Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Straffrättsliga frågor

Betänkande 2025/26:JuU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 april 2026

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Straffrättsliga frågor(pdf, 563 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:11 Straffrättsliga frågor

Beslut

Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)

Riksdagen sa nej till 122 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om straffrättsliga frågor.

Förslagen handlar bland annat om brott mot person och annans förmögen­het, åtgärder mot vissa typer av brott samt påföljder och särskild rättsverkan av brott.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 84

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-03-19
Justering: 2026-03-26
Trycklov: 2026-03-26
Reservationer: 18
Betänkande 2025/26:JuU11

Alla beredningar i utskottet

2026-02-19, 2026-03-19

Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 122 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om straffrättsliga frågor.

Förslagen handlar bland annat om brott mot person och annans förmögen­het, åtgärder mot vissa typer av brott samt påföljder och särskild rättsverkan av brott.

Utskottet hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-03-30
Debatt i kammaren: 2026-03-31
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:JuU11, Straffrättsliga frågor

Debatt om förslag 2025/26:JuU11

Webb-tv: Straffrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Pontus Andersson Garpvall (SD)
Anf. 19 Pontus Andersson Garpvall (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi straffrättsliga frågor. Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

I dag spelar Sverige VM-playoff mot Polen, en match jag kommer att se på plats senare i kväll. Tankarna på en svensk seger fick mig att tänka på ett känt svenskt citat som tagit sig djupt in i svenskarnas medvetande. I en tv-sänd match ska Arne Hegerfors en gång ha sagt att det ”ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk”.

Faktum är dock att man har gått genom alla VM-matcher som visats i svensk tv där Kamerun spelat, och inte någonstans kan man hitta citatet. Man har till och med gått genom alla matcher där olika afrikanska lag spelat och inte någonstans kan man hitta att han, eller någon annan, säger detta. Trots det kan säkert många som lyssnar säga sig ha hört det. Till och med Hegerfors själv sa många år senare i en intervju att han trodde att han faktiskt sagt så.

Detta fenomen kallas för Mandelaeffekten. Det handlar om att man genom skapade minnen får en person, eller sig själv, att minnas saker som faktiskt aldrig har hänt. Ett annat citat som kan appliceras på denna effekt är det som säger att om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den till slut en sanning. Ett annat känt exempel är att många tror att alliansledarna badade badtunna när Alliansen bildades 2004, något som heller aldrig hände.

Just inom politiken ser vi gång på gång försök till detta. Socialdemokraterna upprepar mantrat att de alltid varit för kärnkraft, trots att sanningen visar motsatsen. Samma parti påstår att man alltid har velat ha ordning och reda i migrationspolitiken, trots att verkligheten är en helt annan. Man försöker också ta åt sig äran för omläggningen av kriminalpolitiken, inte minst de straffrättsliga frågorna, vilket är ett tredje försök.

Vi i Sverigedemokraterna och våra samarbetspartier vann valet 2022 för att fixa energipolitiken, där Socialdemokraternas nedläggning av svensk kärnkraft fått elpriser att rusa i höjden. Vi vann valet genom att lova ordning och reda i migrationspolitiken, där oredan varit stor under väldigt lång tid, och nu har vi den lägsta asylrelaterade invandringen på över 40 år. Vi vann också valet genom att lova ordentliga straffskärpningar och att vi skulle komma till rätta med våldet och otryggheten i Sverige, och nu har skjutningarna mer än halverats. Det är sanningen, och allt annat är försök till historieförfalskning.

I debatten möts man ofta av argumentet att strängare straff inte fungerar och att man i stället behöver satsa på förebyggande åtgärder. Först och främst är den frågan inte svart eller vit, utan man kan göra både och. Under det senaste socialdemokratiska regeringsinnehavet ökade antalet skjutningar med över 200 procent, och nu har det minskat med hälften. Med den argumentation jag nämnde misslyckades Socialdemokraterna med det förebyggande arbetet under sina senaste åtta vid makten, medan vi i Tidöpartierna har lyckats med det förebyggande arbetet under våra fyra år vid makten.

Jag tror på en kombination av båda. Vi behöver ge alla barn i Sverige möjlighet att göra vad de vill med sina liv, och det tycker jag att Sverige är bra på. Vi har skolplikt från förskoleklass och genom hela grundskolan. Efter det har du möjlighet till gymnasiestudier, då du dessutom får bidrag för att studera, och efter det har du chansen att utbilda dig ännu mer och få ännu högre studiebidrag – om du inte tar chansen arbeta direkt efter gymnasiet.

Vad man än väljer är Sverige fullt av möjligheter. Vi har ett utbyggt föreningsliv som är betydligt billigare än i jämförbara länder, vi har fritidsverksamhet i skolan och fritidsgårdar att hänga på efter att fritidsverksamheten på skolorna stänger. Med andra ord finns det ingen som helst anledning att välja en kriminell livsstil.

Vad ska vi då göra med de barn som ändå väljer att bli kriminella efter att föräldrar, lärare, kuratorer och socialtjänst misslyckats med att sätta gränser? Jo, då är det Kriminalvården som behöver steppa in, både för barnens bästa och för alla skötsamma samhällsmedborgares trygghet.

Låt mig också vara tydlig med en sak i den här debatten: Inlåsning fungerar. Är man inlåst kan man inte begå nya brott, och man kan inte rekrytera nya ungdomar att begå nya brott. Är man en ungdom kommer man på våra nya ungdomsanstalter dessutom att ha utbildningsplikt som ska fullföljas, något som dessa ungdomar sannolikt haft svårt att göra under den tid då de har lämnats vind för våg. Det är inget annat än en bra gåva från samhället till dem och deras framtid.

De säger att jag har fängslat tusentals – jag säger att jag har befriat miljoner. De orden kommer från El Salvadors president, Nayib Bukele. El Salvador blev känt för att vara världens farligaste land och hade i sina värsta stunder över 100 mord per 100 000 invånare. Det är som om det skulle ske 11 000 mord i Sverige varje år. I El Salvador valde president Bukele att sätta in en motoffensiv mot gängen. Över 60 000 människor med gängkopplingar sattes i fängelse, och vad hände då? Jo, år 2025 hade landet 82 fall av mord, vilket är något lägre än Sverige samma år.

Med det sagt: Jag säger inte att El Salvador har gjort allting rätt, och det här är inte på något sätt ett stöd till den politik som förs där. Men det visar med all tydlighet att inlåsning fungerar även på de mest våldsamma platserna på jorden.

Kritiken lät dock inte vänta på sig från organisationer som exempelvis Amnesty och Civil Rights Defenders, som även kritiserar vår politik. Precis som i Sveriges fall kommer dessa organisationer aldrig med någon kritik när människor mördas, våldtas, rånas och får sina liv förstörda. Kritiken kommer enbart när någon försöker ställa saker till rätta, precis som när samma organisationer har riktat kritik mot oss. Det är först när man försöker låsa in tusentals farliga människor för att befria miljoner människor från gängens våld som de så kallade människorättsorganisationerna blir förbannade. För mig är det helt obegripligt.

Nu rullar Sverigedemokraterna och Tidöpartierna ut de senaste årtiondenas största straffreform. Detta i kombination med våra tidigare åtgärder, som ökade hemliga tvångsmedel till våra brottsbekämpande myndigheter, att fler kriminella ska utvisas och att vi vill kunna ta medborgarskapet från dem som begår grova brott, innebär drakoniska förändringar jämfört med hur kriminalpolitiken i Sverige tidigare såg ut.

Vi kommer också att göra det kriminellt att vara med i ett kriminellt gäng, något som kräver en grundlagsförändring. Det är en åtgärd som på riktigt kommer att sätta käppar i hjulen för många av de organiserade kriminella nätverken i Sverige. På grund av grundlagsförändringen kommer det att krävas ett riksdagsbeslut före valet och ett efter valet för att få igenom förändringarna.

När vi tidigt under den här mandatperioden genomförde förändringen om kriminalisering av deltagande i terrororganisation var alla partier överens, bortsett från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som reserverade sig och i sina yttranden hänvisade till bland annat föreningsfriheten. Tidigare nämnda Amnesty och Civil Rights Defenders ansåg att lagstiftningen var ”djupt problematisk”. Vi får helt enkelt se hur oppositionspartierna ställer sig när en av mandatperiodens viktigaste frågor behandlas senare i år.

Herr talman! Jag yrkar avslag på samtliga motionsyrkanden.

Heléne Björklund (S)
Anf. 20 Heléne Björklund (S)

Herr talman! Ledamoten yrkade avslag på alla motionsyrkanden, så också Socialdemokraternas yrkande om pubertetsrekvisitet.

Jag vill fråga sverigedemokraten varför man inte vill gå vidare med den viktiga frågan att barn ska få vara barn oavsett hur de har utvecklats i puberteten. Vi har alltså lagt fram ett förslag om att gå vidare och se över om det verkligen är rimligt att man bedömer barn olika beroende på hur långt de har kommit i puberteten. Jag skulle gärna vilja att ledamoten utvecklade sitt yrkande här.

Pontus Andersson Garpvall (SD)
Anf. 21 Pontus Andersson Garpvall (SD)

Herr talman! Jag kan inte säga att jag inte håller med om det Socialdemokraterna säger, för jag tycker precis som ni att det är en väldigt viktig fråga, Heléne Björklund. Det enkla svaret är dock att vi rullar ut en mängd olika förändringar av lagstiftningen och att det pågår ett arbete på Regeringskansliet om de här frågorna. Vi får därför helt enkelt återkomma till just den punkten längre fram.

Heléne Björklund (S)
Anf. 22 Heléne Björklund (S)

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten Pontus Andersson Garpvall!

Det gläder mig att vi är överens i den här frågan. Regeringen har dock inte initierat något sådant ärende, så det ser inte ut som att det kommer något förslag. Det är alltså inte bara ett avslag på vårt yrkande, utan det finns ingen utredning om detta.

Dessutom vill jag följa upp det här med säkerhet på nätet, vilket Europaparlamentet röstade om för fem dagar sedan. Där röstade Sverigedemokraterna för att man inte längre ska kunna undersöka, upptäcka och anmäla sexuella övergrepp som sker på nätet, alltså det som vi hanterar även här i Sverige. Detta innebär att det om tre dagar inte längre är möjligt, vilket är en oerhört kraftig försämring och försvagning av barns rättigheter och möjligheten att upptäcka pedofiler på nätet.

Jag vet att ledamoten inte sitter i Europaparlamentet, men jag undrar ändå om ni har någon kontakt och hur ni tänker, Pontus Andersson Garpvall. Har ni någon konkret lösning på hur vi ska lösa detta i Sverige när möjligheten nu försvinner på Europanivå?

Pontus Andersson Garpvall (SD)
Anf. 23 Pontus Andersson Garpvall (SD)

Herr talman! Under denna mandatperiod har vi gått fram med en mängd insatser just för att förhindra den här typen av brott. Hur ledamöter har röstat i Europaparlamentet får stå för dem.

Det jag kan konstatera är att vi har rullat fram stora straffskärpningar under den här mandatperioden, och fler kommer att komma. Vi har gjort så att polisen från i morgon kan arbeta på samma sätt som Dumpen gör för att identifiera, hitta och provocera fram brott och därmed kan se till att fler pedofiler kommer fram i ljuset. På det sättet kan man arbeta brottsförebyggande och komma åt de människor som ger sig ut för att försöka begå sexualbrott mot barn. Det tycker jag är ett steg åt rätt håll.

Heléne Björklund (S)
Anf. 24 Heléne Björklund (S)

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet om straffrättsliga frågor. Jag vill börja med att tydliggöra att Socialdemokraterna står bakom samtliga sina reservationer. För att vinna tid yrkar jag dock bifall endast till reservation 11 under punkt 12, som handlar om barnpornografibrott.

Jag kommer att använda min tid här i dag till att tala om samhällets ansvar för att skydda dem som är mest utsatta. Det handlar om barn som utsätts för sexuella övergrepp, om barn som dras in i kriminalitet och om kvinnor som lever med våld och kontroll.

Herr talman! Socialdemokraterna driver en kriminalpolitik med ett tydligt budskap: Vi ska vara stenhårda mot brottsligheten, men vi ska också vara träffsäkra och rättssäkra.

Alla här tycker att den senaste veckan, med fem skjutningar och fyra döda, var avskyvärd. Jag vill vända mig direkt till offrens anhöriga och säga: I dag tänker vi särskilt på er. Vi tänker på er anhöriga, på er i familjerna, på er vänner och på er som är släkt. Vårt gemensamma löfte härifrån denna kammare måste vara att vi ska göra allt som står i vår makt för att det aldrig mer ska hända och för att barn i Sverige ska få växa upp i trygghet.

Gängvåldet kryper nedåt i åldrarna. Barn rekryteras till grova brott och används av vuxna kriminella, och alltför många kvinnor är utsatta för våld och kontroll. Vi är stolta över mycket som vi gjorde under vår tid vid regeringsmakten. Vi såg till att skärpa många straff. Vi såg till att fler poliser kom på plats. Vi lagstiftade även om en historisk förverkandelagstiftning. Men vi är också ärliga: Det räckte inte. Vi borde ha gjort mer, och vi borde ha gjort det snabbare. Därför har vi utvecklat vår politik.

Vi vill se en svensk maffialag som gör att hela den kriminella strukturen kan lagföras, inte bara den som håller i vapnet. Vi vill slå mot gängens pengar – mot deras företag och deras ekonomi. Om vi ska knäcka gängen måste vi knäcka deras affärsmodell.

Herr talman! Kriminalpolitiken handlar också om våldet som sker bakom stängda dörrar. Våld i nära relationer är ett av våra absolut största samhällsproblem. Bakom varje anmälan om våld finns en människa och en vardag som är präglad av rädsla. Den rädslan får stora konsekvenser för vardagslivet och för arbetslivet. Därför är detta ett samhällsproblem och inte enbart ett problem för den enskilda människan.

Det handlar inte bara om fysiskt våld, utan det handlar också om kontroll, hot, psykisk nedbrytning och ekonomiskt beroende. Vi har drivit på för starkare sexualbrottslagstiftning, kriminalisering av hedersförtryck och bättre skydd för våldsutsatta. Det är bra att kriminalisering av psykiskt våld nu blir verklighet – det är vi väldigt nöjda med – men ännu mer behöver göras. Vi vill också se att ekonomiskt våld och eftervåld utreds, att polisen får bättre verktyg för att säkra bevis och att skyddet för enskilda och utsatta alltid väger tyngst.

Herr talman! När vi talar om straffrätt måste vi också tala om brottsoffrets situation efter brottet. Vi socialdemokrater vet att samhället är som bäst när det håller ihop, men väldigt ofta känner brottsoffer att samhället inte står tillräckligt mycket på deras sida. Många brottsoffer beskriver hur ensamma de känner sig när rättsprocessen börjar. Därför är civilsamhällets arbete så himla viktigt.

Kvinnojourer och brottsofferjourer gör ett ovärderligt arbete, med de måste få långsiktiga och stabila villkor. Stödet till brottsofferjourerna har minskat, och kvinnojourerna vittnar om att skyddade boenden läggs ned. Vi vill se en samlad brottsofferlag som stärker rätten till stöd, skydd och information.

Herr talman! Vi ser dagligen hur barn utnyttjas i kriminalitet. Vuxna som själva undviker risker och i stället skickar fram barn är det mest cyniska jag någonsin har sett. Den nya straffbestämmelse som inkluderar involverande av underåriga i brottslighet var därför en väldigt viktig markering. Den tydliggör att den som rekryterar eller använder barn i kriminalitet ska kunna dömas. Vi socialdemokrater ser nu att det måste följas upp att lagen verkligen fungerar, särskilt när det gäller rekryteringen av barn till gängen. Vi är också beredda att skärpa den ytterligare.

Herr talman! Jag vill utveckla resonemanget bakom vår reservation 11. Det handlar om barnpornografibrott och om hur vi skyddar barn mot sexuell exploatering.

En del av detta gäller det så kallade pubertetsrekvisitet. Det är ett svårt ord men ett väldigt enkelt problem. Ett barn ska ju alltid vara ett barn, men just här gör lagstiftningen ett undantag. Det betyder i praktiken att två 15-åringar kan få olika skydd beroende på hur deras kroppar ser ut. Som lagen fungerar i dag kan nakenbilder på ett barn som har kommit långt i puberteten ibland inte räknas som barnpornografi.

Samtidigt förändras dessa brott väldigt snabbt. Övergreppsmaterial sprids numera i digitala miljöer som inte ens fanns när lagen skrevs. Lagen måste hinna i kapp verkligheten. Därför menar vi att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över det så kallade pubertetsrekvisitet vad gäller barnpornografi. Fokus ska vara mycket enkelt: Har ett barn exploaterats? Har ett barn sexualiserats? Det ska inte handla om hur långt puberteten har gått. Lagstiftningen måste vara tydlig, modern och rättvis.

Jag vill också säga något om kampen mot sexuella övergrepp mot barn på nätet. Om bara några dagar riskerar viktiga EU-regler att upphöra, som jag sa tidigare. Dessa regler gör det i dag möjligt att upptäcka övergreppsmaterial och identifiera barn som utsätts. Det här betyder i praktiken att färre barn kan hittas, att färre förövare kan avslöjas och att fler övergrepp kan fortsätta i det tysta.

Som förälder och lagstiftare har jag mycket svårt att förstå det här. Därför är det också mycket svårt att förstå att Tidöpartierna röstade nej till detta i Europaparlamentet. Vi socialdemokrater tycker att det är helt fel prioritering.

Herr talman! Vi kommer att fortsätta arbeta för att skydda barn mot sexuella övergrepp, mot exploatering och mot att dras in i kriminalitet. Vi är beredda att ta ansvar, också i opposition. Vi är beredda att göra saker tillsammans, trots att vi är i opposition, för vi ser hur viktigt detta är och att barnen måste räddas från att dras in i kriminalitet och utsatthet.

Jag vill som sagt yrka bifall till reservation 11 under punkt 12.

(Applåder)

Mikael Damsgaard (M)
Anf. 25 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Vi genomför nu en omläggning av rättspolitiken för att göra Sverige till ett tryggare land. Det handlar om ett grundläggande perspektivskifte: från fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd. Farliga människor ska sitta inne så att alla vi andra vågar vara ute.

Planen för att trycka tillbaka gängen står på tre ben: slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen.

Samtidigt har vi genomfört viktiga reformer för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Vi debatterar nu ett motionsbetänkande om straffrättsliga frågor där ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden behandlas. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Med anledning av betänkandet finns det skäl att ge en bredare beskrivning av den omläggning av politiken som regeringen nu genomför. Med säkerhetszoner och preventiva vistelseförbud, självständigt förverkande, anonyma vittnen, utökade hemliga och preventiva tvångsmedel, lättnader i regelverket kring kamerabevakning och rivna sekretesshinder mellan myndigheter har polisen fått en mängd nya verktyg som har visat sig ge goda resultat i brottsbekämpningen.

Regeringen gör historiska satsningar på rättsväsendet. Anslagen till rättsväsendet ökar åren 2023–2028 från 69 miljarder till 108 miljarder. Detta är helt nödvändigt för att klara av att bekämpa den organiserade brottsligheten men också all annan brottslighet i hela dess bredd. Sverige kan inte ha en ordning där mycket av mängdbrottsligheten helt nonchaleras och där mäns våld mot kvinnor inte tas på samma allvar som den grova organiserade brottsligheten.

Polismyndigheten har fått ett tydligt förändringsuppdrag: att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis, få upp trycket i utredningsverksamheten och säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser.

Herr talman! Vi ser nu hur polisen växer också lokalt. Platserna på polisutbildningarna är nu fyllda, och en ny polisutbildning kommer att starta i Uppsala. Det skapar förutsättningar att inte bara arbeta händelsestyrt utan också proaktivt för att förebygga brott.

Kriminalvården byggs ut, och vid mandatperiodens slut kommer kriminalvården att ha expanderat med över 5 000 platser.

Herr talman! För att bekämpa den kriminella ekonomin och välfärdsbrotten har Utbetalningsmyndigheten och Finansiellt underrättelsecentrum inrättats. Polisen har fått nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel även mot viss ekonomisk brottslighet, till exempel grovt bedrägeri, grovt skattebrott, grovt bidragsbrott och grov smuggling.

Tullens befogenheter har utökats. Utförsel av stöldgods från Sverige har kriminaliserats liksom otillåten hawalaverksamhet. Dessutom har möjligheterna att meddela näringsförbud på grund av brott utvidgats.

Vi tar krafttag för att förhindra gängens rekrytering av barn. Preventiva tvångsmedel har införts även mot barn under 15 år för att komma åt dem som styr och beställer i barnens mobiltelefoner. Vi genomför också upp till en tredubbling av straffet för att rekrytera barn till gängen, från ett maxstraff på fyra år till tolv år. Fler typer av tvångsmedel ska få användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder, och kravet för att använda vissa tvångsmedel, till exempel beslag och husrannsakan, sänks.

Detta kan låta hårt. Men när barn utnyttjas hänsynslöst skyddar dessa reformer barn från att dras in i allvarlig brottslighet.

Herr talman! Vi stärker också brottsoffrens ställning. Brottsoffer ska få brottsskadeersättning direkt från staten. Sedan kräver staten tillbaka ersättningen från gärningsmannen. På så sätt behöver brottsoffret inte själv kräva ersättning från gärningsmannen. Vi stärker också rätten till målsägandebiträde i överrätt.

Även inom det brottsförebyggande arbetet genomförs historiska reformer. En ny socialtjänstlag har införts, och det görs en historisk satsning på över 10 miljarder över fem år. Vi river sekretesshinder mellan skola, polis och socialtjänst, och vi förtydligar föräldraansvaret och stärker föräldrastödet. Vi gör satsningar på skolsociala team. Vi inrättar BOB-strukturen för barn och unga i organiserad brottslighet för att man ska kunna jobba mer effektivt med denna problembild, och vi utökar antalet platser på särskilda ungdomshem. Detta är några exempel på det regeringen gör inom det förebyggande arbetet.

Herr talman! När det gäller de straffrättsliga frågorna genomför regeringen nu den största reformen av straffrätten under modern tid. Vi kommer under våren att besluta om Straffreformutredningens förslag om att skärpa straffen för ett femtiotal brott och se till att hela straffskalan används.

I de fall en gärningsman har begått flera särskilt allvarliga brott blir det möjligt att döma ut livstids fängelse även när livstid inte finns på straffskalan. En straffskärpningsbestämmelse för brott som har samband med kriminella nätverk innebär att gängkriminella kan dömas till dubbla straff. Ett system med villkorligt fängelse införs, och presumtionen mot fängelse avskaffas. Dagens form av mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet avskaffas, och en ny bestämmelse som ger ökat genomslag för tillkommande brott införs.

Herr talman! Vi har sedan tidigare förlängt preskriptionstider, skärpt reglerna för villkorlig frigivning och infört en möjlighet att skjuta upp frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen eller om det finns risk för att personen begår nya allvarliga brott. Straffansvaret för försök, förberedelse och stämpling till brott utvidgas, vilket gör att det blir lättare att sätta dit dem som ligger bakom skjutningar och sprängningar runt om i vårt land.

Herr talman! Vi har beslutat om en ny påföljd, säkerhetsförvaring, så att personer med hög risk för återfall i allvarlig brottslighet kan frihetsberövas under längre tid. Givet de varierande ställningstagandena från de olika oppositionspartierna och de olika turer som har varit kan jag konstatera att en rödgrön regering hade haft lite svårt att enas om utformningen av en sådan reform.

Dessutom kriminaliserar vi rymning och skärper regelverket för utvisning på grund av brott.

Herr talman! En viktig del av regeringens arbete är att skydda kvinnor och barn mot våld och sexualbrott, inte minst när det sker i nära relationer. Vi skärper straffen för grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn, grov misshandel och synnerligen grov misshandel. Upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse, och de allra farligaste återfallsförbrytarna ska kunna låsas in på obestämd tid. Personer som har hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten.

Vi har stärkt det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta. En man som använder sin lägenhet för att utöva våld mot sina närstående ska kunna bli av med den, och den våldsutsattas möjlighet att ta över eller behålla lägenheten stärks. Vi har gjort kontaktförbuden effektivare och mer ingripande för att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor, och vi arbetar för att skärpa straffen för allvarliga fall av stalkning.

Vi kriminaliserar psykiskt våld och stärker det straffrättsliga skyddet mot sådan utsatthet. Vi ser också över skyddet för den svagare parten i bodelningar för att motverka ekonomiskt våld.

Vi förbättrar preventionen, bland annat genom att riva sekretesshinder så att information kan delas för att förhindra våld. Vi har utformat en konkret nollvision för mäns våld mot kvinnor och inrättat ett särskilt ministerråd för kvinnofrid under statsministerns ledning.

Herr talman! Dessutom har vi kriminaliserat oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Vi har gjort det straffbart att inte avslöja eller förhindra ett tvångs- eller barnäktenskap och att försöka föra bort någon utomlands för att giftas bort. Utländska månggiften, tvångsäktenskap och barnäktenskap erkänns inte längre i Sverige. Vi förbjuder även kusinäktenskap. Regionala resurscentrum mot hedersförtryck har permanentats och utökas till hela landet.

Regeringens arbete för ett tryggare och säkrare Sverige är brett. Straffrättsliga förändringar är en viktig del men är samtidigt bara en del i en helhet som omfattar många andra reformer inom justitieutskottets beredningsområde men också reformer inom många andra politikområden.

Även om mycket fortfarande återstår att göra kan vi nu börja se resultat. Det dödliga gängvåldet har halverats, och uppklaringen av de grövsta våldsbrotten har ökat markant.

Antalet skjutningar har mer än halverats jämfört med det mörka rekordåret 2022. De senaste veckorna visar dock att tillståndet är skört. Stora framsteg har gjorts, men gängens våldskapital är stort. Benägenheten att använda våld för att lösa konflikter är påtaglig. Det visar att vi inte kan slå av på takten.

Polistätheten är den högsta i modern tid. Det är 1 800 fler poliser i yttre tjänst jämfört med 2022.

De preventiva vistelseförbuden har haft stor effekt på lokalområden. I centrala Göteborg har personrånen halverats, och på platser som Rågsved och Fittja har hela drogscener kunnat stängas ned.

Sedan verktygslådan med preventiva tvångsmedel öppnades har våldsdåd kunnat förhindras, och de kriminella nätverkens kapacitet har kraftigt reducerats.

Genomförda straffskärpningar i kombination med en ökad effektivitet hos de brottsbekämpande myndigheterna har lett till att fler grovt kriminella har kunnat sättas bakom lås och bom. Därmed har de inkapaciterats under lång tid.

Jag ser att jag har dragit över min talartid lite för mycket, men det fanns helt enkelt väldigt mycket att berätta om allt som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör inom det här området. Vi gör allt detta för att vi står på skötsamma människors sida och för att bygga ett Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig.

(Applåder)

Heléne Björklund (S)
Anf. 26 Heléne Björklund (S)

Herr talman! Ledamoten Damsgaard pratade om hur mycket lokalpolisen har byggts ut och hur den har blivit mer synlig. Det är vi väldigt glada för, men upplysningsvis: I Blekinge har två av fem polisstationer lagts ned. Det är ett stort misslyckande, anser jag, och det kommer jag att fortsätta att påpeka i den här kammaren. Vi har föreslagit ett moratorium för polisstationsdöden för att den inte ska fortsätta. Jag hoppas att vi är överens om det.

På tal om polisen har polisen vädjat till regeringen och till oss som lagstiftare om verktyg för att plocka ned de mordannonser på nätet som används för att rekrytera ungdomar, som jag pratade om i mitt anförande. Sedan 2023 har antalet ungdomar som är 15 år eller yngre och som är involverade i mordärenden ökat från 21 till 173.

Vi socialdemokrater har vädjat och sagt att vi bör behandla det här nu. Vi är helt överens. Mikael Damsgaard har sagt att det är ett bra förslag. Vi har lyft upp det i justitieutskottet. Propositionen finns. Vi är överens. Vi kan snabbehandla den. Den ska komma i juni, men regeringen envisas med att lagen inte ska börja gälla förrän i september. Då har sommarlovet gått. Det kan bli ännu en rekryteringsfest för att rekrytera unga in i kriminalitet.

Varför vill regeringen inte snabbehandla det här när vi säger att vi vill?

Mikael Damsgaard (M)
Anf. 27 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Tack så mycket, Heléne Björklund, för en väldigt angelägen fråga!

Frågan om hur unga rekryteras in i kriminalitet är otroligt viktig. Det finns ett stort behov av att stärka skyddet. Vi såg vilken effekt det fick när polisen fick börja använda hemliga tvångsmedel mot unga under 15 år. Det är en fråga som Socialdemokraterna faktiskt motsatte sig under lång tid.

Vad gäller frågan om att kunna plocka bort rekryteringsannonserna på nätet har vi i regeringspartierna ingen annan uppfattning än att vi är angelägna om att få det här på plats så snart det bara går.

En utredning kom runt jul. Den har varit ute på remiss och bereds nu i Regeringskansliet. Det finns en del synpunkter som måste omhändertas i utredningen och den fortsatta beredningen, så även om vi är angelägna om att det ska gå fort måste det ske på ett korrekt sätt.

Det finns ingen ambition från vår sida att det här ska gå långsammare än nödvändigt, utan det är högsta fart som gäller i den här frågan. Nästa steg är att det ska komma en lagrådsremiss från regeringen.

Heléne Björklund (S)
Anf. 28 Heléne Björklund (S)

Herr talman! Jag tror dig, ledamoten Damsgaard, när du säger att vi är överens och att vi vill samma sak, men det är ju inte högsta fart. Det här ska komma i juni. Då ska vi ta beslut här, men lagen ska inte börja gälla förrän i september.

Vi har tagit åtskilliga beslut här, inte minst under pandemin, då vi kunde snabbehandla ärenden. Regeringen säger att vi måste snabbehandla ett ärende här före sommaren, rörande alkoholservering. Det har vi också sagt ja till, för övrigt, men denna så viktiga fråga, som vi är helt överens om, vill ni nödvändigtvis ha i september.

Finns det någon som helst anledning till detta, frågar vi, när vi säger att vi kan fatta beslut? Vi ska ändå hantera det här i juni. De synpunkter som ni säger finns ska hanteras, men lagen ska inte börja gälla förrän i september. Vi ska ha debatten här i kammaren i september.

Det här är ännu en utsträckt hand. Se till att vi kan behandla frågan här innan ungdomarna går på sommarlov, så att polisen får de tre verktyg de har efterfrågat för att ta ned mordannonserna! Det är så ungdomar rekryteras i dag – 173 barn under 15 år.

Mikael Damsgaard (M)
Anf. 29 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Inledningsvis: Den proposition om alkoholservering som ledamoten jämförde med hade lite andra förutsättningar och var också något enklare att bereda och ta fram. Utredningen om den kom också tidigare.

Ambitionen är absolut att det ska komma på plats så fort som möjligt. Jag kan konstatera att det inte har kommit någon lagrådsremiss och att det inte har lagts fram någon proposition ännu. Det som regeringen har aviserat är mycket riktigt den 1 september, men det finns inte någon som helst ambition att låta det här dra ut längre på tiden än vad som är absolut nödvändigt.

Samuel Gonzalez Westling (V)
Anf. 30 Samuel Gonzalez Westling (V)

Herr talman! Jag vill börja med några reflektioner som jag har gjort under den relativt korta tid som jag har tjänstgjort i riksdagen.

Vi är många som är oroade över hur det politiska beslutsfattandet har skiftat karaktär genom åren. Riksdagen börjar alltmer likna en lekstuga där det inte är så noga längre vad som sägs eller vilka beslut som fattas. Sverige har en lång tradition av att göra grundläggande arbete inför att lagar ska stiftas. Vi har satt stort värde på vilka synpunkter som viktiga institutioner har haft inför att beslut ska fattas. Så är det inte längre.

I det betänkande som vi behandlar i dag, som handlar om straffrätt, hänvisas genomgående till den straffreformutredning som regeringen har tillsatt. Det är förvisso fint att ha ambitioner, men det är rimligt att också kunna förvänta sig någon form av kvalitet.

Lagrådet, vars uppgift det är att granska och yttra sig över lagförslag, har i sitt yttrande konstaterat att det som regeringen föreslår bokstavligt talat inte lämpar sig som lagstiftning. Det är oerhört kraftfull kritik som borde få vem som helst att dra öronen åt sig. Vi får se vad regeringen gör med sitt förslag i slutänden. Det rimliga vore att skicka tillbaka det till utredaren, men vi vet att det är mycket prestige i politiken nu för tiden.

Det är en påfallande risk att regeringen kommer att lägga en proposition på riksdagens bord – en proposition som Lagrådet kallar ett hastverk och som inte lämpar sig som lagtext – som riksdagen i värsta fall med knapp majoritet kommer att rösta igenom enbart för att man från regeringspartiernas sida har rent partipolitiska intressen snarare än samhällets gemensamma bästa för ögonen. Och konsekvenserna kan bli ödesdigra för svenska folket.

Under mandatperioden har det genomgående varit så att regeringen pressat igenom politik och lagförslag som är ogenomtänkta och även djupt problematiska. Jag är personligen besviken. Jag hade högre tankar om riksdagen och regeringen som institutioner. Jag trodde faktiskt att vi skulle kunna vara bättre än så här.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet står naturligtvis bakom alla våra förslag, men jag tänkte ändå lyfta fram ett av dem lite särskilt här i dag.

Vänsterpartiet har länge varit pådrivande för att mäns våld mot kvinnor måste bekämpas hårdare och kraftfullare från samhällets sida.

Ingen vettig person är naturligtvis försvarare av mäns våld mot kvinnor. Och det skulle vara mig helt främmande att göra som regeringspartiernas företrädare och beskriva mina politiska motståndare som någon form av försvarare av det som är ett av våra allra största samhällsproblem. Så är det inte. Alla här är motståndare till mäns våld mot kvinnor. Men det är ändå djupt problematiskt att det från regeringspartiernas sida ofta framställs som att mäns våld mot kvinnor skulle vara ett brott som enbart begås av invandrade män. Kontentan av den retoriken är uppenbar för alla.

Det här är något som vi tyvärr ser är en genomgående retorik på alla områden. Snart sagt alla samhällsproblem som finns kan invandrare eller fattiga i allmänhet lastas för, i alla fall enligt regeringspartierna.

Vi i Vänsterpartiet vägrar att acceptera en så infantil problemformulering. Mäns våld mot kvinnor kan ta sig många olika uttryck och begås av män av alla sorter.

Sexköp är ett sådant uttryck. År 2022 höjdes minimistraffet för köp av sexuell handling från böter till fängelse. Efter skärpningen har dock påföljden i flera domar blivit villkorlig dom i kombination med 40 dagsböter, vilket anses motsvara en månads fängelsestraff. Att domstolarna dömer till villkorlig dom i kombination med böter i stället för fängelse kan bero dels på att de aktuella sexköparna är tidigare ostraffade, dels på att maximistraffet för sexköp bara är ett års fängelse och att sexköp inte är ett så kallat artbrott.

Eftersom intentionen med lagändringen var att skärpa straffet för sexköp anser vi i Vänsterpartiet att tillämpningen av sexköpslagstiftningen borde ses över. Syftet borde vara att se om någon förändring krävs för att lagändringen ska leda till avsett resultat. Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn av tillämpningen av sexköpslagstiftningen för att komma till rätta med det här.

Med det yrkar jag bifall till reservation 5.

Torsten Elofsson (KD)
Anf. 31 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! För de flesta i vårt land står trygghet högt upp på önskelistan. Lag och ordning är fortsatt en av väljarnas absolut viktigaste frågor.

Mörka rubriker om våldet och den grova kriminaliteten avlöser varandra, med individer som anser sig ha rätt att bruka våld och göra våld på hela samhället.

Ny lagstiftning, effektivare verktyg och ökade satsningar på polis och övrigt rättsväsen ger goda resultat. Men gängkriminalitet och organiserad brottslighet är fortsatt utmanande, så mycket återstår innan vi har tryckt tillbaka den brottslighet som i förlängningen utgör ett hot mot vårt öppna och demokratiska samhälle.

Herr talman! Ljuspunkten är att vi har en regering som förstår allvaret i detta. Som nämnts här i talarstolen gör vi nu den största omläggningen av rättspolitiken i modern tid.

Den straffreform som föreslås innebär dubbla straff för gängkriminella, ett femtiotal skärpta straffskalor, slopad ungdomsreduktion, en ny struktur som bättre återspeglar brottets allvar och påföljden villkorligt fängelse. Vi föreslår även sänkt straffmyndighetsålder för de allra grövsta brotten.

De åtstramningar som vi nu ser är en följd av en successiv nedmontering av goda normer och värderingar. Kopplat till detta och som en konsekvens har utvecklingen av gängkriminalitet och organiserad brottlighet underlättats genom tillgång till en god rekryteringsbas, goda organisationsmöjligheter, goda vinstmöjligheter och svaga kontrollmöjligheter. I detta ligger mycket av förklaringen till den brutala brottsutveckling som vi nu bevittnar.

Det har inte varit tydligt vilka värderingar som inte är valbara. Sverige har i stort svikit familjens betydelse och betydelsen av en kompass för vad som är rätt och vad som är fel. Detta har också speglats i de låga straffen och i en straffmätning som lagt större vikt vid förmildrande omständigheter för gärningsmannen än vid kravet på brottsoffrets upprättelse.

Herr talman! Regeringen arbetar nu ihärdigt och med stor energi på det rättsliga området för lag och ordning, för tryggheten, för att stärka goda normer och värderingar och för det brottsförebyggande arbetet. Men det finns inga alexanderhugg mot kriminaliteten.

Som polis har jag under ett helt yrkesliv ägnat mig åt brottsbekämpning och sett brottslighetens utveckling på nära håll. Det har inte varit uppmuntrande, kan jag säga. De åtgärder som nu införs borde ha varit på plats långt tidigare, men benägenheten och viljan till förändring saknades. Nu är det som det är, och jag vet att det är ett tålmodigt arbete som krävs – ett metodiskt arbete, steg för steg. Det finns ingen quickfix i det här. Sakta men säkert återtar vi tryggheten, men det kommer att ta tid; det är lika bra att vi inser det.

Herr talman! Kristdemokraterna har i åratal sagt att samhället måste prioritera den person som utsatts för brott, och nu har vi en regering som låter detta faktum styra politiken.

Vi verkar nu för en lagstiftning som skärper påföljderna som ska utdömas när rättvisa ska skipas i våra domstolar. Målet med detta arbete är enkelt: att vikta om vågskålen och förändra straffrätten. Låt brottsoffret, inte förövaren, stå i centrum! Lägg omsorgen där, inte på gärningsmannen!

Herr talman! Undersökningar indikerar att en majoritet av väljarna faktiskt anser att skärpta och mer avskräckande straff är den bästa linjen för att minska brottsligheten.

Inkapacitering av förhärdade brottslingar har en brottsförebyggande effekt. Utvisning och avvisning av kriminella har även det en brottsförebyggande effekt.

Brott i nära relationer nämndes tidigare här i talarstolen. Då kan vi konstatera att polisen sedan en tid tillbaka arbetar med något som heter Operation Beta. Jag vet inte om ni har hört talas om den. I Operation Beta har man identifierat och sökt upp 1 200 män som är kopplade till brott i nära relationer, och även i det fallet ser vi en brottsförebyggande effekt – antalet kvinnor som dödats av sin partner eller före detta partner är det lägsta någonsin. Men i det här fallet gäller en nollvision. Man kan konstatera att vi måste låta insatserna fortsätta, men tecken tyder på att det går åt rätt håll. Vi fokuserar nu mer på förövaren och mer på att skydda offret, och vi är på väg.

Jag tittade på statistiken. Det nämndes här att detta är ett stort problem. Det är ett stort problem, men sanningen är att statistiken går nedåt. Polisen hanterar nu brott i nära relationer som grova brott och har också lagt dem på enheten för grova brott, vilket är en indikation på att man tar det här på största allvar.

Straffen har inte upplevts som rättvisa och proportionerliga. Brottsoffer har inte fått den berättigade upprättelse som förväntas. Nu ändrar vi på det med straff som ser till att farliga personer låses in på längre tid och inte kan begå nya brott, förstöra andras liv eller rekrytera nya unga personer in i kriminalitet. Och när de väl kommer ut ska vi se till att de inte återfaller i brott.

Herr talman! Sverige behöver en ny straffrätt, en ny balans där vi viktar om vågskålen med fokus på straffskärpning snarare än rabatt. Vi förändrar mängdrabatten i dess nuvarande form och låter försvårande omständigheter väga tyngre. Brottsdrabbade ska inte lämnas i sticket, för då lämnar vi hela samhället i sticket.

Ytterst handlar det som sagt om värderingar – att straffrätten upplevs som rättvis och att den som drabbas av brott och den kränkning detta innebär får berättigad upprättelse.

Avslutningsvis, herr talman: Kristdemokraterna är det värderingsdrivna partiet. Som kristdemokrat kommer jag alltid att kämpa för de värderingar som byggt vårt samhälle starkt. Dessa värderingar behövs nu mer än någonsin.

Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Ulrika Liljeberg (C)
Anf. 32 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! De senaste åren har vi sett en mycket problematisk utveckling av tryggheten i Sverige. Vi ser gängkriminalitet med skjutningar och sprängningar. Vi ser handel med människor, vapen och narkotika. Vi ser bedrägerier mot äldre och mot välfärden. Till detta har vi våldet mot barn, mäns våld mot kvinnor samt mängdbrotten som drabbar personer och företag i hela vårt land.

Detta är allvarliga brott. Det är en allvarlig situation. Mycket bra har gjorts, vill jag säga, men mycket mer behöver göras. Sverige kan mer. Antalet anmälda brott går ned, men det är med promilleenheter och inte mer än så. Det är viktigt att vi fortsätter jobba.

I dag debatterar vi straffrätt. Grunden för att utdöma straff är delvis att straffa individen, i många fall hålla den inlåst ett tag och då också erbjuda rehabilitering. Det ska vara proportionerliga straff utifrån det allmänna rättsmedvetandet. Straffen ska också vara allmänpreventiva, det vill säga avskräckande för omgivningen. Allmänheten ska se vad som händer om man begår ett brott. De ska dessutom ge ett slags upprättelse till brottsoffren, i den mån det nu är möjligt.

Men det vi ofta glömmer bort när det gäller straffrätt är att allt detta utgår från att man lagförs – att man åker fast. Där vet vi att det brister i väldigt många fall.

Centerpartiet anser att svenskt rättsväsen kan mer. Inom många brottstyper har vi en alldeles för låg uppklarandegrad.

Brott mot barn är ett av dessa områden. I polisens årsredovisning för 2025 säger man att antalet anmälningar av misshandel inklusive grov misshandel mot barn förra året var 26 094 och att 3 090 misstänkta rapporterades till lagföring. Det går inte riktigt att jämföra misstankar och misstänkta, men om vi tar en andel är det 12 procent som blir åtalade för dessa brott. Polisen skriver dessutom i sin årsredovisning att det finns betydande mörkertal i barns utsatthet för brott.

Höga straff är bara värt någonting om man åker fast. Vi hör här om omläggningen och stoltheten. Vi hör om budgetarna och lagarna. Vi behöver lyfta regeringens möjlighet att styra myndigheter till ledarskap och leverans. Höga straff är inte värt någonting om man inte åker fast.

Vi ser positivt på beskeden om att hemliga tvångsmedel ska användas mer extensivt i fråga om mäns våld mot kvinnor. Vi kan överväga om det även ska gälla grova brott mot barn, de brott som vi kanske alla är överens om är de grövsta.

Herr talman! I dagens betänkande lyfter Centerpartiet främst två saker: dels strikt ansvar för ålder vid sexualbrott, dels mängdbrott.

Angående strikt ansvar tycker vi inte att det är rimligt att ha en lagstiftning som baseras på vad man tror om en persons ålder. Det krävs ett fullständigt avsteg från kroppsutveckling som relevant omständighet. Det är orimligt att barn fråntas ett godtagbart skydd för sin sexuella integritet på grund av sin kroppsliga mognadsutveckling. Vi ställer oss bakom reservation 7, men jag kommer att yrka bifall till en annan reservation.

Jag vill nämligen också lyfta detta med ringa stölder. Ringa stölder hette tidigare snatteri. Det är ett stort problem för handeln, framför allt livsmedelshandeln. Praxis är sedan förra hösten att tillgrepp av egendom av ett värde upp till 1 500 kronor regelmässigt bedöms som ringa stöld, oavsett hur många tillgrepp som sker under denna beloppsgräns. Detta utnyttjas naturligtvis av både enskilda personer och den organiserade brottsligheten.

För att komma åt dem som vanemässigt tillgriper egendom på ett sätt som bedöms som ringa stöld anser Centerpartiet att dessa gärningar sedda i sitt sammanhang i stället bör bedömas som stöld av normalgraden. Det skulle ge rättsväsendet fler verktyg att förhindra fortsatt brottslighet och även överensstämma bättre med det allmänna rättsmedvetandet.

Nu är påföljden för ringa stöld böter eller fängelse i högst sex månader – det vanligaste är böter – medan påföljden för stöld är fängelse i upp till två år. Det finns inga initiativ från regeringen för att ändra på detta, vare sig att sänka beloppsgränsen – den är nu fastslagen i praxis, men vi vet att regeringen såklart kan besluta om detta vid behov – eller att uppgradera upprepade flerfaldiga brott från ringa stöld till stöld.

Detta är lite ironiskt, för det innebär att tjuvar har fått inflationsskydd när priset för de stulna varorna har ökat – till skillnad från exempelvis landets pensionärer. HD skriver i en dom att man höjer beloppet för att priset på varorna har ökat.

Jag träffar livsmedelshandlare i hela Sverige som är mycket upprörda över detta. De berättar också att polisen inte prioriterar de här brotten i tillräcklig utsträckning.

Jag säger bara: Sverige kan mer!

Centerpartiet stöder regeringens kamp mot den grova organiserade brottsligheten. Vi välkomnar också det ministerråd som nu har installerats mot mäns våld mot kvinnor. Men regeringens stolthet lämnar ibland en fadd eftersmak när vi har en så låg andel redovisade mål till åklagare vad gäller våld mot barn, ett område där polisen dessutom säger att mörkertalet är stort.

Det känns också svårt att höra om de småföretag som drabbas av brott när regeringen dels tycker att 1 500 kronor bara är snatteri, dels inte prioriterar dessa brott i tillräcklig utsträckning. Det är för snävt fokus och för låga ambitioner från regeringens sida. Sverige kan mer än detta.

Jag yrkar för Centerpartiets del bifall till reservation 8 rörande upprepade ringa stölder.

Mikael Damsgaard (M)
Anf. 33 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Jag delar Ulrika Liljebergs upprördhet. Precis som ledamoten har jag träffat många Icahandlare och andra inom handeln, inte minst, som drabbats hårt av upprepade stölder. Jag delar upprördheten över att detta inte beivras och hanteras på ett bättre sätt.

Vad gäller gränsen för ringa stöld ska vi kanske inte ha någon uppfattning om vad Högsta domstolen sätter för praxis. Det är de som har höjt gränsen för ringa stöld – att justera den är alltså inget beslut för regeringen eller riksdagen. I den kontext där denna typ av brottslighet beivras i för liten utsträckning utgör den naturligtvis ett problem.

Jag har en fråga till ledamoten. Jag upplever att ett av de stora problemen är att åklagare säger att de stölder som sker i butik ofta inte får något tillkommande straffvärde. Dessa personer har allt som oftast redan begått så många andra brott – brott mot knivlagen, ringa misshandel, ringa narkotikabrott eller andra stölder – vilket gör att de tillkommande stölderna inte tillmäts något extra straffvärde. Därmed beivras de inte och leder inte till åtal.

Det här vill vi komma bort från genom reformeringen av straffrätten och genom att förändra mängdrabatterna. Hur ser Centerpartiet på detta? Hur kommer Centerpartiet att ställa sig till förändringen i synen på mängdrabatter?

Ulrika Liljeberg (C)
Anf. 34 Ulrika Liljeberg (C)

Fru talman! Vi ser positivt på att man ser över mängdrabatterna. Vi vill redan nu ta bort den mängdrabatt som finns, det vill säga att upprepade stölder fortfarande bara blir en stöld.

Centerpartiet är mer offensivt och tycker att upprepade stölder på 1 490 kronor dag ut och dag in borde bli rubricerat som stöld – varenda en av dem om de sker vanemässigt. Här är Centerpartiet det parti som vill gå före i ett vanligt förekommande brott som utgör ett stort problem. Det blir lite grann att jonglera med olika lagstiftning.

Centerpartiet erbjuder här något som efterfrågas av poliser och livsmedelshandlare. Det handlar om att sänka beloppsgränsen. Det är helt rätt att det handlar om praxis uttalad av Högsta domstolen förra hösten. Men vi vet att regeringen beslutar om andra belopp. Titta exempelvis på försörjningsstöd. Det är inte Socialstyrelsen eller en domstol som beslutar, utan det är regeringen som på kronan har bestämt vad man behöver för att klara sig. Det handlar inte om att det inte finns tillfällen där regeringen beslutar om saker eftersom man anser att något behöver bli rätt och korrekt.

Jag ställer en fråga tillbaka till ledamoten. Hur kan man tycka att tillgrepp upp till värdet 1 500 ska ses som ett snatteri och att man kan göra detta upprepade gånger utan att det innebär att man ”levlar upp”? Även om vi antar regeringens aviserade förslag om mängdrabatt är det fortfarande i regeringens förslag fråga om snatterier, men i Centerns förslag blir det fråga om stölder.

Mikael Damsgaard (M)
Anf. 35 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Jag återkommer till min fråga om mängdrabatter. Avskaffad presumtion mot fängelse skulle ha stor betydelse för den som begår många brott. Vi vill också skärpa synen på återfall i brott. Kan vi ha med oss Centerpartiet i förändringarna, så att vi får en skärpt syn på mängdbrottslighet? Det ska då inte bara gälla stölder utan även personer som gång på gång begår brott och gör vardagen otrevlig för många andra människor i vårt land.

Ulrika Liljeberg (C)
Anf. 36 Ulrika Liljeberg (C)

Fru talman! Jag kan anmäla Centern till tjänstgöring! Vi är det parti som lyfter upp frågan om mängdbrotten och den polisiära närvaron i hela landet. Vi vill också öka tyngden i vardagsbrotten, vilka utgör den största mängden brott. De drabbar enskilda, föreningar och småföretag.

Vi ska på inget sätt förringa grova brott med oerhörda konsekvenser, men för de flesta är ett mängdbrott, som stöld eller skadegörelse, en oerhörd upplevelse. Det är därför det till exempel är så viktigt att det finns poliser i varje kommun.

Jag instämmer i vad Socialdemokraterna tidigare har sagt om att polisstationer läggs ned, till exempel i Blekinge och Dalarna. Under regeringens offensiva år läggs polisreceptioner ned och därmed möjligheten att anmäla brott lokalt. Alla brott kan ju inte anmälas digitalt. Det är otroligt viktigt.

Låt mig ge ett exempel på mängdbrott. Vi har ett brott med värdet 1 450 kronor som begås vid tre tillfällen. Om vi tar bort mängdrabatten kommer man enligt regeringens förslag att dömas för tre snatterier. Det är bra så. Med Centerpartiets förslag kommer du att dömas för tre stölder. Vid vanemässigt utförda brott, som en del av organiserad brottslighet, ska vi ”levla upp” snatterierna till stölder.

Här blir det fråga om stora belopp, och det är brott som kan fungera som inkörsport till annan brottslighet eller utgöra en del av grov organiserad brottslighet. Med Centerpartiets förslag blir det en polisiär närvaro i hela landet. Mängdrabatterna tas bort, och de små brotten ”levlas upp” och ses med det allvar som behövs.

Jacob Risberg (MP)
Anf. 37 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Det är återigen kul att få komma in och vikariera i justitieutskottet.

Frågan om beskattning av inkomster från prostitution när sexköp numera är kriminaliserat har aktualiserats. I praktiken riskerar brottsutsatta kvinnor som går fria inom ramen för sexköpslagstiftningen att i stället bli åtalade för skattebrottsmål.

Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution har i betänkandet Ut ur utsatthet föreslagit en översyn av beskattning vid prostitution. Denna fråga bör regeringen hantera omedelbart, och regeringen bör ta fram riktlinjer för hur personer i prostitution inte ska behöva skatta för en betalning som de får när de utsätts för sexualiserat våld.

Om en förändring av skattelagstiftningen är nödvändig bör den göras. Vi anser dock att frågan om beskattning av inkomst från försäljning av sexuella tjänster handlar om mer än den specifika skattefrågan och därmed bör hanteras med ett brett grepp. Det övergripande målet är att stoppa exploatering av människor i prostitution. Regeringen bör skyndsamt göra en översyn av problemet när det gäller beskattning vid prostitution.

Många av de kvinnor som utnyttjas är personer som har kommit till Sverige från andra länder, ibland mot sin vilja eller med förhoppningar om annan försörjning som har visat sig inte existera. Dessa kvinnor lever i dubbel utsatthet om de dessutom av olika skäl är rädda för att utvisas tillbaka till förföljelse i hemlandet. Här är det viktigt att dessa personer inte är rädda för att söka hjälp och medverka till att de som begår olika brott kopplat till utnyttjandet av människor döms.

Det är därför av central betydelse att dessa kvinnor ges möjlighet att medverka i rättsprocesser och får den hjälp och det stöd de behöver för att kunna bearbeta trauman.

Jag står givetvis bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men jag väljer att yrka bifall till bara reservation 9, som handlar om denna fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2026-04-01
Förslagspunkter: 22, Acklamationer: 18, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2025/26:JuU11, Beslut: Straffrättsliga frågor

Beslut 2025/26:JuU11

Webb-tv: Beslut: Straffrättsliga frågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Strypvåld

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:2668 av Helene Odenjung (L) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (MP)
  2. Olaga förföljelse

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 104.
    • Reservation 2 (S)
  3. Olaga integritetsintrång

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:114 av Angelica Lundberg (SD).
  4. Manipulerat pornografiskt material

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2747 av Annika Strandhäll (S) yrkande 10 och

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 86.
    • Reservation 3 (S)
  5. Köp av sexuell handling

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1256 av Denis Begic (S),

    2025/26:2747 av Annika Strandhäll (S) yrkande 15,

    2025/26:2782 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13 och

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 82.
    • Reservation 4 (S, MP)
    • Reservation 5 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S108916
    SD590011
    M550011
    C19005
    V01705
    KD16003
    MP00153
    L12004
    -3212
    Totalt1651910560
    Ledamöternas röster
  6. En uppföljning av kriminaliseringen av sexköp på distans

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 81.1.
    • Reservation 6 (S, MP)
  7. Strikt ansvar i förhållande till barnets ålder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1135 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

    2025/26:1399 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2025/26:1543 av Alireza Akhondi (C) yrkande 2,

    2025/26:2747 av Annika Strandhäll (S) yrkande 13,

    2025/26:2763 av Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C) yrkande 2 och

    2025/26:2782 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 11.
    • Reservation 7 (S, V, C, MP)
  8. Upprepade ringa stölder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.
    • Reservation 8 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900016
    SD590011
    M550011
    C01905
    V17005
    KD16003
    MP15003
    L12004
    -6002
    Totalt27019060
    Ledamöternas röster
  9. Bokföringsbrott

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3361 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
    • Reservation 9 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900016
    SD590011
    M550011
    C19005
    V01705
    KD16003
    MP01503
    L12004
    -4202
    Totalt25534060
    Ledamöternas röster
  10. Klotter och graffiti

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:1766 av Jan Ericson (M).
  11. Involverande av en underårig i brottslighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2840 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD) yrkande 2 och

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 18.
    • Reservation 10 (S, V, MP)
  12. Barnpornografibrott

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:344 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

    2025/26:1135 av Martina Johansson (C) yrkande 1,

    2025/26:1441 av Patrik Lundqvist m.fl. (S),

    2025/26:1543 av Alireza Akhondi (C) yrkande 1,

    2025/26:2747 av Annika Strandhäll (S) yrkande 9,

    2025/26:2763 av Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C) yrkande 1 och

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 87.
    • Reservation 11 (S, V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (S, V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S090016
    SD590011
    M550011
    C01905
    V01705
    KD16003
    MP01503
    L12004
    -3302
    Totalt145144060
    Ledamöternas röster
  13. Hindrande av skogsavverkning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:993 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) och

    2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 4.
    • Reservation 12 (C)
  14. Djurrelaterade brott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 44.
    • Reservation 13 (S, MP)
  15. Åtgärder mot organiserad brottslighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 17.
    • Reservation 14 (S)
  16. Narkotikabrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 22.
    • Reservation 15 (S)
  17. Gravfridslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3773 av Jan Riise (MP) yrkande 3.
  18. Elektroniska anslagstavlor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:2297 av Markus Selin (S) yrkandena 1 och 2.
  19. Tillträdesförbud

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:584 av Erik Hellsborn (SD),

    2025/26:1090 av Peder Björk m.fl. (S),

    2025/26:2366 av Oskar Svärd och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M) yrkande 1 och

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 32.
    • Reservation 16 (S)
  20. Påföljder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 51.
    • Reservation 17 (C, MP)
  21. Företagsbot

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:177 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7.
    • Reservation 18 (V)
  22. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.