Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Betänkande 1998/99:FiU5

Finansutskottets betänkande 1998/99:FIU05

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

FiU5

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till
Europeiska gemenskapen. Utskottet tar vidare upp det
finansiella perspektivet för åren 2000-2006. En
motion avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 Budgetpropositionen för
1999, i vad avser utgiftsområde 27 Avgiften till
Europeiska gemenskapen, föreslår regeringen

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda
staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för
budgetåret 1999 avseende åtagandebemyndiganden
(avsnitt 5),

2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslaget under utgiftsområde 27 Avgiften till
Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning:

-----------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Anslagsbelopp
1 000-tal
kr
-----------------------------------------------------------
A 1
Avgiften till Europeiska
gemenskapens

ramanslag 21 908 000
budget
-----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet
21 908 000
-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------
Motionen

1998/99:Fi911 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen
beslutar att
komplettera målet när det gäller avgiften till Europeiska gemenskapen,
utgiftsområde
27, med att den svenska andelen av EU:s budget bör minska.

Utfrågning

Utskottet höll den 12 november 1998 en intern utfrågning med
företrädare för
Finansdepartementet om bl.a. det finansiella perspektivet.

Utskottet

Inledning

Europeiska unionen disponerar en budget för finansiella åtaganden på unio
Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till budgeten. Utgifterna för budgetåre
avser Sveriges betalningar under budgetåret till Europeiska kommissionen avsee
budgeten för 1999 inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år. EU-b
fastställs för 1999 för första gången i euro, men betalning av avgiften sker i
Avgiften kan under året förändras till följd av faktisk uppbörd av tull
importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, tilläggsbudget
gemenskapsnivå, valutakursändringar samt andra korrigeringar av avgiften.

Anslag och åtagandebemyndiganden

Propositionen

Regeringen föreslår att 21 908 000 000 kr anvisas inom utgiftsområdet för bud
1999. Medlen föreslås bli anvisade under anslaget A 1 Avgiften till Eur
gemenskapens budget (yrkande 2).

För budgetåret 1998 har fyra anslag förts upp inom utgiftsområdet. Rege
föreslår nu för 1999 att anslagen inom utgiftsområdet förs samman till et
anslag, anslaget A 1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget. Under detta
kommer fem anslagsposter att redovisas. Anslagsposterna utgörs dels av d
tidigare anslagen (tullavgift, särskilda jordbrukstullar och sockerav
mervärdesskattebaserad avgift samt avgift baserad på bruttonationalinkomsten),
anslagsposten Avgift till Storbritanniens budgetreduktion. För 1999 b
anslagsposterna under anslag A 1 uppgå till följande belopp (tusental kronor):

------------------------------------------------------
A 1.1 Tullavgift 2 740 000
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------
A 1.2 Särskilda jordbrukstullar och 423 000
sockeravgifter
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------
A 1.3 Mervärdesskattebaserad avgift 8 757 000
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------
A 1.4 Avgift baserad på 9 988 000
bruttonationalinkomsten
------------------------------------------------------
Det är enligt regeringen inte meningsfullt att för närvarande göra en p
utvecklingen på anslagsposten avseende Storbritanniens budgetreduktion s
redovisas på de fyra övriga anslagsposterna. I kommande budgetpropositi
redovisningen av avgiftens fördelning också att avse avgiften med anl
Storbritanniens budgetreduktion.

Anslagen förs samman för att uppnå en önskvärd flexibilitet mellan de olika
Sveriges avgift. I propositionen uppges att förändringen av anslagsstrukturen
leda till att riksdagen erhåller mindre information än tidigare. Regeringen
informera riksdagen om anslagsposterna med samma detaljeringsgrad som gäller fö

Finansiering av budgeten med avgifter från medlemsländerna avser utgifterna
betalningsbemyndiganden (anslag). Åtagandebemyndiganden ger inte upphov till sa
betalningsansvar men uttrycker utgiftsåtagandet för flera kommande år. Regering
att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig högst det utgiftsåtagande so
EU-budgeten för budgetåret 1999 (yrkande 1). Enligt en grov fördelning av åta
Sveriges andel motsvarande ca 21 570 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har den 2 december 1998 beslutat om utgiftsramar för 1999 för statsb
utgiftsområden (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Under riksdagens fortsatt
av anslagen får dessa ramar inte överskridas. För utgiftsområde 27 Avg
Europeiska gemenskapen beslutade riksdagen att fastställa ramen till 21 90
kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning (yrkande
tillstyrks förslaget om åtagandebemyndiganden (yrkande 1).

Motion om komplettering av målen för utgiftsområdet

I kommittémotion Fi911 av Mats Odell m.fl. (kd) anförs att riksdagen bör ge re
uppdrag att driva kravet på en omfördelning i riktning mot ökad rä
finansieringen av EU:s budget. Riksdagen bör, enligt motionärerna, besluta att
målen för utgiftsområde 27 med att den svenska andelen av EU:s budget bör minsk

Utskottets ställningstagande

Beräkningen av anslaget för det kommande budgetåret utgår från kommissionens bu
för 1999, vilket för närvarande är under behandling i rådet och p
Budgetpolitiken på lite längre sikt kommer i stor utsträckning att styras av d
beslutet om finansiella ramar efter 1999. Förhandlingar om ett nytt finansiellt
sker inom ramen för Agenda 2000. Beslut om det nya finansiella perspektivet,
gälla åren 2000-2006, förväntas enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte
att fattas senast i mars 1999.

Vid behandlingen av det nu aktuella utgiftsområdet inför budgetåret 1998
utskottet EU-kommissionens förslag i dokumentet Agenda 2000. Utskottet konstate
övergripande svensk reaktion var att förslaget i otillräcklig utsträckning
kommande utvidgning. Utgångspunkten för den svenska hållningen var att tak
medel kan och bör vara oförändrat även efter en fullständig utvidgning, dvs. h
av BNI. Den svenska regeringen intog vidare bl.a. ståndpunkten att en korrigeri
bör införas för att begränsa enskilda medlemsländers bidrag till finansiering
budgeten. Utskottet kunde med tillfredsställelse konstatera att regeringens s
låg väl i linje med de budgetpolitiska riktlinjer utskottet tidigare ställt
(bet. 1997/98:FiU5). Utskottet har också påpekat att den svenska regeringen
med andra medlemsländer i Ekofinrådet har aktualiserat ett tak för medlemsa
bl.a. syftar till att minska Sveriges nettobidrag till EU (1997/98:FiU3y).

Kommissionen presenterade den 7 oktober 1998 en rapport om systemet med e
Kommissionen tar upp följande alternativa lösningar på problemet med bördeförde

- åtgärder på inkomstsidan i form av avskaffad korrektion för Storbritannie
användning av BNI-avgiften,

- åtgärder på utgiftssidan av EU:s budget i form av nationell medfina
jordbrukspolitiken (direktstöden),

- åtgärder via nettobidraget i form av en nettokorrigeringsmekanism.

Motivet för den svenska önskan om förändrad bördefördelning är att Sverige e
att utgifterna över statsbudgeten för EU-medlemskapet skall begränsas. Sver
således en lösning som avlastar statsbudgeten och som påverkar betalningarn
budget. I och för sig kan kommissionens samtliga tre alternativ uppfylla d
Nationell medfinansiering av jordbrukspolitiken har dock flest principiella
Korrigeringsmekanismen och åtgärder på inkomstsidan ger bäst
Nettokorrigeringsmekanismen ger det bästa utfallet för Sverige och ger ocks
långsiktiga skyddet mot alltför stor finansieringsbörda.

Utskottet vill erinra om att målen för den svenska EU-budgetpolitiken bl.a.
Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom
1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Målen ligger fast. Regering
propositionen att dessa riktlinjer utgör grunden för svenska ställnings
förhandlingarna om det nya finansiella perspektivet. Det kan nämnas att det
perspektivet togs upp vid den ovan nämnda utfrågningen i finansutskottet o
svenska ställningstagandena har varit föremål för samråd i EU-nämnden.

Utskottet förutsätter att regeringen med all kraft driver kravet på en
problemet med bördefördelningen. Utskottet vill understryka vikten av att d
avgiften till EU kan begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Ett kraftful
från regeringens sida i denna fråga stämmer med de budgetpolitiska rikt
riksdagen tidigare har ställt sig bakom. Något beslut i enlighet med vad som
motionen är dock inte nödvändigt.

Motion Fi911 (kd) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget inom utgiftsområde 27
budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 27 yrkan
utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt utskottets fö
appendix till hemställan,

2. beträffande åtaganden som följer av EU-budgeten
för budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 27 yrkande
ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1999 a
åtagandebemyndiganden,

3. beträffande komplettering av målen för
utgiftsområdet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi911.

res. 1 (kd)

res. 2 (c) - motiv.

Stockholm den 3 december 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Bengt Silfvers
Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt
Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Pet
(mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén (m), Jörgen Andersson (s), Marie Engström (v)
Dahlin-Andersson (fp).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska ge

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin

1 000-tal kronor

----------------------------------------------------------
Verksamhetsområde Utskottets
----------------------------------------------------------
Anslag
förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------
A Avgiften till Europeiska gemenskapens budget
----------------------------------------------------------
1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget 21 908
(ram) 000
----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 21 908
000
----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Reservationer

1. Komplettering av målen för utgiftsområdet (mom. 3) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Motion om komplet
utgiftsområdet bort ha följande lydelse:

Beräkningen av anslaget för det kommande budgetåret utgår från kommissionens b
vilket för närvarande är under behandling i rådet och parlamentet. Budgetpo
sikt kommer i stor utsträckning att styras av det kommande beslutet om finansi
Förhandlingar om ett nytt finansiellt perspektiv sker inom ramen för Agenda 2
finansiella perspektivet, som skall gälla åren 2000-2006, förväntas enli
Europeiska rådets möte i Cardiff att fattas senast i mars 1999.

Sverige, Tyskland, Nederländerna och Österrike är de länder som missgynnas m
system för medlemsavgifter. Sveriges bruttoavgift för 1999 uppgår till nära 22
motsvarar 2 500 kronor per person och år. Motsvarande siffra för Storbritannie
Detta trots att britterna är betydligt rikare, mätt i BNP per person, än s
orsaken är Storbritanniens EU-rabatt, som i år värderas till 31 miljarder krono

Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att det finns uppenbara obalanse
måste rättas till. Sverige måste hårdare än hittills driva på för en mer bala
EU:s budget.

Kommissionen presenterade den 7 oktober 1998 en rapport om systemet med egna me
slopa den brittiska rabatten, som infördes 1984, framförs. En sådan lösning s
Sverige och andra stora nettobidragsbetalare. Mycket talar dock för att den m
London, som av allt att döma kommer att lägga in veto i EU:s ministerråd när fö
höst.

Utskottet vill erinra om att alternativen är flera. Sverige, Tyskland, Nederlä
som alla betalar betydligt mer än de får tillbaka från EU, vill införa et
klyftan mellan inbetalningar och återflöde. Sverige, vars underskott uppgick
kronor under fjolåret, skulle tjäna två miljarder kronor per år på förslag
system.

Utskottet anser att det nu är hög tid för Sverige att höja ambitionsnivån och ö
gäller att begränsa den svenska EU-budgeten. De av riksdagen antagna målen
budgetpolitiken behöver kompletteras. Den nuvarande målsättningen innebär b
verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom unionen. Målen inn
skall verka för en förbättrad budgetdisciplin vid användningen av EU:s budgetme
aktualiseras i förhandlingarna om det finansiella perspektivet var inte kända n
år sedan beslutade om de mål som fortfarande gäller för utgiftsområdet. Någ
andel av EU:s budget borde minska har inte antagits.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att målen för utgiftsområde 27 Avg
gemenskapen kompletteras med att den svenska andelen av EU:s budget bör minska.
att regeringen skall driva kravet på en omfördelning mot ökad rättvisa vid fi
budget. Motion Fi911 (kd) tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande komplettering av målen för utgiftsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi911 beslutar att komplet
Europeiska gemenskapen, utgiftsområde 27, med att den svenska andelen av EU:s b

2. Komplettering av målen för utgiftsområdet (mom. 3, motiveringen) (c)

Lena Ek (c) anser att utskottets ställningstagande under rubriken Motion om
för utgiftsområdet bort ha följande lydelse:

En viktig utgångspunkt för Sveriges agerande i förhandlingarna i EU om Agen
skapa förutsättningar för att hela landet skall leva. Regeringen måste agera
förhandlingarna om det nya finansiella perspektivet och i förhandlingarna om en
och strukturpolitik.

Jämfört med i dag kan en större del av medlemsavgiften hämtas hem. De regionalp
skall ha samma syfte som de regionalpolitiska stöden i Sverige, nämligen
oavsett var de bor tillgång till arbete, service och en god miljö. He
förutsättningar att utvecklas. Sverige har inte råd att avstå från den utveckli
i hela landet.

Utskottet vill framhålla att det är av stor vikt att Sverige får största m
strukturfonder. Många regioner i Sverige ligger ekonomiskt på EU:s fattigdomsgr
dessa regioner är det viktigt att Sverige fullt ut utnyttjar EU-stödet
strukturfondssatsningarna till de mest utsatta delarna av landet är därför önsk
är av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen och de möjligheter som de sk
fullt ut.

Detta arbete måste ges högsta prioritet av regeringen, annars går Sverige miste
stöd för utveckling. Sverige bör vidare eftersträva enklare och klarare regelve

Något beslut i enlighet med vad som föreslås i motion Fi911 (kd) finner utsko
Motionen avstyrks således.