo. Det gäller också på forskningens område. Här har fiskebranschen tillsammans med högskolor och universitet en viktig roll att spela för att höja kvaliteten inom fiskeområdet. Vi anser att forskning och utveckling är av oerhört central betydelse för framtidens fiskeripolitik. Allianspartierna har därför anslagit mer resurser till forskning och utveckling generellt sett än vad regeringen gjort. Herr talman! Fiskekvoterna för de gemensamma vattnen fastställs numera på EU-nivå och fördelas till de olika medlemsländerna. Det enskilda ansvaret för helheten tas över centrala instanser. För den enskilde fiskaren gäller det att ta upp fisken innan kvoten är slut. Ett sätt att öka det personliga ansvaret är individuell tilldelning av fiskekvoter och att sedan kunna ingå i ett handelssystem för att överlåta kvoter till andra fiskare. Ett system som skulle kunna prövas är alltså ett individuellt system med överlåtbara fiskekvoter. Likaså bör vi testa ett system med fiskedagar - ett system där ett visst antal dagar per vecka gäller. Dessutom gäller det rätten att behålla fångsten så att vi kan förbjuda den dumpning som har pågått alldeles för länge. Ibland upplevs en del frågor flera gånger om trots att problem och förslag till lösningar redan tagits fram i tidigare utredningar. Så är det återigen med den här skrivelsen där man föreslår statliga utredningar för att förhala beslut. Det är lite misströstande, inte minst för den näring som i dag kanske skulle kunna skapa ytterligare jobb. Jag tänker till exempel på den utredning som har med fisketuristiskt företagande att göra. Det finns där oerhört mycket gott underlag för att kunna se fler jobb inom det området. Fisketurismen är en av många möjligheter som framtidsfaktor för fiskerinäringen. Man ska här föra en offensiv politik och se till att ha konkreta reella förslag så fort som möjligt men också vara tydlig om att de myndigheter som har ett inflytande över det här området talar så att säga med en och samma tunga, inte med kluven tunga. Inte minst tänker jag då på Djurskyddsmyndigheten som är här inne och skrämmer fiskefolk på olika sätt, bland annat genom att diskutera förbud mot levande agn vid fiske. Även Djurskyddsmyndigheten har ett ansvar för en positiv utveckling på fisketurismområdet. Regeringen har ett ansvar att även se till detta. Herr talman! Yrkesfiskarna har mycket stora kunskaper om fiskebestånd, hav och miljö. De kunskaper och erfarenheter som i dag finns tas inte i tillräcklig omfattning till vara i det praktiska utövandet. Som det är i dag upplever fiskaren ofta regelverken kring näringen som oerhört byråkratiska, kantiga och verkningslösa och dessutom som beslut som tas långt över huvudet på de människor som berörs. Det finns till och med statliga utredningar som tydligt påvisar att det finns behov av en samordnad utveckling och en samordning på området. Riksdagens revisorer har liksom Riksrevisionsverket och Nutek påvisat att den administrativa bördan i yrkesfisket är stor och betydligt större än i många andra näringar. Här har regeringen en oerhört tydlig uppgift att leverera klara och konkreta förenklingar för fiskerinäringen. Inom jordbruksområdet har jordbruksministern lovat en 25-procentig neddragning av den administrativa bördan. Näringen kräver en 40-procentig neddragning. Vilka är då förväntningarna inom det här området? Ja, det gäller säkert många olika procentsatser. Jag skulle gärna här i dag vilja höra från det socialdemokratiska partiet vad man har för procentsats vad gäller neddragningar av administrationen inom den här näringens administration. Jag vill avsluta med att ta upp företagarperspektivet som en helhet i frågan. Förutom att man ska ta till vara bestånden och sköta miljöutvecklingen är det också viktigt att se till jobben som till en del ligger i detta. Oavsett om det är en yrkesfiskare på heltid eller på deltid och oavsett om det är en vattenbrukare eller en turistentreprenör så är de företagare ur olika perspektiv. De bör därför ses ur ett positivt företagarperspektiv. Konkurrensnackdelar måste undanröjas även på detta område. Alliansen har här en bra jobbpolitik för att se till den goda företagargrund som behövs. Attityden hos myndigheter är ofta att man är misstänksam och förutsätter att företagen inte följer lagar och regler. Detta skapar ofta ett dåligt företagarklimat. Brist på riskkapital är ett annat hinder för expansion, i synnerhet i landsbygd och i kustområden där många av dessa företag av naturliga skäl existerar. Här finns det oerhört bra konkreta och tydliga förslag - förslag som presenterats här i kammaren men som tyvärr har avslagits av den sittande majoriteten i riksdagen. Vi hoppas att det efter höstens val blir klara förändringar i detta avseende.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 76 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Jag kan instämma i mycket av det som föregående talare sagt. Det finns egentligen ingenting där som jag har några invändningar mot, utan det överensstämmer med Folkpartiets politik. Det betänkande som vi har att debattera här i dag, Vissa fiskeripolitiska frågor , spänner över ett mycket stort område. Det visar om inte annat det stora antalet reservationer i betänkandet - ett nästan orimligt antal. Jag undrar om oenigheten egentligen är så stor. Vi i Folkpartiet står naturligtvis bakom samtliga reservationer där vi finns med. Men också jag väljer att för tids vinnande inte yrka bifall till någon av dem, utan de finns där som en tydlig viljeinriktning från Folkpartiets sida. Herr talman! Jag kommer att koncentrera mig på Folkpartiets synpunkter med anledning av regeringens skrivelse nr 171, Vissa fiskeripolitiska frågor . Skrivelsen kan nog ses som en summering av den förda fiskeripolitiken under den gångna mandatperioden - en mandatperiod som inleddes med en något hetsig debatt kring förslaget om ett ensidigt svenskt torskfiskestopp, så åtminstone i början var det händelserikt. Att vi nu har fått en skrivelse och inte en proposition, vilket påpekades även av föregående talare, är kanske betecknande för fiskeripolitiken över huvud taget i Sverige. Det är mycket uppdrag, utredande, samråd och så vidare men väldigt få konkreta förslag. Man kan hitta ett konkret förslag i skrivelsen. Det är att man vill ha ett förbud mot utkast av sådan fisk som kan landas enligt gällande EU-regler. Det är egentligen det mest konkreta man kan hitta i skrivelsen. Herr talman! Jag tror att vi har en väldigt stor enighet när det gäller att komma till målet och att det är ett långsiktigt hållbart fiske. Om vi inte uppnår det målet är alla parter förlorare i detta. En relevant fråga man måste kunna ställa sig är: Har några konkreta åtgärder lett till att vi nu har att ett mer långsiktigt uthålligt fiske än för fyra år sedan? Man kan också ställa en för mig viktig fråga: Hur upplever näringen, och då främst yrkesfiskaren, sin situation? Tyvärr kan man när man möter yrkesfisket konstatera att man väldigt ofta får höra att det upplever en negativ attityd från regeringens sida till fisket som näring. Det är ingen bra situation. Regeringen liksom alla andra inblandade parter har ett väldigt stort ansvar för att komma ifrån och förändra den situation som har uppstått. Det handlar i grunden om att man skapar en dialog med alla inblandade så att man får långsiktiga lösningar som är väl förankrade. Här har utvecklingen av bland annat lokal och regional samförvaltning sin givna plats i sammanhanget. Herr talman! Jag ska ta upp några av regeringens bedömningar som belyser frågor där vi från Folkpartiets sida anser att fokus läggs fel. Kanske handlar det just här om attitydfrågor. Jag ser fram emot att höra Jan-Olof Larsson kommentera det senare i dag i debatten, och jag utgår från att han kommer att göra det. Först går jag till frågan om Sveriges roll inom EU och den gemensamma fiskeripolitiken. Det är naturligt att det är där som stor kraft måste läggas, eftersom det är en så stor del av fiskeripolitiken som ligger under EU. Precis som föregående talare vill jag påpeka det viktiga för Sveriges del. Där tycker jag att vi har ett tydligt misslyckande i att Sverige inte har lyckats skaffa sig de förhandlingspositioner som man hade kunnat få med ett annat agerande. Man skulle ha jobbat med alternativ som man kunde få gehör för hos kommissionen och andra medlemsstater och inte minst ha det förankrat hos den inhemska fiskerinäringen. Nu har Sverige valt att i många stycken utgå från ett nej och blivit väldigt marginaliserat i debatten och sedan egentligen inte haft så stort inflytande över de konstruktiva kompromissförslag som trots allt har kunnat komma fram. Där tycker jag att regeringen bör fundera på om inte ett helt annat sätt att agera i EU hade lett mycket längre. Det första exemplet jag tog gällde det ensidiga svenska torskfiskestoppet. Vid det tillfället blev Sverige helt borta i diskussionen och påverkade egentligen inte resultatet till slut. Om Sverige hade hållit fast vid en annan linje hade resultatet blivit bättre. Det småskaliga kustnära fisket lyfts ofta fram. Det gör vi också från Folkpartiets sida. Det får inte uppfattas som att det finns ett motsatsförhållande till annan typ av fiske. Storskalighet är en definitionsfråga. Det fisket har också sin givna plats under vissa förutsättningar. Det finns vissa typer av fiske i Sverige som passar för att bedrivas lite storskaligt. Det finns ingen entydig bild av detta. Vad som däremot krävs är att vi får långsiktiga regler som ger förutsägbarhet för yrkesfisket samtidigt som det leder till ett fångstuttag som är långsiktigt möjligt. Här tycker jag att man kan dra en parallell från den diskussion som var tidigare i dag när miljöminister Sommestad sade att det var väldigt viktigt att industrin fick långsiktiga förutsättningar när det gäller klimatpolitiken för att kunna agera. Det är naturligtvis precis lika viktigt för fisket som näring att man har långsiktiga regler med förutsägbarhet. Här har Folkpartiet liksom många andra partier lyft fram ingredienserna med lokal och regional samförvaltning, reglering via fiskeansträngning, så kallade havdagar eller fiskedagar, och att man måste ta regionala hänsyn vid reglering av fiskeflottan. Där har det uppstått vissa obalanser kring Sveriges kuster. Selektiva redskap, och utvecklingen och användandet av dem, spelar en väldigt central roll. Det påpekar man även från näringen. Där finns det väldigt mycket att göra. Bra exempel i sammanhanget är det fiske som bedrivs med trål med rist på västkusten efter kräfta och räka och så vidare. Det selekterar definitivt bort all bifångst av fisk. Att det behövs en översyn av fiskelagen tas upp i skrivelsen. Regeringen och även utskottet har den inställningen. Folkpartiet instämmer i att det behövs en översyn. Det är bra att ökad miljöhänsyn och hållbart nyttjande finns med. Men vi tycker även att det ska finnas en tydlig inriktning på att det ska vara förenklingar för den enskilde näringsidkaren i sammanhanget och att man ändå tar med det i översynen. Herr talman! Jag kommer lite osökt över till frågan om administrativa sanktioner, som det står om i skrivelsen. Det har i allra högsta grad med den enskilde näringsidkaren att göra. Regeringen och utskottsmajoriteten gör bedömningen att man bör utreda ett förändrat sanktionssystem inom fiskets område. Bakgrunden är den kritik som Sverige har fått från EU-kommissionen om bristande effektivitet i sanktionssystemet. Det är naturligtvis så. Från Folkpartiets sida anser vi att det i grunden inte handlar om brist på sanktionsmöjligheter. Problemet är i stället att rättsprocesserna är ineffektiva. Det säger både regeringen och även utskottsmajoriteten i både skrivelsen och betänkandet. Då bör rimligtvis fokus läggas på att effektivisera processerna i stället för att rättssäkerheten för den enskilde fiskaren äventyras på något sätt. Även om vi diskuterar just detta i dag är en utredning redan sjösatt med direktiv och allt. Jag vet inte om det har så stor betydelse att jag påpekar detta i dag. Det kan nog inte påverka regeringen eller någon annan i detta läge. Herr talman! Jag har ytterligare två saker som jag vill ta upp. Det gäller utkast av fisk och kontroll. I viss mån berör de sakerna varandra. Det är precis som sades här tidigare. Vi måste naturligtvis få ett slut på utkastet av fisk som man har visat i medierna väldigt mycket. Det beror på att det strider mot allt sunt förnuft, och det skapar misstro mot fiskeripolitiken i sin helhet. Människor begriper inte detta. Nu finns förslaget att man ska skapa ett nationellt svenskt förbud mot utkast av fisk som kan landas enligt gällande regler. Det finns även ett sådant förbud infört i Danmark sedan några år tillbaka. Där har man visat att det är väldigt svårt att ha kontroll över systemet. När vi diskuterar kontroll över fisket är det kanske fel ände att börja med att införa ett förbud i stället för att fullfölja försöket med havdagar och fiskeansträngning som ändå ska starta i Kattegatt. Vi får utvärdera detta först, och sedan kan förbudet komma. När det gäller kontrollen över huvud taget finns en utredning som kom för något drygt år sedan som handlar om en utvärdering av den svenska fiskerikontrollen. Där är rättesnöret att fiskerikontrollen mer måste gå mot effektorientering. Där måste Sverige verkligen lägga på ett kol och jobba hårt inom EU så att den verkligen blir effektorienterad så att det inte är kvantitet som gäller utan kvalitet. Det finns inga andra myndigheter som jobbar på det sättet. Man kan jämföra med tull och annat. De klarar sig väldigt bra med att veta vad man letar efter. Herr talman! Jag vill göra en liten uppmaning på slutet. Jag uppmanar regeringen att verkligen jobba för att involvera fiskenäringen och ta vara på den kompetens som finns där och ge utrymme för fiskenäringen att ta det ansvar som jag är helt övertygad om att man villig att ta bara man får chansen.

Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 77 Sven Gunnar Persson (Kd)

Herr talman! Jag delar i allt väsentligt det som Cecilia Widegren och Lars Tysklind har sagt hittills. Det är bra synpunkter. Detta är en skrivelse och ett betänkande som behandlar allt och inget, från stort till smått. Det är jättesvårt att hantera ett sådant här betänkande med alla de här sakerna i relation till att de stora, viktiga frågorna beslutas om i EU. Det är det som styr ramarna och huvudinriktningen för svenskt fiske. Frustrationen i den här situationen möter vi ofta i samråden inför EU-nämnden som vi har i utskottet med statssekreterare eller när vi pratar med ministern. Då märker vi hur regeringen våndas och vi med den över hur man ska komma till rätta med de uppenbara problem som finns på fiskets område med överfiske och med att fiskeresursen är överutnyttjad. Å ena sidan kämpar vi, för det här är ju oftast ett gemensamt tag i EU, för att få till kvoter som är hållbara och för att få till utskrotningsregler som fungerar. Jan-Olof Larsson, som väl är den mest kunnige på fiskeområdet i riksdagen, och jag har pratat många gånger om att så länge det inte finns vettiga regler och ersättningar som konsekvent och långsiktigt kan minska fiskeflottan till den nivå som bestånden tål så blir det hela tiden en massa brott mot de regler som sätts upp och kvoter som överskrids. Mitt i detta, som vi tycker är besvärligt på det teoretiska planet, finns de svenska fiskarna. De ser politiker som är ganska storordiga och som vill komma till rätta med problemen med överfisket, de utsatta bestånden och så vidare. Sedan blir det ingenting av det. När EU väl beslutar om sina kvoter så är det andra stora fiskenationer som har sista ordet. Sedan fortsätter det som vanligt. Fiskarna får leva med något slags utanförskap och utsatthet. De känner en jättestor frustration, för de upplever att det är sanktioner, nya regler och kontroller i stället för en grupp som har en utsatt och ekonomiskt svår situation. De känner att de inte har något inflytande och att regelbördan ständigt blir större och kostsammare - vilket också Nutek har visat. De ser att deras röst inte hörs i tillräcklig omfattning när nya initiativ tas om lokalisering av vindkraft och sådana saker. Jag skulle vilja se ett mer formaliserat samrådsorgan mellan svensk fiskenäring, myndigheten och den politiska nivån som kunde bli en konstruktiv mötesplats där man tillsammans kom vidare. Jag har redan varit inne på kapaciteten och kvoterna. Det står i skrivelsen att regeringen ska utarbeta en plan för hur den vetenskapliga bedömningen ska kunna förbättras. Det skulle vara intressant att veta lite mer om hur det ser ut och hur långt man har kommit. Det är också en frustration som många känner; man är inte säker på hur pass vederhäftig, konsekvent och välgrundad den vetenskapliga rådgivningen alltid är därför att man får andra signaler om motstridiga bilder. Överfisket, överkapaciteten och utkasten är de grundläggande orsakerna till att fiskebestånden är så hotade, kan man väl säga. Det har också bidragit till frustrationen hos svenska fiskare. Samtidigt som de är ute och fiskar efter andra arter är de tvungna att kasta dem som har nått kvottaket över bord. För en människa som i generationer tillbaka har levt på och älskat att ta upp fisk, som är ett bra livsmedel, för att sälja vidare till förädling och kanske själv också förädla känns det inte bra att kasta fisken över bord. Det skapar frustration hos många fiskare. Därför är det bra att försöket med fiskedagar inleds. Jag tycker nog att man kan gå lite fortare fram. Erfarenheter från andra länder skulle kunna ge fakta som gör att man kan införa sådana här system. Det är likadant med individuella överlåtelsebara kvoter. De kan vara ett sätt att på ett kostnadseffektivt vis styra fisket och minska kapaciteten. Andra viktiga saker som påverkar inte minst det kustnära fisket är jaktfrågorna när det gäller säl och skarv. Jag tycker att skrivelsen är luddig. Det saknas tydliga signaler om att jakt på säl och skarv ska ske, att bestånden ska skattas och att det ska ske efter jaktetiska principer och på bestämda tider. Men jakt ska få ske i stor omfattning för att man ska kunna värna det kustnära fisket. Nu talas det om redskapsutveckling, utredningar om skonsam jakt och sådant. Man borde våga mjölka lite heliga sjökor när det gäller fiskevårdsområden, handredskapsfisket och finansieringen av fiskevården. Man borde med fortsatt tillgång för fritidsfisket, men kanske med möjlighet att lösa fiskekort, inrätta fler fiskevårdsområden också i de stora sjöarna och efter kusterna. Vattenbruket är fortfarande ett tövande, tycker jag. Det vore intressant om Jan-Olof kunde utveckla hur regeringen ser på möjligheterna för vattenbruket i Sverige. Vi har ju liknande förutsättningar som andra länder. Om vi kan göra det på ett miljömässigt hållbart sätt så vore det en möjlighet för företagsutveckling och arbetstillfällen vid kusten. Det vore bra med ett program för vattenbrukets utveckling. Jag går nu över till utbildningsfrågorna. Havsmiljökommissionen föreslog 2003 ett fångstteknologiskt institut. Det bereds fortfarande i Regeringskansliet. Hur ser regeringspartiet på möjligheterna att bygga upp ett sådant institut med en bred kompetens? Vi tar också upp lärlingsfrågor och kvalificerad yrkesutbildning på fiskets områden. Allra sist tycker jag att det här med spökgarnen är otydligt. Det står att ett program formulerades 2002, men sedan har ministrarna varit samlade i Göteborg och varit bekymrade över spökgarnssituationen. Det är alltså förlorade eller kapade trålar, drivgarn och andra garn. Frågan är: Blir det något tydligt program för fiskares möjligheter att fiska efter spökgarn på tider som de annars ligger still? Vi har inte mindre än 35 reservationer till betänkandet. Eftersom jag har en viss insikt om att ingen av dem kommer att vinna majoritet så avstår jag denna gång från att yrka bifall till någon.

Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 78 Kjell-Erik Karlsson (V)

Herr talman! Betänkandet bygger på skrivelsen Vissa fiskeripolitiska frågor och är ett samarbetsprojekt mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Det är ett samarbetsområde som jag är stolt över och som jag hoppas ska leda till något gott och välbehövligt för fiskesektorn, i vilken jag i dag vill inkludera fisketuristiskt företagande och fritidsfiske. Betänkandet har blivit beskrivet på ett bra sätt här tidigare, men jag skulle vilja dryfta reservationerna lite grann. Uttaget eller upptaget från havets resurser sker inte i proportion till vad havet kan producera. Det sker i stället vad jag skulle vilja kalla för en rovdrift på den knappa fiskresursen. Därför bör kapaciteten anpassas till havets resurser för reproduktion och till den nuvarande reproduktionen. Jag hoppas att det ska bli slut på den så kallade kohandeln - man kanske skulle kalla det fiskhandeln i stället - i Bryssel mellan EU-länderna om kvoterna och att man kommer till insikt om att man ska följa den vetenskapliga rådgivning som finns. Det kan inte vara hållbart att 90 % av till exempel den svensklandade torsken ska vara i klassen under två kilo och att över 56 % ska vara i klassen under ett kilo, och detta i ett land som säger sig ta miljöhänsyn och vilja skapa en hållbar utveckling. Hur hållbart är det att inte låta fiskkapitalet växa utan plocka ut den eventuella ränta och återväxt som finns, plus en stor del av kapitalet? Att dessutom slänga över bord eller, som det kallas, dumpa den fisk som man tar upp och dödar för att den är för liten när man på jakt efter större är inte hållbart. Nej, det är dags att anpassa kapaciteten till havets resurs, alltså genomföra en utskrotning av den överkapacitet som finns i fiskeflottan. Enligt min mening bör Fiskeriverket analysera olika fiskefartygs och fiskesegments ekonomiska bärkraft i förhållande till nuvarande fiskepolitik och de nationella miljömålen. Om vi ska nå målen för ett uthålligt fiske bör en stor del av fiskekapaciteten skrotas ut. Frågan om var detta ska ske bör analyseras och stimuleras. Utifrån ett underlag med uppgifter om vilket antal fartyg eller vilken kapacitet som krävs för ekonomisk lönsamhet bör Fiskeriverket få i uppdrag att utarbeta en plan för utskrotning, inklusive en ersättningsplan och en nivå på en skrotningspremie som är anpassad till målen för svensk fiskepolitik. Sverige har en mycket låg skrotningspremie jämfört med andra länder. Eftersom fiskepolitiken även innebär ett socialt ansvar för yrkesfiskarna från statens sida bör nivån på utskrotningspremien vara anpassad så att den motsvarar försäkringsbeloppet eller vara utformad på ett annat lämpligt sätt. Vänsterpartiet anser att Sverige bör inleda bilaterala samtal med till exempel Polen och Danmark om torskfisket i Östersjön i syfte att främja förhandlingsresultat baserade på de vetenskapliga rekommendationerna. Inom ramen för det nordiska samarbetet och Nordiska rådet bör Sverige också ta initiativ i syfte att främja sådana överenskommelser. Det är viktigt att även Fiskeriverket är aktivt på den europeiska arenan genom kontaktskapande verksamhet som kan ge många fördelar för utvecklingen av fiskbestånden. Vänsterpartiet anser att en utredare bör tillkallas för att se över statens verksamhet och organisation när det gäller miljömålen inom vattenmiljöer samt fritids- och turismfiske. Utredaren bör också se över hur kraven på biologisk mångfald och naturvård ska upprätthållas och hanteras i vattenmiljöer. Såväl Fiskeriverkets som Naturvårdsverkets roller bör då genomlysas, och här finns ett samband. Uppdraget borde också omfatta Fiskeriverkets organisation och arbetssätt samt förslag på sådana förändringar att statens verksamhet på detta område på ett bättre sätt än i dag anpassas till dessa intressen. Man borde också beakta övriga myndigheters arbete med dessa frågor, till exempel Naturvårdsverkets och Turistdelegationens. Det borde stå utredaren fritt att ompröva de olika myndigheternas ansvarsfördelning, för det finns luckor som det ser ut nu. Utredaren borde även särskilt ta in synpunkter från till exempel kommuner, de intresseorganisationer som företräder fritidsfisket, fisketurismen samt forskning om friluftsliv och fritidsfiske. Det är här fisket har en chans till utveckling. Man bör också tillsammans med länsstyrelserna utarbeta strategiska vattenområdesvisa program för samordning av tillgängliga fiskevårds- och naturvårdsmedel i fiskevården. I syfte att öka intresset för att ta initiativ till och genomföra lokala fiskevårdsprojekt bör verkets samarbete öka med de kommuner och intresseorganisationer som arbetar med praktiska fiskevårdsprojekt. I samråd med Kommunförbundet och olika intresseorganisationer bör riktade informations- och utbildningsinsatser utarbetas och genomföras. Dessutom borde Fiskeriverket inom sitt förvaltningsanslag avsätta resurser för tjänster på just dessa områden. Fiskeriverket har fått i uppdrag att utreda hinder och möjligheter för en expansion av fiskenäringen, vilket är mycket positivt. Konkreta åtgärder måste emellertid vidtas snarast för att underlätta omställningen inom hela fiskebranschen och vattenbruksområdet. Därvidlag kan inte minst musselodling vara ett mycket intressant alternativ. Det är viktigt att goda exempel får möjlighet att utvecklas. Därför borde man också se över stödinsatser för musselodling i de svenska kustområdena. Herr talman! Vänsterpartiet och jag står bakom de reservationer vi har i betänkandet, men jag avstår från att yrka bifall för att spara tid. Och troligtvis skulle de inte vinna kammarens gehör.

Jan Andersson (C)

Anf. 79 Jan Andersson (C)

Herr talman! Låt mig först säga något om det internationella arbetet i fiskefrågor och EU-arbetet. Precis som någon tidigare talare tog upp, var förslaget om ett ensidigt svenskt fiskestopp en ganska tråkig historia i det internationella arbetet med fiskepolitiken. Det är ett jättetydligt exempel på hur vi markerar ut oss och i princip får kliva ut ifrån förhandlingsrummet. Därmed har vi inte någon möjlighet att påverka den fortsatta utvecklingen av politiken. Det var oklokt därför att det finns så många andra uppenbara stolligheter som vi är överens om ska bekämpas, till exempel utkastet av prima matfisk som togs upp här som en uppenbar och självklar sak som vi kanske först ska ta itu med innan vi skriker om totalstopp. Betydelsen av enkla system för att styra fisket har också tagits upp. Vi i Centerpartiet tycker att systemet med fiskedagar till havs är ett alldeles utmärkt system som behöver utvecklas. Det är enkelt för dem som sköter fisket, men också för dem som ska övervaka att det efterföljs. Däremot är vi betydligt mer tveksamma eller avogt inställda till systemet med överförbara kvoter. Det är vi utifrån generella och välgrundade erfarenheter som vi har från andra kvotsystem. Kvoter som man handlar med kapitaliseras alltid. Så är det tveklöst. Det kapitalet kommer mycket sällan aktiva i näringen till del. Det flyttas till dem som är lite mer gråhåriga och kanske vill skaffa sig en någotsånär trygg ålderdom. Det ligger i systemet att betala för kvoter och rätten att fiska eller driva någon annan typ av näringsverksamhet. Jag tycker att man ska vara oerhört uppmärksam på detta när man börjar använda det här systemet, vilket jag tycker att man inte ska göra. Dessutom är det oerhört svårt att ta sig in för nystartare. Man flyttar upp kostnaden för att starta ett företag i den här sektorn. Det finns också en uppenbar risk att kvoterna koncentreras till ett fåtal händer, kanske inte juridiskt men i praktiken. Låt mig så gå vidare till det lite mera småskaliga fisket. Då vill jag ta upp fiskerätten på enskilda vatten, som historiskt är en typ av konfiskation. Vi i Centerpartiet vill att de som har blivit fråntagna fiskerätten ska ha möjlighet att få tillbaka den i de fall man bildar fiskevårdsområden. Vi tror att det gäller att ta till vara det lokala och privata engagemanget i de här frågorna. Avslutningsvis vill jag också ta upp något om fiskevården och spöskatten. Det är synd att man lägger resurser på att jobba med system som jag tycker att man redan från början kan se är näst intill omöjliga. Det är en ganska begränsad peng som kommer in, och den kommer att kosta en väldigt stor andel att administrera. Som systemet ser ut eller har utretts kommer det också med säkerhet att uppmana till fusk och undanglidande från systemet. Jag tycker att det är lite olyckligt att vi lägger samhällsresurser på att utreda en typ av system som vi kanske redan från början kan se inte är genomförbara. För vår del säger vi att fiskevården är en angelägenhet för samhället. Då gäller det dels självklart fiskekort där vi har fiskevårdsföreningar, dels samhällsmedel som ska vara med och finansiera fiskevården. Inte heller jag yrkar bifall till någon av reservationerna även om jag självklart står bakom samtliga våra reservationer.

Åsa Domeij (Mp)

Anf. 80 Åsa Domeij (Mp)

Herr talman! Ledamöter! Ett hållbart fiske är något som är oerhört viktigt för Miljöpartiet och som har haft hög prioritet för oss under den här mandatperioden. Ibland har vi i Miljöpartiet också haft tuffa debatter med fiskerinäringen, men vi försöker alltid påminna om att utan fiske - ingen fiskerinäring och utan fiske - ingen möjlighet för alla oss konsumenter att äta god och nyttig fisk. Det som är spännande är att det faktiskt är många enskilda fiskare som hör av sig och tycker att det är bra att någon har vågat sätta fisket ordentligt på den politiska dagordningen. Fiskeripolitiken har ju ibland varit en lite undanskymd del av politiken. Mandatperioden började med en debatt om torskfiskestoppet, som Lars Tysklind påpekade. Torskfiskestoppet satte kommissionen stopp för. Men vad har hänt sedan dess? Hur har det egentligen gått? Hur har det gått med torsken i östra Östersjön? Det har nyligen kommit en ny forskningsrapport från Ices. Det har aldrig sett så här illa ut. På ett år har bestånden minskat med 15 %. Forskarna menar att det skulle behövas 160 000 ton vuxen torsk och det finns bara 65 000 ton. Det finns alltså en uppenbar risk för kollaps för bestånden, och det är givetvis ett oerhört stort problem för fiskerinäringen. För 2006 rekommenderade forskarna inom Ices att man skulle ta upp max 14 900 ton. Det blev 49 000 ton - plus allt svartfiske. Svartfisket kanske uppgår till uppåt 40 %. De här siffrorna visar ju tydligt hur allvarligt det faktiskt är. Personligen var jag lite hoppfull ett tag inför utvidgningen av EU, när till exempel Polen skulle komma in. Trots allt hade kommissionen varit bättre än de enskilda länderna utom Sverige. Sverige har ju fört den bästa politiken av länderna under den här perioden. Men det blev inte så utan läget blev sämre. Polen för en väldigt aggressiv rovdriftspolitik. Där samarbetar man på ett effektivt sätt med vår granne Danmark. Ju mer insyn jag har fått i de här internationella fiskeförhandlingarna desto mer bittert har det blivit. Här handlar det inte om kunskap, sunt förnuft och långsiktigt tänkande. Här handlar det om maktkamp och om att försöka roffa åt sig så mycket som möjligt själv. Systemet fungerar inte, och kommissionen orkar heller inte stå upp för en bra och långsiktig fiskeripolitik. När kommissionen kommer med sitt utgångsbud är det alldeles för dåligt ur hållbarhetssynpunkt och sedan blir det så oerhört mycket sämre efter förhandlingarna. Vad bör man då göra i det här läget? Det är faktiskt så att kommissionen har rätt att införa nödstopp i fisket för resten av året. Det är något som vi i Miljöpartiet föreslår. Det kan gå till så att kommissionen tar ett eget initiativ. Det verkar inte riktigt vara på gång just nu. Men det är också så att en enskild medlemsstat kan ta ett sådant initiativ. Vi föreslår att Sverige tar ett sådant initiativ gentemot kommissionen. Då kan man använda medel ur fiskefonden för att kompensera fiskarna. Det vore väl en mycket bättre användning av medlen ur fiskefonden än att använda medel till att modernisera en alltför stor fiskeflotta. Det är ju det som diskuteras i dag, att kunna modernisera motorerna i fiskeflottan genom bidrag. Det är väl knappast en bättre åtgärd när vi har ett torskfiske i östra Östersjön som är sämre än någonsin. En sak vill jag särskilt ta upp vid sidan av nödläget för torskfisket. Det är vikten av ett livskraftigt kustnära fiske. Där finns det en hel del positivt i den skrivelse som vi behandlar i dag. Varför är det då så viktigt med kustfiske? Jo då handlar det inte bara om fiskkött utan det handlar också om andra mervärden för samhället, om levande kustsamhällen, om en infrastruktur, fungerande hamnar, möjlighet att köpa färsk fisk på många ställen. Här finns det faktiskt en hel del som vi råder över nationellt. Här kan vi inte bara skylla på EU:s dåliga politik. I den här skrivelsen finns det med en sak som jag inte tycker har blivit tillräckligt uppmärksammad. Det handlar om att omfördela fiskemöjligheter från det storskaliga fisket till det småskaliga, kustnära fisket. Och denna fråga äger Sverige självt. Jag hoppas verkligen att de här förändringarna genomförs så snart som möjligt av Fiskeriverket för att värna om det kustnära fisket samtidigt som Sverige är aktivt och tar initiativ gentemot EU och säger att nu måste vi faktiskt införa ett nödstopp.

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 81 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Fisket och fiskenäringen har stått högt på dagordningen under den här mandatperioden både här i riksdagen och i diskussionerna ute i samhället. Fiskenäringen består ju grovt sett av tre inriktningar. Det är yrkesfisket, fisketurismen och vattenbruket. Betänkandet handlar om den skrivelse som regeringen har lagt fram och som tar sin utgångspunkt i den utveckling som har skett inom fiskeripolitiken och därtill kopplade områden. När det gäller yrkesfisket i Sverige har vi gått från att vara en relativt stor fiskenation till att bli en förhållandevis liten aktör, detta trots att Sverige har en av Europas längsta kuster. Den stora förändringen för svenska fiskare kom när nationerna runt Nordsjön flyttade ut sina fiskegränser och Sverige i stort sett utestängdes från sitt traditionella fiske i Nordsjön och Atlanten. Den andra knäcken för det svenska fisket kom vid förhandlingarna vid Sveriges inträde i EU, där moderaten Dinkelspiel inte hävdade de svenska fiskeintressena och Sveriges historiska fiske i Västerhavet utan lade mer vikt vid det svenska snuset. Då blir svenskt fiske helt beroende av förutsättningarna i Östersjön, där i dag 75 % av det svenska fisket bedrivs. Svenskt fiske har framtiden för sig eftersom den både kan försörja oss med bra livsmedel och skapa tillväxt och jobb på lands- och kustbygd genom turismen. Den stora diskussionen under flera år har handlat om hur vi ska värna bestånden i våra hav på ett sådant sätt att vi bara brukar avkastningen. Tyvärr är det så att de rekommendationer som forskarna ger inte följs upp av de politiska besluten i EU. Det är också ofta så att det kustnära fisket med mindre båtar, det fiske som kanske är mest skonsamt, är det som drabbas av besluten. Det kan gälla antal fiskedagar, där mindre båtar är mer beroende av väder och vind. Det kan gälla antal landningshamnar och varseltider. Det kanske största slaget mot det kustnära fisket var när 200-kilosregeln försvann vid den senaste överenskommelsen i EU. Detta är problem som måste lösas snabbt om vi inte ska slå undan förutsättningarna för det mest skonsamma fisket. Lars Tysklind tog upp att han hittade endast ett förslag i skrivelsen och det handlade om dumpning. Det hade han tyvärr missuppfattat, för det handlar inte om dumpning, det som sker i dag i Kattegatt och Skagerrack när det gäller kvoterade arter, utan det är de arter som inte är kvoterade som dumpningsförbudet ska gälla. Men det finns också fler förslag. Ett förslag är att underlätta för det kustnära fisket. Det kan vara att överföra kvalitetskontrollen, den landningsbaserade kontrollen, från Kustbevakningen till Fiskeriverket. Fiskeriverket får då möjlighet att anpassa antalet landningshamnar och även varseltiden så att det bättre passar de mindre fartygen. Andra åtgärder för att stärka fisket som tas fram i skrivelsen är att ekonomiskt stöd ska kunna lämnas till fiskeföretag som drabbas av dumpade stridsmedel och miljöfarliga kemiska ämnen. Sven Gunnar vill ha tydlighet i förvaltningen av säl och skarv, och det ger vi uttryck för här. Det står mycket tydligt: Förvaltningen av säl och skarvbestånden skall ta hänsyn till konkurrensen om fiskresursen, och jaktbestämmelserna ska ses över av Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Beträffande jaktbestämmelserna nämnde Sven Gunnar hänsynsfull jakt. Jag vet inte om det finns någon jakt som är hänsynsfull, men jag tror att han menar att man ska försöka få en effektivare jakt. I dag skjuter man inte det bestånd av säl som man har lov att göra. Dessa och andra åtgärder kopplade till det åtgärdsprogram som blir följden av den strategiska plan som ska antas för fisket och fastställas av EU för perioden 2007-2013 ska ge möjlighet att främja åtgärder både lokalt och regionalt så att det kan skapas förutsättningar för ett ekonomiskt bärkraftigt yrkesfiske. Herr talman! Vattenbruket är en framtidsnäring och en av de starkast växande näringarna i världen. Sverige borde ha goda förutsättningar att kunna utveckla denna näring med sin långa kust och alla sina sjöar. Under senare år har det skett betydande framsteg inom vattenbruket både vad gäller utsläpp av närsalter och förekomst av fisksjukdomar. Vattenbruket är en näring som kan skapa sysselsättning i bygder där det annars är svårt att lokalisera företag. Det är också en näring som mycket väl kan kombineras med annan verksamhet så som traditionellt yrkesfiske eller jordbruksverksamhet. Den kan också drivas i stor skala om förutsättningarna ges. Regeringens förslag att ge Fiskeriverket i uppdrag att utveckla förslag till kriterier för vattenbruksföretag för att bättre ta hänsyn till dessas storlek och odlingssystem vid tillståndsgivning skulle kunna ge både bättre och snabbare handläggning. Ett sätt att stimulera och snabba på processen är, som regeringen tidigare framhållit, att vattenområden både i sötvatten, kust och hav avsedda för vattenbruk pekas ut. Herr talman! Fisketurismen är en näringsgren inom fisket. Detta är viktigt att slå fast. Fisketurismen omsätter i dag många miljoner direkt och indirekt. Det är en näring som har stor betydelse för glesbygden, både i inlandet och runt våra kuster, förutom att det finns stora kombinationsmöjligheter med till exempel yrkesfiske, vattenbruk och naturturism. I den kommande programperioden för fiskenäringen finns möjligheter, som regeringen avser utnyttja, till ett främjande av fisketuristisk näringsverksamhet. En annan aspekt är den möjlighet som vår kust och skärgård kan erbjuda när det gäller fiske- och upplevelseturism, inte minst i form av att följa med fiskare med lokal kännedom för att se och lära. Detta är ett utvecklingsområde, och det kommer också att finnas med som en del i det fortsatta nationella programarbetet. Att det finns stora möjligheter inom de olika formerna av fisketurism står nog ganska klart för alla och envar. Och nu när Fiskeriverket från årsskiftet fick ansvaret för fisketurismen så var det en tydlig signal att fisketuristiskt företagande är en viktig och utvecklingsbar näring inom fisket. Fiskeriverket ska i samråd med berörda organisationer analysera och sedan utforma licenser för fisketuristiskt företagande, vilket kan vara ett sätt för att främja en utveckling och dynamik i berörda regioner och kustsamhällen. Det är också ett sätt att se över grundläggande rättigheter och skyldigheter. Herr talman! Det finns 68 reservationer i betänkandet. Jag yrkar avslag på dem och yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Av dessa 68 reservationer har den så kallade alliansen lyckats ena sig om sex stycken, vilket innebär ca 10 %. Detta är något mer än vad man lyckades ena sig om i budgeten. Den politiska enigheten i den så kallade alliansen innebär att det råder oenighet i nio frågor av tio på den politiska dagordningen. På ett område är spridningen stor mellan riksdagens partier, och det är ett område som är principiellt viktigt inför framtiden. Det handlar om kvotsystemet, som också har varit uppe i debatten här, kvoter som ska vara försäljningsbara. När det gäller fördelningen av kvoter har riksdagen gett verktyg till Fiskeriverket att kunna fördela fiskeresursen genom att ha regionala eller individuella kvoter. Nu har inte Fiskeriverket använt denna möjlighet än så länge. Fiskeriverket har dock inte haft möjlighet att införa försäljningsbara kvoter. I reservationerna framför flera partier att de vill ge Fiskeriverket denna möjlighet. Miljöpartiet och Folkpartiet vill i en gemensam reservation införa försäljningsbara kvoter i något av de fem områden där försök med regional förvaltning pågår. Jag har en stilla undran. Är det räkbeståndet i Kosterfjorden som ska delas upp i försäljningsbara kvoter, eller vad är det för någonting? Moderaterna vill införa försäljningsbara kvoter på försök. Det skulle vara ytterst intressant att höra hur detta skulle gå till. Kd vill införa försäljningsbara kvoter i det pelagiska fisket. Centerpartiet hörde vi förut är motståndare till försäljningsbara kvoter. Om det ska införas försäljningsbara kvoter eller inte är en strategiskt viktig fråga för svenskt fiske. Fiskeriverket har uppgiften att återkomma med ett förslag till regeringen om hur ett sådant eventuellt system ska utformas. De tveksamheter som Centerpartiet lyfter fram är helt relevanta och måste beaktas. Frågeställningarna är många. Hur värnar vi det kustnära fisket? Hur ser vi till att det fortsatt finns en bra infrastruktur i fisket? Hur ger vi möjlighet för yngre att komma in? Och hur länge är de svenska kvoterna svenska? En viss acceptans för att införa försäljningsbara kvoter inom det pelagiska fisket finns inom näringen, men då ska många frågeställningar vara belysta. Men att ha försäljningsbara kvoter på andra fisken finns det ingen som helst acceptans för. Herr talman! I betänkandet behandlas också 166 motionsyrkanden från allmänna motionstiden där det finns många frågeställningar och förslag som lyfts fram. Dessa motionsyrkanden visar vilket stort intresse det finns för fisket i hela vårt avlånga land. Många avhandlar det fria handredskapsfisket, och det finns de som berör allas rätt till att ha fasta redskap, så som är möjligt på västkusten. I motion MJ325 lyfts fram att rätten till att i viss utsträckning använda fasta redskap ska vara förbehållet kustbefolkningen, som historiskt alltid haft den möjligheten. Med ett ökat fisketryck från fritidsfiskare som använder fasta redskap anser jag att det blir naturligt att vid en eventuell begränsning av redskap ska kustbefolkningens rätt till detta fiske prioriteras. Med detta vill jag tacka för ordet och önska alla en varm och trevlig sommar och många härliga turer på sjön!

Cecilia Widegren (M)

Anf. 82 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Jan-Olof Larsson använde sina tio minuter väl, men han hann ändå inte svara på den fråga som jag uttryckte i mitt anförande förut. Den gäller den frustration som fiskare känner över byråkratin. Man pratar i dag om att det går sju byråkrater på en fiskare. Riksrevisionen, Statskontoret, Riksdagens revisorer och Nutek är några av de som har lagt fram klara rapporter. Jag sitter här med rapporter från 80-talet, 90-talet och även från 2000-talet där man säger exakt samma sak. Ingenting har gjorts på det här området. Man har fastställt att inom jordbruket är det 25 % minskning på den administrativa nivån som gäller från regeringens sida, även om näringen kräver 40 %. Nu är min fråga till Socialdemokraterna: Vad kräver man på det här området? Vad tänker man göra för det fall man sätter kvar vid makten efter valet, eftersom man inte har behagat ta del av de här rapporterna tidigare från 80- och 90-talen och nu senast från 2000-talet? Min andra fråga till Jan-Olof Larsson handlar om tiden efter valet. Om det skulle bli så att Socialdemokraterna fortsätter att samarbeta med Miljöpartiet, skulle Jan-Olof Larsson då kunna tänka sig att skicka ned Maria Wetterstrand som fiskeminister och förhandla i de här viktiga frågorna i EU?

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 83 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Jag kan börja med det sista och säga att vi avser att skicka ned en socialdemokratisk fiskeminister. Alla ministrar som vi skickar ned till EU är socialdemokratiska. Det är vår ambition, och den tror vi fullständigt på. När det gäller regelverket pågår ett arbete i regeringen. Vi ser över regelverket och försöker minimera det. Vi har kommit långt. Nu förstår jag den matematik som används. Det är som jag sade i början av mitt anförande att när man räknar upp hur många tjänstemän det går på en fiskare i det här landet så räknar man in forskningsstationer, Kustbevakning, Fiskeriverk och allt möjligt annat. Eftersom fiskerikåren minskat kraftigt under trettio fyrtio år blir det många personer per rederi. Nu handlar det ju inte bara om att kontrollera fiskare eller att skapa regelverket för dem. Men visst, regelverket för företagarna i stort ska ses över, och det gäller även fiskarna. Vi har ingen ambition att kväva dem med regler. Jag vill göra en liten kommentar beträffande diskussionen om Sveriges kompetens att förhandla i EU. Att förhandla är en konst. Jag höll i mitt förra värv på med förhandlingar i 25-30 år. Och jag kommer ihåg att Cecilia Widegren under den förra mandatperioden försökte förhandla i Västra Götalandsregionen, med känt resultat. Om ni lägger ihop de erfarenheter som du, Cecilia, har och de som Dinkelspiel fick i samband med inträdesansökan till EU och lär er av de misstag som gjordes så blir ni skickliga. Jag är dock rädd för att ni hellre ser fel hos andra än rättar era egna.

Cecilia Widegren (M)

Anf. 84 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Inte heller nu lyckas Jan-Olof Larsson svara på frågan vad den procentuella minskningen kommer att bli för fiskerinäringen vad gäller administration och byråkrati. Regeringen måste väl ha utställt ett mål efter utredningarna från 80-, 90- och 2000-talet. Varför väljer Jan-Olof Larsson att inte svara på den frågan? Det är anmärkningsvärt eftersom han nu haft möjlighet till det två gånger. Socialdemokraterna har inte tänkt samarbeta med Miljöpartiet efter valet, om det är möjligt, och de har inte tänkt använda sig av den kompetens som Miljöpartiet har. Inte heller ha de tänkt skicka dem som fiskeriministrar till Bryssel. Hur ska ni då regera? Har ni tänkt uppvakta alliansen, eller vem ska ni regera med, Jan-Olof Larsson? Ni måste väl ha någon vision eller plan för detta? Förvånansvärt! Vad gäller förhandlingsspel har vi inom alliansen lärt oss mycket, och numera pågår ett oerhört positivt samarbete. Du behöver inte vara orolig. Inte ens kring energipolitiken finns det i dag - efter 30 år - några diskrepanser. Tänk dig! Tänk så fort det nu gått! Nu har ni lite att svara på!

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 85 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Energipolitiken diskuterade vi tidigare i dag. Det som presenterades fanns inte mycket att ha olika åsikter om. Det kan jag hålla med om. Det hade ju varit förfärligt om det funnits olika åsikter om det också. Vad gäller att samarbeta vill jag säga att vi samarbetat i åtta år med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vi har gjort det på ett bra sätt, men vi skickar fortfarande ned en socialdemokratisk minister. Vem vi samarbetar med under nästa mandatperiod får vi se efter valet. Det beror på om vi får egen majoritet eller om vi behöver samarbetspartier. Det återstår att se. Det får väljarna avgöra. Jag vill inte nämna någon siffra vad gäller minskningen eftersom jag inte känner till den. Jag vill inte stå här och säga sådant som jag inte vet, men jag vet att vi kommer att reducera regelverket.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 86 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Jag tänkte ta upp frågan om individuella kvoter, eftersom Jan-Olof Larsson läste från den reservation som Folkpartiet och Miljöpartiet har tillsammans. Jag vet dock inte hur han egentligen läste. Huvudpoängen i reservationen, det som vi vill komma åt, är att som fiskare behöver man veta vilka rättigheter man har över en viss tidsperiod för att därmed kunna hushålla med sitt fiske. Det är en viktig poäng. Vi påpekar mycket tydligt att detta vore en hjälp för det kustnära fisket eftersom man då kunde omfördela och överföra kvoter till just det kustnära fisket. Det är alltså det som är det viktiga. Man måste ju börja någonstans, och då vore det naturligt att göra ett sådant prov i ett av pilotområdena för lokal förvaltning. Jag tycker nog att Jan-Olof Larssons raljerande över reservationen inte riktigt stämmer med verkligheten. När det gäller frågan om förenklingar, som också Cecilia Widegren ställde, vill jag säga att hur man än räknar blir resultatet att en alldeles för stor andel av dem som dagligdags har att leva med reglerna uppger att de håller på att ge upp. Det kan inte vara normalt att behöva leva så. Fiskerinäringen känner sig mycket märkligt behandlad i förhållande till andra näringsgrenar, eftersom de upplever att de bara får fler och fler regler. De måste ständigt tänka på att följa regelverket, och till slut försvinner hela yrket som sådant.

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 87 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Vad gäller att flytta över kvoter till det kustnära fisket finns enligt skrivelsen möjlighet att göra det. Fiskeriverket har länge haft möjlighet att fördela resursen på olika sätt. De har också haft möjlighet att fördela resursen både regionalt och individuellt. Jag kan inte inse, Lars Tysklind, att det skulle vara lättare att hushålla med en kvot för att man kan sälja den än om man vet att man har tillgång till den under hela året. Jag ser ingenting rimligt med varför vi ska ha säljbara individuella kvoter när vi lika gärna kan ha individuella kvoter som icke är säljbara. Då har man ju precis samma möjlighet att resurshushålla med kvoterna. Beträffande regelverket vill jag säga att också jag är ute och träffar fiskare. De har ett oerhört tryck på sig med alla regler och papper. Därför har vi i skrivelsen skickat över frågan om landningskontroller och sådant till Fiskeriverket. Generaldirektören för Fiskeriverket har i olika sammanhang tydligt sagt att de ska se över regelverket för att göra det både smidigare och bättre men också öka egenkontrollen för fiskarna.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 88 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Det är väl kanske just det som är nyckelbegreppet här, alltså att det håller på att ses över en himmelens massa saker. Jag tror att man måste skynda på, för yrkesfiskarna har hamnat i det läge som brukar beskrivas som att kon dör medan gräset växer. Om vi ska ha kvar en levande skärgård i framtiden är det nog dags att verkligen lägga kraft på det arbetet. Anledningen till att jag begärde replik var egentligen för att fråga om försöket med havdagar. Jag har tidigare ställt samma fråga till ministern, som tyvärr inte är här i dag. Nu finns ju försöket med havdagar i Kattegatt, men allt tar väldigt lång tid. Man bör i detta sammanhang gå in och titta på vilken strategi vi ska ha. Allting talar för att det kommer att bli lyckat, och då måste vi ha en strategi för hur vi enkelt kan gå vidare till Skagerrak. Är Jan-Olof Larsson beredd att verka för att vi redan nu i princip börjar förhandla med till exempel Norge, som ju kommer att bli inblandat när det gäller Skagerrak, så att det inte återigen blir en lång förhandlingsrunda innan vi kan gå vidare? Jag tror att det är oerhört viktigt att ha en sådan strategi så att man vet vart man är på väg och det inte bara blir ett försök som hamnar för sig själv, för då tar det ännu längre tid innan vi kan gå vidare.

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 89 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Den svenska regeringen har tillsammans med fiskarna drivit frågan om havdagar på ett bra sätt. Vi har kommit långt, och till och med fiskarna själva säger att om det går snabbare än vad som är brukligt med EU-frågorna kan vi kanske sjösätta det hela redan nästa år. Det vore fantastiskt. Sedan tror jag inte att man bara rakt av ska börja förhandla med Norge. Däremot ska vi lyfta upp frågan till diskussion, fundera på vad vi ska göra, hur vi ska tackla problemen och se vilka som är involverade i de vattnen. Vi måste börja jobba med frågan, visst, men inte sätta oss i förhandlingar. Jag vill beträffande havdagar också säga att det låter som om ett införande av havdagar skulle lösa alla problem inom fisket. Så är inte fallet. Det löser inte alla problem inom fisket. Däremot kan det lösa många problem i de vatten där vi har blandfiske, alltså i Kattegatt och Skagerrak. Vi har olika sorters fiske runt våra kuster, och det krävs därför olika åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 90 Jeppe Johnsson (M)

Herr talman! "Fiskebåt till salu. Säljes billigt vid snabb affär." "Arbete sökes! Yrkesfiskare söker arbete. Allt av intresse. Kan tillträda omgående." Dessa båda anslag mötte mig, Jan-Olof Larsson, Göran Persson, några andra politiker och ett stort antal fiskare i Simrishamn på ett möte den 5 juni i år. Herr talman! Är det möjligt att ha kvar ett svenskt yrkesfiske i framtiden? Jag tycker att frågan i allra högsta grad är berättigad. Den svenske fiskaren är mycket hårt trängd av en stor mängd påbud och paragrafer. Det har inte kunnat undgå någon som lyssnar på den här debatten. Fiskaren vet ofta inte från den ena dagen till den andra vad som gäller. Det är fiskestopp, nya förbud, fler blanketter och mera byråkrati, och de kommer med jämna och ojämna mellanrum. Ibland vet man inte på fredagen om man får fiska på måndagen. Det kommer ständigt nya bestämmelser, kontroller och restriktioner, och det är jättesvårt att planera sin dagliga verksamhet. Det är sällan eller aldrig någon som tar upp de positiva insatser som faktiskt har gjorts. Jag tänker på redskap som selekterar eller på att svenska fiskare i stort sett aldrig fälls för svartfiske. I stället är bilden att den svenske fiskaren är ute och rovfiskar och förstör. Det är tv-program som visar sådant. Det har inte blivit sådan uppmärksamhet kring det senaste tv-programmet där vi fick se vilken resa torsken från Ishavet gör. I stället talar man så illa om Östersjötorsken att den snart inte går att sälja i Sverige längre. Även i fiskelägena kommer skolbarnen med lappar till fröken där det står att de inte får äta torsk. Då får man exportera den, och det gör man också. För lite mer än ett år sedan presenterade regeringen i samband med Miljöpartiet en kustfiskeproposition. I den skriver man att syftet är "att stärka och utveckla kust- och insjöfisket". Det är vackert, men jag vill påstå att nuvarande politik är något av det motsatta. Vid mötet i Simrishamn hade arrangörerna fäst upp ett antal lappar på en anslagstavla, och jag kommer nu att kommentera dessa och säga något om det som står på dem. Lapp nr 1 hade texten "Minskat antal fiskedagar". I vintras träffade jag en fiskare därhemma. Han sade: I dag, då det är is och kallt, kan jag inte fiska. Till sommaren, när det är vackert väder och priserna på fisk till färskvarumarknaden är hyfsade, får jag inte fiska. I år finns det inte heller någon 200-kilosregel. Fiskarnas spontana utrop fångar upp den frustration som finns i stora delar av fiskarkåren. Lapp nr 2 hade texten "Anmälningsplikt". Nu gäller visserligen en tvåtimmarsregel, men från början - jag hoppas att alla här i kammaren vet om det - var regeln att man skulle anmäla sina fångster fyra timmar innan man landade, trots att många båtar bara har en halvtimmes gång för att man ska kunna vittja näten. I min egen hemmahamn Hörvik uttryckte sig en fiskare så här: Fyra timmar innan? Då sitter jag ju fortfarande hemma och äter frukost! I ett verkligt fall från östra Blekinge fick en båt faktiskt ligga och vänta i hamnahålet, som vi kallar det därhemma, i en och en halv timme för att det skulle ta fyra timmar. Så jobbar alltså de svenska kustnära fiskarna ibland. Det är orimligt! Ingen annan yrkesgrupp hade ställt upp på detta. Lapp nr 3 hade texten "Speciella landningshamnar". Med tre veckors framförhållning, förra våren, togs ett drastiskt beslut om att minska antalet landningshamnar där man fick landa torskfångster över 700 kilo. Min egen hemmahamn var en av dem man inte fick landa i. Men vi protesterade, och det hade framgång. När det blev kostsamt och besvärligt för myndigheterna att utföra sina kontroller är det den enskilde fiskaren som tvingas ändra på sin vardag. Han tvingas ta omvägen över en hamn som inte är hans hemmahamn. Det kostar faktiskt både tid och pengar. Det finns de som är fiskare i femte generationen. Jag tycker det är skamligt att de ska tvingas gå till en annan hamn än sin hemmahamn. Vem är egentligen myndigheten till för? Så här kan man inte behandla andra grupper i samhället! Jag har tidigare alltid, lite naivt kanske, trott att myndigheten var till för att tjäna människorna och inte tvärtom. Men så är det inte när det gäller fisket. Där tycks det vara myndighetens bästa som gäller. Har man dålig ekonomi så lägger man över det på fiskaren. Jag kan inte acceptera den här behandlingen av den svenska yrkesfiskarkåren! Lapp nr 4 hade texten "Krav på pingers", och på lapp nr 5 stod det "Drivgarn förbjuds". De flesta fiskare och andra initierade har ingen som helst förståelse för detta beslut. I de delar där man ska förbjuda drivgarn i laxfiske har en samstämmig fiskarkår väldigt länge sagt att det i stort sett inte finns några tumlare alls. Visst, någon enstaka kanske förirrar sig dit, men det finns inga naturliga tumlare där. Det har inte funnits på ett halvt århundrade. De sista bestånden försvann med isvintrarna på 1940-talet. Det har jag vetat under hela min uppväxt. Jag är uppvuxen vid Östersjön och bor där nu också. Dessutom saknas det vetenskapliga bevis för att det skulle kunna finnas tumlare där. Förslaget är obegripligt för väldigt många. Jag anser att drivgarnsförbudet faktiskt är en form av yrkesförbud. Man förbjuder folk att utöva sin näring, och man har inte tänkt ge dem någon kompensation för det. Man löser inte ens in garnen. Jag säger inte att det är Sveriges fel, men jordbruksministern har i en interpellationsdebatt sagt att hon tycker att det här är bra. Och om man inte driver frågorna får man ett sådant beslut. Herr talman! Vi har inte en fiskepolitik i Sverige som jag är nöjd med. Men det kan bli en förändring den 17 september.

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 91 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Jeppe Johnsson tar upp en del av de problem som jag belyste i mitt anförande och som det nu finns möjligheter att lösa: landningshamnarna, varseltiden och så vidare. Vi hörde bägge att det nu finns ett projekt som studerar detta med tumlare och drivgarn som ska redovisas om 18 månader. Där ska man ta reda på om det verkligen finns tumlare utmed den svenska kusten. Att det finns tumlare nedemot tyska kusten är man ganska överens om. Den viktigaste frågan är, Jeppe Johnsson, hur du ser på bestånden. Grunden för näringen är ju att det finns bestånd av fisk i havet. Hur ser du på beståndscirkulationen? Hur ska vi tackla de problemen? I dag fiskas det 60 000-70 000 ton när forskarna säger att vi ska fiska 15 000 ton. Det finns länder som säljer 55 000 ton torskfilé när de bara får lov att fiska 15 000-20 000 ton rundfisk. Hur tycker du att vi ska lösa dessa problem utan regler?

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 92 Jeppe Johnsson (M)

Herr talman! Jag tycker visst att det ska finnas regler. Jan-Olof Larsson tar upp detta med pingers. Här har man gått märkligt till väga. Man inför först pingers och tvingar folk att ha det. Sedan, när det har varit i gång ett tag, ska man forska och se om det finns något. Då sätter man i gång ett projekt på 18 månader! Hoppsan, tänk om man kommer fram till att det inte finns några? Varför gör man inte forskningen först och åtgärden sedan? När det gäller överfiske har jag absolut ingen annan uppfattning än Jan-Olof Larsson och, förmodar jag, de flesta här i kammaren. Man kan inte ta ut mer ur beståndet än vad som finns. Däremot är fiskarkåren och forskare inte alltid överens, för fångsterna och vad forskarna säger stämmer inte alltid överens. Sedan tycker jag att man ska ge sig på dem det berör. Det är inte svenska fiskare som är de stora bovarna. Jaga de stora bovarna, och använd - så länge ni nu har regeringsmakten - ert inflytande i EU! Det är ju faktiskt ni som har regeringsmakten. Se då till att jaga dessa bovar! Om det nu finns så mycket kraft att jaga svenska fiskare borde det också finnas lika mycket kraft att jaga dem som eventuellt har fuskat, vilket jag också är medveten om att de gör.

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 93 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Möjligheten att jaga för svenska myndigheter är inte så stor. Men vi har ju infört en gemensam myndighet för fiskerikontroll som jag hoppas och tror ska stärka de här kontrollerna i fråga om de länder som vi nu inte riktigt litar på när det gäller det här. Men jag vill ändå hoppa tillbaka lite grann till drivgarnen. Det var ju ändå så att den här frågan drevs igenom nere i EU med tryck främst från Medelhavsländerna, som någon form av hämndaktion. Vi sade att vi har pingers på de här. Jag tycker att det är väldigt bra om det nu visar sig att det inte finns några tumlare. Om det visar sig vara så, med den sonarutrustning som man har på de här garnen, kanske det finns möjlighet att återföra detta för det kustnära fisket. Därför tycker jag att det är bra att man forskar på det här.

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 94 Jeppe Johnsson (M)

Herr talman! Jag är medveten om att det här kanske är en hämndaktion från länderna som fiskar i Atlanten. Sverige var med och genomförde drivgarnsförbud där. Men icke desto mindre måste jag säga att den svenska ministern tycker att det är bra att det införs drivgarnsförbud i Sverige. Hon har sagt det. Det finns protokollfört. Sedan kan du inte gömma dig bakom att man nu ska forska. För mig är det forskning först, åtgärder sedan.

Lars-Ivar Ericson (C)

Anf. 95 Lars-Ivar Ericson (C)

Herr talman! Genom ett missförstånd hamnade jag på talarlistan för fiskeripolitiken. Det var minknäringen som min anmälan till talarlistan avsåg. Men eftersom det finns en koppling mellan fisk och mink bestämde jag mig ändå för att ta vara på den här tiden. Jag ska inte prata minkpolitik. Det tar vi senare. Jag tycker att fiskerinäringen är en viktig framtidssektor i Sverige, och det är oroväckande när vi de senaste åren har sett rubriker i massmedier som ger en negativ framtidsbild av svenskt fiske. Det har stått så här i tidningarna i Skåne: Kontroller kostar mer än fisket ger. Yrkesfisket på sydkusten i kris. Yrkesfiskare hårt trängda. Rödlistning av ålen. Ja, uppräkningen skulle kunna fortsätta. Det är inte lätt att vara yrkesfiskare i dag i Sverige. Det är fiskestopp, byråkrati, blanketter, larmrapport, förbud. Jag är beredd att instämma i åsikten att det var bättre förr. Men hur skulle det då kunna bli bättre? Jag tror att det finns två nyckelord. Det första är "regelförenklingar". Och då handlar det inte bara om själva fisket, alltså utövandet av fisket, utan också om det som kommer efteråt. Det skulle bli lättare för vanliga fiskare att förädla och sälja fiskeprodukterna. Och den småskaliga livsmedelsförsäljningen måste då omgärdas av rimliga regler. Ett annat ord som är viktigt är "samverkan", samverkan på olika områden. Det gäller exempelvis åtgärder för att stoppa tjuvfiske och svartfiske. Marinen, Kustbevakningen, polisen och fiskarna skulle tillsammans kunna göra mycket mera insatser för att stoppa det som sker utanför våra kuster. Så några ord om ålfisket. Vi kan tänka på hur det var 30 år tillbaka i tiden. Nu får man bara en femtedel så stora fångster. Vad gör man åt det? Ja, stopp för blankålsfiske är inte lösningen. Förutom fortsatt utplantering behövs det mera kunskap om denna mystiska fisk, dess liv och leverne i svenska vatten. Genom mera kontakter med universitet och högskolor skulle man kunna få fram en handlingsplan för hur ålfiskare ska agera för att säkra arten och ändå behålla fisket. Och länderna kring Östersjön skulle kunna samarbeta betydligt mera när det gäller ålfiskets framtid. Herr talman! Det här var några tankar från en katt bland fiskeripolitikens hermeliner. Precis som katter tycker jag om fisk och fiskare, och jag vill då varna er för att ha en övertro på forskare och på myndigheter när det gäller fiskeripolitik. Lyssna i stället mera på de gedigna erfarenheter som 2 000 svenska yrkesfiskare har. För de har flera dagar i veckan kontakt med havsmiljön, det som det handlar om. Det är alltså en kontakt som aldrig kan ersättas av dem som sitter vid sin skrivbordsdator eller vistas i laboratoriet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-06-17

Förslagspunkter: 57, Acklamationer: 57

Protokoll med beslut

2006-06-17Protokoll 2005/06:144

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2005/06:391

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Översyn av fiskelagen m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ40 yrkandena 5 och 6, 2005/06:MJ324 och 2005/06:MJ446 yrkande 23.
Reservation 1 (fp)
Administrativa sanktioner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ40 yrkande 8.
Reservation 2 (m, fp, kd)
Utskrotning av fiskeflottan m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ327 yrkandena 1 och 3, 2005/06:MJ333 yrkandena 1-4, 2005/06:MJ369 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:MJ471 yrkande 2.
Reservation 3 (v)
En proposition om en uppdaterad fiskeripolitik
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ37 yrkande 1.
Reservation 4 (m, kd)
Sveriges roll i den gemensamma fiskeripolitiken
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ36 yrkande 1.
Reservation 5 (m)
Utformningen av den gemensamma fiskeripolitiken
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ369 yrkande 19, 2004/05:MJ389, 2004/05:MJ428, 2004/05:MJ448, 2005/06:MJ38 yrkande 1, 2005/06:MJ39 yrkande 2, 2005/06:MJ40 yrkande 1, 2005/06:MJ292 yrkande 3, 2005/06:MJ532 yrkande 9 och 2005/06:MJ585 yrkande 5.
Reservation 6 (m, c, fp, kd)
De rådgivande nämnderna
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ37 yrkande 4.
Reservation 7 (kd)
En etisk dimension i fiskeripolitiken m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ500 yrkande 28 och 2005/06:MJ446 yrkande 29.
Reservation 8 (fp, kd)
Tillgängligheten till Nordsjön och Västerhavet m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ500 yrkande 31.
Reservation 9 (kd)
Reformering av FN:s havsrättskonvention
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ446 yrkande 34.
Reservation 10 (fp, kd)
Vetenskaplig rådgivning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ421 yrkandena 2 och 3, 2004/05:MJ500 yrkande 24 och 2005/06:MJ36 yrkande 2.
Reservation 11 (m, kd)
Reservation 12 (v, mp)
Individuella kvoter m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ369 yrkande 16, 2004/05:MJ371 yrkandena 6, 7 och 9, 2004/05:MJ466, 2004/05:MJ500 yrkande 21, 2005/06:MJ37 yrkande 2, 2005/06:MJ219, 2005/06:MJ262, 2005/06:MJ328 yrkande 1, 2005/06:MJ446 yrkande 24, 2005/06:MJ522 yrkande 7 och 2005/06:MJ585 yrkande 13.
Reservation 13 (fp, mp)
Reservation 14 (m)
Reservation 15 (kd)
Reservation 16 (c)
Införande av ett system med fiskedagar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ500 yrkande 22, 2005/06:MJ37 yrkande 3, 2005/06:MJ40 yrkandena 4 och 10, 2005/06:MJ214, 2005/06:MJ446 yrkande 25 och 2005/06:MJ585 yrkande 7.
Reservation 17 (m, c, fp, kd)
Fiskeriverkets instruktioner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ327 yrkande 2.
Den nationella fiskeripolitiken
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ487, 2004/05:MJ495 yrkande 1, 2004/05:MJ500 yrkande 29, 2004/05:N401 yrkande 11 i denna del, 2005/06:MJ39 yrkande 1, 2005/06:MJ349 yrkande 1 och 2005/06:MJ585 yrkande 1.
Reservation 18 (kd)
Reservation 19 (m, c)
Det kustnära fisket och insjöfisket m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ317, 2004/05:MJ327, 2004/05:MJ413, 2004/05:MJ471, 2004/05:MJ535, 2005/06:MJ272 yrkande 1, 2005/06:MJ333 yrkande 5, 2005/06:MJ471 yrkande 1 och 2005/06:MJ585 yrkande 12.
Reservation 20 (fp)
Reservation 21 (c)
Småskalig livsmedelsförädling m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ405.
Reservation 22 (m, c, kd)
Konsumentperspektivet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ339, 2005/06:MJ39 yrkande 3 och 2005/06:MJ501 i denna del.
Reservation 23 (c, kd)
Miljömärkning m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ371 yrkande 12, 2005/06:MJ446 yrkande 33 och 2005/06:MJ585 yrkande 15.
Reservation 24 (m, c, fp, kd)
Genomförandeplanering och administration
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ369 yrkande 18, 2004/05:MJ494 yrkande 5 i denna del, 2004/05:N401 yrkande 11 i denna del, 2005/06:MJ40 yrkande 3, 2005/06:MJ272 yrkande 3, 2005/06:MJ446 yrkandena 30 och 31, 2005/06:MJ451 yrkande 5 och 2005/06:MJ585 yrkandena 3, 8 och 9.
Reservation 25 (fp)
Reservation 26 (kd)
Reservation 27 (c)
Bottentrålningens skador på havsmiljön
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ587 yrkande 2.
Fiskets ansvar för miljöproblemen i havet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ585 yrkande 10.
Vitbok om utfiskningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ486.
Nationella förvaltningsåtgärder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ347 yrkande 3, 2004/05:MJ421 yrkande 4, 2004/05:MJ488, 2004/05:MJ500 yrkande 25, 2005/06:MJ444 yrkande 1, 2005/06:MJ497 yrkande 1 och 2005/06:MJ585 yrkande 6.
Reservation 28 (v)
Ålfisket
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ300, 2004/05:MJ319, 2004/05:MJ333 yrkandena 1 och 2, 2004/05:MJ421 yrkande 7, 2004/05:MJ494 yrkande 3, 2005/06:MJ328 yrkande 3, 2005/06:MJ451 yrkande 3, 2005/06:MJ505 och 2005/06:MJ524 yrkande 5.
Reservation 29 (m, c, fp, kd)
Åtgärdsprogrammet för lax
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ421 yrkande 6, 2005/06:MJ37 yrkandena 10 och 11, 2005/06:MJ39 yrkande 5 och 2005/06:MJ551.
Reservation 30 (c, kd)
Vildlekande lax
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ460, 2004/05:MJ500 yrkande 30, 2005/06:MJ308, 2005/06:MJ446 yrkande 32, 2005/06:MJ550 och 2005/06:MJ572.
Reservation 31 (kd)
Vätternröding
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ497 yrkandena 2 och 3.
Tumlare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ294 och 2005/06:MJ446 yrkande 14.
Reservation 32 (kd)
Östersjön som pilotområde
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ40 yrkande 2 och 2005/06:MJ328 yrkande 4.
Reservation 33 (m, c, fp, kd)
Vattenägares husbehovsfiske
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ446 yrkande 45.
Reservation 34 (kd)
Utkast av fisk
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ36 yrkande 6 och 2005/06:MJ465.
Reservation 35 (m, fp, kd)
Införselförbud mot krabbklor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ280.
Säl och skarv
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ37 yrkande 8.
Reservation 36 (m, c, fp, kd)
Dumpade kemiska stridsmedel eller miljöfarliga kemiska ämnen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ500 yrkande 36, 2005/06:MJ37 yrkande 9 och 2005/06:MJ446 yrkande 38.
Reservation 37 (kd)
Fiskevårdsåtgärder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ421 yrkande 5, 2005/06:MJ39 yrkande 6 och 2005/06:MJ328 yrkande 9.
Reservation 38 (m)
Reservation 39 (c, kd)
Reservation 40 (v)
Handredskapsfiske
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ325, 2004/05:MJ508 yrkande 30, 2005/06:MJ446 yrkande 44 och 2005/06:MJ519 yrkande 27.
Reservation 41 (fp)
Överlåtelse av rätten till handredskapsfiske i vissa fall
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ371 yrkande 8.
Reservation 42 (fp, mp)
Fiskevårdsområden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ302, 2004/05:MJ417, 2004/05:MJ500 yrkandena 43 och 45, 2005/06:MJ37 yrkande 12 och 2005/06:MJ328 yrkande 7.
Reservation 43 (m)
Reservation 44 (c, kd)
Fiskproduktion och biologisk mångfald i reglerade vattendrag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ520 yrkande 4.
Fisketurism och fritidsfiske
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ347 yrkandena 1, 2 och 4, 2005/06:MJ36 yrkande 3, 2005/06:MJ38 yrkande 4, 2005/06:MJ382, 2005/06:MJ444 yrkande 3 och 2005/06:MJ585 yrkande 2.
Reservation 45 (m)
Vattenbruk
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ500 yrkande 42, 2005/06:MJ37 yrkandena 13 och 14, 2005/06:MJ328 yrkande 8, 2005/06:MJ446 yrkandena 41 och 43 samt 2005/06:MJ585 yrkande 16.
Reservation 46 (m)
Reservation 47 (kd)
Musselodling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ341 och 2005/06:MJ585 yrkande 17.
Reservation 48 (c, kd)
Reservation 49 (v)
Fiskerikontrollen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ226, 2004/05:MJ491 yrkande 2, 2004/05:MJ500 yrkandena 26 och 27, 2005/06:MJ40 yrkande 7, 2005/06:MJ328 yrkande 2 och 2005/06:MJ348 yrkande 1.
Reservation 50 (m)
Reservation 51 (fp)
Reservation 52 (kd)
Tydligare ansvarsfördelning m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ369 yrkande 17, 2004/05:MJ371 yrkande 10, 2004/05:MJ418, 2004/05:MJ491 yrkandena 1, 3 och 4 samt 2005/06:MJ348 yrkande 5.
Reservation 53 (m)
Reservation 54 (fp)
Ansvar för kvalitets- och landningskontroll
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ40 yrkande 9 och 2005/06:MJ446 yrkande 27.
Reservation 55 (fp)
Reservation 56 (kd)
Förenklingar i regelverket m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ231, 2004/05:MJ494 yrkande 5 i denna del, 2004/05:MJ500 yrkande 23, 2005/06:MJ36 yrkande 4, 2005/06:MJ37 yrkande 15, 2005/06:MJ38 yrkande 3, 2005/06:MJ446 yrkande 26, 2005/06:MJ519 yrkande 25 och 2005/06:MJ585 yrkande 4.
Reservation 57 (m, c, fp, kd)
Antalet landningshamnar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ37 yrkande 16.
Reservation 58 (kd)
Samverkan mellan kontrollmyndigheter m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ331 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:MJ348 yrkande 2.
Reservation 59 (m)
Reservation 60 (mp)
Yrkesfiskaravdrag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N401 yrkande 11 i denna del, 2005/06:MJ36 yrkande 5, 2005/06:MJ37 yrkande 6 och 2005/06:MJ39 yrkande 7.
Reservation 61 (m, c, fp, kd)
Lärlingsutbildning inom yrkesfisket
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ39 yrkande 4.
Reservation 62 (c, kd)
En yrkesteknisk högskola och ett fångstteknologiskt institut
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ500 yrkandena 19 och 37 samt 2005/06:MJ37 yrkande 5.
Reservation 63 (kd)
Marin forskning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ38 yrkande 2 och 2005/06:MJ295.
Reservation 64 (m)
Vindkraftens lokalisering
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ36 yrkande 7, 2005/06:MJ37 yrkande 7 och 2005/06:MJ585 yrkande 11.
Reservation 65 (m)
Reservation 66 (kd)
Miljöstöd för städning av hav och kuster
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ500 yrkande 13 och 2005/06:MJ446 yrkande 13.
Reservation 67 (kd)
Spökgarn
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ377.
Reservation 68 (m, kd)
Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2005/06:171 till handlingarna.

Vissa fiskeripolitiska frågor

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Fiskeripolitiska frågor (MJU27)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Fiskeripolitiska frågor (MJU27)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Vissa fiskeripolitiska frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 74 Rolf Lindén (S)

Anf. 75 Cecilia Widegren (M)

Anf. 76 Lars Tysklind (Fp)

Anf. 77 Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 78 Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 79 Jan Andersson (C)

Anf. 80 Åsa Domeij (Mp)

Anf. 81 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 82 Cecilia Widegren (M)

Anf. 83 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 84 Cecilia Widegren (M)

Anf. 85 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 86 Lars Tysklind (Fp)

Anf. 87 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 88 Lars Tysklind (Fp)

Anf. 89 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 90 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 91 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 92 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 93 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 94 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 95 Lars-Ivar Ericson (C)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Översyn av fiskelagen m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Administrativa sanktioner

Beslut:

Utskottets förslag:

Utskrotning av fiskeflottan m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

En proposition om en uppdaterad fiskeripolitik

Beslut:

Utskottets förslag:

Sveriges roll i den gemensamma fiskeripolitiken

Beslut:

Utskottets förslag:

Utformningen av den gemensamma fiskeripolitiken

Beslut:

Utskottets förslag:

De rådgivande nämnderna

Beslut:

Utskottets förslag:

En etisk dimension i fiskeripolitiken m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Tillgängligheten till Nordsjön och Västerhavet m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Reformering av FN:s havsrättskonvention

Beslut:

Utskottets förslag:

Vetenskaplig rådgivning

Beslut:

Utskottets förslag:

Individuella kvoter m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Införande av ett system med fiskedagar

Beslut: