Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2018/19:SoU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 december 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)

Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
  • Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen punkt 3 och till ett antal motionsyrkanden om anslag inom utgiftsområdet. Anslagen uppgår till 3.155 miljoner kronor mer än regeringens förslag. Bifall till propositionen punkterna 1, 2 och delvis bifall till punkt 4. Avslag på övriga motioner. Tillkännagivanden till regeringen om lagstiftning som säkerställer att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, att den s.k. fritidspengen återinförs och om en ny cancerstrategi enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2018.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 21
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-12-13
Justering: 2018-12-18
Trycklov: 2018-12-18
Reservationer: 1
Betänkande 2018/19:SoU1

Alla beredningar i utskottet

2018-12-06, 2018-12-13

Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)

Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Utskottet föreslår också att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
  • Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-12-19
Debatt i kammaren: 2018-12-20
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:SoU1, Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Debatt om förslag 2018/19:SoU1

Webb-tv: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 29 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Vi ska nu debattera socialutskottets betänkande SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Det är ett för medborgarna ytterst angeläget område som var en av de frågor som rankades högst av väljarna i höstens val.

Efter valet har vi kunnat konstatera att den här hösten inte blev som alla andra. Statsministern röstades bort utan att de partier som gjorde det hade en plan för nästa steg i processen. Vi fick en övergångsregering som enligt regeringsformen har att administrera det som är nödvändigt för landet och som ska fungera. Men en övergångsregering kan inte ta politiska initiativ, den kan inte avgå och den kan inte utlysa nyval.

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Däremot måste den lämna en budget till riksdagen inom föreskriven tid. Det är en övergångsbudget som inte ska ge uttryck för något partis politiska viljeinriktning utan tillåta den tillträdande regeringen att sätta sin politiska prägel i en ändringsbudget snarast efter att den tillträtt.

Principer för hur en övergångsbudget skulle se ut förhandlades fram brett förankrat hos en majoritet av riksdagens partier. När vi sedan hade att ta ställning till övergångsbudgeten, som till punkt och pricka följde de principer man varit överens om, kom plötsligt Moderaterna på att det finns stora samhällsutmaningar som inte kan vänta på en ny regering och att de därför måste lägga fram en egen budgetmotion.

Den största samhällsutmaningen var uppenbarligen att med kraft sänka skatterna med 15 miljarder, mest för sådana som oss som tjänar bra. Flera andra partier följde efter. Glömd var principen om övergångsbudget, glömd var idén om att den tillträdande regeringen skulle ha möjlighet att sätta sin prägel på den ekonomiska politiken och glömda var alla diskussioner om ansvar för landet i en speciell tid. Att handlandet också kan komma att utgöra praxis vid liknande svåra lägen framåt i tiden - det hade man också glömt.

Fru talman! Jag har inte valt att ägna mig åt politik för att jag är intresserad av politiska spelteorier och taktiskt fulspel. Jag har valt att engagera mig för att jag vill vara med och utforma samhället i en riktning som jag, utifrån mina grundläggande värderingar, tror på. Jag vill vara med och ta ansvar både för landet som helhet och för de verksamheter som vi i socialutskottet har att hantera. Jag har några ledord för hur jag vill göra det. Det handlar om ansvarsfullhet, hederlighet, eftertänksamhet, sans och balans.

Den budgetprocess vi nu har bevittnat är tyvärr inte ett uttryck för något av mina ledord. Efter att först ha lämnat in sina egna budgetmotioner på temat önskelista inför julen bestämde sig Moderaterna och Kristdemokraterna för att stöka till det ännu mer. Under pågående process skulle man skriva ihop sig med nya texter och nya budgettabeller, och Sverigedemokraterna hakade självklart på. Först röstade Sverigedemokraterna på sin egen budget, sedan röstade man på Kristdemokraternas och Moderaternas budget och sedan gick man tillbaka till utskottet och förklarade att man inte stödde de ramar man just röstat på. Här någonstans hamnade man klart över gränsen till en direkt oseriös hantering. Konsekvenserna för individer, verksamheter, myndigheter, kommuner och regioner är inte överblickbara.

Jag menar, fru talman, inte att kritisera att riksdagen fäller en regeringsbudget. Det har hänt förr och kommer sannolikt att hända igen, men det normala måste vara att regeringen i ett sådant fall ska ha möjlighet att avgå eller utlysa extraval.

För att övergå till det utgiftsområde vi debatterar i dag vill jag börja med att konstatera att hälso- och sjukvård och äldreomsorg är stora och komplexa system med många inblandade aktörer. Det är inte alldeles enkelt att vare sig mäta eller utvärdera alla olika delar av systemet och hur de samverkar och hur de gagnar vårdtagare. Därför lämpar det sig sällsynt dåligt att möta utmaningar med enkla lösningar som låter sig beskrivas av klatschiga politiska oneliners.

Framför oss i dag har vi en tämligen klassisk borgerlig budget. Här styr man inte med tillit till vård- och omsorgspersonalens kompetens och förmåga att utveckla och utforma verksamheten till gagn för sina patienter, utan här handlar det om kontroll, piska och morot. Moroten består i att de som klarar av de kriterier som Moderaterna och Kristdemokraterna har satt upp får mer pengar. De som inte klarar det får inga pengar, trots att grundorsaken till att man inte klarar av sitt uppdrag från allra första början kan vara resursbrist. De redan rika regionerna och kommunerna har större möjlighet att få mer medan de fattigare riskerar att få mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Den största av vårdens och omsorgens utmaningar, nämligen kompetensförsörjningen, nämns förvånansvärt lite. Personalens arbetsvillkor, arbetsmiljö och påverkansmöjligheter tycks också ganska ointressanta. Modellen kömiljard som styrsystem präglar tyvärr även äldreomsorgen i denna budget. Man tar bort 2 miljarder till bemanning, kompetensutveckling, tekniksatsningar och fortbildning och tillför en form av kömiljard även på detta område. Risken för att det kommer att handla om siffertrixande, snarare än långsiktiga, hållbara lösningar, är inte oväsentlig.

På grund av den stora tidspressen och den bristande analysen i budgetarbetet blir planeringsförutsättningarna mycket svåra för huvudmännen. En ideologisk fråga, snarare än en stor ekonomisk, är det faktum att generell välfärd för barn och unga monteras ned. Man tar bort gratis simundervisning och lovaktiviteter för barn och inför i stället en fritidspeng som de med minst resurser får ansöka om.

Fru talman! Trots allt hoppas jag att vi på några viktiga områden kan hitta breda överenskommelser. Min bestämda uppfattning är att den här mandatperioden i stor utsträckning kommer att handla om vad vi kan komma överens om, inte vad som skiljer oss åt. Oavsett vilken regering som tillträder har vi det parlamentariska läge som vi har, åtminstone fram till ett eventuellt extraval.

Med de demografiska utmaningar vi alla känner till, med fler barn och fler äldre, är vår övertygelse att resursbehovet kommer att öka. Vi behöver också hitta effektivare sätt att bedriva verksamheter. Ny teknik behöver utvecklas och komma i användning, och vi kommer att behöva utbilda fler för att täcka verksamheternas behov.

För oss socialdemokrater kommer det alltid att vara viktigare att investera i välfärden än att sänka skatterna för dem som tjänar mest.

Fru talman! Vi socialdemokrater har inte väckt någon motion, då vi alltjämt anser att övergångsbudgeten borde ha gått igenom. Vår avsikt är att formulera vår politik på området i en ändringsbudget eller i en motion på en sådan. Då vi inte står bakom rambeslutet som är taget avstår vi också från att delta i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och vill därför hänvisa till vårt särskilda yttrande tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

(Applåder)


Anf. 30 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Ganska snabbt när jag lyssnade på Kristina Nilssons anförande kom jag att tänka på uttrycket: Surt, sa räven. Den budget som Moderaterna och KD har lagt är en stark, offensiv budget som tar itu med alla de misslyckanden som skedde under de gångna fyra åren.

Det stämmer att vi har en övergångsregering, men vi har inte en övergångsriksdag. Moderater och kristdemokrater har inte glömt det, och man tillåts inte heller att glömma situationen i vår sjukvård när man är ute och besöker den. Nej, det här är att leva upp till de vallöften som vi gav till våra väljare om det som visade sig vara den viktigaste frågan i valet och som grundas i att människor känner en genuin oro för hur sjukvården har utvecklats under den gångna mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi såg också, som ett besked på det, ett historiskt skifte ute i våra landsting där vi har haft de absolut längsta köerna i sjukvården i de röda landstingen. Tyvärr är ett landsting fortfarande helrött, och där ser vi också dessvärre en av de allra längsta köerna.

Det var långa köer 2006 när vi tog över, men vi ändrade detta genom kömiljarden. Trots det har Socialdemokraterna och Miljöpartiet valt att plocka bort kömiljarden. Den tänker vi nu återinföra. Men med facit i hand och utifrån hur väljarna har reagerat, är det inte så, Kristina Nilsson, att Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde ha arbetat annorlunda för att beta av köerna i vården och se till att människor inte behöver sitta i väntrum utan få vård i tid?


Anf. 31 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Vi är överens, Camilla Waltersson Grönvall och jag, om att tillgängligheten i vården behöver förbättras, väntetider behöver förkortas och så vidare. Jag hör att Camilla Waltersson Grönvall talar om att vi inte har en övergångsriksdag men en övergångsregering. Det är sant, men jag kan inte se att det är särskilt relevant. Om det vore precis det här området som prioriterades av Moderaternas företrädare kan man fundera på det stora yxhugget i den här budgeten på 15 miljarder i skattesänkningar för till exempel mig själv och Camilla Waltersson Grönvall. Varför har man inte i stället satsat ytterligare pengar till hälso- och sjukvård, omsorg och så vidare? Det är den första frågan.

När det gäller den modifierade kömiljarden ska den nu också omfatta diagnostik, återbesök, rehabilitering, även andra vårdförlopp - det är oklart vilka - första linjens psykiatri för barn och unga och även köerna i cancervården så småningom. Alla de här detaljerna ska lösas genom överenskommelser med SKL. Eftersom det nu var så bråttom med den här budgeten undrar jag: När beräknar Camilla Waltersson Grönvall att den överenskommelsen kan vara klar och börja fungera i verkligheten? Och hur mycket kommer administrationen kring detta projekt att kosta?


Anf. 32 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Resultaten efter åtta år med en alliansregering var ganska tydliga. Vi har gjort det förut och vi kommer att göra det igen: Vi kommer att få rensa upp efter era sjukvårdsköer. Facit efter de här fyra åren är fortfarande fördubblade sjukvårdsköer och tredubblade köer för barn- och ungdomspsykiatrin. Det blir svårt att tycka att man inte ska vara ödmjuk som socialdemokrat när man ser vad man har ställt till med under fyra år i Sverige.

Låt mig också ta upp cancervårdens köer. Statsminister Löfven lovade att ingen skulle behöva vänta mer än fyra veckor. Vi vet att situationen har blivit betydligt värre. Där har också S, V och MP valt att reservera sig. Jag vill fråga: Varför?


Anf. 33 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Av vårt särskilda yttrande framgår just vad vi anser om att göra en ny cancerstrategi, som var det Camilla Waltersson Grönvall frågade om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vår reservation utgår från de möten regeringen har haft med brukarföreningar, profession och övriga inblandade. Vi ser att man inte önskar en helt ny cancerstrategi. Man tycker att det är värdefullt att hålla i den cancerstrategi vi har och att se till att fortsätta vårda och utveckla den.

Att i stället använda tiden till att ta fram en helt ny cancerstrategi som ska föreläggas riksdagen ser vi inte som rimligt. Det kommer bara att leda till att det går åt mer tid. Det gagnar inte utvecklingen av cancervården.


Anf. 34 Per Ramhorn (SD)

Fru talman! Sjukvården är en av de grundläggande delarna i ett lands välfärdssystem. Om människor inte får tillgänglig vård av hög kvalitet finns det stor risk att de tappar tilltron till det gemensamma samhällskontraktet. Det skulle vara förödande för vårt svenska samhälle.

För fyra år sedan lovade Socialdemokraterna att korta vårdköerna i allmänhet och att fokusera på cancervården i synnerhet. Ett löfte till alla cancerpatienter var då att man skulle få behandling inom fyra veckor. Nu, efter fyra år, har vi facit: vårdköerna har fördubblats. Löftet om max fyra veckor mellan remiss och vård har inte heller infriats. Vi ligger alltså fortfarande långt ifrån målet för ledtider inom det standardiserade vårdförloppet för cancervården.

Vi är i ett läge där människor med allvarliga och dödliga sjukdomar inte får den hjälp de behöver. Människor dör med andra ord i väntan på vård i Sverige i dag.

Vilken plan har Socialdemokraterna för de cancersjuka som står i dessa kroniskt långa vårdköer i dag och som inte får vård i tid? Vi ska komma ihåg att för en cancerpatient räknas varje dag. Man har inte tid att vänta.

Min andra fråga är: På vilket sätt ska man kunna lita på att Socialdemokraterna ska kunna korta vårdköerna inom bland annat cancervården framöver, när de inte lyckades förra mandatperioden?


Anf. 35 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Jag har inga problem med att säga att vi måste fortsätta arbeta med att korta vårdköerna. Om det är vi alla överens. Det är snarare när det gäller hur det ska gå till som vi skiljer oss åt. Jag tror att vi behöver jobba tillsammans för att komma fram till alla goda sätt att jobba med frågan.

Man ska också komma ihåg att vårdköer inte säger allt om tillståndet i hälso- och sjukvården, till exempel om vad som händer med multisjuka äldre, kroniker och många andra. Det är en ganska omfattande del av hälso- och sjukvården. Det är svårt att få kläm på det om man bara diskuterar sättet vi har för att mäta vårdköer i dag. Det är viktigt att diskutera det, så att det inte bara blir ett siffertrixande och bollande med siffror utifrån det som är enklast att förhålla sig till.

När det gäller cancervården tycker jag att det var ett bra arbete som den borgerliga regeringen initierade. Vi socialdemokrater har fortsatt det arbetet. Det kommer att behöva fortsättas och utvecklas ytterligare.

Man löser inte vårdens utmaningar på tre år eller på en mandatperiod, kanske inte ens på två. Vi behöver en tydligare, mer långsiktig plan för hur det ska lösas. Där behöver vi nog alla på vår kant vara mer ödmjuka och diskutera.


Anf. 36 Per Ramhorn (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick svar på frågorna om man har en plan eller varför vi ska kunna lita på att man kan korta vårdköerna framöver.

Kristina Nilsson säger att vi nog bör jobba tillsammans allihop. Det håller jag med om. Det var därför vi bjöd in till en gemensam nationell samling för att diskutera de här frågorna. Bland andra Socialdemokraterna tackade nej. Tydligen var prestige viktigare.

I vår budget finns det flera konkreta åtgärder för att korta väntetiderna, bland annat inom cancervården. Men om ni inte vill titta på de tipsen finns det andra åtgärder man skulle kunna vidta omgående, i det här akuta läget. En är att se över regelverket för vård i utlandet. I dag är det många som väljer att vända sig till våra grannländer, inte minst inom cancervården. Köerna är kortare där. Men då måste man också lägga ut pengar i förskott, vilket är dyrt för många.

Har ni någon ambition att se över och förändra regelverket för vård i utlandet?


Anf. 37 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Jag kan glädja Per Ramhorn med att vi har en plan. Vi har en plan för vårdens framtida utveckling. Den omfattar inte stora skattesänkningar för de redan rika, utan den omfattar investeringar i hälso- och sjukvården, investeringar i personalen, i arbetsmiljön och i kompetensutveckling och vidareutbildning.

Vi behöver också lyssna till personalen och se till att de får de förutsättningar de behöver för att göra ett bra jobb. Det är nämligen inte vi, som står här i riksdagens talarstol, som löser det direkta mötet i vården för vårdtagarna. Det gör personalen.

Vi är övertygade om att det här är en väg vi kan staka ut genom att jobba tillsammans och med personalen, med forskningen och med professionen, så att det blir bättre i framtiden.


Anf. 38 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Kristina Nilsson, socialdemokrat, företräder ett parti som hade en plan för hälso- och sjukvården föregående mandatperiod. Den resulterade i väsentligt längre köer. I dag är det 93 000 människor. Man må tycka att det är en jobbig siffra och kalla det för dribblande med siffror. Men det är 93 000 människor som står i kö.

Ni hade en plan, Kristina Nilsson. Flera socialdemokratiska debattörer har konstaterat att sjukvården inte blev den viktiga frågan för Socialdemokraterna, eftersom den var ett misslyckande.

Fru talman! Min fråga till Kristina Nilsson blir i dag: Känns det då fel att göra något annorlunda? Kömiljarden var ett arbetssätt som ledde till kortare köer. Fler fick vård i tid. Är det då inte bättre att pröva det, jämfört med det ni har gjort under fyra år? Det var en plan som resulterade i längre köer.


Anf. 39 Kristina Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Det är precis den här typen av retorik som jag tycker att vi borde försöka att inte använda. Nu talar den borgerliga sidan om att vi har haft en mandatperiod på oss att lösa alla vårdens utmaningar och att vi inte har grejat det. Jag kan påminna om att ni hade två mandatperioder, Acko Ankarberg Johansson, och ni grejade det inte heller. Jag tror att frågan måste ses i ett längre perspektiv än så.

Jag tycker absolut att vi ska kunna göra saker annorlunda, prova nya vägar och så vidare. Men något annorlunda är inte att återinföra en kömiljard som vi redan har provat. Den hade en effekt i början, men vi vet alla - vi följer statistiken - att den tappade effekt tämligen snart. Att återinföra den tycker jag inte är något nytt. Det är att möta framtidens utmaningar med gårdagens lösningar. Det är inte särskilt ofta det är en smart väg.

Vi behöver säkert göra nya saker. Men då ska det inte vara gamla, redan beprövade och utdömda saker.


Anf. 40 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag håller med Kristina Nilsson om att man alltid behöver se hur det blev, vad som behöver förändras och förbättras. Det arbetet påbörjade vi. Kristina Nilsson har nämligen rätt i att när man har infört en metod och använt den en längre period kommer systemet att anpassa sig till det och inte göra de förändringar som är nödvändiga.

Vi var i färd med att just förändra. Men det blev ett maktskifte, och i stället återgick man till en metod där man skickade ut pengarna och sa att det räckte att skicka in en plan, inte att resultat skulle uppnås.

I stället har vi fått fördubblade köer. Nu är det dags att återgå till en metod där man förbättrar kömiljarden. Den hade brister på slutet, men man bör se till att det blir ett rejält tillskott och att det just är kortare köer som är målet. Hur ska människor annars kunna komma tillbaka i arbete? Hur ska människor annars få den vård som de behöver om de står i kö mer än i 90 dagar? Det är den inte den vård som vi kristdemokrater vill se.


Anf. 41 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Jag tror inte på kömiljarden som idé utifrån det som jag tog upp i mitt anförande, nämligen att de som har stora resurser och goda förutsättningar har större möjlighet att få mer pengar medan de regioner och kommuner som har sämre förutsättningar och mindre resurser riskerar att få mindre pengar. Det är min uppfattning att kömiljarden kommer att dra isär regioner och kommuner i stället för att bygga ihop landet. Det tycker inte jag är en bra väg att gå.

Jag skulle gärna vilja höra när Acko Ankarberg Johansson ska hålla sitt anförande om hon kan förklara hur lång tid det kommer att ta. Jag frågade också Camilla Waltersson Grönvall hur lång tid det kommer att ta innan dessa pengar kan användas med tanke på all den administration som kommer att behövas och alla de nya saker som kömiljarden ska omfatta. Jag tror inte att den kommer att kunna börja användas under 2019 över huvud taget.


Anf. 42 Per Ramhorn (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Det finns flera områden inom välfärden där situationen är väldigt allvarlig just nu. Ett av dessa områden ska vi debattera här och nu. Det är ett område som den rödgröna regeringen i stora delar har misslyckats med att hantera, nämligen hälso- och sjukvården, alltså utgiftsområde 9.

Sverige har i dag, som vi alla vet, långa vårdköer där människor far väldigt illa och till och med dör. Dessutom har förtroendet för den svenska sjukvården blivit rekordlågt, vilket naturligtvis är oerhört allvarligt.

Det grundar sig främst på att tillgängligheten under många år har varit i en nedåtgående spiral. Vårdköerna har tillåtits att växa år för år utan att ansvariga politiker haft någon plan för eller svar på hur man ska vända denna negativa utveckling.

Det som bekymrar mig särskilt är att antalet människor som står i vårdköer har ökat drastiskt under de senaste fyra åren. Jag skulle vilja påstå att de senaste fyra åren är fyra förlorade år för svensk sjukvård om man ser till hur många människor som i dag lider i dessa vårdköer.

Man kan konstatera nu i efterhand att den rödgröna regeringen inte hade förmåga att vända den negativa trenden när det gäller vårdköer. I stället har situationen eskalerat.

I somras hade var tredje patient väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på sin behandling eller operation inom specialistvården. Vi pratar alltså om närmare 130 000 patienter av kött och blod som har väntat längre än vad som är tillåtet enligt hälso- och sjukvårdslagen. Detta är den högsta siffran sedan man började mäta köerna här i landet.

Dessutom, fru talman, tittade jag tidigare i dag på siffrorna när det gäller måluppfyllelsen för de standardiserade vårdförloppen för cancervården, och det var inte någon munter läsning. Jag ska ta upp några exempel.

När det gäller svår prostatacancer ska det från diagnos till behandling vara en maximal ledtid på 60 dagar. Men det visar sig att bara 4 procent av dessa patienter får vård inom den uppsatta ledtiden. När det gäller akut blodcancer får inte ens hälften av patienterna vård i tid.

Det här duger naturligtvis inte, fru talman. Det är ett gigantiskt misslyckande för hela samhället. Men framför allt är det en katastrof för den enskilda patienten och för anhöriga som tvingas att utstå detta omänskliga lidande.

Som jag sa tidigare ska man komma ihåg att för en cancerpatient räknas varje dag. Men, fru talman, det hade inte behövt vara så här.

Tittar vi ut och ser på hur det i är Europa och i våra nordiska grannländer så har man klarat att korta sina vårdköer och öka tillgängligheten i sjukvården. Då kan naturligtvis vi också göra det. Det kommer att krävas resurser. Men framför allt, fru talman, krävs det ett fokuserat och strategiskt arbete för att få bort vårdköerna.

Därför har vi föreslagit i vår budget en helt ny sjukvårdsreform som innehåller ett batteri av åtgärder inom flera områden inom sjukvården. Där har vi i stora delar hämtat inspiration från våra nordiska grannländer, främst från Danmark.

I Danmark hade man tidigare liknande problem med långa vårdköer, men där har man lyckats vända utvecklingen, vilket innebär att man i dag klarar tidskravet. Man har också en månadsgaranti där samtliga patienter får vård inom denna garanti.

Jag bor nere i Skåne och ser ofta på dansk television. Numera diskuterar man väldigt sällan vårdköer och långa väntetider i danska medier. Man har inga köer - två skilda världar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I vår nya sjukvårdsreform inför vi en helt ny vårdgaranti som vi kallar patienträttsgaranti. Det är en riktig garanti med både livrem och hängslen, inte som dagens vårdgaranti som jag skulle benämna som en ren pappersprodukt.

Man ska komma ihåg att samhället alltid har ett ansvar för sina medborgare, och det ansvaret innebär också att samhället på alla sätt och vis ska se till att medborgarna får en snabb och säker sjukvård som minskar deras lidande. Men så är det tyvärr inte i dag, och det är något som vi vill förändra och kämpa för.

Fru talman! Vi anser också att man bör ta fram ett nationellt it-stöd för att få en helhetsbild av väntetider och tillgänglighet på samtliga sjukhus och vårdinrättningar i hela landet.

På så sätt skulle man kunna nyttja befintliga resurser på ett mer effektivt sätt och därmed korta väntetiderna för patienterna. Men det skulle också hjälpa patienter och anhöriga att se var i landet en specifik behandling eller operation har kortast väntetid för att då kunna söka sig dit, vilket i förlängningen innebär en ökad valfrihet för patienterna men också en stärkt patientmakt, vilket är mycket bra och viktigt.

En annan avgörande faktor för att öka tillgängligheten i vården, fru talman, är att kraftigt förbättra arbetsmiljö och villkor för landets vårdanställda. Detta är viktigt för att dels behålla befintlig personal, dels locka tillbaka personal som av någon anledning har slutat. Här finns det inga genvägar om vi ska klara framtida kompetensförsörjning inom vården.

I vår budget lämnar vi en rad förslag på åtgärder som skulle förbättra vårdpersonalens situation drastiskt så att vårdyrkena kan bli de drömyrken som de egentligen är.

Fru talman! Till sist handlar hälso- och sjukvården om människors liv och hälsa på ett sätt som vi tyvärr inte lever upp till i dag.

Som jag tidigare sa far många människor väldigt illa i vårdköerna. Det är helt oacceptabelt i vårt välfärdsland.

Med vårt förslag är jag helt övertygad om att vi kommer att vända den negativa utvecklingen inom sjukvården. Vår målsättning är inte att korta vårdköerna. Vår långsiktiga målsättning är i stället att ta bort dem helt och hållet. Vi ska inte ha några väntetider i vården som inte är medicinskt befogade. Jag är helt övertygad om att kan andra länder, så kan även vi!

(Applåder)


Anf. 43 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Ämnet för dagen tycks vara vårdköer. Det är helt naturligt. Det är viktigt att komma ihåg, tycker jag, att köerna inte säger allt om tillståndet i hälso- och sjukvården. Vi vet inte om det är rätt personer som står i kö eller om det finns personer som skulle behöva vård som står utanför kön. Det säger inte heller någonting om kvaliteten på den vård som ges.

Självfallet ska väntetiderna vara så korta som möjligt. Jag har aldrig träffat på någon vårdpersonal som har sagt: Vi vill gärna att våra patienter ska få vänta lite extra. Eller: Vi vill inte ge en så god kvalitet som vi kan. Personalens absoluta ambition är att alltid göra det bästa för patienterna.

Vårdköer är alltså till stor del en kompetensförsörjningsfråga. Vi vet också att uteblivna operationer och annat beror på att man inte har haft personal på plats. Det har exempelvis inte funnits någon anestesiutbildad sjuksköterska. Därför är det viktigt att jobba med kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är bra att Per Ramhorn har höga ambitioner för sjukvården. De reformer han räknar upp kräver stora resurstillskott, vad jag förstår. Eftersom vi minns uttalanden från ledande sverigedemokrater - exempelvis att SD kommer att fälla varje regering som inte ger dem inflytande och "Give them hell!" - undrar jag om Per Ramhorn och Sverigedemokraterna med det syftade på den oansvariga budgethantering de just har varit med om att genomföra. Var det detta de menade?

Det här kommer att drabba regioner och myndigheter som får oklara planeringsförutsättningar, och det handlar faktiskt om människor.

Min fråga är: Varför röstade Per Ramhorn och Sverigedemokraterna över huvud taget ja till dessa budgetramar när de tycker att de är så fel? Nu har de kommit tillbaka till utskottet och sagt att de inte stöder de ramar som de nyss har röstat ja till. Nu vill de tala om sin egen politik i stället, och den är en helt annan politik.


Anf. 44 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! Tack för frågan, Kristina Nilsson!

Om jag uppfattade Kristina Nilsson rätt sa hon att vårdköerna inte säger särskilt mycket om situationen i vården. Det tycker jag visst att de gör. Som exempel har 20 patienter på Karolinska här i Stockholm fått sin operation för sent på grund av vårdköer och platsbrist. Flera av dem dog på grund av det. För några dagar sedan fick vi höra från Skånes universitetssjukhus i Lund, Sus, att man hade opererat nio personer för sent. Fyra av dem hade avlidit. Detta utreds nu. Naturligtvis säger vårdköerna en hel del om tillståndet inom svensk sjukvård.

Kristina Nilsson kritiserade även vår budget lite grann. Hon säger att det krävs resurser. Ja, det stämmer. Vi har finansierat detta i vårt budgetalternativ. Jag önskar naturligtvis att vårt alternativ hade gått igenom. Vi hade nämligen 6 miljarder mer på detta område jämfört med övergångsbudgetens förslag.

I en sådan situation måste vi med tanke på den allvarliga situation som råder i Sverige ställa oss frågan om vi inte måste rösta på det näst bästa. Det var i detta läge Moderaternas och Kristdemokraternas budget. De ville tillföra 3 miljarder mer.

Jag kan ärligt och villigt säga att mycket i den budget som vi röstade på var mycket bra. Jag hade önskat att en del av vår politik också hade funnits med, för då hade den naturligtvis varit ännu bättre.


Anf. 45 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Per Ramhorn redogjorde för hur han uppfattade min fråga, och han uppfattade den helt fel. Jag talade inte om att vårdköerna är ointressanta, utan jag sa att vårdköerna inte säger allt om tillståndet inom svensk hälso- och sjukvård.

Vårdköerna säger naturligtvis fakta om att för många får vänta för länge på sin behandling. Men exempelvis utförs 25 procent av hälso- och sjukvården i Sverige av kommunerna. Där befinner sig ofta de multisjuka äldre. Där finns även skolhälsovård och sjukvård inom äldreomsorgens särskilda boenden. Detta är självklart också oerhört angelägna områden. De kommer inte fram om man bara tittar på köerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag vill dock än en gång fråga vad Sverigedemokraterna vill ha för att fortsätta att stödja en M- och KD-regering. Det är ju en sådan de i verkligheten är ute efter.


Anf. 46 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! Tack för ännu en fråga!

Allt inom svensk sjukvård är inte dåligt. De medicinska resultaten är bra, när patienter väl får vård. Det ska vi vara glada över. Problemet är dock att alltför många inte får vård i tid. Dessutom är personalen bra. Utan den hade vi i dag inte haft den vård som fungerar.

Den andra frågan jag fick handlade om vad som krävs för att vi ska stödja Moderaternas och Kristdemokraternas politik framöver. Om det gäller detta utskott måste det vara en bra politik som vi ser gynnar patienterna och där man kan garantera att ingen behöver dö i en vårdkö.


Anf. 47 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Det finns en känd pjäs som heter Kaos är granne med Gud. Man skulle också kunna säga att kaos är granne med Sverigedemokraterna.

Jag har några frågor till dig, Per Ramhorn. Det är ett väldigt trixande här från er. Dels röstar ni på en moderat och kristdemokratisk budget, dels talar du om era egna förslag. Detta går på tvärs och rakt igenom alltihop.

När man talar om vårdköer tänker jag främst på personalfrågor. Det saknas personal, till exempel sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och läkare. För att komma till rätta med det behövs medel till välfärden. Ni har precis röstat på en budget som satsar mer på skattesänkningar än på välfärden. Blir det inte väldigt kontraproduktivt?

Herr talman! Jag har ytterligare en fråga angående Sverigedemokraternas budget. Sverige kommer att behöva 223 000 personer inom välfärden över huvud taget och specifikt inom hälso- och sjukvården. Därför behövs också invandrare som vi kan utbilda. Med den syn ni har på invandring och flyktingpolitik blir även detta kontraproduktivt.

Det är oerhört viktigt att vi får dessa 223 000 personer på plats. Annars blir det svårt. Därför undrar jag, herr talman, hur Sverigedemokraterna har tänkt om detta. Hur ska vi lösa den personalbrist vi står inför? Vi har ju redan ett kritiskt läge.


Anf. 48 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågorna!

Naturligtvis presenterar jag vårt eget förslag, som jag önskar hade gått igenom. Men mycket av Alliansens förslag inom detta utgiftsområde är bra. De fokuserar på tillgängligheten, vilket den rödgröna regeringen från föregående mandatperiod inte gjorde. Alliansen har infört en kömiljard.

Ärligt talat tror jag inte att den är hela lösningen. Men när den togs bort - om jag inte har helt fel var Karins parti inblandat i det - blev det en katastrof. Det kan ingen säga något emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag tror att kömiljarden är bra då man fokuserar på tillgängligheten, men mer kommer att behövas. Jag hoppas då att våra förslag kommer att beaktas i denna fråga framöver.

Vi ska ju inte diskutera flyktingsituationen och invandringspolitiken här. Kompetensförsörjningen är dock absolut viktig. Jag tror inte att personalsituationen inom svensk sjukvård hänger på vår flyktingpolitik. Finns det brist på specialkompetens inom vissa yrken ska vi naturligtvis ha en arbetskraftsinvandring. Men vi kan inte förlita oss på flyktingpolitiken för att klara av sjukvården.


Anf. 49 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Sverigedemokraterna och Per Ramhorn plockar fram två regioner där människor har dött i cancerköerna. Jag vill påpeka att han valde två högerstyrda regioner, Stockholms läns landsting och Region Skåne.

Jag har ytterligare någon fråga till Per Ramhorn, herr talman, om den politik som Sverigedemokraterna för när det gäller exempelvis personalsatsningar. Jag undrar var personalsatsningar nämns i den budget som ni har röstat fram. När nämns de någonsin i det 28-sidiga budgetunderlaget och det lilla underlag som vi fick i utskottet? I det senare hade personalen dessutom fått rätta till alla fel.


Anf. 50 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! Jag nämnde två landsting där människor har konstaterat att patienter har dött. Det finns fler. Jag kan inte stå och räkna upp alla här. Jag tog upp två, för det var två olika styren. I Stockholm var det borgerligt. Och när detta hände i Skåne förra mandatperioden var det ett rödgrönt styre.

Med det vill jag säga: Man ska nog inte fokusera på vilket styre det är. Det behövs rejäla reformer som kan hjälpa alla landsting, helt enkelt.

Sedan får jag frågor om Moderaternas budget, som vi har röstat fram. Det står väl flera gånger i budgeten om personalpolitiken. Bland annat vill man ge sjuksköterskorna betald specialistutbildning. Det ska vara fler händer inom äldreomsorgen med sådana här tjänster. Jag ska säga att jag inte är expert. Jag vet inte exakt vilka namn det är i budgeten, men det är naturligtvis även tjänster.


Anf. 51 Sofia Nilsson (C)

Herr talman! Som ny ledamot i riksdagen får jag såklart många frågor om mitt uppdrag. Varje gång säger jag med stolthet och glädje att jag sitter i socialutskottet, det utskott som har ansvar för de viktigaste områdena i svensk politik. Det handlar om hur vi tar hand om våra äldre, hur sjukvården ska kunna bli bättre, vilka skyddsnät vi ska ha för människor som behöver stöd från socialtjänsten, hur vi ska göra mer för dem med psykisk ohälsa och hur människor med funktionsnedsättning ska kunna leva bra liv. Det är de viktigaste områdena. Däremot, om jag ska vara helt ärlig, ligger det ekonomiska ansvaret huvudsakligen inte inom socialutskottet och statsbudgetens utgiftsområde 9, det vill säga det som dagens debatt handlar om.

Den samlade kostnaden för sjukvård, omsorgen om våra äldre, stödet till människor med funktionsnedsättningar och socialtjänst är 700 miljarder. Det utgiftsområde som vi debatterar i dag handlar om ca 78 miljarder. Statens bidrag till finansieringen av välfärden via det utgiftsområde som vi i dag debatterar är alltså bara en tiondel av den totala kostnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det viktigaste för att kommuner och landsting eller regioner ska ha ekonomiska förutsättningar för att hålla en hög kvalitet är därför inte de ekonomiska poster som finns inom vårt utgiftsområde, utan det handlar betydligt mer om den ekonomiska politik som staten för.

Pengar för vår gemensamma välfärd kommer inte som manna ramlande ned från himlen, utan de kommer genom att vi har framgångsrika företag som förmår att konkurrera på en global marknad och därmed skapa sysselsättning i vårt land och skatteintäkter till vår välfärd. Helt avgörande är därför att staten förmår att driva en politik som minskar trösklarna för människor att komma in på arbetsmarknaden, så att fler kan ta klivet in i gemenskapen i arbetslivet, och som ger fler möjlighet att gå från utanförskap och bidrag till att kunna arbeta och leva på sin lön. När en människa kan gå från bidrag till arbete är det inte bara ett plus för personen i sig. Det är ett plus i den offentliga ekonomin på närmare 300 000 kronor. Det är pengar som kan användas till den gemensamma välfärden. Jag tycker att det är viktigt att vi hela tiden påminner oss om varifrån skattepengarna, som finansierar vår välfärd, faktiskt kommer.

Det näst viktigaste är de generella statsbidragen till kommuner och regioner. I budgeten för nästa år föreslås de vara 116 miljarder. Det förs ständigt en diskussion om huruvida staten ska stötta kommuner och regioner genom generella statsbidrag eller om det ska vara riktade statsbidrag. Riksrevisionen har vid upprepade tillfällen kritiserat det flitiga användandet av riktade statsbidrag. Det är en kritik som väldigt många kommunföreträdare stämmer in i.

I stället för att detaljstyra våra kommuner, landsting och regioner vill Centerpartiet kraftigt öka de generella statsbidragen, så att kommuner och landsting själva får redskapen att klara sina utmaningar. Staten vet inte bäst vilka satsningar som krävs för att klara välfärden i Tomelilla eller Vilhelmina. Det vet kommunerna och regionerna själva. Därför bör riktade statsbidrag i så stor utsträckning som möjligt omvandlas till generella statsbidrag.

Staten ska styra sjukvård, äldreomsorg och socialtjänst genom lagar, skarp tillsyn och uppföljningar. Hur sedan den kommunala sektorn väljer att uppnå givna mål beslutas bäst på lokal nivå.

De stora kostnaderna inom vårt utgiftsområde, som alltså totalt omfattar 78 miljarder, är kostnaden för den statliga delen av personlig assistans till människor med omfattande funktionsnedsättningar, 24 miljarder, och kostnaden för läkemedel som skrivs ut på recept, 28 miljarder.

När det gäller finansiering av läkemedel har vi en något märklig konstruktion där staten finansierar de läkemedel som skrivs ut på recept, medan landsting och regioner finansierar de läkemedel som rekvireras direkt till sjukvården. Det är en ordning som har varit föremål för stark kritik genom åren. Läkemedelsutredningen har till uppgift att föreslå ett hållbart, förutsägbart och kostnadseffektivt system för finansiering av läkemedelskostnaderna. När nu slutförslaget läggs fram hoppas jag att det är ett klokt förslag som kan vinna brett politiskt stöd.

Den andra stora kostnaden i vårt utgiftsområde gäller den statliga delen av assistans till människor med omfattande funktionsnedsättning. Det handlar om en av de viktigaste delarna i svensk välfärd. Personlig assistans gör att även människor med omfattande funktionsnedsättningar får förutsättningar till ett drägligt liv. Det är inte många människor det handlar om, men den personliga assistansen är för många helt livsavgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Här kunde vi under förra mandatperioden se ett fullkomligt politiskt haveri. Finansminister Magdalena Andersson klargjorde redan hösten 2015 att vi måste dämpa kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen. Samma höst beordrade regeringen, i sitt regleringsbrev, Försäkringskassan att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.

I samband med att LSS-utredningen tillsattes sa ansvarigt statsråd: Den tillsattes för att det inte går att se på när kostnaderna för personlig assistans ökar.

Man hade alltså bara ett kostnadsfokus.

Direktivet var också tydligt: Lägg fram förslag för att minska kostnaderna för assistans!

Lägg därtill andra beslut som slagit mot dem som behöver assistans. Jag tänker exempelvis på att arbetsgivaravgiften för unga har höjts och inte minst på den klappjakt som vänsterregeringen bedriver mot de assistansföretag som är aktiebolag och som därmed måste ha ett överskott. Två tredjedelar av alla assistansberättigade har i dag valt en privat utförare. Om regeringen blir framgångsrik i att driva bort alla privata företag inom välfärden kommer de att vara hänvisade till kommunerna.

Att regeringens politik har haft avsedd effekt har vi sett i att antalet assistansberättigade har minskat och i att även antalet beviljade timmar har minskat. Det är inte enstaka individer som drabbas utan ett stort antal. De som drabbas är dessutom några av dem som är i störst behov av samhällets stöd.

Men nu äntligen verkar det finnas en bred enighet i socialutskottet om att förändra gällande lag. När lagändringen sker kommer också den budgeterade kostnaden för statlig assistans att få korrigeras.

En annan stor samhällsutmaning, herr talman, är den ökade psykiska ohälsan i samhället. I vårt budgetförslag från Centerpartiet har vi därför fokuserat på just detta. Att allt fler barn och unga uppger att de lider av psykisk ohälsa är någonting vi måste ta på allvar. Samtidigt har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin växt, och de är i dag helt oacceptabla. De regionala skillnaderna är dessutom alldeles för stora. Vi vill därför göra en särskild satsning där de landsting och regioner som säkerställer att barn och unga får psykiatrisk vård snabbare än i dag får ekonomiskt stöd.


Anf. 52 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Sofia Nilsson och Centerpartiet säger med emfas att de skattepengar vi får in ska gå till hälso- och sjukvård, skola och så vidare - det håller jag verkligen med om. Men alla skattepengar gör tyvärr inte det, herr talman.

Centerpartiet är också ett av de partier som med emfas alltid säger att vinster i välfärden är så himla bra. Det handlar ändå om att skattepengarna inte hamnar i välfärden, utan de går till exempelvis de stora företagen. Inom hälso- och sjukvården kan jag nämna Capio, till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När Centerpartiet pratar om vinster i välfärden, herr talman, brukar de alltid framhålla de små familjedrivna företagen och så vidare. Jag vill ändå framhålla de stora företagen, exempelvis Capio som snart är till försäljning till det stora franska företaget vars namn jag tyvärr knappt kan uttala. Det är uppenbart att det företaget har specialiserat sig på helt privatiserad vård.

Herr talman! Ser inte Sofia Nilsson att när man får in ett sådant stort företag riskerar det också att leda till en ännu större tudelning av den svenska hälso- och sjukvården, som redan är tudelad genom att vi har en väldigt ojämlik hälsa med avseende på klass? Ser inte Centerpartiet och Sofia Nilsson, herr talman, den stora risken med att ett sådant stort franskt företag får in foten på svensk välfärdsmarknad?


Anf. 53 Sofia Nilsson (C)

Herr talman! Karin Rågsjö och Vänsterpartiet återkommer ständigt till frågan om vinster i välfärden och att man ser en stor fara med den utveckling vi har haft under de här åren.

Jag vill vända på frågan. Det är absolut en större fara om dessa företag faktiskt skulle försvinna från den svenska välfärden. Hur ser strukturen ut?

Vi kan ta ett exempel från min kommun Östra Göinge, där vi har två vårdcentraler. Den ena är offentlig, den andra är privat. Om utredningen om vinster i välfärden hade gått igenom och tvingat de privata företagen att stänga ska vi inte för fem sekunder inbilla oss att Region Skåne i samma sekund som den privata hade behövt läggas ned skulle ha startat en ny, offentlig. I stället hade vi i stort sett tagit bort 50 procent av vårdcentralskapaciteten i en liten kommun. Det är det som är den stora faran i hela den diskussion som Vänsterpartiet ständigt återkommer till.

Jag skulle också kunna göra en fundering kring hur ni ser på alla dem som har privata utförare inom assistansen. Där finns det också en stor fara. I stället för att se till att höja kvaliteten inom assistansen och utveckla den delen med de privata utförarna hade dessa personer i stället blivit hänvisade till kommunerna.

Därför tycker jag att det är intressant att ställa frågan tillbaka till Karin Rågsjö: Hur ser hon på utvecklingen där? Varför ska inte de som är assistansberättigade kunna välja vilken som ska vara dem allra närmast och utföra den vården?


Anf. 54 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Centerpartiet är ett av de partier som sprider myter om hur vi vill ha välfärden. Vi är ju inte emot de här företagen. Vi är emot att pengar flyttas ut.

Jag hoppas verkligen inte att 7 procents vinstbegränsning skulle göra att företagen försvann. I så fall skulle det bara visa att det enda incitamentet för dem att vara på välfärdsmarknaden är att kunna casha in pengarna. Det tycker jag vore tragiskt, och det hade varit intressant att se.

Självklart vill vi att assistansen ska kunna utföras av de här privata små företagen. Det intressanta är det stora vinstuttaget. 7 procent är en ganska sjyst vinst, och det vore tragiskt om ett företag då skulle säga att de inte kan vara kvar på marknaden.

Landstinget står alltid där. Titta på Västra Götaland! När ett företag roffade åt sig 1 miljon och stack utomlands, vilka fanns där då? Då fanns Västra Götalandsregionen där.


Anf. 55 Sofia Nilsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Vänsterpartiet återkommer till att pengar förs ut ur landet, och där är vi helt överens: Det är absolut inte okej.

Å andra sidan måste vi hela tiden se på vad företagen faktiskt tillför vår välfärd och hur välfärden skulle se ut om vi inte hade haft våra privata utförare. I stället för att fokusera på bara pengar borde Vänsterpartiet sätta sig ned och fundera över hur vi kan utveckla kvaliteten och ställa krav som gäller både den privata delen och den offentliga delen.

Ibland glömmer vi nämligen bort att titta på den offentliga delen. I stället går de med ett stort underskott. Jag tycker att det är minst lika anmärkningsvärt att man har ett stort underskott som man behöver fylla på med skattemedel som att man kan plocka ut en liten vinst. Vi ska heller inte glömma att man behöver göra en vinst för att kunna bedriva verksamhet med hög kvalitet.


Anf. 56 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Vi har ett exceptionellt läge i Sverige. En övergångsregering har tagit fram en övergångsbudget. I ett läge när det är oro och ovisshet hade man kanske förväntat sig ansvarsfulla politiker i stället för mer kaos och oreda.

Men ni på högersidan, Moderaterna och Kristdemokraterna, kunde inte få nog av just kaos. Ni kanske har inspirerats av Sverigedemokraterna - det är absolut så - när det gäller just detta populistiska, nationalistiska och högerextrema partis förhållningssätt i politiken.

Ni kände er tvungna att rafsa ihop en budget på 28 sidor. Tjänstemän i varje utskott har fått sitta och jobba helgerna igenom för att rätta till de misstag som har funnits i den här 28-sidiga pamfletten som landet ska styras efter.

Det finns dock en väldigt klar och tydlig markering, trend och tendens, herr talman, och det är allt till Djursholm. Så kan man sammanfatta den här budgeten. Skattesänkningar ska fixa allt.

Vi i Vänsterpartiet har förhållit oss till situationen och lägger alltså ingen egen budget. Läser man er text i utskottet är det så uppenbart att ord som "jämlikhet" och "jämlik vård", som ska syfta just på den stora ojämlikheten på grund av klass, inte finns med. Jag återkommer till detta.

Nu tänkte jag prata lite om Jämställdhetsmyndigheten, och det gör jag för att ett antal frågor som Jämställdhetsmyndigheten har också berör vårt utskott.

Jämställdhetsmyndigheten ska alltså läggas ned, vilket är en total trofé för Sverigedemokraterna och för de högerkrafter som har gått ut stenhårt nu när det blev känt att Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ned. Det har kommit otroligt förklenande omdömen om myndigheten och dess personal, och jag tycker att det är skamligt att inte partierna har tagit sina ledamöter i örat när det gäller just det.

Jämställdhetsmyndigheten hade tagit över vissa uppdrag när det gäller våld i nära relationer från Nationellt centrum för kvinnofrid, men det finns det inte många ord om i den här budgeten. Var landar dessa uppdrag nu? Det måste finnas en plan för det, inte sant?

Var landar uppdragen som rör heder, prostitution och trafficking? Hur ska vi nationellt jobba med de här frågorna, herr talman? Har ni funderat på det? Finns det en plan, en tanke? Det hoppas vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Kort utbildning och sämre ekonomi ger en sämre hälsa. Det fanns en tid när jämlikhet var Sveriges varumärke, men sedan några decennier är det inte så längre. Nu är vi det land inom OECD där klasskillnaderna faktiskt ökar allra snabbast.

Det här är en trend vi kan se i hela Sverige. Ojämlikheten slår också hårt när det gäller vård. Det är uppenbart. I en rapport från Cancerfonden, liksom i andra rapporter, kan vi se att om överlevnaden för cancerpatienter med låg utbildning hade varit lika stor som för högutbildade skulle 22 900 liv kunna räddas. Det är åtta liv varje dag. Det skulle jag ha fokuserat på om jag hade fått vara med och skriva en budget. Det är en viktig fråga. Det behövs strukturella, riktade insatser på olika områden.

Under den förra mandatperioden förhandlade Vänstern fram en rad reformer som hade ett signum, herr talman, och det handlade om just jämlikhetsreformer. Det handlade om fri mammografi, som gav förutsättningar för fler kvinnor att undersöka sig, och fri screening för livmoderhalscancer. Det var medel till personalsatsningar, till exempel inom äldreomsorgen. Om personalen har bra anställningsförhållanden inom hälso- och sjukvården och inom äldreomsorgen, då jobbar man också kvar. Då blir inte äldreomsorgen ett genomgångsyrke, som det kan vara i dag.

Det här handlade om reformer som skulle öka jämlikheten. Det finns inte riktigt som tänk i budgetarna från högersidan. Däremot har ni ett tänk när det gäller att ta bort medel till fri simskola och avgiftsfria aktiviteter under skolloven - de generella insatser som man trott på i Sverige under folkhemmets dagar. I stället ska barn få ansöka om fritidspeng via socialtjänsten. Det är något gammaldags över det. Ska man vara lite elak - och det tycker ju ni att jag är ibland - kan man säga att det är lite av enkel fattigvård över det hela. Om man vill gå på simskola får man gå till socialtjänsten och ansöka om det.

En halv miljard till utveckling av socialt arbete tar ni bort. Dessutom tar ni bort medlen till Socialstyrelsens kunskapscentrum för ensamkommande. Hur tänkte ni då?

Har ni tagit fram förslag som gynnar personalen, som är helt slutkörd? Vi har en personalkris inom hälso och sjukvården som drabbar patienterna. Problemet uppstod inte när Löfven tog makten 2014, utan det här har rullat på. Det är en resursfråga och en kompetensfråga.

Vi måste ha mer medel till välfärden, herr talman. Det är en fråga om resurser - för att kunna göra personalsatsningar behöver vi inte skattesänkningar. I dagsläget är 700 vårdplatser stängda i Stockholms läns landsting. Har ni något bra förslag på hur kömiljarden ska fixa de 700 vårdplatserna? Eller kaoset på Sahlgrenska, där personalgrupper går ut och berättar hur illa det är för personalen? Var är satsningarna i er 28-sidiga budget på det? Hur ska kömiljarden se till att personalen stannar kvar på arbetsplatserna? Jag tror inte att den kan det. Kömiljarden har premierat korta, snabba nybesök. Nu ska det bli någonting annat. Jag vill gärna veta vad. Personalen i vården är guldet. Det återspeglas icke i er budget.

I Sverige har vi allt fler med psykisk ohälsa som far illa. Det behövs stora satsningar i första linjen, helt klart. Det handlar också om att man måste arbeta inom de riktlinjer som faktiskt finns ute i landstingen.

Jag ska säga en positiv sak om er budget: Ni satsar mot självmord. Det tycker jag är väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

På äldreområdet drar ni ned med 840 miljoner. Det har ni tagit från våra personalsatsningar. Men sedan återkommer ni och ska göra andra saker. Där måste jag fråga en sak om trygghetsboenden. Kommer de privata vinstdrivande företagen nu att bygga dessa specialboenden med extratjänster för de allra rikaste? Och vad är gemenskapsvärdar? Jag förstår inte det. Hur ska en gemenskapsvärd jobba? Och hur ska det här ändra möjligheterna för personalen inom äldreomsorgen att jobba kvar? De har det väldigt tufft.

Andning och sondmatning ska räknas som grundläggande behov. Vi välkomnar majoritetens ställningstagande, men vi hade önskat att barnperspektivet fanns med i tydligare skrivningar. Det finns även andra problem med LSS som behöver beaktas snabbt. Dem har inte ni med. LSS behöver förbättras, och det kräver långsiktighet och en bred överenskommelse.

Allt i politiken är en helhet. Den budget på 28 sidor som är spikad är en ojämlik budget som drar isär Sverige klassmässigt och regionsmässigt. Men det kommer bättre tider som gynnar alla, inte bara de få.

Jag vill lyfta fram det särskilda yttrande som vi har skrivit tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag överskridit min talartid.


Anf. 57 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Jag är glad över det engagemang som Karin Rågsjö visar. Engagemang gör att vi kan gå vidare inom hälso och sjukvården. Vi behöver stort engagemang.

Jag kommer inte att klara av att kommentera alla frågor, som är relevanta att få svar på, men jag ska försöka mig på några.

Herr talman! Jämställdhetsmyndigheten lyftes fram. Det är inte en myndighet som vi har ansvar för, men låt mig ändå säga detta: Vi framförde kritik genom riksdagsledamoten Désirée Pethrus vid framtagandet av myndigheten eftersom man riskerade att slå sönder den verksamhet som fanns för kvinnofridsfrågor sedan tidigare. Vi tycker att det är bättre att återgå till den ordning vi hade, där Östergötland och länsstyrelsen där hade en bättre position och ett arbete som vi skulle vilja bevara.

När det gäller ojämlik vård instämmer jag helt. Vården är inte jämlik trots att lagen säger att den ska vara det. Det är ett uppdrag som vi i riksdagen har att förvalta, herr talman - att göra det vi kan för att se till att landstingen är goda arbetsgivare och gör det de ska så att vi uppnår målet. Frågan är vilka styrmedel vi använder för att uppnå det.

Man kan alltid ställa frågan vilka ord man skriver först i en budget och vad man gör sedan. Men det är klart att när vi inte lämnar en hel budget utan en budgetreservation med några ändringsförslag - i övrigt är det övergångsbudgeten som gäller - kommer man inte att kunna göra jämförelser, för det är inte jämförbart.

För oss är det patienterna som är i fokus. Vi vill förbättra hälso och sjukvården så att vi får en bättre hälso och sjukvård. Då måste det bli bättre villkor för medarbetarna, annars kommer vi inte att lyckas med det.

Det går inte att kritisera att vi har detaljstyrda bidrag och samtidigt säga att vi ska styra mer härifrån. Vi har valt en metod där vi säger att vi ska uppnå någonting. Sedan får varje arbetsgivare i landstingen bestämma hur man gör det. Vi behöver en bättre arbetsgivarpolitik; det vill jag starkt understryka.


Anf. 58 Karin Rågsjö (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Acko Ankarberg Johansson och KD säger att Jämställdhetsmyndigheten inte har någon inverkan på vårt arbete i utskottet. Jag menar att den har det. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ingår i vårt ansvar, inte sant? Det tycker jag att det gör. Också hedersvåld ingår delvis. Prostitution ingår. Och jag tycker faktiskt att man ska ha arbetet på nationella myndigheter för att sedan kunna sprida det.

Vad ni gör nu igen är att splittra verksamheten så att arbetet blir väldigt flytande i stället för att se till att det blir nationellt och att det blir samma riktlinjer och förutsättningar över hela landet.

Jag menar att det är halvpopulistiskt, herr talman, att man tar bort Jämställdhetsmyndigheten. Det öppnade också dörrarna för allt det hat som finns mot den. Det är det värsta jag sett någon gång - att personer som jobbar på en myndighet får så mycket hat mot sig från högerkrafterna. Jag tycker fortfarande att Jämställdhetsmyndigheten ska vara kvar och sprida de erfarenheter man drar av detta viktiga jobb. De frågorna kommer inte att må bra förrän man hittar en annan struktur. Detta om Jämställdhetsmyndigheten.

När det gäller jämlik hälsa tänker jag att om Vänsterpartiet hade gjort samma race som ni gjorde när det gäller budget, alltså lagt krokben för den övergångsbudget som var tänkt, hade vi inte satsat på 14 miljarder i skattesänkningar. Då hade vi laddat med satsningar på personalen och den jämlika vården. Men det valde ni inte att göra, utan ni har lagt pengarna på kömiljarder som inte står i proportion till skattesänkningarna.

Jag vill också veta när det gäller dessa kömiljarder: Hur ska ni kunna stötta personalen med dem?


Anf. 59 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Jag nämnde inte jämställdhetsarbetet. Det kan till stora delar ingå i vårt arbete eftersom det berör socialtjänst och hälso och sjukvård. Det jag sa var att Jämställdhetmyndigheten inte ingår i utskottets arbete. Det tror jag att vi är helt överens om.

Hur gör man för att uppnå jämlik vård och få goda arbetsvillkor? Jo, staten behöver finnas med och stödja arbetet, både ekonomiskt och genom rätt beslut. Men vi behöver också bättre arbetsgivare. Vi ser i dag brister och stora skillnader i landet som gör att man lämnar yrket och går till något annat.

Det är till del så att vi har många välutbildade som skulle kunna gå tillbaka till hälso och sjukvården och även till socialtjänsten. Men man har lämnat yrket för att det har varit för hårt tryck under för lång tid. Där måste samtliga arbetsgivare inom det offentliga bli mycket bättre och vi från statens sida se till att vi bidrar med goda villkor och de resurser som krävs. Men Karin Rågsjö säger nej till mer resurser, vilket den här budgeten innebär.


Anf. 60 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Acko Ankarberg Johansson och KD har röstat igenom en budget som jag verkligen hoppas försvinner jättefort så att vi får en budget som är mer hållbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det handlar faktiskt om en resursbrist som vi kan se ute i landstingen när det gäller att få till en bra arbetsmiljö för alla de vårdarbetare som jobbar där. För detta krävs resurser för att se till att de får bra löner, kortare arbetstid, sjysta scheman och mer delaktighet. Då måste man satsa mycket mer och får välja att satsa mindre på skattesänkningar och mer på välfärden. Det tror jag.

Jämlik vård handlar också om att titta på hela strukturen. Vården är extremt ojämlik klassmässigt.


Anf. 61 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Även jag tycker att engagemanget från Karin Rågsjö är bra. Det är härligt att vi har en engagerad debatt i denna extremt viktiga fråga. En del av frågorna tog min kollega Acko Ankarberg Johansson hand om, och det är naturligtvis omöjligt att i detta replikskifte hantera alla frågor som Karin Rågsjö har.

Jag konstaterar dock att Vänsterpartiets representant även i detta anförande väljer att mer kritisera de välbehövliga reformer som finns i Moderaternas och Kristdemokraternas förslag än tala om sakinnehållet i vad man själv vill göra.

Jag konstaterar också att Vänsterpartiet har haft ett stort inflytande under den gångna mandatperioden, en mandatperiod som har präglats av att köerna har ökat. De har dubblerats, som bekant. Tredubblade köer till barn- och ungdomspsykiatrin är ett resultat av den senaste mandatperioden. Det är glädjande, herr talman, att Karin Rågsjö tycker att det är bra att vi satsar på psykiatrin. De resurserna hade varit välbehövliga under den gångna mandatperioden.

Denna mandatperiod har också präglats av personalflykt. Detta hänger nämligen ihop. När personal tvingas att säga till patienter att man inte kan ge vård i tid påverkas också personalens situation. Under de resor jag har gjort har det varit väldigt tydligt att personal hos de privata vårdgivarna säger att man har ett betydligt större inflytande än vad man många gånger säger att man har i den offentliga vården.

Med detta resultat av mandatperioden - dubblerade köer, tredubblade köer till BUP och personalflykt - undrar jag om Karin Rågsjö kan säga att hon är nöjd med Vänsterpartiets inflytande.


Anf. 62 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Camilla Waltersson Grönvall och Moderaterna har alltid en linje, år efter år, oavsett väderlek, så att säga: skattesänkningar. Det vill jag påstå.

Jag är väldigt nöjd med att vi har haft det budgetinflytande vi har haft. Vi var ett parti på 5,7 procent, tror jag, när vi gick in, och vi har fått igenom väldigt många bra reformer. Alla de reformerna, herr talman, syftade till jämlikhet. Vi har som helhet fått igenom 80 jämlikhetsreformer, också inom hälso- och sjukvården.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att man gör en analys när man tittar på situationen i exempelvis landstingen, specifikt på de stora sjukhusen. Det handlar om en personalfråga. Det enda sättet att få köerna att minska och få bättre flyt är att satsa på personalen och se till att de specialistsjuksköterskor som behövs finns där och återanställs. Det är bara möjligt om man ger dem sjysta löner och framför allt bra arbetsförhållanden. Jag hoppas att man också lyckas göra detta i den här regionen, Stockholms läns landsting, där 700 platser som sagt är stängda på grund av att personal inte finns att tillgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag måste, herr talman, ställa en fråga tillbaka till Camilla Waltersson Grönvall: Hur ska detta fixas med kömiljarder? Jag har väldigt svårt att se det. Hur ska kömiljarderna öppna 700 stängda vårdplatser i denna region? Om jag hade förutsättningar att ge medel i en välfärdsbudget skulle jag satsa väldigt mycket på personal och inte på den här typen av kosmetika.


Anf. 63 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för svaret! Hade jag varit i Karin Rågsjös kläder hade jag varit väldigt orolig om ett så stort inflytande hade gett detta resultat. Det är inget smickrande facit att vi har dubblerade vårdköer, tredubblade köer till barn- och ungdomspsykiatrin och dessutom en personal som flyr från vården för att man inte klarar av sin arbetssituation.

Man kan väl säga att den analys som Karin Rågsjö efterfrågar gjordes av väljarna. Vi såg därför ett historiskt maktskifte, där de rödgröna förlorade inflytande i stora delar av Sverige. Det ligger nu ett stort ansvar på oss att se till att vi arbetar för att få bort köerna. Där ingår också ett stort ansvar för medarbetarna och för en jämlik vård. Det ansvaret kommer vi att ta, och det ger vår budget andra förutsättningar för.


Anf. 64 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Moderaterna har, tycker jag ändå, gjort en väldigt grund analys av läget i Sverige. Man ser att ojämlikheten ökar på alla nivåer: utbildning, hälso- och sjukvård, bostadsmarknad. Då väljer ni att spä på den ojämlikheten genom ett radikalt grepp, nämligen skattesänkningar som gynnar dem som har det absolut bäst.

Det är precis som jag sa i mitt inledningsanförande. Man skulle kunna ha en rubrik för den här budgeten: Allt till Djursholm. Så blir det ju. Ni vill öka RUT-bidragen, för där ska invandrarna jobba, i stället för att utbilda dem så att de kan jobba inom äldreomsorgen, exempelvis. Vore det inte en fiffigare idé att använda våra skattepengar på det sättet, herr talman? Vore inte det fiffigare på alla sätt? Vad tycker du, Camilla Grönvall? Det kan du ju inte svara på, tyvärr.


Anf. 65 Lina Nordquist (L)

Herr talman! Vi socialliberaler tror inte på en onödigt stor stat. Men vi tror fullt och fast på en stark och empatisk stat när den verkligen behövs.

Men när jag tittar på de senaste årens socialpolitik tänker jag inte stark och empatisk, utan jag tänker kökkenmödding - ni vet, de här rörorna av musslor och djurben som 1800-talsarkeologerna hittade och som de trodde hade uppstått liksom av sig själva. Det hade de ju inte. Det var stenåldersmänniskornas kökssopor - föråldrade röror skapade av oss människor.

Precis så är det tyvärr med alldeles för mycket av svensk socialpolitik, herr talman. Det är helt oacceptabelt när dessa föråldrade röror också är skapade just av människor, precis som kökkenmöddingarna.

Det borde ha funnits betydligt mer, de senaste åren men även i denna budget, för äldres frihet och för utsatta barn. Barn som utsätts för våld och övergrepp upptäcks inte ens alltid i dag, och när vi blir äldre får vi fortfarande alldeles för lite inflytande över våra egna liv. Det är obegripligt, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi liberaler föreslog många miljoner till utsatta barn och miljarder mer till äldreområdet. Dessutom föreslog vi 100 miljoner kronor till en nationell strategi mot ofrivillig isolering och ensamhet, denna ensamhet som gör många människor sjuka helt i onödan. Men inget av detta blir verklighet den här gången.

Så har vi sjukvården, herr talman. Anställda måste kunna byta jobb, och sjuka människor måste kunna välja var de tycker att det är tryggt att få sin vård.

Vi måste sluta sätta systemet framför människan. Vården måste utformas efter individen, antingen hon är patient, medarbetare eller anhörig. Vi liberaler vill just det. Men i stället har vårdköerna vuxit. En del människor har haft svårt att få vård över huvud taget. Därför föreslog vi 1 ¼ miljard till nära vård och vård i tid redan 2019. Det är mycket pengar. Det skulle räcka till en statsministers lön i 600 år, om vi hade haft en statsminister. Men vi tror att det är helt nödvändigt.

Vi vill också att staten ska hjälpa till mer när det gäller att finansiera flera hundra ytterligare husläkare, så att de får tid att lära känna sina patienter.

Vi föreslog en kvarts miljard till it som hjälper de människor som jobbar i vården i stället för att hindra dem och sätta krokben för dem.

Varje anställd måste under sin arbetsdag känna att det var rätt att välja just den utbildningen. Därför avsatte vi ytterligare 2 miljarder för att ge landstingen tid och råd att se över arbetsmiljön och rollfördelningen i sjukvården.

Herr talman! Det finns en grupp som jobbar hårt i sjukvården men som faktiskt inte har några arbetsvillkor över huvud taget, och det är de anhöriga. Vi vet att var fjärde anhörig själv blir sjuk i dag. Jag önskar innerligt att vårt stärkta anhörigstöd hade blivit verklighet.

Men den allra största kökkenmöddingen på det här området är ändå funkispolitiken. Det fattas närapå 2 miljarder i både Socialdemokraternas övergångsbudget och i M-KD-budgeten för att det ska bli självklart för människor med svåra funktionsnedsättningar att åka och handla, träffa vänner eller ens klia sig själva på ryggen. Jag tycker att detta är en skam år 2018! Här hade Liberalernas budget gett människorna mer frihet.

Men, herr talman, nu räcker inte pengarna till alla våra liberala förslag, så jag kan inte reservera mig för dem här i dag. Jag lägger i stället fram ett särskilt yttrande om alla dessa föråldrade röror som vi behöver städa bort, där jag skriver: För den som blir sjuk och behöver vård, för den som lever med en funktionsnedsättning och behöver frihet, för barn som far illa och för människor som vårdar en anhörig eller behöver stöd som gamla hade vår liberala budget gjort skillnad. För det finns varken tid eller plats för några kökkenmöddingar i svensk socialpolitik. Staten ska aldrig hålla människor tillbaka eller nere, men den måste ovillkorligen hjälpa oss när vi behöver den.

(Applåder)


Anf. 66 Åsa Lindhagen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Vi lever i tider när vi hör starka röster som säger: Vi kan inte hjälpa alla människor och vara naiva godhetsvurmare. Vi måste tänka på oss själva, rå om vårt eget hus - medmänskligheten har faktiskt gränser!

Då tänker jag att det är viktigare nu än på mycket länge att minnas vår historia och minnas att det som byggt det här landet starkt - det som har tagit Sverige från att vara ett land i djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste och mest framgångsrika länder - var de röster som en gång i tiden i stället sa: Låt oss ta hand om varandra i det här landet! Låt oss bygga en gemensam välfärd, ett yttersta skyddsnät, ett land vilande på en grund av solidaritet och gemenskap mellan människor. Och den gemenskapen har byggt Sverige oerhört starkt.

Herr talman! Få saker är så viktiga att ha med sig när vi bygger ett gott samhälle som barnperspektivet och barnets perspektiv. Att barn får göra sin röst hörd är inte bara en rättighet enligt barnkonventionen utan också en fråga om kvalitet. När barn görs delaktiga i socialtjänstens arbete ökar möjligheterna att förstå vad barnet behöver. Och det är också en fråga om kvalitet på strukturell nivå. Om vi lyssnar till många barn, vad säger de att vi kan göra bättre från samhällets sida för att möta barns behov?

Vi vet att barn som far illa inte alltid får det stöd de behöver och att föräldrarätten i Sverige är mycket stark. Miljöpartiet vill därför se en rad åtgärder för att stärka barns situation. Jag tänkte nämna fem av dem:

Stärk i socialtjänstlagen barns rätt till inflytande och delaktighet i kontakten med socialtjänsten.

Säkerställ att barn får möjlighet att träffa sin socialsekreterare enskilt för att underlätta för de barn som inte vågar berätta om sin situation när det finns närstående i rummet.

Överväg att möjliggöra fler mellantvångsinsatser när föräldrarna säger nej till att barnet ska få hjälp. Vi behöver kunna använda mellantvång även när det är brister i barnets hemmiljö, som man gör i vårt grannland Norge, och inte som nu enbart vid problem kopplade till barnets beteende. Om socialtjänsten inte kan agera när ett barn far illa om föräldrarna säger nej, annat än vid tvångsomhändertagande, sviker vi barnet.

Utred en sänkning av åldersgränsen för när barn kan tacka ja till stöd från socialtjänsten utan vårdnadshavarens tillåtelse. I dag får barn tacka ja till vissa insatser först vid 15 års ålder.

Fortsätt arbetet med att stärka socialtjänstens barn- och ungdomsvård och ge socialsekreterare de förutsättningar de behöver för att göra sitt jobb.

Herr talman! Ett barns uppväxt går inte i repris. Därför måste vi agera för att barn i utsatthet ska få det stöd de behöver.

Herr talman! Jag vill också säga några ord om våld i nära relationer. Var fjärde kvinna i Sverige har någon gång utsatts för våld i nära relationer. Det har skett hemma, på den plats där man mer än någon annanstans skulle få känna sig trygg. Där bor i stället rädslan, oron, smärtan och ångesten. Det är en av våra absolut viktigaste trygghetsfrågor att alla människor ska få vara trygga i sitt eget hem.

Barn och vuxna i vårt land drabbas också av hedersvåld. Det finns uppskattningar om att ca 100 000 ungdomar är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och på något sätt begränsas i sina liv. Och vi måste kämpa för de ungdomarna. För det är så att barn och ungdomar, pojkar och flickor och kvinnor har rättigheter. Alla har vi rättigheter - det finns inga undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Jag vill också säga några ord om LSS-lagstiftningen, där vi i dag har en situation där människor far mycket illa. Vi måste återupprätta de ursprungliga intentionerna med lagen, och vi måste agera så fort som möjligt. Vi vill se ett snabbspår för lagförändringar som säkerställer att andning och sondmatning ska ses som grundläggande behov. Jag uppfattar att vi har en stor enighet i utskottet om detta, vilket är mycket positivt. Men det finns fler problem än andning och sondmatning. Det finns även andra problem med LSS som behöver hanteras. Det är bråttom.

Till sist, herr talman, vill jag säga att det i allt arbete, inte minst socialt arbete och inte minst i politiken, gäller det att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt. Det blåser en del kalla vindar i Sverige i dag som sprider budskap om att vi människor gör bäst i att tänka på oss själva. Men det är inte genom att tänka på oss själva som vi bygger starka samhällen. Så låt inga kalla vindar någonsin lura oss att det finns en motsättning mellan att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt! För det finns ingen motsättning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Elisabeth Falkhaven (MP).


Anf. 67 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Just nu har vi en situation i Sverige med fördubblade sjukvårdsköer, tredubblade köer till BUP och en allvarlig personalsituation. MP har ingått i regeringen och är därför ansvarigt för mycket av den politik som har förts under den gångna mandatperioden.

Jag konstaterar samtidigt att det är glädjande att Miljöpartiet runt om i Sverige väljer att ingå i samarbeten med oss i Alliansen och på det viset tar ett stort ansvar för den framtida sjukvården ute i landstingen.

Kömiljarden har vi redan haft uppe ett antal gånger här i dag. Vi konstaterar att den hade en viktig effekt. Den mer än halverade de långa sjukvårdsköer som fanns upparbetade från den socialdemokratiska regeringen 2006, och den kommer naturligtvis att bli ett viktigt redskap i hur vi hanterar sjukvårdsköerna framöver. Jag vill därför ställa en fråga till Åsa Lindhagen: Hur ser du på kömiljarden och hur vi ska hantera och utveckla den under den kommande tiden? Den hade en konstaterad effekt. Inte minst Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är väldigt tydlig med kopplingen när det gäller hur köerna rasade i väg i samband med att kömiljarden togs bort. Nu räddar, fördjupar och utökar vi den och ser till att den blir förbättrad.

Hur tänker Miljöpartiet medverka i att arbeta med detta?


Anf. 68 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Jag har den grundläggande inställningen i politiken att vi ska bygga på bra analyser, att vi alltid ska ha fakta på bordet och att vi kan använda fakta och analyser och dra olika slutsatser. Detta måste vara utgångspunkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag vill säga, herr talman, att jag efter några få månader i riksdagen ännu inte är den som kan sjukvårdspolitiken bäst, och detta är viktigt att nämna i sammanhanget. Men det jag har hört om kömiljarden är att det har framkommit olika uppfattningar om den satsning som ni nu vill göra, Camilla Waltersson Grönvall. Det finns som sagt det som visar att den hade effekt i början när den infördes men att denna effekt sedan har avtagit. Jag tror att det är oerhört viktigt nu att inte göra en typ av insats som inte bidrar till att köerna minskar, om det finns det som tyder på att det har varit en effekt inledningsvis men att den sedan har avtagit.

Jag är väldigt mån om att vi i all politik som vi bedriver ska bygga våra reformer på det som ger resultat, och det finns förstås en uppslutning kring detta i partiet. Resultatet måste alltid stå i centrum. Ord är viktiga i politiken, men det är resultatet som gäller. Vi behöver förstås jobba med dessa frågor.

Det finns flera olika problem med den budget som nu läggs fram på grund av att den inte har beretts på det sätt som brukar ske. Detta tycker jag, utifrån det resultatperspektiv vi måste ha med oss, är väldigt problematiskt. Jag tänker till exempel på de snabba omställningar av till exempel Arbetsförmedlingen som nu finns med i budgeten, med stora nedskärningar. Detta kommer på olika sätt att påverka exempelvis socialtjänsten runt om i våra kommuner. Vi vet att så sker när vi gör förändringar på nationell nivå. Där skulle jag gärna vilja ha ett svar från er sida.


Anf. 69 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Åsa Lindhagen! Jag väljer att se positivt på det, för då kan jag ge Åsa Lindhagen rådet att bland annat läsa den rapport där Myndigheten för vård- och omsorgsanalys beskriver hur man har arbetat med kömiljarden, hur det fungerade och att det otvivelaktigt är så att dess införande påverkade köerna positivt, det vill säga att de minskade, medan borttagandet tydligt ledde till att kösituationen rasade i väg. Just situationen att vi ser att den hade förbättringspotential gör att vi inte bara utökar den till fler miljarder just nu utan också gör den mycket mer effektiv.

Fakta och analys bör leda Åsa Lindhagen till en slutsats som innebär att hon kan stödja kömiljarden.

Det är dessutom viktigt att kunna påpeka här att just de saker som Åsa Lindhagen efterfrågar finns med i vår budget. LSS är ett sådant förslag.


Anf. 70 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Jag ska vara ärlig: Jag har inte jättestor tilltro till budgeten, just för att den har arbetats fram på det sätt som har skett.

Jag deltog också i den bostadspolitiska debatten, och det är en rad olika problem med budgeten just på grund av hur den har tillkommit. Vi pratade till exempel om investeringsstöd i bostadspolitiken, där vi har en rad olika bolag som har lämnat in ansökningar om stöd. Om de inte får dem behandlade före årsskiftet kommer deras kalkyler helt att falla, och det kommer inte att byggas hyresrätter. Den typen av effekter tror jag att vi kommer att se av och till genom hela budgeten när den ska genomföras framöver.

Jag känner därför stor oro över det beslut som är fattat och förstås ska respekteras. Övergångsregeringen får göra sitt bästa i detta svåra läge, men jag hade önskat att riksdagen hade tagit en annan väg, även sett till behovet av att ha väl beredda beslut.


Anf. 71 Acko Ankarberg Johansson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Jag blev väldigt glad när jag hörde Åsa Lindhagen tala på det sätt hon gjorde om barns rättigheter. Vi har antagit en barnkonvention. När vi nu ser över socialtjänstlagen ser jag, precis som du, Åsa Lindhagen, framför mig att det blir mer av barns rättigheter i stället för föräldrars rättigheter. Ofta är det precis där skärningspunkten går när vi bedömer vilka insatser som ska till. Jag ser fram emot detta arbete, och detsamma gäller kvinnofrid och hedersrelaterat våld.

Jag vill ställa en fråga. Precis som du bedömer jag att vi har en bred enighet när det gäller LSS och de delar som rör andningshjälp och sondmatning. Jag tror inte att någon tänker ändra de pengar vi anslår för det. Men jag har hört andra talare i dag som uttryckligen sagt att man tänker ändra på detta om man kommer till makten. Man kommer att plocka bort de satsningar vi gör inom utgiftsområde 9.

Herr talman! Jag vill fråga Miljöpartiet och Åsa Lindhagen: Vilka av de satsningar som vi gör inom hälso- och sjukvården och utgiftsområde 9 vill ni ta bort om ni kommer till makten?


Anf. 72 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Det var en stor fråga. Vi har en övergångsbudget nu. Det är inte den rödgröna regeringens budget utan övergångsregeringens budget. Vi har visat respekt för de olika typer av principer som har fastslagits för en sådan budget.

Jag tror att vi är överens om att vi alla på olika sätt vill satsa på att det ska bli bra för människor i utsatthet. Jag kan dock ibland sakna ett helhetsperspektiv i dessa frågor. Jag har sett på den kommunala nivån vad som händer när man gör förändringar på nationell nivå. Om vi till exempel skär ned på Arbetsförmedlingen nu är jag övertygad om att det kommer att få konsekvenser för kommunerna. Därför tror jag att det är oerhört viktigt att ha ett helhetsperspektiv.

Detta är ett oerhört viktigt område för oss, och det är också viktigt för mitt parti att vi ska ha en stark välfärd. När det gäller till exempel Miljöpartiet och Socialdemokraterna, som har suttit i regeringen, tror jag egentligen inte att det är någon som tvivlar på att en av de absolut viktigaste och mest avgörande punkterna för oss är att se till att vi har en stark välfärd och att vi bygger ett samhälle där inte minst barn får goda uppväxtvillkor.

När det gäller nedskärningar i budgeten är det klart att jag känner en mycket stor oro för utvecklingen framöver i samhället i fråga om klimat och miljöfrågorna. Där sitter vi i samma båt över hela jordklotet, och ni gör dramatiska nedskärningar i den budgeten. Ett samhälle är en helhet, och allt hänger ihop. Där känner jag en mycket stor oro inför framtiden.


Anf. 73 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! När det gäller det som Åsa Lindhagen nämner om klimatet är det så att våra budgetförslag som gäller klimatet är ändå är högre än det som gällde förra året.

Men när det gäller vår budget under utgiftsområde 9 hör jag återkommande att man tänker förändra detta, och man säger att det är kaos. Redan nu säger man att man tänker ta bort allting om man kommer till regeringsmakten. Man tänker alltså inte låta pengarna till sjukvården, till BUP och allt annat vara kvar som vi har föreslagit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Är det så att ni har tankar redan nu lyssnar jag gärna på dem, eftersom det är intressant att veta vilka förändringar som ni skulle vilja göra jämfört med våra budgetförslag.


Anf. 74 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Det är lite märkligt för mig att stå här och höra detta om att förändra alltihop. Det är ju precis det som Moderaterna och Kristdemokraterna nu har gjort med stöd av Sverigedemokraterna, alltså gått in och gjort förändringar. Jag tror att vi kommer att se effekterna av den bristande analysen i en hel del av de mycket snabbt framarbetade förslag som nu har röstats igenom. Men varje människa kan känna sig trygg med att vi kommer att satsa på detta område.

Däremot när det gäller klimatfrågan ställer jag mig väldigt frågande. Ni halverade till exempel Klimatklivet i er budget. De projekt som Klimatklivet har gett upphov till har minskat koldioxidutsläppen med 1,6 miljoner ton. Det motsvarar 750 000 bilars utsläpp. Denna mycket effektiva politik vill ni halvera. Jag känner därför stor oro för inte minst klimat- och miljöfrågorna som också påverkar hela den sociala hållbarheten i ett samhälle.


Anf. 75 Sofia Nilsson (C)

Herr talman! Under den gångna mandatperioden har vi sett att regeringen har lagt fram förslag inom LSS. Enligt mitt sätt att se det var det ett totalt politiskt haveri att man lade fram ett förslag som fokuserade på kostnader. Regeringen gav ett tydligt direktiv till Försäkringskassan om att se över kostnaderna och få ned de skenande kostnaderna. Detta gjorde den rödgröna regeringen, och där satt Miljöpartiet med och var fullt ansvariga. Inte förrän nu reagerar och agerar Miljöpartiet i frågan.

Min fråga är därför: Hur har ni kunnat sitta med i regeringen och lägga fram dessa direktiv som faktiskt medför att till exempel andning och sondmatning helt plötsligt inte var grundläggande behov?

Jag är mycket positiv till att vi verkar ha en samsyn nu. Men jag tycker att det är anmärkningsvärt att man inte mer kritiskt faktiskt har funderat över vad dessa förslag och direktiv faktiskt skulle leda till.

Min fråga är kort: Hur kommer det sig att ni inte har reagerat eller agerat tidigare när det har funnits en sådan massiv kritik från brukarorganisationerna?


Anf. 76 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Jag blir på sätt och vis lite förvånad över frågan, och jag kan säga följande: Att vi hade ett starkt kostnadsfokus och att det fanns i dessa direktiv tycker jag är beklagligt. Dessa direktiv har också förändrats, och det borde ha skett tidigare.

Nu befinner vi oss i en situation där jag upplever att vi i utskottet har en stor samsyn i dessa frågor. Detta handlar ytterst om mänskliga rättigheter. Det handlar om att människor som just nu far väldigt illa ska ha möjlighet att leva ett liv som alla andra. Det är en grundläggande del i ett gott samhälle. I detta läge tycker jag att vi nu ska fokusera på vad vi kan göra för att återställa de ursprungliga intentioner som har funnits i lagstiftningen. Det är i fråga om det som vi behöver ha våra diskussioner. Och som Miljöpartiets representant har jag mitt fokus på detta. Vi vill tala om både andning och sondmatning. Men det finns många fler delar i LSS än detta som Moderaterna och Kristdemokraterna har skrivit om i sin budget. Jag ser fram emot dessa samtal. Jag hoppas också att Centerpartiet - det är min fasta övertygelse - kommer att delta i dessa diskussioner på ett konstruktivt sätt och att vårt fokus ska vara framåt. Vad gör vi nu för att förbättra för de människor som antingen har drabbats hårt eller som inte har drabbats men som varje dag lever med en stark oro för att deras livssituation ska förändras till det sämre?


Anf. 77 Sofia Nilsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Det låter mycket hoppfullt. Jag är verkligen mycket glad för att vi numera har en samsyn. Men jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att man under fyra år kan sitta med i regeringen och faktiskt ha ansvar men inte reagerar och agerar tidigare.

Centerpartiet och Liberalerna var två av de partier som gick ut och reagerade kraftfullt mot detta. Detta ska vara en rättighetslagstiftning, och vi vill gå tillbaka till vad LSS handlade om i grunden.

Detta är mest en reflektion från den gångna mandatperioden att Miljöpartiet ändå är med och bidrar till det som beslutas men att man sedan inte agerar mer kraftfullt mot sådant som slår mot dessa svaga grupper.


Anf. 78 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Jag beklagar att Sofia Nilsson behöver grubbla på detta. Det är klart att det finns viktigare frågor att ägna vår tid åt.

Det som jag med bestämdhet kan säga och som alltid kommer att vara mitt fokus i politiken är att vi ska framåt. Vi ser de utmaningar som finns när det gäller LSS. Det finns en uppslutning i utskottet om att vi behöver få till förändringar, sett också till de domar som har fallit vid olika tidpunkter under senare år och har påverkat människors livsvillkor mycket negativt. Jag är mycket positiv till att vi har en uppslutning kring dessa frågor, och jag ser också fram emot att vi får lägga fokus och kraft på de fortsatta diskussionerna om detta i utskottet.


Anf. 79 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag på utgiftsområde 9.

Hälso- och sjukvårdens resultat är, precis som många andra har sagt i dag, på många sätt enastående. Samtidigt har vi bestående problem, inte minst med långa köer. Fler än 93 000 patienter har väntat olagligt länge på att få den operation som de har bedömts behöva eller på de specialistbesök som krävs för att utreda besvär vidare. Att patienter inte får vård i tid innebär problem, först och främst för den enskilde som kanske tvingas vara sjukskriven eller på annat sätt har nedsatt hälsa som påverkar livet, ekonomin och vardagen. Långa köer innebär också ett etiskt problem för vårdens medarbetare som kan tvingas göra prioriteringar som strider mot såväl medicinskt kunnande som lag.

Vårdens medarbetare behöver vara fler för att klara de behov som finns och få en god arbetsmiljö. Det är viktigt för oss kristdemokrater att i närtid få mer resurser till välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi lyfter fram en specifik fråga inom utgiftsområdet. Det handlar om LSS och det faktum att många har fått avslag på assistans som handlar om andningshjälp och sondmatning därför att det inte anses vara grundläggande behov. Vi föreslår att pengar avsätts för detta och att de ändringar som behöver göras skyndsamt sätts igång, så att människor får den assistans som behövs. Det handlar om människor som är i en mycket utsatt situation.

Det finns många fler områden som vi kristdemokrater menar behöver reformeras och förbättras. Vi är dock medvetna om att vi inte har lagt fram en hel budget utan en budgetreservation som också har fått kammarens gillande. Det är en reservation som innebär att ett mindre antal saker förändras. I övrigt är det i detta fall övergångsregeringens förslag som gäller. På flera utgiftsområden har vi inte några ändringsförslag alls, exempelvis när det gäller ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning. Där är det helt och hållet övergångsbudgeten som gäller.

Herr talman! Låt mig säga några ord om primärvården. Det kommer att vara en av de viktigaste förändringarna som görs under mandatperioden. Vi behöver mer nära vård, och den behöver ta en större del av den totala hälso- och sjukvårdens resurser än i dag för att vi ska kunna nå dess fulla potential. Vi måste lägga en rejäl bas för det hälsofrämjande, förebyggande arbetet om vi ska klara både nutida och framtida utmaningar.

Personcentrerad vård är det som gäller oavsett om man är sjuk ofta eller mer sällan, och en utökad primärvård är nödvändig för att lyckas med detta. Vi behöver en vård som ger kontinuitet, som arbetar hälsofrämjande och som är nära och tillgänglig. Genom en fast läkarkontakt och ett rimligt antal patienter kan vårdteamet göra mycket mer än i dag, vilket gagnar såväl patienterna som hela sjukvårdssystemet. Vi behöver fler medarbetare till primärvården, och därför krävs både mer resurser och en styrning och ledning som drar åt samma håll.

Jag tror att vi kan lyckas med detta, för även inom detta område finns en bred politisk uppfattning att vi vill utveckla primärvården. Vi har en utredare som på regeringens uppdrag har lämnat ett delbetänkande med många goda förslag. Remisser har kommit in och bearbetas, och snart är det dags att ta nästa steg så att vi kan gå från ord till handling. Därför är det viktigt att vi kan anslå 1 ½ miljard till att påbörja omställningen av primärvården. Resurserna fördubblas året därefter. Vi kristdemokrater menar att staten måste bidra med ekonomiska resurser om vi ska åstadkomma en förbättrad primärvård.

Herr talman! En förbättrad och utvidgad kömiljard finns med i utskottets förslag. Fler delar i vårdprocessen ska finnas med, och det ska finnas mer resurser än tidigare så att vårdens medarbetare får fler kollegor och kan ge patienterna vård inom de tidsfrister som riksdagen har beslutat om. Att vården i dag anställer fler för administration än för den direkta vården visar att vi också på allvar måste ta bort de rapporteringar och rutiner som inte är ändamålsenliga. En del arbete har gjorts för att ta bort onödig administration, men mer behöver verkligen göras.

Herr talman! På flera håll i betänkandet lyfter vi fram vikten av fortsatt fokus på en förbättrad cancervård. De regionala centrum som finns är framgångsrika och behöver en långsiktig finansiering. Barncancervården behöver förstärkning, och användningen av standardiserade vårdförlopp behöver utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag är glad att vi genom den budgetreservation som vi har arbetat fram tillsammans med Moderaterna kan bidra till en förstärkning av viktiga områden inom välfärdens kärna. Även äldreomsorgen finns med. Vi behöver bygga fler anpassade boenden, och den sociala delen i äldreomsorgen behöver lyftas fram. Att inte få den plats man behöver på ett anpassat boende är inte värdigt. Det behövs statligt stöd i byggandet av anpassade boenden och stimulansmedel för att minska ofrivillig ensamhet bland äldre.

I de budgetramar som vann riksdagens gillande i förra veckan ökas de generella statsbidragen till kommuner och landsting jämfört med i övergångsbudgeten. Även om detta behandlas i utgiftsområde 25 på fredag är det en viktig del för alla de insatser som kommuner och landsting gör. De får helt enkelt mer pengar. Det handlar ju om välfärdens kärna.

Jag är glad att vi kan avsluta året med att ge mer pengar till välfärden. Jag vill framföra ett tack till herr talmannen, till riksdagens alla medarbetare och till kollegorna i utskottet för ett gott arbete under hösten.

(Applåder)


Anf. 80 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att hälsa Acko Ankarberg Johansson välkommen till socialutskottet och till våra debatter. Acko har inte varit här så länge, men jag måste säga att jag uppskattar Acko Ankarberg Johansson som presidiemedarbetare och som ledamot i utskottet - även om våra politiska åsikter nog kommer att skilja sig åt en hel del under mandatperioden.

Med det sagt vill jag ta upp ett av de områden som jag talade om och där vi behöver breda lösningar, nämligen LSS. För mig handlar det om att på ett ansvarsfullt sätt säkerställa att de människor som är i behov av insatser kan få den hjälp de behöver. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka detta, men ibland får jag känslan av att ambitionen är att vinna politiska poänger för vissa partier i stället för att faktiskt försöka komma fram till en långsiktig och hållbar lösning. En långsiktig, bred och hållbar lösning är ju vad den här gruppen behöver.

Jag uppskattar att vi tillsammans har tagit initiativ till att ha partiöverskridande samtal på temat att vi inte är en övergångsriksdag även om vi har en övergångsregering. Därför skulle jag vilja fråga Acko Ankarberg Johansson: Tycker KD att dessa samtal behöver fortsätta, och hur ska vi på bästa sätt ta hand om den utredning som kommer att lämnas alldeles i närtid?


Anf. 81 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Låt mig först skicka tillbaka till Kristina att jag uppskattar samarbetet. Jag vill också framföra ett varmt tack för allt det arbete hon gjorde i början, när jag inte fanns på plats. Stort tack för det, Kristina!

Jag uppskattar också det arbete som görs gemensamt när det gäller LSS. Det vi lyfter fram i den här budgeten, som vi får pengar till och som kan genomföras i närtid, är ju en mindre del - en akut del. Det handlar om människor som har väntat i månader på att få tillbaka den assistans de faktiskt behöver. Men jag tror, herr talman, att vi precis som Åsa Lindhagen lyfte fram behöver fortsätta diskussionen när vi har läst utredningen och vet hur det ser ut. Det finns nämligen en samstämmighet i att vi inte är nöjda med utvecklingen och att vi behöver göra någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag ser alltså fram emot att vi när vi har läst utredningen lyssnar av varandra för att se vad vi kan göra i riksdagen för att nå förändringar. Det handlar om att hitta den där breda och långsiktiga samsynen. Det vi nu lyfter fram är en mindre del. Den är nog så viktig, men det vi behöver göra är att lyfta fram hela LSS så att det blir den frihetsreform som den var tänkt att bli. Det har gått åt fel håll de senaste åren.


Anf. 82 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Jag vill säga att jag är mycket glad för det svaret.

Jag tror att det är oerhört viktigt att vi verkligen nogsamt går igenom den utredning som nu lämnas. Jag tror att den kommer att innehålla förslag som är värda att ta vara på. Vi vet också att det kommer att bli en process med remissrundor och dylikt. Vissa saker kanske kan ta kortare tid, och vissa saker kommer att ta längre tid. Vi välkomnar det som Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt fram i den nuvarande budgeten om andning och sondmatning, men vi är som sagt övertygade om att det finns andra delar - viktiga delar - som kräver att vi klarar av att jobba tillsammans för att det ska bli bra för den här gruppen.

Jag tackar alltså för svaret.


Anf. 83 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Jag vill ändå bara nämna att Moderaterna och Kristdemokraterna har noterat i betänkandet att staten behöver ta ett större ansvar för LSS framöver, när det gäller huvudmannaskapet. Där vill jag skicka med att vi alltid måste läsa en utredning; att bara gå på vad man tror är inte sjyst mot den som har varit utredare. Det utredaren själv har berättat gör mig dock orolig, för det pratas om att kommunerna ska få ett större ansvar. Kommunerna är 290 till antalet, och många av dem är väldigt små. De har svårt att ta det fullödiga ansvaret för en grupp som behöver mycket hjälp och som ska ha rätt att få den.

Därför vill jag ändå säga att vi har tagit upp att staten behöver finnas med framöver och ta ett större ansvar. Detta ska inte skickas över till kommunerna, som har väldigt skiftande möjligheter. Vi tror att det är fel mot dem som är berörda av denna viktiga frihetsreform.


Anf. 84 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Acko Ankarberg Johansson har med emfas talat om kömiljarden, och det tycker jag är intressant. Det låter ungefär som att jultomten snart ska komma och knacka på alla dörrar och att alla ska få klappar som de har önskat sig. Jag vill veta hur man har förankrat det här förslaget och den budget vi har, herr talman. Kömiljarden - that's it, på något sätt, men har ni förankrat det med Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal? Vad jag vet gör de inte precis tummen upp för kömiljarden.

Jag tänker också på utredningar som har gjorts. Exempelvis har Vårdanalys tittat på vad verksamhetscheferna tyckte om just kömiljarden, och 55 procent av verksamhets- och klinikcheferna ansåg att kömiljarden bidrog till undanträngningseffekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Nu, herr talman, ska KD och Moderaterna fixa så att det inte blir så. Då måste jag få svar på hur man har tänkt. Det måste finnas en generalplan för hur det ska gå till.

Undanträngningseffekter innebär att de sjukaste och de äldsta till slut hamnar sist. Sjuka, äldre och multisjuka var inte med i racet när det gäller kömiljarden förra gången ni satt i regeringen, men nu ska de äldre, de multisjuka och de väldigt sjuka få vara med. Hur ska det gå till? Kömiljarden var ingen hit då - hur ska det bli en hit nu?


Anf. 85 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Jag tycker att det är besvärande att en ledamot av Sveriges riksdag tycker att det är jobbigt att vi halverade köerna. När vi halverade köerna blev det nämligen många fler människor som fick vård och omsorg i tid. Det måste ändå vara det primära för hälso- och sjukvården.

Vi ska se till att de metoder vi använder är så bra som möjligt. Vi tycker att vi behöver förbättra dem. Vi fördubblar kömiljarden, och vi ser till att hela vårdprocessen finns med.

Men är det fel att människor får vård i tid? Är det fel att ta bort det tryck som uppstod på medarbetarna och som finns i dag gällande att man inte kan välja de bästa metoderna och att man riskerar att gå utanför medicinskt kunnande och utanför lagen? Så ska vi inte ha det.

Vi behöver både mer resurser och ett bättre fokus på att människor får vård i tid. Om människor får den vård de behöver minskar också behovet av sjukskrivningar.

Det är många som väntar på vård och som inte får vård i tid. Att då säga att det bara är fel och kasta bort frågan tycker jag inte är bra.

Vi behöver en kömiljard. Att förenkla och kalla det julklappar tror jag inte är bra - jag vet ju att tomten inte finns, så det är väldigt dumt att ha förhoppningar åt det hållet.

Det som jag tror är den stora frågan, som jag har lyft fram flera gånger, är primärvården. Det är där vi måste se till att gå från ord till handling under denna mandatperiod. Vi måste se till att det blir något av det. Vi måste se till att det inte bara blir förhoppningar av delbetänkandet. Vi måste se till att vi gör något!

Låt oss fatta beslut här i de delar som behövs och se till att det finns resurser så att man kan ställa om och kan anställa fler, för det behövs fler i laget. Vi måste också se till att man lyckas jobba hälsofrämjande. Det kan man inte med de resurser som finns i dag.

Detta är min stora fråga för kommande mandatperiod.


Anf. 86 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! När det gäller primärvården är jag helt inne på samma linje som Acko Ankarberg. Som du vet, Acko Ankarberg, var denna övergångsbudget helt fast i sin form, så att säga. Det är på det sättet en helt opolitiskt budget, som utgick från de ramverk som fanns tidigare.

Herr talman! Angående kömiljarden frågar jag återigen Acko Ankarberg Johansson: Har ni förankrat detta med Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal? De var negativa, och vad jag vet tycker de fortfarande inte att detta är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Självklart tycker jag att patienter ska få vård i tid, men jag är mer tveksam till om kömiljarden kommer att hjälpa patienterna att få vård i tid och se till att personalen stannar kvar inom hälso- och sjukvården. Jag är också tveksam när det gäller de underträngningseffekter detta kan ha, som det hade tidigare. Hur har ni tänkt att det ska gå till?


Anf. 87 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Vi genomför tydliga och klara vallöften. Kristdemokraterna gick framåt, och vi har tydliggjort att vi tillhör de viktigaste när det gäller sjukvårdspolitik. Det innebär att svenska folket vill se kortare köer.

Men när vi nu ska genomföra detta - vi sitter ju inte i regeringsställning i dag, utan vi är politiker i Sveriges riksdag som fattar beslut om vad pengar ska läggas på och var tyngdpunkten ska ligga - har vi skickat med att vi behöver arbeta fram det tillsammans med SKL och andra berörda för att hitta rätt form för det.

Jag tror att professionen måste finnas med mycket mer framöver för att vi ska hitta de bästa metoderna. Då menar jag inte professionen på den höga nivån i landstingen utan den profession som faktiskt möter patienterna och som ser flödet av patienter varje dag och vet hur detta ska göras på bästa sätt. Sådant arbete vill vi se mer av nu när vi börjar det nya året med en bättre budget.

Det är en övergångsbudget av en opolitisk regering, men eftersom vi är politiker tänkte vi ta oss friheten att också lägga fram politiska förslag.

(Applåder)


Anf. 88 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Det är glädjande att kunna stå i talarstolen i kammaren i ett land som har en fantastiskt fin sjukvård. Medicinskt håller vi verkligen toppklass, och vi har medarbetare som gör ett fantastiskt jobb varje dag, 24 timmar om dygnet.

Samtidigt har vi ganska stora utmaningar. Jag tänker naturligtvis framför allt på den situation som har eskalerat alltmer under den senaste mandatperioden, med fördubblade vårdköer och tredubblade köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Därtill är kompetens- och personalförsörjningen hotad såväl inom vården som inom äldreomsorgen och socialtjänsten. Vi har brist på bland annat specialistsjuksköterskor, allmänläkare och patologer. Kontinuiteten fungerar inte, och det är till och med så allvarligt att patientsäkerheten stundtals är hotad.

Dessutom ser det extremt olika ut beroende på var i landet man bor. Jag tycker att de regionala skillnaderna är oacceptabla. Vi ska ha en jämlik vård, och det ska inte vara så att den vård man får beror på var i landet man bor.

Vi har en psykiatri som går på knäna, inte minst barn- och ungdomspsykiatrin. Våra barn och unga mår allt sämre, och resurser dit är viktiga att skjuta till.

Det är dessutom så att den nationella cancerstrategin håller på att passera bästföredatum. Även där måste insatser göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Digitaliseringen är ett annat område, och vi har också stora, övergripande frågor som långsiktig finansiering av vården och omsorgen som vi ska diskutera.

Vi saknar verkligen inte utmaningar inom detta område. Därför är det väldigt glädjande att kunna säga att den budget som vi moderater tillsammans med Kristdemokraterna har lagt fram pekar på just dessa utmaningar.

Vi vill bland annat stärka vårdens medarbetare. Denna fråga har ju diskuterats i replikskiftena, därför att dessa medarbetare bokstavligt talat är livsviktiga. Detta är någonting som vi hoppas kunna göra med en moderatledd regering på plats efter årsskiftet.

Vi vill bland annat att det tas fram och genomförs en nationell samordning och strategi när det gäller långsiktig planering för att kunna säkerställa kompetens- och personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården, vilket i dag saknas.

En sådan strategi skulle innefatta frågor gällande administrativ börda, att stödja utvecklingen av digitala verktyg, att ställa krav på universitet och högskolor att bättre förbereda studenterna för yrkesarbete inom vården, att skapa möjligheter till bibehållen inkomst för sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor, att se över möjligheterna att ta fram en modell i samarbete mellan stat och landsting eller regioner med möjligheter för vårdpersonal till vidareutbildning samt att kvalitetssäkra vården med bland annat generell tillståndsplikt - det vill säga både privat och offentlig vård - och uppföljning och utvärdering därtill.

Vidare skulle en sådan strategi innefatta att införa särskilda straffskärpningsgrunder och skärpta straff när det gäller angrepp, hot och våld mot vårdpersonal. Detta är tyvärr ett växande problem.

Dessa förslag är bara några av de åtgärder som vi vill vidta för att förbättra vårdens arbetsmiljö och personalens arbetsvillkor inom svensk hälso- och sjukvård.

Herr talman! Vi har en övergångsregering, men vi har inte en övergångsriksdag. Det gör att vi moderater och kristdemokrater vill ta vårt ansvar och infria de vallöften som vi gav i fråga om att hantera de stora utmaningar vi har.

Patienter, anhöriga och vårdens personal - detta håller ihop - kan inte vänta på att en ny regering kommer på plats. Utmaningarna är för stora.

Vårdköerna har fördubblats på bara fyra år. Var dag väntar människor på sin lagstadgade vård. Var tionde minut får en människa i Sverige ett cancerbesked. Under hösten 2018 har över 2 600 vårdplatser hållits stängda, oftast på grund av att det saknas personal.

För de växande vårdköerna bär Socialdemokraterna ett särskilt stort ansvar. Det var den S-ledda regeringen som i ett av sina första beslut avskaffade kömiljarden - en kömiljard som opolitiska myndigheter i analyser har konstaterat den viktiga effekten av.

Herr talman! Patienten ska inte behöva stå vecka efter vecka, månad efter månad i kö för att få vård. Jag lider med alla dem som har fått ett cancerbesked och därefter inte fått sin livsnödvändiga vård i tid. Till exempel får knappt en av fem kvinnor med livmoderhalscancer vård i rätt tid. Den här utvecklingen är helt oacceptabel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi moderater vill därför återinföra och förstärka kömiljarden som tidigare halverade vårdköerna. Vi har kortat vårdköerna förr och ska göra det igen, för vi sätter patienten allra främst.

Herr talman! Vi har en tydlig nationell hälso- och sjukvårdsagenda, och vi prioriterar följande reformer i den budget som vi nu har lagt fram:

Vi prioriterar att skyndsamt korta köerna.

Vi prioriterar den nära vården och bygger ut den genom att skyndsamt genomföra en nationell primärvårdsreform.

Vi prioriterar att ta fram en ny uppdaterad nationell cancerstrategi i syfte att bland annat korta väntetiderna inom cancervården.

Vi prioriterar arbetsvillkoren för vårdens medarbetare. I ett första steg förbättrar vi villkoren för sjuksköterskor så att de med bibehållen lön ska kunna studera vidare till specialistsjuksköterskor och lägger 400 miljoner i vår budget på det.

Vi prioriterar att skyndsamt säkerställa att andningsstöd och sondmatning ska vara grundläggande behov som berättigar till personlig assistans.

Herr talman! Sammanlagt innebär riksdagens beslut att utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med denna borgerliga budget utvecklas med drygt 3 miljarder kronor. Merparten satsas på kortare väntetider för patienterna, bättre arbetsvillkor för vårdens medarbetare samt utbyggnad av den nära vården, för patienterna och vårdpersonalen kan inte vänta på en ny regering.

Låt oss fatta beslut om konkreta reformer som gör vården mer tillgänglig och kortar köerna nu!

(Applåder)


Anf. 89 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Jag tänker börja med att återvända till detta om cancerstrategin.

Regeringen beslutade våren 2018, för inte så väldigt länge sedan, om inriktningen för cancervården. Det gjorde man efter att ha haft ett omfattande rådslag kring frågorna. De allra flesta tycktes vara överens om att det som behövs inte är en ny strategi och att sätta arbetet med framtagandet av den i fokus för cancerarbetet på nationell nivå, utan målsättningen är att förbättra vården för cancersjuka. Därför avvisar vi idén om en ny cancerstrategi.

Det var egentligen inte detta som jag tänkte fråga Camilla Waltersson Grönvall om, herr talman, utan det var om en sak som sas i anförandet: Vi har så bråttom att genomföra och infria vallöften. Det är någonting som jag har full förståelse för, för det vill alla politiker göra. Men då tänker jag att om nu kömiljarden är en så stor lösning på vårdens utmaningar, hade det då inte varit bättre med två kömiljarder och att man inte hade sänkt skatten så mycket för mig och Camilla Waltersson Grönvall?

Jag ställde en fråga i förra replikskiftet som jag inte fick något svar på: När kommer vi att börja kunna se effekterna av kömiljarden? Effekten av skattesänkningen tar vi del av genast efter årsskiftet. Jag är tveksam till om effekten av kömiljarden någonsin kommer.


Anf. 90 Camilla Waltersson Grönvall (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Jag måste säga att det är häpnadsväckande att Socialdemokraternas främsta representant i denna debatt verkar vara helt ovetande om effekten av den tidigare kömiljarden.

Jag hade tidigare under hösten en debatt med Kristina Nilssons kollega Dag Larsson, som har en lång och djup erfarenhet av landstingspolitik. När vi diskuterade kömiljarden tillstod han att vi nog behöver något slags kömiljard för att hantera det här men att den behöver förbättras och förändras. Det är rejält häpnadsväckande, herr talman, att jag nu måste upplysa Kristina Nilsson om att det inte är en kömiljard utan två kömiljarder vi föreslår första året, som sedan ska växlas upp till tre. Det är väldigt viktigt att läsa igenom dokumenten så att man vet vad man debatterar i kammaren. Det kan vara ett bra råd.

Kömiljarderna kommer att se ut på ett annat sätt än vad de gjorde i första läget. Att påstå att effekten inte blev att antalet köande människor i vårdköer gick från 120 000 ned till drygt 50 000 genom utformningen av kömiljarden är en brist på respekt för fakta.

Nu tar vi detta vidare, utvecklar det vidare och ser till att alla delar i vårdförloppen ska finnas med, att vi utökar detta till fler områden. Det handlar om att göra det som Socialdemokraterna har misslyckats med de senaste fyra åren, att beta av vårdköerna.

Kristina Nilsson! Finns det i ärlighetens namn någon plan från er sida på hur ni ska hantera den situation som återigen har uppkommit under socialdemokratiskt styre?

(Applåder)


Anf. 91 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag sa kömiljarden i stället för kömiljarderna. Men jag fick inte svar på mina frågor, trots Camilla Waltersson Grönvalls ganska långa harang.

Jag hade två frågor: När kommer vi att kunna se effekten av kömiljarderna? Och varför fanns det inte anledning att avvakta lite och använda en del av skattesänkningarna, som nu direkt efter årsskiftet tillfaller de rikaste människorna i samhället? Vore det inte klokt att använda lite av dem till att ytterligare stärka vården med en kömiljard eller kanske en professionsmiljard?


Anf. 92 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tänker med all respekt inte lägga någon stor möda på att få socialdemokrater att förstå det som de egentligen har sett hända flera gånger, nämligen att när vi sänker skatten genererar det fler arbetstimmar och ger på det viset mer pengar till välfärd. Det motsatta sker om man höjer skatten på arbete för mycket.

Det som är viktigt i sammanhanget är att kunna se till att människor får vård i tid. Effekten av kömiljarden blev tydlig ganska snabbt när den infördes senast. Med allt fler landsting som nu har ett alliansstyre hoppas jag att vi ska kunna se effekter av kömiljarderna ganska snart. Detta är ett vallöfte för oss moderater att leva upp till både här i riksdagen och ute i landet. Det kan Kristina Nilsson känna sig trygg i, för vi kommer att göra det som vi fick göra senast, städa upp efter era vårdköer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

(Applåder)


Anf. 93 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Camilla Waltersson Grönvall talade i sitt anförande om opolitiska myndigheter. Jag vill veta vilka de politiska myndigheterna är, för då måste det ju finnas politiska myndigheter.

Vårdanalys gjorde en utredning och analys av kömiljarderna. 55 procent av verksamhetscheferna och linjecheferna inom hälso- och sjukvården ansåg att de absolut laddade för undanträngningseffekter. Hur ska dessa miljarder nu hanteras så att inte samma sak uppstår? Och hur ska dessa miljarder göra att personalen stannar kvar, får bättre arbetsförhållanden, bättre scheman och bättre arbetsmiljö? Det är nämligen precis det som behövs. Det var min ena fråga.

Herr talman! Min andra fråga handlar om den så kallade fritidspengen, som nu återinförs. Vilken analys ligger bakom att barn som har försörjningsstöd ska ansöka om fritidspeng i stället för att vi har ett generellt bidrag till simskolor och annat? Vilken analys, kunskap och evidens vilar detta på?

Det är mina små modesta frågor.


Anf. 94 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tackar Karin Rågsjö för hennes små modesta frågor, något som präglar Karin Rågsjö. Det är alltid härligt att diskutera.

Vad gäller politiska myndigheter underströk jag att det inte var en politiker som hade uttalat detta utan att det var myndigheter och oberoende som hade gjort analyser, och det tror jag att Karin Rågsjö förstod redan från början.

Det är fascinerande att en sammanfattning av denna debatt inte är fokus på de egna politiska sakfrågorna och hur vi ska hantera sjukvårdens utmaningar utan en surt-sa-räven-om-rönnbären-diskussion. Låt mig påpeka att vi satsar drygt 3 miljarder mer än regeringen gör på att lösa sjukvårdens utmaningar.

Vad det handlar om är att man ifrågasätter bland annat kömiljarden där vi har en konstaterad effekt. Låt mig upprepa: Att gå från 120 000 människor i köer till drygt 50 000 - det kan väl Karin Rågsjö inte se som något annat än en framgång? Hur ska man annars se på att 120 000 människor i vårdköer år 2006 var nere i drygt 50 000 år 2014? Ingen politiker är nöjd förrän vi har noll och ingen i sjukvårdsköer, men effekten är konstaterad.

Vad vi nu gör, och det har jag försökt att förklara så pedagogiskt jag bara kan, är att vi förbättrar och fördjupar kömiljarden och ser till att den omfattar fler delar och hanterar hela sjukvårdsförloppet. Detta fick en effekt under alliansregeringen, och det kommer det att få igen.

Vilket ansvar och vilken idé har Karin Rågsjö för vad vi ska göra åt de skenande sjukvårdsköerna?


Anf. 95 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Camilla Waltersson Grönvall glömmer bort att Vänsterpartiet har ställt sig bakom övergångsbudgeten och valt att inte lägga fram egna förslag. Vi ville inte skapa mer kaos; det räckte, tyckte vi. Men det tyckte inte ni och KD, utan ni har drabbats av SD-ivern, alltså ju mer kaos, desto bättre för landet och landets medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag vill självklart att patienterna värnas, men värnas de inom kömiljarden? Det är ert generalgrepp. År 2015 sa Läkarförbundet, Vårdförbundet, Kommunal och Vårdanalys att det var många verkschefer och sjukhuschefer som inte tyckte att det var bra. Köerna kortades, men vilka fick sitta på undantag? Var det de äldre och multisjuka? Det vet vi inte.

Jag skulle nog ha laddat in mer pengar på välfärd än på skattesänkningar, om jag hade haft möjlighet.


Anf. 96 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Att säga att vi med nästan 3,2 miljarder ytterligare i satsning på sjukvården vill orsaka kaos är ganska respektlöst. Vår budget på detta har något som Karin Rågsjös parti borde haft större fokus på under förra mandatperioden, nämligen patienterna.

Det handlar om att människor ska få rätt vård i rätt tid. Det handlar om gamla, multisjuka och kroniker. Det handlar om barn som i dag far illa i de BUP-köer som tredubblades under förra mandatperioden, med stöd av Karin Rågsjös Vänsterpartiet. Vi gör dessa stora satsningar just för att ta det ansvar som Karin Rågsjö och den rödgröna regeringen inte gjorde.

(Applåder)


Anf. 97 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Det är allt annat än att ta ansvar att lägga fram en budget på detta sätt i en svår tid i svensk politik och när vi har principer för en övergångsbudget. Nu går ni fram och slaktar miljö- och klimatarbetet, och historiens dom kommer att bli hård. Vi ansvarar också för mänskliga rättigheter i vårt utskott, och detta är ett tydligt hot mot barnens framtida rättigheter och hela vår civilisations existens.

Det var inte det jag skulle tala om, och jag tycker inte om den delen av politiken när vi inte har fokus på det vi ska åstadkomma, dessutom i det läge vi befinner oss. Jag ska därför inte ägna mer tid åt detta, men så känner jag.

Jag är ny i riksdagen och i utskottet, och jag tycker att socialtjänsten är för frånvarande i debatten. Jag skulle därför vilja lyfta in socialtjänsten. En stark skola och en stark socialtjänst är helt grundläggande för att skapa ett gott samhälle. För det förebyggande arbetet och inte minst för att skapa ett tryggt samhälle behöver vi en stark socialtjänst. Vi behöver det även för att tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Vi gör inte tillräckligt mycket för barn i utsatthet i dag. Socialsekreterare sliter varje dag för att på olika sätt ge stöd till barn som far illa, men vi behöver ta ett större politiskt ansvar i dessa frågor.

Herr talman! Låt mig därför fråga Camilla Waltersson Grönvall: Vad vill Moderaterna göra för att ge bättre stöd till barn i utsatthet?


Anf. 98 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tackar Åsa Lindhagen för frågan.

Även jag tycker att debatten ska fokusera på det ansvarsområde som socialutskottet har att hantera, och klimatområdet finns ju inte där - även om vi lägger mer på det i denna budget än vad Åsa Lindhagens regering gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Under hela min politiska gärning har jag haft stort fokus på barn. Därför lyfte jag nu senast i socialutskottet upp att vi bör arbeta mindre i stuprör och försöka hitta gemensamma vägar för bland annat utbildningsutskottet och socialutskottet att arbeta tillsammans med just barn i fokus.

Vi vet att icke godkända skolresultat och utanförskap hänger ihop och att det då är socialtjänsten som tar vid. Jag ser fram emot att hitta nya vägar för att arbeta med dessa frågor. Jag har personligen förhoppningar om att Margareta Winbergs utredning kommer att ha ny bärighet på detta. Jag välkomnar därför framtida diskussioner och instämmer i att dessa frågor behöver lyftas upp.


Anf. 99 Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Människors upprördhet när de läser i medierna att socialtjänsten inte har agerat är förståelig. Men det som sällan står i medierna är att socialtjänsten kan ha försökt att nå familjen och barnen med stödinsatser under en lång tid men att föräldrarna avsagt sig kontakt. Då kan socialtjänsten först agera när barnet far så pass illa att det finns lagstöd för tvångsinsatser. Barnet tillåts alltså att må allt sämre tills situationen är så svår att socialtjänsten till sist har lagstöd för att ta till tvång.

Det här är en fråga som jag tycker att vi behöver prata mycket mer om. I olika rapporter har vi svart på vitt att vissa barn inte får hjälp på grund av att föräldrarna, som generellt förstås vill det som är bäst för deras barn, har gjort bedömningen att de ska tacka nej till insatser. Vad gör vi med de barnen? Hur ska vi hjälpa de barnen på ett bättre sätt? Hur kan vi förbättra uppföljningen av barn som far illa? Där finns det väldigt mycket att göra.


Anf. 100 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Det här är naturligtvis oerhört angelägna frågor att diskutera. Vi behöver ha betydligt mer samverkan mellan de olika förvaltningarna i kommunerna, men också koppla ihop det med region och landsting och kanske även statliga insatser beroende på var i detta vi befinner oss. Jag har många års erfarenhet från en kommunal utbildningsnämnd. Vi arbetade på ett sådant sätt att vi utvecklade familjecentraler för att tidigt kunna hitta stöd och upptäcka barn i behov av stöd. Det handlar om att hitta samverkan mellan till exempel BVC, MVC och skolan. Jag ser att vi i dag ofta tappar barnen vid exempelvis övergången till elevhälsan. Jag ser fram emot många spännande diskussioner när det gäller det området och de betänkandena, för det här är väldigt angelägna frågor.


Anf. 101 Maj Karlsson (V)

Fru talman! Om det finns något som jag har riktigt svårt för när det kommer till politik är det när man använder människors förtroende till att syssla med hipphipp och trolleritrick. Politikens värsta sida är när den gynnar de allra rikaste och dessutom är helt oseriös och direkt oproffsig. Något bättre exempel på det går väl knappast att hitta än den fars vi ser utspela sig just nu med en budgetreservation som till och med borde få varenda högermänniska att rodna.

I tio år, fru talman, har vi i Vänsterpartiet tillsammans med funktionshindersrörelsen drivit en kamp i det här landet för att säkra allas vår trygghet och för att garantera vår rätt att leva ett liv som andra oavsett funktionalitet. Den senaste mandatperioden har det handlat om ett regelrätt krig om människors rätt till sina liv, ett krig där närmare 2 000 personer fått betala ett pris så högt att det för de flesta inte ens går att föreställa sig vilket öde de gått till mötes. Den attack som utförts mot den personliga assistansen de senaste åren saknar faktiskt motstycke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vilka som har varit våra vänner och fiender under den här striden har varierat beroende på vilka som suttit vid makten. Under förra mandatperioden stod jag skrämmande många gånger i just den här talarstolen och skrek mig hes åt Socialdemokraternas och Miljöpartiets obarmhärtiga politik. Med ett stort mått av skam tvingades jag alliera mig med delar av den blå sidan. Bland annat har Kristdemokraterna med stora ord visat sitt engagemang för assistansen.

Men nu är jag rädd att det bara var just stora ord. I samma sekund som de gick arm i arm med Moderaterna och Sverigedemokraterna släppte de snabbt taget om delar av sina ideal. Med ljusets hastighet försvann en himla massa pengar som utlovats till assistansen och som nu i stället ersätts med skattesänkningar. Döm om min förvåning när det trots det låter som att de i själva verket har gjort stora insatser för LSS. De hävdar det eftersom de i sin budgettext, som presenterades i utskottet i tisdags, yrkat på en skyndsam lagändring om sondmatning och andning som grundläggande behov.

Problemet är att detta redan var igång. I socialutskottet hade vi redan ingått en överenskommelse med just den lydelsen. Det var ett infriande av ett löfte från samtliga partier. Under valrörelsens sista minut hade man kommit till insikt om att något faktiskt behövde göras. Det var ett samarbete för att vi äntligen gemensamt skulle påbörja vägen till att säkra LSS och inleda det partiövergripande arbete som är helt nödvändigt för att vi på allvar ska rädda vår rättighetslagstiftning.

Fru talman! Efter fyra år av höga toner från Kristdemokraterna i den här kammaren undrar jag om det här är det de menade när de sa att de ville rädda LSS: en spottstyver av de pengar man utlovat, en lagändring som vi redan var överens om och kanske faktiskt också ganska lite respekt för övergripande samarbete.

Så är det nämligen inte för oss. Precis som vi skriver i vår skrivelse tillsammans med S och MP finns det fler steg som hade krävts för att verkligen säkra LSS. Vad det betyder för S och MP får väl tiden utvisa. Men för oss betyder det att ingen ska säga sig ha räddat assistansen förrän vi har återställt lagstiftningen till dess grundintention. Att justera för sondmatning och andning är för all del ett mycket viktigt steg som vi är helt överens om att genomföra, men grundproblemet kvarstår. För att säkra LSS på riktigt måste lagen justeras efter alla de domar som fallit från 2009 och fram till i dag. Det finns inte en chans att vi kommer att nöja oss innan det har blivit verklighet.

Nej, i extremhögerns Sverige räddas verkligen inte de som berörs av LSS. Där blir var och en av oss som inte är född med silversked i mun och som någon gång drabbas av livets nyck dömd till klassamhällets tyranni. Där dras vi isär i stället för att hålla ihop, och där är vår trygghet i grunden hotad. På grund av Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har vi nu en budget som inte kan ses som något annat än rent och skärt klassförakt. Det är en politik som fyller de redan rikas kistor på bekostnad av välfärden, kulturen, feminismen, antirasismen och klimatet. Här ser ni resultatet av att vår tids mest reaktionära och konservativa krafter får luft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är luft som vi kommer att göra allt som står i vår makt för att suga ur dem. Vi i Vänsterpartiet kommer att motarbeta varje steg som de tar för att rasera vårt land och som hotar vår gemensamma trygghet. För oss är löftet om ett jämlikt Sverige där varje människa ska ha rätt att leva ett tryggt liv med självbestämmande och egenmakt mycket mer än tomma ord. För oss är det vårt själva fundament.

När vi kommer tillbaka från vår ledighet kommer vi att stå här fullt redo att fortsätta kämpa för LSS och att möta er i en regelrätt klasskamp. Det kan ni vara helt säkra på.

(Applåder)


Anf. 102 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag är tacksam för de frågor som Maj Karlsson ställer. Det är bara en liten del som vi kan rätta till nu. Den är inte obetydlig, eftersom den berör så många människor. Men som jag sa är det mycket mer vi behöver göra för att detta ska bli den frihetsreform som det var tänkt och som det har fungerat som under en tid.

Det fungerar inte att å ena sidan säga att det är eländigt att vi har lyft fram ett antal saker i en budgetreservation men å andra sidan säga att vi borde ha lagt in fler. Jag hade gärna gjort en hel budget. Jag hade gärna tagit hela Kristdemokraternas budget och gjort den till hela kammarens. Men det fanns det inte stöd för. Vi har plockat ut några delar där vi hittade samsyn med Moderaterna. De förslagen genomför vi. Det är ett fåtal förslag i förhållande till hela budgeten.

Jag ser fram emot att få återkomma. Inte minst vi har lyft fram att schablonbeloppet behöver höjas. Det har legat efter ett bra tag, vilket har gjort att villkoren försämrats betydligt. När vi i dag vet att assistansen är ett stort yrke för många människor samtidigt som genomströmningen är stor finns det skäl att se över schablonbeloppet och höja det för att säkerställa en bättre arbetsmiljö och mer långsiktiga arbetsvillkor.

Tro inte annat än att vi tänker återkomma! Det är också därför skrivningarna om ett ökat statligt ansvar finns med i vår gemensamma budgettext. Men att inte gå längre nu utan göra de förändringar som vi kan göra i närtid tyckte vi var angeläget. Jag är glad över att även du tycker att det är viktigt att vi får det gjort. Sedan tar vi resten efter jul, och så får vi återkomma.

Kom ihåg: Vi kan ta julledigt, men för alla dem som är beroende av assistans blir det många dagar då de inte får den hjälp de behöver. Jag är glad att vi har en samsyn om detta.

(Applåder)


Anf. 103 Maj Karlsson (V)

Fru talman! Acko Ankarberg Johansson! Jag måste börja med att säga att jag har mycket stor respekt för det arbete som KD genomförde under förra mandatperioden med Emma Henriksson i spetsen. Det har varit till stor hjälp.

Det som jag har svårt att förstå är varför ni inte kunde gå hela vägen när ni ändå krumbuktade lite med budgeten. Det är det jag vill lyfta fram i den här debatten. Varför tog ni inte ett helhetsgrepp och såg till att vi gick tillbaka till grundintentionen med lagstiftningen? Ni hade all möjlighet att göra det.

Som jag förstår det ville ni satsa 1,6 miljarder. Jag tror att det blev en satsning på 350 miljoner. Ni har med en lagändring som vi i utskottet redan är överens om. Den är jätteviktig och är absolut inte att förringa på något sätt. Men trots allt är det mer som krävs.

Vad jag är rädd och riktigt oroad för är att om ni, gud förbjude, skulle komma till makten tillsammans med Moderaterna kommer vi inte att komma längre än så här. Det är min oro. Det är vad jag ger uttryck för i dag. Det är ändå så att det är Moderaterna som har varit bromsklossen tidigare mandatperiod.


Anf. 104 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! När Maj Karlsson hade sitt första anförande var det uppenbart att det varit problem att få den rödgröna regeringen att fatta nödvändiga beslut. Jag kan konstatera att oviljan att förbättra assistansen har funnits på många håll. Samtidigt har det funnits en del svårigheter i hur man ska göra det.

Jag tror att Vänsterpartiet och Kristdemokraterna inte har helt lika förslag. Det vi hade med var att se till att återupprätta assistansen genom att höja schablonbeloppet så att vi får bättre arbetsvillkor. Men det var inte det om du säger nu om att förbehållslöst återgå till 2009 års villkor. Det behöver vi i så fall analysera mycket mer för att förstå innebörden och konsekvensen av.

Vi hade inte ett förslag framme att återgå till 2009 års villkor. Vi hade förslag om att höja schablonbeloppet och att förbättra vad gäller andningshjälp och sondmatning. Nu kan vi ta det första steget, och jag är glad för det. Men jag vill göra mycket mer framöver.

Det handlar om att ta de steg som är möjliga i stället för att stå kvar i ett hörn och vara arg för att alla andra gör någonting. Jag är beredd att göra mycket för att kunna åstadkomma en förändring. Detta är en god förändring.


Anf. 105 Maj Karlsson (V)

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag är väldigt glad över att vi har en samsyn om att det krävs ett samarbete. Jag delar din synpunkt. Det har varit två bromsklossar under tre mandatperioder. Det är S och MP.

Det är just därför jag anser att det är så viktigt att vi i de partier som har stridit för den här frågan men som är mindre ser till att sätta väldigt stor press på de större partierna så att vi kommer fram.

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag vet att det som krävs är att vi återgår till grundintentionen. Det är bra med de små förändringarna. Men vi måste till med den stora förändringen. Vi måste säkra rättighetslagstiftningen, och då måste vi gå tillbaka till grundintentionen. Jag välkomnar varje steg framåt. Men jag vill ha en reell förändring.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-12-20
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2
Stillbild från Beslut: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Beslut

Beslut: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 9

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2019Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 9 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 9 punkt 3 och motionerna

    2018/19:1743 av Edward Riedl (M),

    2018/19:2787 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1 och 22,

    2018/19:2791 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 7 och 8,

    2018/19:2822 av Jakob Forssmed (KD) yrkandena 3 och 6,

    2018/19:2881 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M),

    2018/19:2910 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1-6 och 9-11,

    2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 40,

    2018/19:2989 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 3, 5, 7, 13, 16, 36, 37, 39, 42, 50, 57, 80, 84 och 120,

    2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 3 och

    2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 34 och 38 samt

    avslår motionerna

    2018/19:78 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 8,

    2018/19:367 av Henrik Vinge (SD),

    2018/19:855 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkandena 5-7, 13, 14, 19, 20, 29, 30, 32, 34-36, 38, 39, 41, 42, 44-46, 48, 51, 52 och 57,

    2018/19:856 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 4, 12 och 17,

    2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkandena 6, 10, 13-15 och 24,

    2018/19:2364 av Per Ramhorn m.fl. (SD),

    2018/19:2616 av Anders W Jonsson m.fl. (C),

    2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 10,

    2018/19:2787 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 11,

    2018/19:2822 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 7,

    2018/19:2893 av Jimmy Loord m.fl. (KD) yrkandena 32 och 33,

    2018/19:2910 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 8,

    2018/19:2915 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 11,

    2018/19:2965 av Lina Nordquist m.fl. (L),

    2018/19:2989 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4, 6, 8, 11, 14, 25, 27, 35, 40, 41, 43, 44, 46, 49, 51, 58, 65, 67, 72, 85, 92 och 117 samt

    2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 39 och 40.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. för 2019 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar,
    2. för 2019 besluta att Socialstyrelsen får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar,
    3. under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som utskottet föreslår i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 9 punkterna 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 9 punkt 4.c) Grundläggande behov enligt LSSRiksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag som säkerställer att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motion

    2018/19:2989 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 56.d) Återinförd fritidspengRiksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med lagförslag som innebär att den s.k. fritidspengen återinförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  2. Cancerstrategi

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2018, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    • Reservation 1 (S, V, MP)