Uppehållstillstånd för tribunalvittnen

Betänkande 2004/05:SFU18

Socialförsäkringsutskottets betänkande2004/05:SFU18

Uppehållstillstånd för tribunalvittnen

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:172
Uppehållstillstånd för tribunalvittnen jämte en motion som har väckts
med anledning av propositionen.
Sverige har ingått avtal med internationella domstolar och tribunaler
om överföring till Sverige av vittnen och vid behov deras nära anhöriga.
I propositionen föreslås bestämmelser om skydd för dessa personer. Om
en internationell domstol eller tribunal har begärt att ett vittne
och/eller dennes nära anhöriga skall omplaceras till Sverige skall dessa
personer, under vissa förutsättningar, ges uppehålls- och arbetstillstånd
i Sverige så länge behovet av omplacering föreligger.
De i propositionen föreslagna bestämmelserna innebär bl.a. ändringar i
det förslag till ny utlänningslag som lagts fram i proposition 2004/05:170
Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden
och skall träda i kraft samtidigt med denna lag, dvs. den 31 mars 2006.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.
I ärendet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Personkretsen
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf29 yrkande 1.
Reservation 1 (fp, kd, v, c, mp)

2. Uppehållstillståndets längd
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf29 yrkande 2.
Reservation 2 (fp, kd, v, c, mp)

3. Ändringar i utlänningslagen
Riksdagen ändrar sitt beslut med anledning av socialförsäkringsutskottets
betänkande 2004/05:SfU17 såvitt gäller antagande av förslag till
utlänningslag och beslutar att lagen dessutom skall ändras i enlighet med
vad som föreslås i förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:000)
i proposition 2004/05:172, dock att i 22 kap. 2 § tredje stycket skall
ordet "maka," utgå och i 22 kap. 5 § skall hänvisningen till 8 kap. 10
§ andra stycket ändras till 8 kap. 11 § andra stycket. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:172 i denna del.

4. Ändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård
Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård med den ändringen i 29 § andra stycket att
hänvisningen till 22 kap. 2 § ändras till 23 kap. 2 §. Därmed bifaller
riksdagen propositionerna 2004/05:170 i denna del och 2004/05:172 i
denna del.

5. Ändringar i lagen om rättspsykiatrisk vård
Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård med den ändringen i 17 § andra stycket att
hänvisningen till 22 kap. 2 § ändras till 23 kap. 2 §. Därmed bifaller
riksdagen propositionerna 2004/05:170 i denna del och 2004/05:172 i
denna del.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 22 augusti 2005
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s),
Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Mona Berglund
Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare
(s), Tobias Billström (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Birgitta
Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo
(s), Anne-Marie Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin
(mp).

Utskottets överväganden
Bakgrund
Den 11 juni 1998 beslutade regeringen att ingå en överenskommelse med
Förenta nationerna, företrätt av Internationella tribunalen för f.d.
Jugoslavien (ICTY), om omplacering av personer som vittnar inför tribunalen
(tribunalvittnen) och som behöver skydd. Avtalet trädde i kraft den 16
juni 1998. Avtalet med ICTY är normgivande för avtal med andra
internationella tribunaler och domstolar.
Regeringen beslutade den 26 maj 2005 propositionen Ny instans- och
processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden (prop. 2004/05:170).
De lagförslag som läggs fram i förevarande proposition innebär bl.a.
ändringar i förslaget till ny utlänningslag. Den nya utlänningslagen
och nu aktuella ändringar föreslås träda i kraft samma dag, dvs. den 31
mars 2006.
ICTY-avtalets innehåll
Genom avtalet åtar sig Sverige att ta emot personer som har vittnat
eller kommer att vittna inför tribunalen, och vid behov deras närstående,
samt att tillhandahålla de tjänster som anges i avtalet. Med vittne
avses en person som har vittnat eller som kommer att vittna i förhandlingar
inför tribunalen enligt dess procedur- och bevisupptagningsregler.
Det är registratorn vid tribunalen som skall begära att Sverige tar
emot vittnet och hans eller hennes närstående. Sverige skall pröva varje
enskilt fall för sig och bifalla sådana framställningar som bedöms vara
berättigade.
Sverige åtar sig att bevilja omplacerade personer ett ettårigt uppehålls-
och arbetstillstånd. Registratorn vid tribunalen skall pröva om den
omplacerade fortfarande är i behov av omplaceringstjänsterna tio månader
efter den dag då ett uppehålls- och arbetstillstånd börjat gälla.
Därefter skall prövning göras en gång per år. Finner registratorn att
dessa tjänster fortfarande är nödvändiga, skall Sverige förlänga uppehålls-
och arbetstillståndet i ytterligare ett år. Om registratorn efter fyra
år fortfarande finner omplaceringstjänsterna nödvändiga skall Sverige
bevilja permanent uppehållstillstånd. Därefter skall den omplacerade ha
rätt att ansöka om svenskt medborgarskap. Sverige får vägra att förlänga
eller dra in gällande uppehållstillstånd om den omplacerade har medverkat
i oacceptabel verksamhet såsom allvarlig brottslighet, anstiftan till
våld eller liknande gärningar i eller utanför Sverige.
Sverige åtar sig även att tillhandahålla omplacerade personer samma
lättnader, förmåner och rättigheter som tillkommer flyktingar enligt
Genèvekonventionen. Utöver dessa tjänster skall Sverige bevilja omplacerade
personer lättnader och tjänster på samma grund som de som beviljas
utlänningar som lagligen vistats i Sverige i över ett år.
Kostnader och utlägg i samband med den omplacerade personens resa mellan
Sverige och tribunalen skall bäras av tribunalen. Kostnader och utlägg
för tillhandahållande av omplaceringstjänster enligt avtalet skall bäras
av Sverige.
Propositionen
I dag sker överföring av vittnen och deras nära anhöriga med stöd av
regeringsbeslut om flyktingkvot och vidarebosättning. De omplacerade
personernas status och rättigheter är dock oklara och överensstämmer
inte alltid med vad som annars gäller för utlänningar som tas emot enligt
denna ordning. Det är inte heller alltid så att de kan betraktas som
flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt. Regeringen anser att det
finns behov av att i lag närmare reglera frågan om uppehållstillstånd
m.m. för aktuella vittnen och deras nära anhöriga och föreslår att ett
nytt kapitel i den nya utlänningslagen införs.
Utlänningar som omfattas av en framställan från en internationell domstol
eller tribunal skall, om framställan är berättigad, beviljas uppehållstillstånd
här i landet av Migrationsverket.
Med vittne avses den som har vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar
inför en internationell domstol eller tribunal i enlighet med dess
procedur- eller bevisupptagningsregler.
Uppehållstillstånd skall, i likhet med vad som gäller för flyktingar,
endast kunna vägras om det med hänsyn till vad som är känt om utlänningens
tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga
skäl att inte bevilja uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet bör vid
det första beslutstillfället vara tidsbegränsat och gälla minst ett år.
Fortsatt uppehållstillstånd skall ges till vittnet och dennes nära
anhöriga, om detta bedöms som nödvändigt av den internationella domstolen
eller tribunalen. Fortsatt uppehållstillstånd skall dock kunna vägras
med hänvisning till rikets säkerhet eller på grund av brottslighet om
det finns synnerliga skäl. Om fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd
ges skall tillståndstiden bestämmas till minst ett år. Permanent
uppehållstillstånd bör beviljas senast efter den tid som anges för detta
i avtalet med den internationella domstolen eller tribunalen.
Det saknas enligt regeringens mening behov av att införa särskilda
bestämmelser om återkallelse av aktuella uppehållstillstånd. Återkallelse
på annan grund än brottslighet torde vara begränsat till fall där vittnet
eller en nära anhörig till vittnet har fått uppehållstillstånd genom
att lämna oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få tillståndet,
eller medvetet förtigit omständigheter av sådan betydelse. Ett beslut
om återkallelse av uppehållstillstånd på annan grund än brottslighet
bör dock inte fattas om den internationella domstolen eller tribunalen
motsätter sig detta.
Under den tid då vittnet och dennes nära anhöriga innehar tidsbegränsat
uppehållstillstånd till följd av de föreslagna bestämmelserna skall de
vara oförhindrade att själva söka uppehållstillstånd på annan grund.
Vittnet och dennes anhöriga skall ges arbetstillstånd under den tid som
de har begränsat uppehållstillstånd. Genom att tiden för uppehållstillstånd
skall bestämmas till minst ett år kan de folkbokföras här i landet och
ges tillgång till samma sociala, medicinska m.fl. förmåner som andra
utlänningar som lagligen har vistats här i mer än ett år.
Någon rätt för utlänningen att själv ansöka om uppehållstillstånd på
aktuella grunder finns inte. Utlänningen saknar således ställning som
part. Om framställningen från den internationella domstolen eller
tribunalen avslås kan registratorn i stället vända sig till andra länder
med vilka motsvarande avtal finns. Både den internationella domstolen
och utlänningen själv får antas ha ett starkt intresse av att omplacering
sker relativt snabbt och med iakttagande av viss sekretess. Det kan
därför ifrågasättas om en möjlighet att överklaga ett avslagsbeslut
skulle ligga i domstolens och den enskildes intresse. Regeringen anser
därför att Migrationsverkets beslut i fråga om uppehållstillstånd inte
skall kunna överklagas.
Det är få personer som kan antas få uppehållstillstånd i Sverige med
stöd av avtal om omplacering av vittnen. De ekonomiska konsekvenserna
kan därför antas bli försumbara.
Motion
I motion Sf29 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs i yrkande 1 ett
tillkännagivande om att lagen bör utformas så att individer som kan komma
att kallas som tribunalvittnen skall anses ha samma skyddsbehov som
tribunalvittnen och därmed betraktas som sådana. Enligt motionärerna
har dessa personer ett lika stort skyddsbehov som ett till domstolen
eller tribunalen kallat vittne. Den rättsliga förlusten kan även bli
lika stor om en sådan person inte kan vittna som om ett "officiellt"
tribunalvittne inte kan göra detta.
I motionens yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att tribunalvittnen,
oavsett hur dessa definieras, skall tillerkännas permanenta uppehållstillstånd.
Motionärerna anser att ett tribunalvittne har en hotbild som innebär
ett skyddsbehov som motiverar ett permanent uppehållstillstånd.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen har framhållit kan den beslutsordning som i dag råder
med överföring av vittnen och deras nära anhöriga med stöd av regeringsbeslut
om flyktingkvot och vidarebosättning inte anses vara tillfredsställande.
Utskottet delar således regeringens bedömning att det finns behov av
att i lag reglera aktuella vittnens och deras nära anhörigas rätt till
uppehållstillstånd m.m.
Vad avser frågan om en utvidgning av personkretsen är det enligt det
normgivande avtalet med ICTY tribunalen som skall göra en framställan
för de personer som kan bli aktuella för omplacering. Med vittnen avses
enligt avtalet personer som har vittnat eller kommer att vittna i
förhandlingar inför tribunalen i enlighet med dess procedur- eller
bevisupptagningsregler. Det finns således inga förutsättningar att i en
lag som grundar sig på detta avtal, utvidga personkretsen med gruppen
av personer som eventuellt kan komma att kallas som vittnen. Utskottet,
som noterar att den enskilde i en egen ansökan om uppehållstillstånd
bl.a. kan åberopa att denne är utsatt för hot och därmed i behov av
skydd, anser inte heller att det finns anledning att överväga en särskild
bestämmelse i utlänningslagen som tillgodoser innehållet i motionsyrkandet
Sf29 yrkande 1. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.
Enligt det normgivande avtalet och lagförslaget skall i regel ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år ges till en utlänning
för vilken en framställan om omplacering till Sverige av vittne eller
nära anhörig till vittne har gjorts av en internationell domstol eller
tribunal. Är de formella kraven i framställan uppfyllda och denna i
övrigt är att anse som berättigad, skall således Migrationsverket som
regel bevilja uppehållstillstånd. Endast om det finns vissa synnerliga
skäl kan uppehållstillstånd vägras. Det betyder att Migrationsverket
endast gör en begränsad prövning. Behovet av skydd som tribunalvittne
kan komma att upphöra. Detta kan exempelvis ske om utlänningen avstår
från att vittna eller det inte längre finns behov av vittnesmålet.
Utskottet anser att som regel bör tidsbegränsade uppehållstillstånd om
minst ett år ges. Som regeringen framhållit bör dock permanent
uppehållstillstånd kunna beviljas i enlighet med vad som annars gäller för
beviljande av sådana tillstånd (prop. s. 32). Permanent uppehållstillstånd
skall under alla omständigheter ges vid den tidpunkt som anges i avtalet
med den internationella domstolen eller tribunalen. Utskottet avstyrker
med det anförda motion Sf29 yrkande 2.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag i övrigt och
tillstyrker således förslagen.
Enligt avtalet med ICTY åtar sig Sverige att tillhandahålla omplacerade
personer samma lättnader, förmåner och rättigheter som tillkommer
flyktingar enligt Genèvekonventionen. Utskottet har erfarit att behovet
av eventuella regeländringar med anledning härav, t.ex. vad gäller
beräkningstid för garantipension, har uppmärksammats inom Regeringskansliet.

Lagförslagen
I proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings-
och medborgarskapsärenden föreslås i lagförslag 2.7 och 2.8 nya lydelser
av 29 § i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård respektive 17 §
i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. I nu behandlad proposition
lämnar regeringen i lagförslag 2.2 och 2.3 förslag till ändringar av
samma lagrum. Lagförslagen föreslås träda i kraft samtidigt. Lagförslagen
samordnas därför i detta betänkande. Proposition 2004/05:170 är i övrigt
behandlad av utskottet i betänkande 2004/05:SfU17.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Personkretsen, punkt 1 (fp, kd, v, c, mp)
av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie
Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf29
yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att de individer, som det genom domstolens eller tribunalens
preliminära lista finns grund att anta kan komma att bli kallade till
internationell domstol eller tribunal för att vittna, skall anses ha
samma skyddsbehov som tribunalvittnen enligt regeringens definition och
därmed betraktas som sådana vittnen. Dessa personers skyddsbehov bör
anses lika stort som ett kallat vittnes och den rättliga förlusten blir
lika stor om en sådan person inte kan vittna som om ett "officiellt"
tribunalvittne inte kan göra detta.

2. Uppehållstillståndets längd, punkt 2 (fp, kd, v, c, mp)
av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie
Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf29
yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att oavsett hur riksdagen väljer att definiera tribunalvittnen,
är det av vikt att de ges permanent uppehållstillstånd. Det är inte
förenligt med ambitionen att föra en human flyktingpolitik att avvisa
de personer som har visat sig ha skyddsbehov som tribunalvittnen. Att
en individ kan betraktas som tribunalvittne skapar en hotbild kring
personen och ger synnerligen starka skäl till att bevilja denne en
permanent fristad.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2004/05:170
Proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings-
och medborgarskapsärenden:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Proposition 2004/05:172
Proposition 2004/05:172 Uppehållstillstånd för tribunalvittnen:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i utlänningslagen (2005:000),
lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård,
lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård.
Följdmotion med anledning av prop. 2004/05:172
2004/05:Sf29 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförts om att de individer som kan komma att kallas som vittnen
skall betraktas ha samma skyddsbehov som tribunalvittnen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförts om att tribunalvittnen tillerkänns permanent
uppehållstillstånd.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag